hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 515
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Liedtke, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Zur Optimierung der pädagogisch-didaktischen Prämissen gelingenden Fremdsprachenlehrens und -lernens: eine Vergleichsstudie zwischen den USA und Schweden2009Ingår i: Kalba ir kontekstai: III, Vilnius: Vilnius Pedagogical University , 2009, 1, s. 220-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 302.
    Likeric, Hanka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Therese, Andersson
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Avsändare Anonym: en kvalitativ undersökning om fenomenet nätmobbning ur skolpersonalens perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study attempts to explore how schools’ handles and prevents cyber-bullying among pupils. The purpose in this study was to investigate how the school staffs work in secondary schools with grades sixth to ninth. How do the schools discover, prevent and stop cyber-bullying? Do the schools’ have any experiences of cyber-bullying? How do the schools work with anti-bullying concepts – have the new phenomenon cyber-bullying affected and changed the schools´ anti-bullying work in connection with the guidelines and in relation to the "new technology"? This study attempts to examine how this is handled within several secondary schools with three different municipalities. The theoretical starting-points have been an inductive theory which later has resulted in four other theoretical models, Meyrowitz two media-models which are describing social environments and several knowledge theories with a sociology perspective. In this study, the methods have been: conversational interviews with school staff

    –teachers and counselors. The analysis of the empirical material has been primarily content analysis with categorization of sentences which was mainly guided by empirics. The results shows that the schools does not have much experiences of cyber-bullying, they discovers, prevents and stops the phenomenon with same guidelines like the "regular" bullying. The major obstacle in the study showed a lack of resources, mainly among the teachers, such as time pressure and insufficient education on the subject. There also seems to be a lack of collaboration with agents outside the schools, primarily the social services, because the school does not feel that this type of cooperation works. The study provides several issues and several perspectives as a starting point for further research, such as experiences of cyber-bullying at school among pupils and parents.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Avsändare: Anonym
  • 303.
    Liljedahl, Sven
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Madelene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att skapa ett intresse för böcker handlar ju om att man själv älskar det: En studie om bilderbokens fysiska plats på förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Lind, Sarah
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ett tillfälle för social samvaro, delaktighet och lärande?: att synliggöra det sociala samspelet i måltidssituationer2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning tar sin utgångspunkt i den pedagogiska måltiden på förskolan. Studien är baserad på fyra observationer under lunchsituationen på en förskola. Syftet var att undersöka det sociala samspelet och synliggöra lärandet som sker vid måltiderna. Den teoretiska ansatsen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Skolverket lyfter Livsmedelsverkets riktlinjer för den pedagogiska måltiden och trots detta benämns inte begreppet pedagogisk måltid i läroplanen för förskolan. Vi kan utifrån resultaten se att pedagogerna tog tillvara på barns lärande på ett utmanande sätt kring måltidssituationen, genom att de var aktiva och medvetna om sin roll. Slutsatsen av denna studie pekar på vikten av det sociala samspelet runt matbordet och pedagogers förhållningssätt till barns lärande. Det krävs ett tydligt och medvetet agerande samt att pedagoger ser måltiden som ett tillfälle för lärande, inte bara närande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Linda, Fors
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    My, Wetterlöf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skönlitteraturens inflytande på normer och värderingar: en studie om förskollärares tankar kring barnlitteratur i ett normutvecklande syfte2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 306.
    Lindahl Eriksson, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Möjligheter och hinder i lärmiljön: några lärares uppfattning om undervisning av integrerade elever2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka några grundskollärares uppfattningar kring undervisningssituationen för elever mottagna i grundsärskolan med delar av sin undervisning integrerade i grundskolan. För att få en bredd i undersökningen har jag varit på fem olika skolor i fyra kommuner och intervjuat fem grundskolelärare där jag sökt svar på följande frågeställningar. Vilken uppfattning har lärare av integrerade elever i undervisningen? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare kring den pedagogiska delaktigheten av undervisningen utifrån arbetsmetoder och kunskapsutveckling? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare kring den sociala delaktigheten utifrån gruppens gemenskap? Teoretisk förankring utgörs av Lev Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen som pekar på att individer utvecklas i samarbete med andra individer som besitter mer kunskap för det relevanta området, samt betydelsen av mediering som redskap för förståelse av kunskap. Studien tar också stöd av Ahlbergs (2013) tankar kring det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra och ses utifrån delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att lärarna uppfattar både möjligheter och hinder med integrering av elever, samt att deras tolkning av begreppet stämmer överens med tidigare forskning. Det framkommer av undersökningen att undervisning med integrerade elever kräver vissa förutsättningar, såsom resurser i form av personal och anpassat arbetsmaterial för eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Inte lika utan olika - men likvärdiga2013Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift, ISSN 2000-429X, nr 4, s. 19-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 308.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    "We will surely make it work": teachers planning in preschool classes. Paper presented at the 11 European Early Childhood Education Research Association, (EECERA) Iceland, August 31th to September 3rd2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 309.
    Lindblad, Jan
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Fotosyntesförståelse hos elever och studenter: en forskningsöversikt2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att göra en sammanfattning av forskningen om elevers och lärarstudenters förståelse av processen fotosyntes, samt koppla detta till vad de förväntas kunna om fotosyntesen enligt styrdokumenten. Sammanfattningsvis har forskningen kommit fram till att förståelsen av processen fotosyntes störs av tre punkter: alternativa uppfattningar, bristande förförståelse, samt bristande begreppsförståelse i naturvetenskapliga ämnen. För att bemöta dessa problem anser forskarna att undervisningen behöver bli mer konkret, utgå från problemlösande uppgifter, samt tas upp i tidigare årskurser än vad som görs nu. Intressant nog är detta på gång. Under arbetets tillkomst har det kommit en remissversion till ny kursplan i biologi. Denna innehåller förslag på konkret undervisning, samt tar upp förståelse av fotosyntesen som ett lärandemål tidigare än i den nuvarande kursplanen. Även remissversionen kopplas till forskningen i denna litteraturstudie. Diskussionen inleds med ett avsnitt som tar upp att det, enligt forskningen, ur ett miljöperspektiv är viktigt att förstå fotosyntesen eftersom nästan inget liv kan existera utan denna viktiga process. Eleverna måste alltså känna till fotosyntesen för att förstå och kunna reagera om något miljöproblem hotar den.

  • 310.
    Lindholm, Anneli
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En studie i hur skolan tillgodoser behovet av tydliggörande pedagogik för elever med autism2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Lindskoug, Elicia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Johansson, Agnes
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Att inte få äta gratis är som att begära att busschauffören ska köpa biljett för att köra bussen”: en studie om pedagogers upplevelser kring arbetet med pedagogiska måltider i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 312.
    Lindström, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Multimodala elevtexter: Elever synliggör sina kunskaper2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi uttrycker oss multimodalt dagligen vilket innebär att vi använder olika modaliteter när vi kommunicerar med andra. Det har visat sig att om elever får möjlighet att konstruera sin egen kunskap och omformulera kunskapen genom att uttrycka sig med hjälp av en annan modalitet än ursprunget, stärker det elevens lärande, detta kallas transduction. Det är även viktigt att låta elever utforska olika sätt att uttrycka sig på i olika kontexter. Då får de möjlighet att utveckla kunskap kring hur de kan uttrycka sig beroende av vilken mottagaren av budskapet är. I mitt examensarbete belyser jag delar av den forskning som finns om hur vi kan stärka elever i sitt lärande med hjälp av multimodala texter. Syftet med min studie är att undersöka vilka semiotiska resurser eleverna väljer att använda och hur de använder resurserna när de synliggör sina kunskaper.

     

    Inom naturvetenskaplig undervisning används ofta beskrivande texter för elever i årskurs 1–3. Det har visat sig fördelaktigt att låta eleverna beskriva och förklara samband multimodalt till exempel genom bild, film och experiment. Jag har funnit att det finns en hel del forskning kring multimodala texter, speciellt med inriktning på läroböcker. Dock finns det mindre forskning kring elevskapade multimodala texter. Därför har jag i min studie valt att göra en fallstudie där jag gör en textanalys på elevernas textproduktioner om djur för att få syn på vilka semiotiska resurser de väljer att uttrycka sig med samt vilka kvalitativa aspekter som kan identifieras. I min analys tar jag hjälp av begreppen komposition, rytm och kohesion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 313.
    Lindén, Oscar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Det är som att de inte finns!: En studie om några lärares arbete på gymnasiesärskolans individuella program.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks hur några lärare på gymnasiesärskolans individuella program uppfattar och beskriver sin undervisning för elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar i ämnesområdet natur och miljö. Anledningen till att jag intresserar mig för detta är det dilemma som ofta uppstår på min arbetsplats då ämnesområdesplanerna och kunskapskraven kommer på tal. Frågor som kommer upp handlar om vad lärare ska lära eleverna och vad de har nytta av i framtiden. För att placera undersökningen i ett större sammanhang har jag fördjupat mig i tidigare forskning om arbetet med elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar och om hur lärare förhåller sig till läroplanerna. Studien har utgått från ett fenomenografiskt förhållningssätt och innefattar semistrukturerade intervjuer och icke deltagande observationer. För att analysera resultatet har jag använt mig av relationen mellan fenomenografi och pragmatism. I huvuddrag visar resultatet det komplexa med att vara lärare på gymnasiesärskolans individuella program. Framför allt genom den krock som uppstår mellan vad lärarna bedömer att eleverna ska lära sig och hur de tolkar kursplanerna och de värdeord som står i dem. Det uppstår en känsla av att eleverna inte finns, då kunskapskraven är allt för höga för elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar, samtidigt som tolkningen av framför allt ordet delta gör att lärarna känner en frustration över vad eleverna behöver lära sig. Det framgår också av resultatet att målet med undervisningen för elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar är att eleverna ska bli så självständiga som möjligt och att undervisningen fokuserar på vad eleverna har nytta av i livet efter skolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 314.
    Linge, Anna
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Linnéuniversitetet.
    Musik och rörelse - samverkande ämnesingångar i förskolan2017Ingår i: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, s. 5-7Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad  musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet  musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 315.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Datorn i förskolans lärandemiljö2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 316.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Informations- och kommunikationsteknik i förskolan: en studie med fokus på kontext och barns beskrivna erfarande2000Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 317.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Mönster i barns samvaro vid datorn i förskolan2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 318.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Play around the computer2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is focusing the computer using practice within pre-school activity. Data was collected in three pre-school units with children from 3-6 years of age. The data consists of approximately 13 hours of video-documented observations supplemented by additional field notes of the same events; nine interviews with the teachers and 38 interviews with the children. The study sheds light on the situated valuation, which is ongoing within an institutional practice such as pre-school. The general picture of the teachers’ ways of handling the computer use is described with two main focuses: first, as constituted in the meeting between political visions and every day practice and second, as grounded in the rationality dominating within the discursive practice. In conclusion, it is argued that the dominating rationalities constitute three different meaning shaping practices, in the study labelled as protective, supporting and guiding. These environments do afford quite different possibilities when it comes to getting access to learning about as well as by the computer.

  • 319.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Protection, support and guidance: three ways of talking about and dealing with computer use in pre-school activity2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 320.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Doing pre-school: knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings2010Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, nr 25, s. 77-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to study knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings fronstage. The study is designed as a qualitative case study based on tape recordings of five planning meetings and three video documented activities. Three pre-school teachers and three researchers participated. In the analysis, Foucault’s work on discursive practices is used as theoretical framework. The study highlights knowledge used and cited in the local negotiations. The conclusions are that the knowledge used is based on both professional knowledge related to children's learning and development, and local knowledge of children and their abilities, conditions and personalities. The professional knowledge appears as rather implicit and it is primarily the local knowledge of children and their individual needs and circumstances that is most clearly expressed. Dominant discursive patterns are formulated as the staff make themselves responsible for making the pre-school activity not school-like for the maturing child. On the front stage arena the teachers' tasks primarily appears as a desire to maintain the pre-school content in accordance with pre-school ideology that also controls how they see the children’s learning in pre-school in another perspective than student learning in a school context

  • 321.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Wennås Brante, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    "A Giant Pedagogical roll": conclusions from three learning studies conducted in Swedish preschool. Paper presenterat vid The world organization for early childhood education (OMEP) 29th världskonferens, Shanghai2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 322.
    Ljungqvist, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Integritet i förskolan: En kvalitativ studie av det pedagogiska arbetet med barns integritet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fem förskollärares uppfattning av hur de gör barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet, utifrån definitionen att ha en personlig sfär. Studiens frågeställning är: vad innebär det att arbeta med barns integritet i förskolan? En kvalitativ forskningsinriktning har använts för att få svar på syfte och frågeställning. Valet av undersökningsmetod blev i form av semistrukturerade intervjuer. Detta valdes eftersom intervjuer av kvalitativ karaktär söker respondenternas egna uppfattningar. Resultatet som framkom genom dessa intervjuer analyserades utifrån begreppet relationskompetens som är hämtades från relationell pedagogik. Därefter delades det in i teman, dessa teman är: relationskompetens, där kommunikation är ett undertema samt faktorer som påverkar integritetsarbetet. Studiens resultat pekar på att förskollärarnas lyhördhet och kommunikativa förmåga har betydelse för att göra barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas förhållningssätt och den syn som finns i arbetslaget gällande integritetsarbetet har stor påverkan när det kommer till om barnen blir delaktiga i arbetet kring att stärka sin integritet. Det framkom även att det finns faktorer som påverkar integritetsarbetet, som personal- och tidsbrist, stora barngrupper men även att det kan upplevas som ett känsligt ämne. Respondenterna menar även att integritetsarbetet påverkas och kan utvecklas till det bättre om det i förskolan finns uttalade riktlinjer att sträva efter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 323.
    Lottsfeldt, Nicolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Oskarsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svårt att räcka till...: en studie om förskollärares uppfattningar kring det egna bemötandet av barn i socioemotionella svårigheter2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.

    Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.

    Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.

    Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel. Barn i socioemotionella svårigheter kan upplevas, av förskollärare, som dels barn med utåtagerande beteende men även barn som är inåtvända. Att vara en närvarande pedagog, vara lyhörd inför barnets behov, vara tydlig men även kärleksfull är flertalet förskollärares uppfattning av hur det egna bemötandet av barn i förskolans verksamhet ser ut, både barn i socioemotionella svårigheter samt övriga barn. Att ligga steget före i verksamheten för att på bästa sätt kunna möta barnet i socioemotionella svårigheter, är en aspekt som förskollärare uppfattar som mycket viktig. Resultatet visar vidare på att förskollärare till viss del i sitt bemötande särskiljer barn i socioemotionella svårigheter i förhållande till övriga barn i barngruppen. Flertalet förskollärare uppger även att faktorer såsom stress, stora barngrupper samt minskad personaltäthet påverkar valet av bemötande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Svårt att räcka till... En studie om förskollärares uppfattningar kring det egna bemötandet av barn i socioemotionella svårigheter
  • 324.
    Lozic, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Förändringar i synen på arbetsintegrerat lärande 1977–2012: inom sjuksköterskeutbildningar och utbildningar mot Lean Production på Högskolan Kristianstad2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten analyseras styrdokument för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad som har gällt sedan 1977. Därtill analyseras styrdokument för utbildningar mot Lean Production, som startade sedan 2006. Rapporten baseras på kvalitativ textanalys och har som syfte att belysa hur synen på utbildningarna i allmänhet och arbetsintegrerat lärande i synnerhet har förändrats genom åren. I rapporten används begreppet arbetsintegrerat lärande (AIL) som ett samlingsbegrepp för ”VFU” och ”praktik”. När sjuksköterskeutbildningen integrerades i högskoleväsendet 1977 bestod 60 procent av utbildningen av AIL. Andelen AIL inom sjuksköterskeutbildningen minskade under 1980-talet för att nå sin lägsta nivå (38 procent) i och med 1993 års utbildnings- och högskolereform. Utbildningens längd och struktur har sedan Sveriges inträde i EU påverkats av internationella strömningar i allmänhet och EU-direktiv och lagar i synnerhet. Till följd av harmoniseringar av europeiska utbildningar består dagens utbildning av drygt 50 procent AIL. Gemensamt för samtliga utbildningsprogram mot Lean Production är att AIL är en integrerad del av utbildningen men att AIL inte anges som ett separat moment, med tydligt avgränsade förväntade läranderesultat och detaljerade beskrivningar av AIL:s omfattning i kursplanerna (t.ex. i form av antalet högskolepoäng). Däremot sker integrationen av AIL å ena sidan och utbildningens andra delar å andra sidan genom projektarbeten. Kursplanerna betecknar oftast inte projektarbeten som explicita AIL-delar, emellertid finns i utbildningsplanerna antydningar att projektarbeten är en form av AIL.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Lu, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Undervisning i tamburen: en observationsstudie kring förskollärares undervisningsstrategier2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare skapar undervisningstillfällen i förskolans tambur. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: ”hur riktar förskollärare barnens uppmärksamhet för ett visst innehåll i tamburssituationer?” och ”hur kommer olika undervisningsstrategier till uttryck i förskoans tambur?”. I Lpfö 18 (Skolverket 2018) betonar de vikten av undervisning i förskolan och att undervisning kan ske i alla situationer i förskolan inklusive vardagliga rutiner. Förskolans tambur är en plats som präglas av att ge omsorg till barnen i form av på- och avklädnad samt en plats där det offentliga möter det privata (Johansson 2011; Pihlgren 2017; Markström 2007). Undervisning är en målstyrd process som syftar till att stimulera och utmana barnen (Sheridan & Williams 2018b). Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsansats och använder sig av videoobservationer för att synliggöra de sex deltagande förskollärares undervisningstillfällen i tamburen. Följande undervisningsstrategier som de sex förskollärare använder sig utav för att rikta barnens uppmärksamhet mot ett visst innehåll är: synliggörande med kroppen, stöd av bildpedagogik, utmanande och stöttande frågor, och vägvisande och stöttande förklaringar. Studien kommer fram till att undervisning i tamburen kan förstås som en relation mellan förskollärare och de yngre barnen där de båda delar samma uppmärksamhet på ett visst föremål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Lundberg, Paula
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Oskarsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    " Det sker alltså en utveckling i det pedagogigska arbetet": - En studie av förskollärares resonemang om pedagogisk dokumentation2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande.

     

    Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter.

     

    Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 327.
    Lundberg Vallejos, Amanda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Rodin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Systematiskt kvalitetsarbete: förskollärares uppfattningar om uppdraget att arbeta med kvalitetssäkring2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. I följande arbete kan läsaren ta del av en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer av fem legitimerade förskollärare i tre olika kommuner i södra Sverige. Studien tar inspiration ur fenomenografin för att synliggöra variationen av uppfattningar beträffande arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Det tar även avstamp i en ekologisk systemteoretisk syn på det systematiska kvalitetsarbetet som ett system inom verksamheterna. New public management lyfts som en aspekt i relation till kvalitetsmätning vilken eventuellt kan ha påverkat verksamheternas och de verksammas syn på kvalitet och arbetet med detta. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är att det konkretiserar och synliggör måluppfyllelse samt utgör grund för gemensamt arbete mot kvalitetssäkring. Studien visar även på att förskollärarna upplever att arbetet är fördelaktigt med rätt förutsättningar. Uttryck ges dock för uppfattningar av att tidsbristen samt svårigheter i avsaknad av riktlinjer avseende hur arbetet rent praktiskt ska genomföras är en faktor som påverkar arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 328.
    Lundström, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Småberg, ThomasMalmö högskola.
    Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 329.
    Lundström, Mats
    et al.
    Malmö University.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Nilsson, Karin
    Malmö University.
    Teachers’ experiences from in-service education about inquiry based science education2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     Science teachers have often regarded in-service education as an ineffective way to improve their professional competence. At the same time a lot of resources are spent on in-service education, for instance in different project financed by the EU. This paper reports from a project with the aim to develop science teachers’ skills in inquiry based science education (“IBSE”) and assessment. In-service teacher education is provided by a series of workshops (24 hours in total). In order to investigate how the teachers perceived their development as professionals during the workshops, the teachers answered a questionnaire individually in the end of each series of workshops. The majority of teachers reported that they consider themselves as more experienced in teaching IBSE after the workshops; something they state will make them use IBSE and assessment more in the future. The results also indicate that teachers’ expectations of in-service education have been met by the workshops.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 330.
    Ly, Mimmi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Szemenkár, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Litteratursamtal i praktiken: En kvalitativ studie om litteratursamtal i grundskolans mellanår2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 331.
    Lägervik, Chris
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pilfjäll, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barn vill göra rätt och kan göra rätt om de vet hur de ska göra: En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger uttrycker att de arbetar kring konflikter som uppstår i barngruppen på förskolan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 332.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En ny inriktning i utbildningen2007Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 32, nr 4, s. 39-43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 333.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindborg, Amanda
    Kristianstad Studentkår.
    Det hjälper inte lärarutbildningen2014Ingår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 24/9, s. B3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Fler sökte till dokusåpan Paradise Hotel förra året än till Lärarhögskolan”. Det som började som en rolig grej på underhållningssajten Lajkat.se slutade som en nyhet att ta på allvar. Något Lena Löfgren och Amanda Lindborg vänder sig emot.

  • 334.
    Löfqvist, Victoria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Inkludering som perspektiv och verklighet: synen på inkludering hos grundsärskolans pedagoger2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om vilken uppfattning pedagoger som arbetar med elever som tillhör grundsärskolan har om inkludering som begrepp och hur de arbetar med att få eleverna att uppleva delaktighet. Vilka möjligheter och hinder anser de finns för att uppnå en inkluderande skola för särskoleelever. Data som har använts är hämtad från en enkät som besvarats av 32 pedagoger som arbetar med elever mottagna i grundsärskolan. Studien redogör för svensk skola och grundsärskola ur ett historiskt perspektiv, hur inkludering tolkas i skolans styrdokument samt internationell och nationell forskning. Resultatet visar att pedagoger som undervisar elever mottagna i grundsärskolan är positiva till begreppet inkludering men att det är en liten andel av eleverna som undervisas i en inkluderande miljö. Slutsatsen är därför att grundsärskolans undervisningsmiljö behöver problematiseras ytterligare och att skolans undervisningsmiljöer behöver förändras för att inkluderande undervisning ska genomföras i större utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 335.
    Lönnerheden, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Barns musicerande: Ett verktyg för språkutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie baseras på kopplingen mellan musik och sång och språkutvecklingsarbetet i förskolan. Syftet är att få syn på vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja verbala språkutveckling. Studien baseras på kvalitativa semistrukturella intervjuer med förskollärare från en mindre kommun i södra Sverige och fokus ligger på två avgränsningar inom ämnet: Vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja barns verbala språkutveckling samt hur förskollärare använder musik och sång för att ge stöd åt barns muntliga språkutveckling. Intervjuerna baseras på sex intervjufrågor som ger förskollärarna tillfälle att beskriva sin syn på musik och sång i relation till språkutveckling. Resultatet visar på en mestadels positiv uppfattning om musik och sång som språkutvecklande verktyg samt att arbetet med musik och sång i förskolan baseras på barnens delaktighet och intresse. Detta kan betyda att musik och sång verkligen används för att utveckla barns verbala språk i förskolan samt att förskollärare inser nyttan i användandet av musik och sång med förskolebarn för att utveckla språket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Barns musicerande
  • 336.
    Macheridis, Nikos
    et al.
    Lunds universitet.
    Paulsson, Alexander
    Lunds universitet.
    Pihl, Håkan
    Högskolan Kristianstad, Högskolans ledning, Ledningskansliet.
    The Humboldtian ideal meets employability?: university teachers and the teaching–research relationship in marketized higher education2020Ingår i: Industry and higher education, ISSN 0950-4222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines how university teachers in two Swedish higher education institutions grapple with the challenge of connecting research and teaching. With the increasing pressure in higher education to improve graduate employability, teaching is expected to include skills-oriented, vocational training which may (or may not) conflict with the more traditional Humboldtian ideal, in which teaching is built on research. Drawing on the rich bodies of literatures on employability and the teaching–research relationship, the authors find that university teachers practice the relationship in four ways: by using scientific articles in the curriculum; by teaching students a critical research attitude; by lecturing about their own research results; and by relying on the formal skills of fellow teachers. These practices of establishing a close connection between teaching and research are, this study suggests, met with resistance from colleagues, who are perceived to favor vocational training and emphasize employability; from students, who are also perceived to worry about employability; and finally from other policies that target partially conflicting objectives, including those for employability.

  • 337.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att bygga broar mellan skilda kontexter: perspektiv på popularisering av forskning för lärare2001Ingår i: Forskningen i skolan, skolan i forskningen: ett möte på lika villkor : dokumentation från forskningssymposium i Malmö 25 januari 2001 / [ed] Andræ Thelin, Annika, Stockholm: Statens skolverket , 2001, s. 11-25Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 338.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Introduktion: Vilka är frågorna? Var finns de belysta?1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 13-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 339.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärarutbildningen mellan vetenskapliggörande och yrkesprofessionalisering1996Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 5, nr 2, s. 127-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 341.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolutveckling och lärares kompetensutveckling i ett helhetsperspektiv1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 21-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Madsén, Torsten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Risberg, Ola
    VILÄR, Sundsvall.
    Från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 129-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 343. Magnusson, Kerstin
    et al.
    Malmgren, Gun
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Malmö Högskola.
    Att göra sin röst hörd: tematisk undervisning i grundskolans mellanår2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I skolans demokratiuppdrag ingår att varje elev ska få mod och vilja att uttrycka åsikter och göra sin röst hörd. En sådan identitets- och kunskapsutveckling sker förstås bäst i funktionella sammanhang och i kommunikation med andra. I den här boken får vi följa ett lärarlag på mellanstadiet i arbetet med att skapa en undervisning som består av sammanhängande kunskapskontexter där språk och innehåll går hand i hand. Den primära utgångspunkten för det pedagogiska arbetet är att eleverna genom språket och de texter som på olika sätt förmedlas ska förstå innehållet i den undervisning de möter.

    Författarna beskriver hur en integrerad och tematiskt orienterad under­visning i svenska kan bedrivas i samverkan med bild, musik, engelska och orienteringsämnen. De förklarar hur olika strategier kan hjälpa eleverna att röra sig mot en djupare förståelse och ger förslag på såväl teman och skönlitterära texter som praktisk-pedagogiska metoder. De två med­verkande forskarna pekar på hur medvetna undervisningsstrategier och genomtänkta textval ger skjuts åt elevernas språk- och läsutveckling men också utvecklar deras sociala, personliga, kritiska och kognitiva förmågor.

    Att göra sin röst hörd är i första hand avsedd för blivande och verksamma lärare på grundskolans mellanstadium. Boken kan även läsas för att få råd om hur mindre och enklare forskningsprojekt, av modellen läraren-som-forskare, kan organiseras och genomföras.

  • 344.
    Mahmic, Almina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Winhagen, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den pedagogiska miljöns mångfald: en kvalitativ undersökning av miljöns mångfald förlärande på en förskola2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 345.
    Malmgren, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Petersson, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att utforska hur pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken.

    Det vi vill ta reda på är hur pedagogerna anser att en miljö bör inredas för att på bästa sätt uppnå barns lärande i leken.

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod, där vi utgår från det sociokulturella perspektivet.

    Metod var att intervjua åtta pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner, respondenterna är både förskollärare och barnskötare. Frågeställningarna som vi använder oss av i vår studie är:

    Hur anser pedagoger att inomhusmiljön skall utformas för att på bästa sätt utveckla barns lärande i leken?

    Hur utformar pedagogerna miljön på förskolan så att det främjar barnens lek?

    Resultatet som framgår av vår studie visar på att pedagogerna menar att det är barnens behov och intressen som styr utformningen av inomhusmiljön på förskolan. Det är pedagogerna som tillsammans med barnen som ska anpassa miljön efter de barn som befinner sig där just nu. Det är alla pedagogers ambition att observera barnen så att de kan inreda och utforma miljön så att det blir stimulans för alla barnen.

    I texten använder vi begreppet pedagog, vilket kan syfta både till barnskötare och förskollärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 346.
    Malmros, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hållbar utveckling - i en ohållbar värld?: En jämförelse av grundskollärares uppfattning kring lärande för hållbar utveckling i skolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner.

    Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar:

    - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad?

    Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Malmström, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Elevers perspektiv på den fysiska lärmiljöns utforming för ökad inkludering: En fallstudie av tillgänglig lärmiljö på en högstadieskola2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to research what needs students feel that they have, linked to the physical learning environment in the classroom, and how this affects their conditions for learning. These needs can then hopefully give an indication of how the physical learning environment can be designed and adapted to increase its accessibility and thus reduce the need for exclusionary measures. The theories of the study concern thoughts about inclusion and theories about how the physical learning environment can be changed based on students' needs. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective, the ecological system theory and from the special educational perspective. Both a quantitative and a qualitative approach have been used in the form of questionnaires and semi-structured interviews with students in one high school. The interview questions were worked out on the basis of the results of the survey. A comparison of the results from the respective survey method has been made and analyzed on the basis of the theoretical framework. The pupils experienced a need to reduce both auditory and visual distractions. A high proportion of students felt that the order and study area in the classrooms were not so good. The furniture's adaptation to the students physical conditions deteriorated with the students’ ages. Posters and other information on the walls seemed distracting to some students, while the majority were not disturbed by it or even gave a positive effect. The availability of tactile aids facilitated the conditions for concentrating for certain students. The development of the school's learning environments can, on the basis of the study, be beneficial to all school students and not isolated to students in difficulty to increase the scope of inclusion with all its advantages. Hopefully, the study can provide indications of what needs in the physical learning environment that can be found in students.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Estetisk pedagogik och lärande: processer i bildskapandet, delaktighet och erkännande2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Marcher, Regitze
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Vinberg, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    "Det är inte bara hur dom undervisar utan hur dom är mot elever också": en kvalitativ fokusgrupsstudie om hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Martinsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Berntsson, Isabella
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kommunikation i fokus: Hur lärare använder verbal och kinetisk kommunikation under en matematiklektion2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare använder verbal samt kinetisk kommunikation inom ämnet matematik. I dagens samhälle är människan beroende av matematik i många olika vardagssituationer samt förståelsen för vad matematiken är och hur den kan användas. Samtidigt visar resultatet av den senaste PISA-undersökningen att svenska 15åringars kunskaper i matematik sjunkit och har aldrig tidigare varit så lågt som i nuläget.

    Målet med studien är att undersöka hur två lärare använder verbal och kinetisk kommunikationen under en matematiklektion. Syftet med studien är att studera hur läraren interagerar med eleverna under en matematiklektion.

    För att få en så rik datainsamling som möjligt valde vi att använda oss av observationer och intervjuer. För att dokumentera det som sades och det som hände under tiden vi observerade använde vi oss av videoinspelning, ljudupptagning samt gjorde anteckningar på datorn. Eleverna i studien gick i årskurs två och tre. Studien är sedd utifrån pedagogernas perspektiv.

    Några av de viktigaste resultaten av studien var bland annat att lärarna undervisade på olika sätt, den ena läraren förklarade mycket ingående svåra begrepp medan den andre använde sig av artefakter, det vill säga konkreta redskap och hjälpmedel. De båda lärarna använde sig av och skapade diskussioner utifrån matematikbokens innehåll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 av 515
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf