hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 451
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärarutbildningen mellan vetenskapliggörande och yrkesprofessionalisering1996Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 5, nr 2, s. 127-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 303.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolutveckling och lärares kompetensutveckling i ett helhetsperspektiv1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 21-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Madsén, Torsten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Risberg, Ola
    VILÄR, Sundsvall.
    Från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 129-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 305. Magnusson, Kerstin
    et al.
    Malmgren, Gun
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Malmö Högskola.
    Att göra sin röst hörd: tematisk undervisning i grundskolans mellanår2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I skolans demokratiuppdrag ingår att varje elev ska få mod och vilja att uttrycka åsikter och göra sin röst hörd. En sådan identitets- och kunskapsutveckling sker förstås bäst i funktionella sammanhang och i kommunikation med andra. I den här boken får vi följa ett lärarlag på mellanstadiet i arbetet med att skapa en undervisning som består av sammanhängande kunskapskontexter där språk och innehåll går hand i hand. Den primära utgångspunkten för det pedagogiska arbetet är att eleverna genom språket och de texter som på olika sätt förmedlas ska förstå innehållet i den undervisning de möter.

    Författarna beskriver hur en integrerad och tematiskt orienterad under­visning i svenska kan bedrivas i samverkan med bild, musik, engelska och orienteringsämnen. De förklarar hur olika strategier kan hjälpa eleverna att röra sig mot en djupare förståelse och ger förslag på såväl teman och skönlitterära texter som praktisk-pedagogiska metoder. De två med­verkande forskarna pekar på hur medvetna undervisningsstrategier och genomtänkta textval ger skjuts åt elevernas språk- och läsutveckling men också utvecklar deras sociala, personliga, kritiska och kognitiva förmågor.

    Att göra sin röst hörd är i första hand avsedd för blivande och verksamma lärare på grundskolans mellanstadium. Boken kan även läsas för att få råd om hur mindre och enklare forskningsprojekt, av modellen läraren-som-forskare, kan organiseras och genomföras.

  • 306.
    Mahmic, Almina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Winhagen, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den pedagogiska miljöns mångfald: en kvalitativ undersökning av miljöns mångfald förlärande på en förskola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

  • 307.
    Malmgren, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Petersson, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att utforska hur pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken.

    Det vi vill ta reda på är hur pedagogerna anser att en miljö bör inredas för att på bästa sätt uppnå barns lärande i leken.

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod, där vi utgår från det sociokulturella perspektivet.

    Metod var att intervjua åtta pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner, respondenterna är både förskollärare och barnskötare. Frågeställningarna som vi använder oss av i vår studie är:

    Hur anser pedagoger att inomhusmiljön skall utformas för att på bästa sätt utveckla barns lärande i leken?

    Hur utformar pedagogerna miljön på förskolan så att det främjar barnens lek?

    Resultatet som framgår av vår studie visar på att pedagogerna menar att det är barnens behov och intressen som styr utformningen av inomhusmiljön på förskolan. Det är pedagogerna som tillsammans med barnen som ska anpassa miljön efter de barn som befinner sig där just nu. Det är alla pedagogers ambition att observera barnen så att de kan inreda och utforma miljön så att det blir stimulans för alla barnen.

    I texten använder vi begreppet pedagog, vilket kan syfta både till barnskötare och förskollärare.

  • 308.
    Malmros, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hållbar utveckling - i en ohållbar värld?: En jämförelse av grundskollärares uppfattning kring lärande för hållbar utveckling i skolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner.

    Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar:

    - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad?

    Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

  • 309.
    Malmström, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Elevers perspektiv på den fysiska lärmiljöns utforming för ökad inkludering: En fallstudie av tillgänglig lärmiljö på en högstadieskola2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to research what needs students feel that they have, linked to the physical learning environment in the classroom, and how this affects their conditions for learning. These needs can then hopefully give an indication of how the physical learning environment can be designed and adapted to increase its accessibility and thus reduce the need for exclusionary measures. The theories of the study concern thoughts about inclusion and theories about how the physical learning environment can be changed based on students' needs. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective, the ecological system theory and from the special educational perspective. Both a quantitative and a qualitative approach have been used in the form of questionnaires and semi-structured interviews with students in one high school. The interview questions were worked out on the basis of the results of the survey. A comparison of the results from the respective survey method has been made and analyzed on the basis of the theoretical framework. The pupils experienced a need to reduce both auditory and visual distractions. A high proportion of students felt that the order and study area in the classrooms were not so good. The furniture's adaptation to the students physical conditions deteriorated with the students’ ages. Posters and other information on the walls seemed distracting to some students, while the majority were not disturbed by it or even gave a positive effect. The availability of tactile aids facilitated the conditions for concentrating for certain students. The development of the school's learning environments can, on the basis of the study, be beneficial to all school students and not isolated to students in difficulty to increase the scope of inclusion with all its advantages. Hopefully, the study can provide indications of what needs in the physical learning environment that can be found in students.

  • 310.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Estetisk pedagogik och lärande: processer i bildskapandet, delaktighet och erkännande2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 311.
    Marcher, Regitze
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Vinberg, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    "Det är inte bara hur dom undervisar utan hur dom är mot elever också": en kvalitativ fokusgrupsstudie om hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

  • 312.
    Martinsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Berntsson, Isabella
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kommunikation i fokus: Hur lärare använder verbal och kinetisk kommunikation under en matematiklektion2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare använder verbal samt kinetisk kommunikation inom ämnet matematik. I dagens samhälle är människan beroende av matematik i många olika vardagssituationer samt förståelsen för vad matematiken är och hur den kan användas. Samtidigt visar resultatet av den senaste PISA-undersökningen att svenska 15åringars kunskaper i matematik sjunkit och har aldrig tidigare varit så lågt som i nuläget.

    Målet med studien är att undersöka hur två lärare använder verbal och kinetisk kommunikationen under en matematiklektion. Syftet med studien är att studera hur läraren interagerar med eleverna under en matematiklektion.

    För att få en så rik datainsamling som möjligt valde vi att använda oss av observationer och intervjuer. För att dokumentera det som sades och det som hände under tiden vi observerade använde vi oss av videoinspelning, ljudupptagning samt gjorde anteckningar på datorn. Eleverna i studien gick i årskurs två och tre. Studien är sedd utifrån pedagogernas perspektiv.

    Några av de viktigaste resultaten av studien var bland annat att lärarna undervisade på olika sätt, den ena läraren förklarade mycket ingående svåra begrepp medan den andre använde sig av artefakter, det vill säga konkreta redskap och hjälpmedel. De båda lärarna använde sig av och skapade diskussioner utifrån matematikbokens innehåll.

  • 313.
    Masic, Amira
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Den tredje pedagogen": En studie av "Den tredje pedagogen" i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.

  • 314.
    Mattisson, Jane
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Supervising in English: the doctoral thesis, professor / student discourse, and social practice2014Ingår i: Respectus Philologicus, ISSN 1392-8295, Vol. 25, nr 30, s. 108-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    My article investigates the situation, goals, and discourse praxis of professors supervising doctoral students writing in English. It is part of a wider project examining student-teacher interaction which is designed to improve written communication, particularly at the higher levels of academic study. Like the students they supervise, the five professors studied are English as a Foreign Language users, and all give instruction exclusively in English. Based on separate interviews with each professor, my study demonstrates that there is a tendency among doctoral supervisors to focus on the content and form of the thesis to the detriment of socio-cultural practice, i.e., the discourse between the professor and student, as well as the recognition of the text as a piece of social practice, shaped by a particular kind of academic public and the rules of scholarship that have been developed over time. The type of social practice that students bring with them varies from culture to culture. I argue that a doctoral thesis bears witness not only to the student’s ability to conduct research at a high level, but also to the creation of a distinct scholarly identity that is the result of effective discourse between professor and student, whereby the professor communicates “the rules of the game” that lead to a successful career both at university and after. My paper reflects on how we as teachers/supervisors can promote the formation of scholarly identity through the medium of English as a Foreign Language. I do so by focusing on the five supervisors’ knowledge of English, their ability to provide guidance in English, and their awareness of the importance of promoting scholarly identity in English. The article concludes with some reflections on the type of support required, if any, from native English teachers.

  • 315.
    Mattisson, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Bäcke, MariaHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 20142014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The articles included in these proceedings were presented at a text analysis symposium on 14 and 15 April 2014. The presenters represented a range of educational institutions: Belarusian State University, Belarus; Kristianstad University, Sweden; Linnaeus University, Sweden; Lund University, Sweden; Malmö Academy of Music, Sweden; Malmö Borgarskola, Sweden; Minsk Academy of Public Administration, Belarus; St Petersburg State University, Russia; University of Latvia, Latvia; and West University of Timișoara, Romania.

    The six sessions covered a range of subjects related to text and discourse analysis. The first session, “Text Analysis and Literature”, included papers on Tomas Tranströmer, John Fowles and Alice Munro. The second session, “Discourse Analysis”, discussed topics as diverse as traditional culture as a discourse, categories of text and discourse and their role in collecting, organising and interpreting data, and analysing song lyrics. Session three, “Text Analysis in Teaching and Literature”, considered the appreciation of literature in second language reading, how to teach literary theory through detective stories, and stylistic devices in Somerset Maugham’s short story “Louise”. The fourth session, “Text Analysis in Teaching and Writing considered issues as diverse as text analysis and teaching writing, plagiarism detection systems in higher education, and teacher feedback and autonomy. The fifth session, “Text and Discourse Analysis for Change”, discussed a range of issues including a linguistic perspective on Swedish official documentation on children, linguistic interference and commonly occurring mistakes in Swedish secondary schools, and text analysis at university-level. The final session, “Text analysis and ICT” included papers on Filipino transnational identities in blogs, text analysis in the age of technology, and the contextualisation, organisation, and textualisation of IT operational documentation

    The symposium also saw the launching of a new journal, Contemporary Society and its Discourse Representations. Further information may be obtained from Professor Irina Oukhvanova-Shmyrova, Belarusian State University, at ioukhvanova@gmail.com.

    All articles have been peer reviewed and contributors have been invited to edit their papers in accordance with the reviewers’ instructions. The final version is the sole responsibility of the contributor.

    Special thanks go to the participants and contributors to this volume; we hope that you will visit us again. Our grateful thanks also go to Kristianstad University for the use of the university premises and for subsidising the publication of the conference programme and the conference visit to Naturum Nature Centre, as well as for providing refreshments during the breaks. We also wish to thank Anders Håkansson for assisting with the publication of this volume.

  • 316.
    Mattisson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    I särklass och särskild i klass: Samläsning för ökad delaktighet?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas och det är allas ansvar. Szönyi och Dunkers (2015) anser att grunden till att barn ska bli goda samhällsmedborgare startar i skolan där delaktighet och engagemang ligger som grundsten. Tetler och Baltzer (2011) anser att elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter att få sin röst hörd i skolan och att inkludering och delaktighet bidrar till ökad kunskap hos eleverna. Studiens syfte är att belysa om eleverna på gymnasiesärskolans nationella program upplever delaktighet då eleverna samläser ämnen tillsammans med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram. Studien bidrar med kunskap utifrån faktorer i lärmiljön, lärandet och bemötandet som ger en känsla av delaktighet. Vid studiens genomförande har sociokulturell teori och relationellt perspektiv samt en delaktighetsmodell framtagen av professor Ulf Janson använts som teoretiskt ramverk. Studien är av kvalitativ karaktär där fyra observationer och fyra intervjuer har använts som utgångspunkt. Materialet har sedan analyserats utifrån ramverket ovan. Studiens resultat visar att elever från gymnasiesärskolan upplever delaktighet vid samläsning med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram vid vissa tillfällen. Eleverna upplever delaktighet utifrån samtliga aspekter från delaktighetsmodellen. Utifrån observationen framkom dock att gymnasiesärskoleleverna jobbade tillsammans på lektionen och inte tillsammans med IMYRK-eleverna. Resultaten diskuteras utifrån beprövad erfarenhet, teori och tidigare forskning.

  • 317.
    Mattsson, Tina
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Den våldsamma akademin: makt, hierarki och konkurrens inom forskarutbildningens väggar2012Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 2, nr 2, s. 79-91Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 318.
    Mohammed Sakran, Ebtesam
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lära med medier i skolan: ett pedagogiskt perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.

    De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

  • 319.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, University of Aarhus.
    Krejsler, John Benedicto
    The Danish School of Education,University of Aarhus.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, University of Aarhus.
    Sense-making in distributed leadership2009Ingår i: Ejournal of All India Association for Educational Research, ISSN 0970-9327, Vol. 21, nr 1, s. 9-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes and discusses cases of distributed leadership at several levels in schools in the light of changing political discourses and changing relations between the state and its institutions. It focuses on relations, leadership influences and communication in the whole school and in the classroom and by extension also discuss relations, influences and modes of instruction in the classroom. The empirical basis for the discussion is school leadership in the Danish context. It explores how contemporary government and management manifests itself in schools, how agents in schools react to it and how room for manoeuvre is being formed in order to give students conditions and frameworks so they can develop a ‘Democratic Bildung’.

  • 320.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Krejsler, John
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, Aarhus University.
    How distributed leadership emerges within danish schools: experiences with new systems of governance2008Ingår i: The elusive what and the problematic how: the essential leadership questions for school leaders and educational researchers / [ed] T. Townsend & I. Bogotch (Eds.), Rotterdam: Sense Publishers , 2008, s. 151-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Krejsler, John
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, Aarhus University.
    What is successful leadership?2008Ingår i: The elusive what and the problematic how: the essential leadership questions for school leaders and educational researchers / [ed] T. Townsend & I. Bogotch (Eds.), Rotterdam: Sense Publishers , 2008, s. 57-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 322.
    Månsson Bergqvist, Anne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ferdinandsson, Janita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elever med ADHD i det moderna skolhusets lärandemiljö2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?

     

    Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.

     

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

  • 323.
    Månsson, Bodil
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Konsten att göra inkludering möjlig: om kvalitetstänkande i undervisning för särskolelever i grundskolan2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

  • 324.
    Möllerström, Madelene
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ohlsson, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pojkar kan också ha baddräkt: en studie om pedagogers tankar kring traditionella könsmönster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar – förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola. Vår slutsats är att arbete mot traditionella könsmönster sker varje dag och det är de små utmaningarna för barnens föreställningar som spelar stor roll i deras utveckling. Resultatet visar även att pedagoger som vi har intervjuat gärna skulle vilja bli observerade i sin yrkesroll för att kunna utveckla sina arbetsmetoder kring traditionella könsmönster.

  • 325.
    Nilsson, Ann
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Olofsson, Marika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    I elfte timmen!: en studie om specialpedagogens yrkesroll, kompetens och framtida roll i samarbete med den nya specialläraren2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.

     

    I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?

     

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

  • 326.
    Nilsson, Bo
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Autonomy and ownership – digital music tools enhance autonomy and musical creativity for children in need of special support2017Ingår i: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, s. 14-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This presentation highlights results from an action research project in a Swedish primary school. The aim of the project is to investigate digitally-based musical settings with young children in need of special support. Various digital-based music instruments were used to facilitate performing, creating and learning music, alone or in small groups.

    The theoretical background of the project is found in sociocultural educational theories, health theories and musicology. To engage in musicking is to take part in any kind of musical event such as performing, listening, practicing or providing material for musical activities. The Zone of Proximal Development describes how the learner with guidance can improve his or her social interaction with more competent peers. Physical and psychological tools mediate the world to individuals engaged in practical activities such as musicking.

    The research method is inspired by ethnographical methods and performed in collaboration between a music educator and the researcher. Data was collected mainly through participant observations, field notes, audio and video recordings. Preliminary results of the study demonstrate that even very young children quickly learn how to use digitally-based instruments for playing and creating music. Open-ended apps seemed to catch the participants’ interest, whereas in some cases they soon lost interest in ready-made apps.

    Results furthermore imply that a musical setting might be regarded as a combination of cultural, musical, technical, physical, psychological and personal resources. The digitally-based instruments were found in many cases to enhance autonomy and latitude for children in need of special support. This may be of even greater importance for the participants with Swedish as their second language. To participate in musicking and to learn music creates a sense of ownership that is of great importance for the individual not only from an educational, but also from a democratic perspective.

  • 327.
    Nilsson, Bo
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Uddholm, Mats
    Danmark.
    Narratives about music and health2017Ingår i: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, s. 58-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Music is used in many professional contexts that are not associated, in a traditional sense, with either music therapy or music education. How do professionals in different contexts use music, and how do they describe their thoughts about music in their professional work? Those are the main questions in our inquiry, focusing on narratives about music and health in professional relations.

    In this presentation, results from a pilot study where six strategically chosen participants from Sweden and Denmark were interviewed, will be presented and discussed. The pilot study was inspired by ethnographic methods and conducted to develop a research design for further research in this area.

    Our study is based on the assumption that individuals will establish a relationship with music, regardless of the presence of professional music therapists, community musicians or music educators (Ruud, 2008; Bonde, 2011; Nilsson, 2013; Uddholm, 2012). Furthermore, experience from the field provides evidence that music occurs in various professional relations other than those involving music therapists or music educators, such as: with clients, students, children, elder people; among nurses, deacons, social workers, preschools teachers or care assistants. The field of Music and Health is not necessarily about illness or care, but can as well be understood as an aspect of quality of life. The unique position of music as an aesthetic expression among youth also makes the democratic aspect of music, especially important.

    Previous research in this area has often been conducted within music therapy, many times based on biological and neuropsychological explanations of human behaviour in relation to music (Ruud, 2008). Therefore, we find it relevant in our research to investigate narratives from, and by, all kinds of professionals who use music in their practices.

  • 328.
    Nilsson, Bo
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet.
    Uddholm, Mats
    Danmark.
    Narratives about music and health2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 329.
    Nilsson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sjöstedt, Terese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Barn med sociala och emotionella svårigheter i förskolan: Att upptäcka och stödja dessa barn2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter.

  • 330.
    Nilsson, Christian
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kemiundervisning: hur förberedda eleverna från grundskolan anser sig vara att möta gymnasieskolans kemiundervisning på det naturvetenskapliga programmet?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap.

  • 331.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Fusk?: lärare i press mellan pedagogik och förvaltningsrätt2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 96-115Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur presenteras verksamhetsförlagd utbildning på Högskolan Kristianstads webbplats?: rapport i forskningsmiljön Forskning om verksamhetsförlagd utbildning.2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 333.
    Nilsson, Lars-Erik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Wennås Brante, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    "Do I have to say yes?": a positioning theory perspective on prioritizing and dividing work in school2010Ingår i: Words of conflict, words of war: how the language we use in political processes sparks fighting / [ed] A. Moghaddam & R. Harré, Santa Barbara: Praeger , 2010, s. 31-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Caring as a salutogenic aspect in teachers' lives2015Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 46, s. 51-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This inquiry explored how a group of teachers experienced resources for their well-being, both at work and in their private lives. The findings indicate that caring, for others and for oneself, is central for teachers' well-being. Caring is manifested in being present in the moment, and in actions which promote the well-being of oneself and others. Implications from the findings suggest that both school administration and teacher education should pay special attention to the caring aspects of teaching, as they influence teachers' well-being and retention, as well as the pupils' learning. Health promotion interventions could benefit from these findings.

  • 335.
    Nilsson, Rebecka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Andersson, Mary-Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vad är kvalité: undersökning av uppfattningen om kvalitet i samband med verksamhet vid en skola2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This dissertation was made since we wanted to investigate the conception called quality within the school sector. What it means and if there is something that can give an explanation of how they  at look at the conception within the school sector. This will be the benchmark through the dissertation, trying to find out the most important things which might be equal to quality within the school.

    To find the answers of our questions we will read literature according to the subject. To get an increased understanding we will interview some people within the school efficacy, and give students a survey to fill in.

    The most important results from our investigation is to look at everything in its entirety, not only look at what grades students get. Even though this the most narrated sign of quality. There is so much more which is building quality of school. All other characteristics such as comfort, teachers etc. must work out too, to get grades and quality which is satisfying. By having these characteristics as good as possible you will get close as close as possible to an optimal solution to reach good quality. If you succeed with that, you will have a god quality.

  • 336.
    Nilsson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Herdmo, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    ”Ibland vill jag ha någon som står och skriker mig i örat och ibland vill jag att det ska vara knäpptyst”: en intervjustudie om hur flickor med ADHD upplever skolan och undervisningen i Idrott och hälsa.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, bland

    annat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassa

    undervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman och

    Quinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationen

    och undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För att

    besvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen delades

    in i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades i

    underrubriker. Dessa rubriker är diagnos, upplevt stöd i skolan, välbefinnande och

    kamraternas betydelse samt undervisningen i Idrott och hälsa.

    Det resultat som framkommit i uppsatsen är att merparten av flickorna upplever skolan som

    jobbig och meningslös, fast på olika sätt. Flera av flickorna i undersökningen upplever sig

    själv som speciella, annorlunda och att de inte är som alla andra. I vår undersökning så finner

    vi att flickorna inte hade några motoriska svårigheter vad de själva kunde utmärka under

    undervisningen i Idrott och hälsa. Att vara fysiskt aktiv underlättade deras

    koncentrationssvårigheter, då de fick möjlighet att komma bort från de teoretiska ämnena

    som krävde stort fokus och stillasittande.

  • 337.
    Nilsson, Simon
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hasanaj, Elvis
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Undervisning i förskolan: Hur begreppet undervisning uppfattas av förskolans personal2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undervisningsbegreppet finns med sedan tidigare i skollagen, men när undervisningsbegreppet för förskolan kom in i skollagen innebar det att förskolan skulle erbjuda undervisning (SFS, 2010:800). Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka undervisningsbegreppet i förskolan, där studiens syfte är att synliggöra hur begreppet undervisning uppfattas av förskolans personal. Studien har med inspiration utifrån en fenomenografisk ansats och kvalitativ forskningsmetod urskilt olika beskrivningskategorier åt som är, undervisning som något spontant och undervisning som något planerat. Metoden för att genomföra arbetet och få fram data har studien använt sig av metodiken med fokusgrupper som utgör empirin.

  • 338.
    Nitsch, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lärare och mentorer som gör skillnad: en intervjustudie med gymnasieelever vilka lever med psykisk ohälsa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogiska insatser som skolan kan erbjuda för att underlätta för elever, som lever med psykisk ohälsa, att genomföra sin gymnasieutbildning. För att belysa detta behövde jag få del av elevers egna erfarenheter från sina gymnasiestudier. Sex elever som lever med psykisk ohälsa, och förväntas ta studentexamen inom ramen av tre år intervjuades för studien

    I studien framkommer att det är avgörande för eleverna att möta mentorer och lärare som lyssnar på och bekräftar dem för att de ska fortsätta sina studier. Specialpedagogens har ett betydelsefullt uppdrag att genom handledning stärka mentorer och lärare i deras roll, sprida kunskap och information om psykisk ohälsa samt framhålla betydelsen av att bygga starka band med elever. När betydelsen av relationer betonas och prioriteras skapas de förutsättningar som krävs för att kunna erkänna och lyfta problemen kring psykisk ohälsa och få bort skammen så att fler elever kan få den hjälp och det stöd de behöver snabbare.

    Förutsättningen för att mentorer och lärare ska kunna vara ute med eleverna och arbeta relationsskapande är att organisationen tillåter och ger förutsättningar för det arbetet. Här har specialpedagogen ett viktigt uppdrag att påverka skolledningen och EHT samt arbeta organisatoriskt genom kunskapsspridning och handledning.

    Studien är av explorativ karaktär och ger inte ett tillräckligt underlag för att kunna dra några definitiva slutsatser om hela populationen elever med psykisk ohälsa. Dock har genom intervjuerna ett mönster framträtt som är av värde att undersöka vidare.

  • 339.
    Nordahl, Martina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Medin, Nathalie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    De lär från oss, vi lär från dem: pedagogers interkulturella arbetssätt i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte ligger på medverkande arbetslags arbetssätt med interkulturalitet samt hur de planerar och arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomsyras av ett tänk kring vi och de andra.

    Det svenska samhället präglas av många olika hemkulturer och med detta i åtanke anser vi att människor behöver få en förståelse och visa solidaritet för varandra, detta för att kunna skapa ett hållbart samhälle. Tidigare forskning beskriver även att ett tänk kring vi och de andra måste försvinna för att alla människor i samhället ska kunna se varandra som likvärdiga.

    Pedagoger i förskolan har som uppdrag att bland annat föra det svenska kulturarvet såsom traditioner och högtider vidare till barnen i verksamheten.

    I studien samlades data in genom ett kvalitativt frågeformulär där sex arbetslag från två olika förskolor deltog.

    Resultatet visar att arbetslagen arbetar interkulturellt genom att intressera sig för barnens olika hemkulturer och hemspråk. Studien visar även hur jul, påsk, midsommar och barnens födelsedagar är de högtider och traditioner som är centrala i de förskolor som studien utgår från. I arbetslagen utgår pedagogerna från svenska normer och deras egen hemkultur när de väljer vilka högtider och traditioner de ska uppmärksamma tillsammans med barnen. Analysen av resultatet fokuserar på hur pedagogerna i studien anser att ett tänk kring vi och de andra inte får förekomma men trots detta är ändå en teori kring vi och de andra det som genomsyrar hela resultatet.

  • 340.
    Nordquist, Pär
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Global uppvärmning: gymnasieelevers oro och kunskap2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Global warming is generally recognized as one of the major environmental challenges we have to face in the near future. The students in school today are the ones that will have to deal with the consequences of it tomorrow. That is why education about it is so important. Previous research shows that students believe that environmental issues in general are important problems to be solved. I this study I tested students in grade twelve, in four different schools in order to find out what their level of knowledge about global warming is, how worried they are about it and if there are any correlation between their knowledge and their level of worry. The results show that the students have a medium to low degree of knowledge. They are quite worried except for when it comes to how they themselves will be affected. The correlation between knowledge and worry also indicates that a low level of knowledge is correlated to a low level of worry.

  • 341.
    Offing, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hjälp! Hur gör man?: Pedagogers upplevelser av att använda lågaffektivt bemötande i skolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lågaffektivt bemötande utgår ifrån tanken att barn gör rätt om de kan, snarare än att barn gör rätt om de vill. Metoden går ut på att förändra förutsättningar för och bemötande av elever som hamnar i problemskapande beteende. Den föreliggande studien är en del av ett utvecklingsprojekt där lågaffektivt bemötande har implementerats i tre svenska grundskolor. I denna delstudie redovisas intervjuer med fem respektive fyra pedagoger från två av dessa skolor. Syftet med studien är att undersöka hur uppfattningar och arbetssätt förändrats bland pedagogerna utifrån implementeringen av ett lågaffektivt bemötande i skolan. I studien undersöks vilka hinder och möjligheter som lärarna upplever i mötet med problemskapande beteende utifrån ett nytt perspektiv och vilka förändringar de kan se i elevernas beteende. Forskning kring lågaffektivt bemötande är ännu i sin linda men ett flertal omfattande studier visar på samband mellan bemötande och problemskapande beteende samt konsekvenser för elevers prestationer. Den föreliggande studien har en fenomenologisk ansats då den undersöker pedagogernas upplevelser av att använda ett lågaffektivt bemötande. Tolkningar av resultatet görs ur ett relationellt perspektiv. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper för att få till stånd ett naturligt samtal kring upplevelserna. Pedagogerna inbjöds att beskriva sina upplevelser så ingående som möjligt och jag som intervjuare höll mig i bakgrunden och ställde endast enstaka frågor som fördjupade berättelserna. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan i sin helhet för att ingen information skulle gå förlorad. Pedagogerna kände initialt att det skulle bli svårt att använda lågaffektivt bemötande i en miljö där flera barn uppvisar problemskapande beteende. De tyckte att det kändes fel att behålla lugnet då de egentligen var upprörda inombords. Känslor av orättvisa gentemot andra barn samt en rädsla för ifrågasättande från utomstående beskrevs också. Upplevda hinder är för få vuxna och för många elever i olika svårigheter. Handledningen upplevs ibland som långt ifrån pedagogernas verklighet. Efterhand upptäcker pedagogerna att de lär sig hejda sina impulser och självförtroendet växer då de ser hur problemskapande beteenden minskar och de har mer energi kvar i slutet av dagen.

  • 342.
    Ohlin, Christer
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Specialpedagogik i praktiken – särskolan en lärandemiljö för alla?2003Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 153-160Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 343. Olander, Christina
    et al.
    Zelmerlöw, Lena
    Vid vilka tillfällen under skoldagen används TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation)?: En enkät- och intervjustudie med pedagoger och rektorer inom grundsärskolan.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet.

     Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv. De frågor vi söker svar på är:

    • Vid vilka tillfällen under skoldagen arbetar pedagogerna inom grundsärskolan med TAKK?
    • Vilka TAKK-kunskaper har pedagogerna i grundsärskolan?
    • Hur ser rektorerna inom grundsärskolan på pedagogernas arbete med TAKK och hur möjliggör de detta?

    Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och specialpedagogik. Valet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på det sociokulturella samt det utvecklingsekologiska perspektivet, där det påvisas att vi alla ingår i en social kontext och ett system där samtliga aktörer kring individen påverkar varandra. Vi har även blivit inspirerade av hermeneutiken, denna kan förstås som en tolkningslära, där det handlar om att söka förståelse för människors varande.

    Resultatet visar på att det inom grundsärskolan finns en positiv syn på TAKK som kommunikationsmetod. Pedagoger och rektorer anser att det är en metod som bör prioriteras i undervisnings och fortbildningssituationer. Studien visar dock att detta inte är något som prioriteras i praktiken, då pedagogerna ofta själva tar ansvar för sin kompetensutveckling inom TAKK. Resultatet visar också att elever inom grundsärskolan som använder TAKK oftast bara erbjuds en väldigt liten arena för delaktighet och sammanhang, då personal och skolkamrater utanför klassen oftast inte kan kommunicera via TAKK. Generellt kan sägas att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper i TAKK för att kunna erbjuda samtliga elever på skolan en kommunikativ miljö. Studien påvisar dock att rektorerna lägger stor vikt vid och gärna anordnar fortbildning, men den måste initieras av pedagogerna.

    Detta arbete kan ge en inblick i hur pedagoger och rektorer tänker kring och värderar arbetsmetoden TAKK. Den kan ge de olika undersökningsgrupperna värdefull insikt i hur den ”andra sidan” tänker och studien kan genom det förhoppningsvis överbrygga en del hinder så att samtlig personal i skolan hjälps åt att hitta bra arbets- och utbildningsformer.

  • 344.
    Olofsson, Eva-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Olsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Motorisk förmåga: Utifrån ett MUGI-test med förskolebarn2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar barns motoriska förmåga på tre olika förskolor, utifrån ett MUGI-test. Vårt syfte var att undersöka om det går att utföra ett MUGI-test på femåriga barn. Vi har observerat barnen som utförde övningar i MUGI-testet. Vi har kommit fram till ett resultat, som vi sedan har diskuterat och analyserat. Resultatet visar att nästan alla övningar är för svåra för barnen att genomföra, därför blir vår slutsats att MUGI-testet inte går att genomföra med femåringar på grund av att de inte kommit så långt i sin motoriska utveckling.

  • 345.
    Olofsson, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Talic, Mirzeta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Trollspö och mirakelkur eller arbete som förändringsagent: Yrkesrollen som speciallärare i praktik och teori2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval.

    Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart.

    Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget.

    Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov.

  • 346.
    Olsson, Anne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Liselott
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Specialpedagogens uppdrag - ett teamarbete"2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien är att beskriva hur specialpedagoger och chefer ser på specialpedagogens uppdrag i verksamheter inom förskola, grund- och gymnasiesärskola samt vilka förväntningar som finns på specialpeagogen från chefen.

    Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om specialpedagogens roll. Med hjälp av enkäter och intervjuer ville vi undersöka vilket uppdrag specialpedagoger anser att de har i förskolan, grund- och gymnasiesärskolans verksamheter samt vilka förväntningar cheferna har på specialpedagogen i de olika verksamhterna. 

    Studiens teoretiska ramverk i vårt arbete bygger på det sociokulturella perspektivet. Vi avser att undersöka hur två olika aktörer ser på specialpedagogens uppdrag och då anser vi detta perspektiv som lämpligt att utgå från. 

    Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår studie på att det finns en samsyn på specialpedagogens uppdrag, vilket kan tyda på ett bra och nära samarbete mellan chefer och specialpedagoger i undersökande verksamheter. Vi har valt att inte skriva ut vilka som arbetar i respektive verksamhet och därmed enligt etiska principer skydda våra respondenter.

  • 347.
    Olsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv: "På mellanstadiet finns det både de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna - och allt däremellan"2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv ”På mellanstadiet finns det allt från de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna – och allt däremellan” är en uppsats som ska bringa klarhet i elevers lässvårigheter på mellanstadiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad lässvårigheter hos elever på mellanstadiet kan innebära enligt fem lärare. Som en del av detta har jag också tagit reda på vilka lässvårigheter som enligt de fem lärarna är de vanligaste på mellanstadiet. Syftet bestod också i att ta reda på vad som enligt de fem lärarna kan ha orsakat lässvårigheterna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av semistrukturerad intervju för att ta reda på lärarnas kunskaper i ämnet. Arbetet har sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet som syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter. Mina slutsatser i denna undersökning är att det enligt de fem lärarna inte finns någon exakt förklaring på vad en lässvårighet kan innebära och inte heller någon gräns mellan lässvårigheter och dyslexi. I intervjuerna framkom det att den enligt de fem lärarna mest vanligt förekommande lässvårigheten på mellanstadiet är kopplad till förståelse av texten. Detta kan enligt de fem lärarna grunda sig i exempelvis bristande hemförhållanden och/eller motivation till läsning.

  • 348.
    Olsson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sonesson, Mia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Teknik, ett viktigt skolämne?: Lärares respektive lärarutbildares resonemang kring teknikundervisningen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mot bakgrund av vad tidigare forskning visar om hur teknikundervisningen framträder i grundskolan har vi genomfört två undersökningar där syftet har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans årskurs 1-3 resonerar kring teknikämnet samt angående sin teknikundervisning. Dessutom har syftet med andra undersökningen varit att undersöka hur några lärarutbildare resonerat kring teknikundervisningen på lärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I våra undersökningar har vi också undersökt vad lärare, respektive lärarutbildare uttryckt om teknikämnets förutsättningar i grundskolan och på lärarutbildningen. Vår teoretiska utgångspunkt har varit det pragmatiska perspektivet. I våra undersökningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från våra två undersökningar visar att ämneskompetens är av stor vikt både för lärarna och lärarutbildarna för att de ska känna sig trygga att undervisa i ämnet. Det får vi bekräftat då samtliga lärare och lärarutbildare i våra undersökningar har gått fortbildning i teknik. Förutsättningar för undervisningen har visat sig vara beroende av material och lokal. Dessutom framkommer det, utifrån lärarnas resonemang, att det finns svårigheter att tolka målen i teknik där en anledning kan vara att det inte finns några kunskapskrav i årskurs tre. I Undersökningen med lärarutbildarna visar resultatet att det är viktigt att eleverna får sina 200 timmar i teknik och att lärarstudenterna kan hantera kunskapskraven för årskurs sex anpassat för de lägre årskurserna. Därutöver anser lärarutbildarna att det är viktigt att vidga studenternas syn på att teknik är mer än elektroniska artefakter.

  • 349.
    Olsson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vjollca, Sumaj
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Demokrati i förskoleklass: - En studie om hur förskollärare kan förhålla sig till demokrati i förskoleklassens verksamhet och hur demokrati kan synliggöras för barnen2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar att få kunskap om hur demokrati kan se ut i olika förskoleklasser.

    Eftersom demokrati är ett brett område har vi valt att avgränsa begreppet till utbildning

    och samhälle.

    I vår undersökning har vi utgått ifrån teoretikern Johan Dewey som lyfter demokratins

    roll i undervisningen och i dagens samhälle.

    Undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer och observationer.

    Vi har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i olika förskoleklasser i samma kommun.

    Intervjuerna och observationerna har gått ut på att få en bredare bild av hur förskollärarna

    ser, förhåller sig och arbetar med demokrati i verksamheten tillsammans med barnen.

    Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har en viss förståelse kring begreppet

    Demokrati, däremot tycker dem att det är ett väldigt stort och avancerat begrepp som

    innefattar många olika faktorer. I resultatet framkommer det att man inte samtalar om

    begreppet demokrati med barnen i förskoleklasserna utan förskollärarna agerar till viss

    del demokratiskt utan att reflektera över det. Deras synsätt kring demokrati är att

    involvera barnen i verksamheten, så att barnen känner sig viktiga och delaktiga i sin

    vardag, men i den praktiska verksamheten är det lätt att man glömmer bort de teoretiska

    aspekterna.

  • 350.
    Omed Nader, Rebaz
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Kvist, Johannes
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Några fritidslärares uppfattningar kring sina arbetsuppgifter under skoltid2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ökad kunskapen om vilka arbetsuppgifter några fritidslärare uppfattar att de har under skoltid. I studien har fem intervjuer genomförts med utbildade fritidslärare där de berättar om vilka arbetsuppgifter de har under skolverksamheten samt även hur de förhåller sig till detta efter fritidshemsverksamhetens integrering med skolverksamheten.

    I analysarbetet kommer det fram om vad intervjupersonerna har för uppfattningar kring uppdraget, vissa av de tycker att de utnyttjas som vikarierar, medans andra anser att det är bra för eleverna när fritidslärarna kommer in i skolverksamheten då fritidslärarna arbetar mer på ett pedagogiskt sätt jämfört med ämneslärarna.

    Sammanfattningsvis så finns det kvalitativt skilda uppfattningar om vad en fritidslärare gör och vilka olika arbetsuppgifter de har. Övergripande så visar det att de fritidslärare som har en heltidstjänst behöver arbeta inom skolverksamheten och där vara ett stort komplement eller avlastare.

    Genom att finnas inom skolans verksamhet och ha ständig kontakt med eleverna så uppfattar fritidslärarna att de får en bättre kontakt och relation till eleverna då de senare träffas under fritidsverksamheten också. Dessa relationer uppfattar fritidslärarna har en positiv inverkan på samspelet i skolan med eleverna för att skapa en så bra och trygg miljö som möjligt.

    I slutändan uppfattas det som att fritidsläraryrket är det komplement och klister som skolan behöver för att vara en funktionell verksamhet då klasslärarna måste avlastas och andra tomrum måste fyllas ut för att ge alla elever de bästa förutsättningarna på en bra skolgång med mycket kunskapsinlärning och trygghet.

45678910 301 - 350 av 451
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf