hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Play around the computer2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is focusing the computer using practice within pre-school activity. Data was collected in three pre-school units with children from 3-6 years of age. The data consists of approximately 13 hours of video-documented observations supplemented by additional field notes of the same events; nine interviews with the teachers and 38 interviews with the children. The study sheds light on the situated valuation, which is ongoing within an institutional practice such as pre-school. The general picture of the teachers’ ways of handling the computer use is described with two main focuses: first, as constituted in the meeting between political visions and every day practice and second, as grounded in the rationality dominating within the discursive practice. In conclusion, it is argued that the dominating rationalities constitute three different meaning shaping practices, in the study labelled as protective, supporting and guiding. These environments do afford quite different possibilities when it comes to getting access to learning about as well as by the computer.

  • 302.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Protection, support and guidance: three ways of talking about and dealing with computer use in pre-school activity2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 303.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Doing pre-school: knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings2010Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, nr 25, s. 77-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to study knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings fronstage. The study is designed as a qualitative case study based on tape recordings of five planning meetings and three video documented activities. Three pre-school teachers and three researchers participated. In the analysis, Foucault’s work on discursive practices is used as theoretical framework. The study highlights knowledge used and cited in the local negotiations. The conclusions are that the knowledge used is based on both professional knowledge related to children's learning and development, and local knowledge of children and their abilities, conditions and personalities. The professional knowledge appears as rather implicit and it is primarily the local knowledge of children and their individual needs and circumstances that is most clearly expressed. Dominant discursive patterns are formulated as the staff make themselves responsible for making the pre-school activity not school-like for the maturing child. On the front stage arena the teachers' tasks primarily appears as a desire to maintain the pre-school content in accordance with pre-school ideology that also controls how they see the children’s learning in pre-school in another perspective than student learning in a school context

  • 304.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Wennås Brante, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    "A Giant Pedagogical roll": conclusions from three learning studies conducted in Swedish preschool. Paper presenterat vid The world organization for early childhood education (OMEP) 29th världskonferens, Shanghai2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 305.
    Ljungqvist, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Integritet i förskolan: En kvalitativ studie av det pedagogiska arbetet med barns integritet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fem förskollärares uppfattning av hur de gör barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet, utifrån definitionen att ha en personlig sfär. Studiens frågeställning är: vad innebär det att arbeta med barns integritet i förskolan? En kvalitativ forskningsinriktning har använts för att få svar på syfte och frågeställning. Valet av undersökningsmetod blev i form av semistrukturerade intervjuer. Detta valdes eftersom intervjuer av kvalitativ karaktär söker respondenternas egna uppfattningar. Resultatet som framkom genom dessa intervjuer analyserades utifrån begreppet relationskompetens som är hämtades från relationell pedagogik. Därefter delades det in i teman, dessa teman är: relationskompetens, där kommunikation är ett undertema samt faktorer som påverkar integritetsarbetet. Studiens resultat pekar på att förskollärarnas lyhördhet och kommunikativa förmåga har betydelse för att göra barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas förhållningssätt och den syn som finns i arbetslaget gällande integritetsarbetet har stor påverkan när det kommer till om barnen blir delaktiga i arbetet kring att stärka sin integritet. Det framkom även att det finns faktorer som påverkar integritetsarbetet, som personal- och tidsbrist, stora barngrupper men även att det kan upplevas som ett känsligt ämne. Respondenterna menar även att integritetsarbetet påverkas och kan utvecklas till det bättre om det i förskolan finns uttalade riktlinjer att sträva efter. 

  • 306.
    Lottsfeldt, Nicolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Oskarsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svårt att räcka till...: en studie om förskollärares uppfattningar kring det egna bemötandet av barn i socioemotionella svårigheter2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.

    Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.

    Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.

    Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel. Barn i socioemotionella svårigheter kan upplevas, av förskollärare, som dels barn med utåtagerande beteende men även barn som är inåtvända. Att vara en närvarande pedagog, vara lyhörd inför barnets behov, vara tydlig men även kärleksfull är flertalet förskollärares uppfattning av hur det egna bemötandet av barn i förskolans verksamhet ser ut, både barn i socioemotionella svårigheter samt övriga barn. Att ligga steget före i verksamheten för att på bästa sätt kunna möta barnet i socioemotionella svårigheter, är en aspekt som förskollärare uppfattar som mycket viktig. Resultatet visar vidare på att förskollärare till viss del i sitt bemötande särskiljer barn i socioemotionella svårigheter i förhållande till övriga barn i barngruppen. Flertalet förskollärare uppger även att faktorer såsom stress, stora barngrupper samt minskad personaltäthet påverkar valet av bemötande.

  • 307.
    Lozic, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Förändringar i synen på arbetsintegrerat lärande 1977–2012: inom sjuksköterskeutbildningar och utbildningar mot Lean Production på Högskolan Kristianstad2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten analyseras styrdokument för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad som har gällt sedan 1977. Därtill analyseras styrdokument för utbildningar mot Lean Production, som startade sedan 2006. Rapporten baseras på kvalitativ textanalys och har som syfte att belysa hur synen på utbildningarna i allmänhet och arbetsintegrerat lärande i synnerhet har förändrats genom åren. I rapporten används begreppet arbetsintegrerat lärande (AIL) som ett samlingsbegrepp för ”VFU” och ”praktik”. När sjuksköterskeutbildningen integrerades i högskoleväsendet 1977 bestod 60 procent av utbildningen av AIL. Andelen AIL inom sjuksköterskeutbildningen minskade under 1980-talet för att nå sin lägsta nivå (38 procent) i och med 1993 års utbildnings- och högskolereform. Utbildningens längd och struktur har sedan Sveriges inträde i EU påverkats av internationella strömningar i allmänhet och EU-direktiv och lagar i synnerhet. Till följd av harmoniseringar av europeiska utbildningar består dagens utbildning av drygt 50 procent AIL. Gemensamt för samtliga utbildningsprogram mot Lean Production är att AIL är en integrerad del av utbildningen men att AIL inte anges som ett separat moment, med tydligt avgränsade förväntade läranderesultat och detaljerade beskrivningar av AIL:s omfattning i kursplanerna (t.ex. i form av antalet högskolepoäng). Däremot sker integrationen av AIL å ena sidan och utbildningens andra delar å andra sidan genom projektarbeten. Kursplanerna betecknar oftast inte projektarbeten som explicita AIL-delar, emellertid finns i utbildningsplanerna antydningar att projektarbeten är en form av AIL.

  • 308.
    Lundberg, Paula
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Oskarsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    " Det sker alltså en utveckling i det pedagogigska arbetet": - En studie av förskollärares resonemang om pedagogisk dokumentation2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande.

     

    Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter.

     

    Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. 

  • 309.
    Lundberg Vallejos, Amanda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Rodin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Systematiskt kvalitetsarbete: förskollärares uppfattningar om uppdraget att arbeta med kvalitetssäkring2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. I följande arbete kan läsaren ta del av en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer av fem legitimerade förskollärare i tre olika kommuner i södra Sverige. Studien tar inspiration ur fenomenografin för att synliggöra variationen av uppfattningar beträffande arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Det tar även avstamp i en ekologisk systemteoretisk syn på det systematiska kvalitetsarbetet som ett system inom verksamheterna. New public management lyfts som en aspekt i relation till kvalitetsmätning vilken eventuellt kan ha påverkat verksamheternas och de verksammas syn på kvalitet och arbetet med detta. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är att det konkretiserar och synliggör måluppfyllelse samt utgör grund för gemensamt arbete mot kvalitetssäkring. Studien visar även på att förskollärarna upplever att arbetet är fördelaktigt med rätt förutsättningar. Uttryck ges dock för uppfattningar av att tidsbristen samt svårigheter i avsaknad av riktlinjer avseende hur arbetet rent praktiskt ska genomföras är en faktor som påverkar arbetet.

  • 310.
    Lundström, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Småberg, ThomasMalmö högskola.
    Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 311.
    Lundström, Mats
    et al.
    Malmö University.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Nilsson, Karin
    Malmö University.
    Teachers’ experiences from in-service education about inquiry based science education2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     Science teachers have often regarded in-service education as an ineffective way to improve their professional competence. At the same time a lot of resources are spent on in-service education, for instance in different project financed by the EU. This paper reports from a project with the aim to develop science teachers’ skills in inquiry based science education (“IBSE”) and assessment. In-service teacher education is provided by a series of workshops (24 hours in total). In order to investigate how the teachers perceived their development as professionals during the workshops, the teachers answered a questionnaire individually in the end of each series of workshops. The majority of teachers reported that they consider themselves as more experienced in teaching IBSE after the workshops; something they state will make them use IBSE and assessment more in the future. The results also indicate that teachers’ expectations of in-service education have been met by the workshops.

  • 312.
    Ly, Mimmi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Szemenkár, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Litteratursamtal i praktiken: En kvalitativ studie om litteratursamtal i grundskolans mellanår2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar. 

  • 313.
    Lägervik, Chris
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pilfjäll, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barn vill göra rätt och kan göra rätt om de vet hur de ska göra: En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger uttrycker att de arbetar kring konflikter som uppstår i barngruppen på förskolan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

  • 314.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En ny inriktning i utbildningen2007Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 32, nr 4, s. 39-43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 315.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindborg, Amanda
    Kristianstad Studentkår.
    Det hjälper inte lärarutbildningen2014Ingår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 24/9, s. B3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Fler sökte till dokusåpan Paradise Hotel förra året än till Lärarhögskolan”. Det som började som en rolig grej på underhållningssajten Lajkat.se slutade som en nyhet att ta på allvar. Något Lena Löfgren och Amanda Lindborg vänder sig emot.

  • 316.
    Lönnerheden, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Barns musicerande: Ett verktyg för språkutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie baseras på kopplingen mellan musik och sång och språkutvecklingsarbetet i förskolan. Syftet är att få syn på vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja verbala språkutveckling. Studien baseras på kvalitativa semistrukturella intervjuer med förskollärare från en mindre kommun i södra Sverige och fokus ligger på två avgränsningar inom ämnet: Vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja barns verbala språkutveckling samt hur förskollärare använder musik och sång för att ge stöd åt barns muntliga språkutveckling. Intervjuerna baseras på sex intervjufrågor som ger förskollärarna tillfälle att beskriva sin syn på musik och sång i relation till språkutveckling. Resultatet visar på en mestadels positiv uppfattning om musik och sång som språkutvecklande verktyg samt att arbetet med musik och sång i förskolan baseras på barnens delaktighet och intresse. Detta kan betyda att musik och sång verkligen används för att utveckla barns verbala språk i förskolan samt att förskollärare inser nyttan i användandet av musik och sång med förskolebarn för att utveckla språket.

  • 317.
    Macheridis, Nikos
    et al.
    Lunds universitet.
    Paulsson, Alexander
    Lunds universitet.
    Pihl, Håkan
    Högskolan Kristianstad, Högskolans ledning, Ledningskansliet.
    The Humboldtian ideal meets employability?: university teachers and the teaching–research relationship in marketized higher education2020Ingår i: Industry and higher education, ISSN 0950-4222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines how university teachers in two Swedish higher education institutions grapple with the challenge of connecting research and teaching. With the increasing pressure in higher education to improve graduate employability, teaching is expected to include skills-oriented, vocational training which may (or may not) conflict with the more traditional Humboldtian ideal, in which teaching is built on research. Drawing on the rich bodies of literatures on employability and the teaching–research relationship, the authors find that university teachers practice the relationship in four ways: by using scientific articles in the curriculum; by teaching students a critical research attitude; by lecturing about their own research results; and by relying on the formal skills of fellow teachers. These practices of establishing a close connection between teaching and research are, this study suggests, met with resistance from colleagues, who are perceived to favor vocational training and emphasize employability; from students, who are also perceived to worry about employability; and finally from other policies that target partially conflicting objectives, including those for employability.

  • 318.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att bygga broar mellan skilda kontexter: perspektiv på popularisering av forskning för lärare2001Ingår i: Forskningen i skolan, skolan i forskningen: ett möte på lika villkor : dokumentation från forskningssymposium i Malmö 25 januari 2001 / [ed] Andræ Thelin, Annika, Stockholm: Statens skolverket , 2001, s. 11-25Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 319.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Introduktion: Vilka är frågorna? Var finns de belysta?1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 13-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 320.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärarutbildningen mellan vetenskapliggörande och yrkesprofessionalisering1996Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 5, nr 2, s. 127-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 322.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolutveckling och lärares kompetensutveckling i ett helhetsperspektiv1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 21-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 323.
    Madsén, Torsten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Risberg, Ola
    VILÄR, Sundsvall.
    Från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 129-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 324. Magnusson, Kerstin
    et al.
    Malmgren, Gun
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Malmö Högskola.
    Att göra sin röst hörd: tematisk undervisning i grundskolans mellanår2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I skolans demokratiuppdrag ingår att varje elev ska få mod och vilja att uttrycka åsikter och göra sin röst hörd. En sådan identitets- och kunskapsutveckling sker förstås bäst i funktionella sammanhang och i kommunikation med andra. I den här boken får vi följa ett lärarlag på mellanstadiet i arbetet med att skapa en undervisning som består av sammanhängande kunskapskontexter där språk och innehåll går hand i hand. Den primära utgångspunkten för det pedagogiska arbetet är att eleverna genom språket och de texter som på olika sätt förmedlas ska förstå innehållet i den undervisning de möter.

    Författarna beskriver hur en integrerad och tematiskt orienterad under­visning i svenska kan bedrivas i samverkan med bild, musik, engelska och orienteringsämnen. De förklarar hur olika strategier kan hjälpa eleverna att röra sig mot en djupare förståelse och ger förslag på såväl teman och skönlitterära texter som praktisk-pedagogiska metoder. De två med­verkande forskarna pekar på hur medvetna undervisningsstrategier och genomtänkta textval ger skjuts åt elevernas språk- och läsutveckling men också utvecklar deras sociala, personliga, kritiska och kognitiva förmågor.

    Att göra sin röst hörd är i första hand avsedd för blivande och verksamma lärare på grundskolans mellanstadium. Boken kan även läsas för att få råd om hur mindre och enklare forskningsprojekt, av modellen läraren-som-forskare, kan organiseras och genomföras.

  • 325.
    Mahmic, Almina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Winhagen, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den pedagogiska miljöns mångfald: en kvalitativ undersökning av miljöns mångfald förlärande på en förskola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

  • 326.
    Malmgren, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Petersson, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att utforska hur pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken.

    Det vi vill ta reda på är hur pedagogerna anser att en miljö bör inredas för att på bästa sätt uppnå barns lärande i leken.

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod, där vi utgår från det sociokulturella perspektivet.

    Metod var att intervjua åtta pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner, respondenterna är både förskollärare och barnskötare. Frågeställningarna som vi använder oss av i vår studie är:

    Hur anser pedagoger att inomhusmiljön skall utformas för att på bästa sätt utveckla barns lärande i leken?

    Hur utformar pedagogerna miljön på förskolan så att det främjar barnens lek?

    Resultatet som framgår av vår studie visar på att pedagogerna menar att det är barnens behov och intressen som styr utformningen av inomhusmiljön på förskolan. Det är pedagogerna som tillsammans med barnen som ska anpassa miljön efter de barn som befinner sig där just nu. Det är alla pedagogers ambition att observera barnen så att de kan inreda och utforma miljön så att det blir stimulans för alla barnen.

    I texten använder vi begreppet pedagog, vilket kan syfta både till barnskötare och förskollärare.

  • 327.
    Malmros, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hållbar utveckling - i en ohållbar värld?: En jämförelse av grundskollärares uppfattning kring lärande för hållbar utveckling i skolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner.

    Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar:

    - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad?

    Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

  • 328.
    Malmström, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Elevers perspektiv på den fysiska lärmiljöns utforming för ökad inkludering: En fallstudie av tillgänglig lärmiljö på en högstadieskola2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to research what needs students feel that they have, linked to the physical learning environment in the classroom, and how this affects their conditions for learning. These needs can then hopefully give an indication of how the physical learning environment can be designed and adapted to increase its accessibility and thus reduce the need for exclusionary measures. The theories of the study concern thoughts about inclusion and theories about how the physical learning environment can be changed based on students' needs. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective, the ecological system theory and from the special educational perspective. Both a quantitative and a qualitative approach have been used in the form of questionnaires and semi-structured interviews with students in one high school. The interview questions were worked out on the basis of the results of the survey. A comparison of the results from the respective survey method has been made and analyzed on the basis of the theoretical framework. The pupils experienced a need to reduce both auditory and visual distractions. A high proportion of students felt that the order and study area in the classrooms were not so good. The furniture's adaptation to the students physical conditions deteriorated with the students’ ages. Posters and other information on the walls seemed distracting to some students, while the majority were not disturbed by it or even gave a positive effect. The availability of tactile aids facilitated the conditions for concentrating for certain students. The development of the school's learning environments can, on the basis of the study, be beneficial to all school students and not isolated to students in difficulty to increase the scope of inclusion with all its advantages. Hopefully, the study can provide indications of what needs in the physical learning environment that can be found in students.

  • 329.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Estetisk pedagogik och lärande: processer i bildskapandet, delaktighet och erkännande2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 330.
    Marcher, Regitze
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Vinberg, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    "Det är inte bara hur dom undervisar utan hur dom är mot elever också": en kvalitativ fokusgrupsstudie om hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

  • 331.
    Martinsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Berntsson, Isabella
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kommunikation i fokus: Hur lärare använder verbal och kinetisk kommunikation under en matematiklektion2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare använder verbal samt kinetisk kommunikation inom ämnet matematik. I dagens samhälle är människan beroende av matematik i många olika vardagssituationer samt förståelsen för vad matematiken är och hur den kan användas. Samtidigt visar resultatet av den senaste PISA-undersökningen att svenska 15åringars kunskaper i matematik sjunkit och har aldrig tidigare varit så lågt som i nuläget.

    Målet med studien är att undersöka hur två lärare använder verbal och kinetisk kommunikationen under en matematiklektion. Syftet med studien är att studera hur läraren interagerar med eleverna under en matematiklektion.

    För att få en så rik datainsamling som möjligt valde vi att använda oss av observationer och intervjuer. För att dokumentera det som sades och det som hände under tiden vi observerade använde vi oss av videoinspelning, ljudupptagning samt gjorde anteckningar på datorn. Eleverna i studien gick i årskurs två och tre. Studien är sedd utifrån pedagogernas perspektiv.

    Några av de viktigaste resultaten av studien var bland annat att lärarna undervisade på olika sätt, den ena läraren förklarade mycket ingående svåra begrepp medan den andre använde sig av artefakter, det vill säga konkreta redskap och hjälpmedel. De båda lärarna använde sig av och skapade diskussioner utifrån matematikbokens innehåll.

  • 332.
    Masic, Amira
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Den tredje pedagogen": En studie av "Den tredje pedagogen" i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.

  • 333.
    Mattisson, Jane
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Supervising in English: the doctoral thesis, professor / student discourse, and social practice2014Ingår i: Respectus Philologicus, ISSN 1392-8295, Vol. 25, nr 30, s. 108-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    My article investigates the situation, goals, and discourse praxis of professors supervising doctoral students writing in English. It is part of a wider project examining student-teacher interaction which is designed to improve written communication, particularly at the higher levels of academic study. Like the students they supervise, the five professors studied are English as a Foreign Language users, and all give instruction exclusively in English. Based on separate interviews with each professor, my study demonstrates that there is a tendency among doctoral supervisors to focus on the content and form of the thesis to the detriment of socio-cultural practice, i.e., the discourse between the professor and student, as well as the recognition of the text as a piece of social practice, shaped by a particular kind of academic public and the rules of scholarship that have been developed over time. The type of social practice that students bring with them varies from culture to culture. I argue that a doctoral thesis bears witness not only to the student’s ability to conduct research at a high level, but also to the creation of a distinct scholarly identity that is the result of effective discourse between professor and student, whereby the professor communicates “the rules of the game” that lead to a successful career both at university and after. My paper reflects on how we as teachers/supervisors can promote the formation of scholarly identity through the medium of English as a Foreign Language. I do so by focusing on the five supervisors’ knowledge of English, their ability to provide guidance in English, and their awareness of the importance of promoting scholarly identity in English. The article concludes with some reflections on the type of support required, if any, from native English teachers.

  • 334.
    Mattisson, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Bäcke, MariaHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 20142014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The articles included in these proceedings were presented at a text analysis symposium on 14 and 15 April 2014. The presenters represented a range of educational institutions: Belarusian State University, Belarus; Kristianstad University, Sweden; Linnaeus University, Sweden; Lund University, Sweden; Malmö Academy of Music, Sweden; Malmö Borgarskola, Sweden; Minsk Academy of Public Administration, Belarus; St Petersburg State University, Russia; University of Latvia, Latvia; and West University of Timișoara, Romania.

    The six sessions covered a range of subjects related to text and discourse analysis. The first session, “Text Analysis and Literature”, included papers on Tomas Tranströmer, John Fowles and Alice Munro. The second session, “Discourse Analysis”, discussed topics as diverse as traditional culture as a discourse, categories of text and discourse and their role in collecting, organising and interpreting data, and analysing song lyrics. Session three, “Text Analysis in Teaching and Literature”, considered the appreciation of literature in second language reading, how to teach literary theory through detective stories, and stylistic devices in Somerset Maugham’s short story “Louise”. The fourth session, “Text Analysis in Teaching and Writing considered issues as diverse as text analysis and teaching writing, plagiarism detection systems in higher education, and teacher feedback and autonomy. The fifth session, “Text and Discourse Analysis for Change”, discussed a range of issues including a linguistic perspective on Swedish official documentation on children, linguistic interference and commonly occurring mistakes in Swedish secondary schools, and text analysis at university-level. The final session, “Text analysis and ICT” included papers on Filipino transnational identities in blogs, text analysis in the age of technology, and the contextualisation, organisation, and textualisation of IT operational documentation

    The symposium also saw the launching of a new journal, Contemporary Society and its Discourse Representations. Further information may be obtained from Professor Irina Oukhvanova-Shmyrova, Belarusian State University, at ioukhvanova@gmail.com.

    All articles have been peer reviewed and contributors have been invited to edit their papers in accordance with the reviewers’ instructions. The final version is the sole responsibility of the contributor.

    Special thanks go to the participants and contributors to this volume; we hope that you will visit us again. Our grateful thanks also go to Kristianstad University for the use of the university premises and for subsidising the publication of the conference programme and the conference visit to Naturum Nature Centre, as well as for providing refreshments during the breaks. We also wish to thank Anders Håkansson for assisting with the publication of this volume.

  • 335.
    Mattisson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    I särklass och särskild i klass: Samläsning för ökad delaktighet?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas och det är allas ansvar. Szönyi och Dunkers (2015) anser att grunden till att barn ska bli goda samhällsmedborgare startar i skolan där delaktighet och engagemang ligger som grundsten. Tetler och Baltzer (2011) anser att elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter att få sin röst hörd i skolan och att inkludering och delaktighet bidrar till ökad kunskap hos eleverna. Studiens syfte är att belysa om eleverna på gymnasiesärskolans nationella program upplever delaktighet då eleverna samläser ämnen tillsammans med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram. Studien bidrar med kunskap utifrån faktorer i lärmiljön, lärandet och bemötandet som ger en känsla av delaktighet. Vid studiens genomförande har sociokulturell teori och relationellt perspektiv samt en delaktighetsmodell framtagen av professor Ulf Janson använts som teoretiskt ramverk. Studien är av kvalitativ karaktär där fyra observationer och fyra intervjuer har använts som utgångspunkt. Materialet har sedan analyserats utifrån ramverket ovan. Studiens resultat visar att elever från gymnasiesärskolan upplever delaktighet vid samläsning med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram vid vissa tillfällen. Eleverna upplever delaktighet utifrån samtliga aspekter från delaktighetsmodellen. Utifrån observationen framkom dock att gymnasiesärskoleleverna jobbade tillsammans på lektionen och inte tillsammans med IMYRK-eleverna. Resultaten diskuteras utifrån beprövad erfarenhet, teori och tidigare forskning.

  • 336.
    Mattsson, Tina
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Den våldsamma akademin: makt, hierarki och konkurrens inom forskarutbildningens väggar2012Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 2, nr 2, s. 79-91Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 337.
    Mohammed Sakran, Ebtesam
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lära med medier i skolan: ett pedagogiskt perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.

    De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

  • 338.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, University of Aarhus.
    Krejsler, John Benedicto
    The Danish School of Education,University of Aarhus.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, University of Aarhus.
    Sense-making in distributed leadership2009Ingår i: Ejournal of All India Association for Educational Research, ISSN 0970-9327, Vol. 21, nr 1, s. 9-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes and discusses cases of distributed leadership at several levels in schools in the light of changing political discourses and changing relations between the state and its institutions. It focuses on relations, leadership influences and communication in the whole school and in the classroom and by extension also discuss relations, influences and modes of instruction in the classroom. The empirical basis for the discussion is school leadership in the Danish context. It explores how contemporary government and management manifests itself in schools, how agents in schools react to it and how room for manoeuvre is being formed in order to give students conditions and frameworks so they can develop a ‘Democratic Bildung’.

  • 339.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Krejsler, John
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, Aarhus University.
    How distributed leadership emerges within danish schools: experiences with new systems of governance2008Ingår i: The elusive what and the problematic how: the essential leadership questions for school leaders and educational researchers / [ed] T. Townsend & I. Bogotch (Eds.), Rotterdam: Sense Publishers , 2008, s. 151-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Krejsler, John
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, Aarhus University.
    What is successful leadership?2008Ingår i: The elusive what and the problematic how: the essential leadership questions for school leaders and educational researchers / [ed] T. Townsend & I. Bogotch (Eds.), Rotterdam: Sense Publishers , 2008, s. 57-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Månsson Bergqvist, Anne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ferdinandsson, Janita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elever med ADHD i det moderna skolhusets lärandemiljö2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?

     

    Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.

     

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

  • 342.
    Månsson, Bodil
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Konsten att göra inkludering möjlig: om kvalitetstänkande i undervisning för särskolelever i grundskolan2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

  • 343.
    Möllerström, Madelene
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ohlsson, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pojkar kan också ha baddräkt: en studie om pedagogers tankar kring traditionella könsmönster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar – förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola. Vår slutsats är att arbete mot traditionella könsmönster sker varje dag och det är de små utmaningarna för barnens föreställningar som spelar stor roll i deras utveckling. Resultatet visar även att pedagoger som vi har intervjuat gärna skulle vilja bli observerade i sin yrkesroll för att kunna utveckla sina arbetsmetoder kring traditionella könsmönster.

  • 344.
    Nilsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Wehner, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Tiden inför inskolning i förskolan: förstagångsföräldrars uppfattningar inför inskolning i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt arbete handlar om tiden inför inskolningen i förskolan. Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv synliggöra vilka uppfattningar och förväntningar förstagångsföräldrar har kring information och förberedelser inför inskolningen i förskolan. Tiden inför inskolningen kan innehålla funderingar och frågor kring förskolans inskolningsrutiner och metoder eftersom förstagångsföräldrar oftast inte har någon erfarenhet av inskolning. Under utbildningen på högskolan har vår nyfikenhet och vårt intresse växt kring hur vi på bästa sätt kan utveckla större kunskap och förutsättningar kring att organisera och förbereda för att förstagångsföräldrar ska känna sig väl förberedda och trygga inför att inskola sitt första barn i förskolan.Arbetet är inspirerat av en fenomenografisk ansats som utgår ifrån människors olika uppfattningar kring den levda världen. Studien baseras på gruppintervjuer med förstagångsföräldrar som har en inskolning i förskolan framför sig. Semistrukturerade frågor ligger till grund för studien och resultatet visar att vårdnadshavarna uttrycker att de önskar mer information via BVC för hur och när de ska ansöka om plats i förskolan. Förstagångsföräldrarna önskar tydligare och mer lättåtkomlig information på kommunens hemsida kring ansökningsprocessen. Resultatet visar även att det krävs en större insats från förskolorna genom att erbjuda mer information som vårdnadshavare kan önska ta del av inför val av förskola. Det gäller även förskolans aktuella inskolningsmetod samt annan viktig information för att vårdnadshavare ska känna sig trygga och förberedda inför inskolningen i förskolan.

  • 345.
    Nilsson, Ann
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Olofsson, Marika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    I elfte timmen!: en studie om specialpedagogens yrkesroll, kompetens och framtida roll i samarbete med den nya specialläraren2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.

     

    I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?

     

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

  • 346.
    Nilsson, Bo
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Autonomy and ownership – digital music tools enhance autonomy and musical creativity for children in need of special support2017Ingår i: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, s. 14-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This presentation highlights results from an action research project in a Swedish primary school. The aim of the project is to investigate digitally-based musical settings with young children in need of special support. Various digital-based music instruments were used to facilitate performing, creating and learning music, alone or in small groups.

    The theoretical background of the project is found in sociocultural educational theories, health theories and musicology. To engage in musicking is to take part in any kind of musical event such as performing, listening, practicing or providing material for musical activities. The Zone of Proximal Development describes how the learner with guidance can improve his or her social interaction with more competent peers. Physical and psychological tools mediate the world to individuals engaged in practical activities such as musicking.

    The research method is inspired by ethnographical methods and performed in collaboration between a music educator and the researcher. Data was collected mainly through participant observations, field notes, audio and video recordings. Preliminary results of the study demonstrate that even very young children quickly learn how to use digitally-based instruments for playing and creating music. Open-ended apps seemed to catch the participants’ interest, whereas in some cases they soon lost interest in ready-made apps.

    Results furthermore imply that a musical setting might be regarded as a combination of cultural, musical, technical, physical, psychological and personal resources. The digitally-based instruments were found in many cases to enhance autonomy and latitude for children in need of special support. This may be of even greater importance for the participants with Swedish as their second language. To participate in musicking and to learn music creates a sense of ownership that is of great importance for the individual not only from an educational, but also from a democratic perspective.

  • 347.
    Nilsson, Bo
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Uddholm, Mats
    Danmark.
    Narratives about music and health2017Ingår i: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, s. 58-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Music is used in many professional contexts that are not associated, in a traditional sense, with either music therapy or music education. How do professionals in different contexts use music, and how do they describe their thoughts about music in their professional work? Those are the main questions in our inquiry, focusing on narratives about music and health in professional relations.

    In this presentation, results from a pilot study where six strategically chosen participants from Sweden and Denmark were interviewed, will be presented and discussed. The pilot study was inspired by ethnographic methods and conducted to develop a research design for further research in this area.

    Our study is based on the assumption that individuals will establish a relationship with music, regardless of the presence of professional music therapists, community musicians or music educators (Ruud, 2008; Bonde, 2011; Nilsson, 2013; Uddholm, 2012). Furthermore, experience from the field provides evidence that music occurs in various professional relations other than those involving music therapists or music educators, such as: with clients, students, children, elder people; among nurses, deacons, social workers, preschools teachers or care assistants. The field of Music and Health is not necessarily about illness or care, but can as well be understood as an aspect of quality of life. The unique position of music as an aesthetic expression among youth also makes the democratic aspect of music, especially important.

    Previous research in this area has often been conducted within music therapy, many times based on biological and neuropsychological explanations of human behaviour in relation to music (Ruud, 2008). Therefore, we find it relevant in our research to investigate narratives from, and by, all kinds of professionals who use music in their practices.

  • 348.
    Nilsson, Bo
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet.
    Uddholm, Mats
    Danmark.
    Narratives about music and health2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Nilsson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sjöstedt, Terese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Barn med sociala och emotionella svårigheter i förskolan: Att upptäcka och stödja dessa barn2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter.

  • 350.
    Nilsson, Christian
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kemiundervisning: hur förberedda eleverna från grundskolan anser sig vara att möta gymnasieskolans kemiundervisning på det naturvetenskapliga programmet?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap.

45678910 301 - 350 av 481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf