hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1401
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Boström, Anna
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Seebass, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Ett literacy-begrepp för kvalitet i högre utbildning: om informationssökning2010Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 1, nr 1, s. 41-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Early education research: a question of the relationship to the school according to educational journals in Sweden. Paper presented at NERA's 35th Congress, Turkku2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 303.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Johansson, Kristin
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Ohlsson, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Seebass, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Ett gränsöverskridande projekt för utvecklad informationskompetens2004Ingår i: Tidskrift för dokumentation, ISSN 0040-6872, Vol. 59, nr 2, s. 53-60Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Johansson, Kristin
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Ohlsson, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Seebass, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Med samarbete och dialog som arbetsform och mål i ett projekt för utvecklad informationssökning och informationskompetens i en nätbaserad kurs2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 305.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nadarevic, Salena
    Multiculturalism in teacher education - communicated discourses2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 306.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nordin, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bilder av bildning - och dess frånvaro i det politiska talet om ett livslångt lärande2007Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, nr 1, s. 109-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studying a sample of what has been written about the concepts Bildung and lifelong learning, we find little connection between the two. The term Bildung, mostly used in the hermeneutic tradition, is understood as an individual’s way of interpreting the world. The skills of interpretation create individual freedom and a potential to achieve communicative capacity, which is essential in developing a deliberative democracy. In contrast, with the term lifelong learning, which is mostly found in a political context, the perspective of individual freedom in the above-mentioned sense is put to one side infavour of individual adjustment to economic needs. This essay raises questions about the importance of understanding the concept of Bildung in aknowledge-based community.

  • 307.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nordin, Andreas
    What about gender in research on adult education and lifelong learning?2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 308.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Seebas, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Kursdeltagares reflektioner i anslutning till undervisning för ökad informationskompetens: "Som att gå i en djungel bakom en vägvisare som hugger fram en stig med en machete"2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 309.
    Elgström, Ole
    et al.
    Department of Political Science, Lund University.
    Hellstenius, Mats
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Curriculum debate and policy change2011Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 43, nr 6, s. 717-738Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates the underlying themes and principles that inform curriculum debate and how they are articulated in current school policy discussions. This topic is approached with the help of a case study covering the debate on which subjects should be mandatory for students at the upper secondary school curriculum in Sweden. The focus is on the arguments for and against the inclusion of History among these core subjects. The aim is to order and structure this debate and to link the arguments found to basic underlying principles. Why was History considered important or unimportant? What arguments are found about the best way to teach History? This study employs a 4-fold distinction which distinguishes between perennialism, essentialism, progressivism, and reconstructivism as four schools of thought, each outlining its own particular view on what kind of knowledge is important and how such knowledge should be taught. One major finding is that two of the schools-progressivism and essentialism-completely dominate the debates under study. There existed a major fault line between those who emphasized the instrumental value of History as a tool for fostering good citizens, and those who considered History part of essential general knowledge about society.

  • 310.
    Elgán, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Att mäta undervisningskvalitet med kvalité2018Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 4-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 311.
    Eliasson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Bengtsson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Flickor berättar hemligheter och pojkar slåss!?: en studie i konflikthantering ur ett genusperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konflikter är något som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svåra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering är avgörande för barns inställning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande är viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svårdefinierat begrepp tas upp och den allmäna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på arbetet med konflikhantering utifrån ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser även hur lärare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade. Lärare arbetar dagligen med konflikthantering och ser arbetet med konflikthantering i skolan som viktigt eftersom det är grundläggande för barns utveckling och trygghet. Resultatet visar även att de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i en konfliktsituation konstateras såväl som att en medveten skilland på konflikthantering mellan barn inte görs.

  • 312.
    Eliasson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ipad - en möjlighet för träningsskolan: en kvalitativ undersökning av elevers utveckling av kommunikation och delaktighet i träningsskolan med hjälp av iPad.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att kartlägga på vilket sätt digitala lärverktyg har betydelse för elevs utveckling av färdigheter inom området kommunikation och delaktighet i träningsskolan.

    Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk ram för att undersöka elevers kommunikation och delaktighet i mötet med artefakten iPad.

    Undersökningen ger en översikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick på specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i träningsskolan har svängt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och förklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras. Den pedagogiska utmaningen att möta alla elever belyses, med fokus på speciallärarens roll i träningsskolan.

    Undersökningen är kvalitativ med inspiration av aktionsforskning och etnografisk ansats. Med hjälp av videobservationer ville jag se var svårigheter och begränsningar ligger för elever i träningsskolan vad gäller kommunikation. Jag ville också se på vilket sätt elevens delaktighet och kommunikationsförmåga ökar genom iPad.

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att iPad är en artefakt som på ett lustfyllt sätt stärker elevens kommunikativa och språkliga utveckling, ökar motivation, nyfikenhet, samarbete och samspel. Ipad ger förståelse och fördjupat lärande genom visualisering och ger eleven möjlighet att genomföra elevstyrt utvecklingssamtal. Eleven visar hög delaktighet i skolan utifrån de sex aspekter som observerats. Det framkommer tydligt att pedagogens närvaro har stor betydelse för hur kommunikation och delaktighet utvecklas.

    Undersökningen visar att med en genomtänkt syn på lärande, en förståelse för uppdraget kan iPad öppna möjligheter för elev i träningsskolan att nå ökad måluppfyllelse, men det är pedagogen som måste utnyttja möjligheterna i sin planering av undervisningen. Inget av detta sker automatiskt genom att dela ut iPads till alla. Det handlar om vårt sätt att tänka kring vårt uppdrag och det handlar om synen på vad kvalitet i undervisningen består av.

    Uppsatsen kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet kring digitala lärverktyg och dess betydelse för elevers utveckling av färdigheter inom området kommunikation och delaktighet, i träningsskolan.

  • 313.
    Eliasson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ljunggren, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att skapa förutsättningar för lärande-bärande broar mellan förskola och förskoleklass2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera?

     

    I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet?

     

    Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas.

     

    När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att

    överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten.

  • 314.
    Elison, Christina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Andersson, Therése
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Vad bjuder du på: en studie om hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

     

    Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet.

     

    I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning. Observationerna är utförda på fyra förskollärare som är verksamma på samma förskola i en kommun i södra Sverige. Ett omfattande material har samlats in, analyserats samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning.

     

    Slutsatsen som kan dras är att barns lek stimuleras och utvecklas beroende på hur förskollärarna använder metakommunikation.

     

    Ämnesord: Metakommunikation, förskollärares förhållningssätt, delaktighet, fri lek, leksignaler, förskola

  • 315.
    Emanuelsson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nyström, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi: en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.

  • 316. Engh, Gerty
    et al.
    Forsberg, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter2012Ingår i: Skrivhandboken: en pragmatisk handbok för lärare på högskolor och universitet, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2012, , s. 137s. 133-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 317.
    Erduran, Sibel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Philosophy, chemistry and education: an introduction2013Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 22, nr 7, s. 1559-1562Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 318.
    Erduran, Sibel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jimenez-Aleixandre, Maria Pilar
    Universidade de Santiago de Compostela.
    Argumentation in science education research: perspectives from Europe2012Ingår i: Science education research and practice in Europe: retrospective and prospective / [ed] Doris Jorde & Justin Dillon, Rotterdam: Sense Publishers, 2012, s. 253-289Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 319.
    Erduran, Sibel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mugaloglu, Ebru Z.
    School of Education, Bogazici University, Istanbul.
    Interactions of economics of science and science education: investigating the implications for science teaching and learning2013Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 22, nr 10, s. 2405-2425Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, there has been upsurge of interest in the applications of interdisciplinary perspectives on science in science education. Within this framework, the implications of the so-called “economics of science” is virtually an uncharted territory. In this paper, we trace a set of arguments that provide a dialectic engagement with two conflicting agendas: (a) the broadening of science education to include the contextual positioning of science including economical dimensions of science, and (b) the guarding of the proliferation and reinforcement of those aspects of economics of science such as commodification of scientific knowledge that embraces inequity and restricted access to the products of the scientific enterprise. Our aim is broadly to engage, as science education researchers, in the debates in economics of science so as to investigate the reciprocal interactions that might exist with science education. In so doing, we draw out some recommendations whereby the goals of science education might provide as much input into the intellectual debates within philosophy of science on issues related to the commercialisation and commodification of scientific knowledge. We explore some implications of commodification of science in the context of modelling and argumentation in science education.

  • 320.
    Ericsson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nordgren, Erika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Teknikämnet ur lärares perspektiv: att nå en likvärdig utbildning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

  • 321.
    Ericsson, Claes
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Lindgren, Monica
    Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.
    Nilsson, Bo
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Marknadsestetik och vardagskultur i klassrummet: ett ideologiskt dilemma? - identitet, dominans och kunskapsbildningi grundskolans musikundervisning2010Ingår i: Resultatdialog 2010: aktuell forskning om utbildning och lärande, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2010, s. 42-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 322.
    Ericsson, Claes
    et al.
    Halmstad University.
    Lindgren, Monica
    Academy of Music and Drama, University of Gothenburg.
    Nilsson, Bo
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    The music classroom in focus: everyday culture, identity, governance and knowledge formation2010Ingår i: Nordic Research in Music Education, ISSN 0333-3760, Vol. 12, s. 135-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is based on a larger research project with the purpose to study how market aesthetics and student’s music culture are expressed in the Swedish music classroom. The empirical material consists of video observations of classroom activities in secondary school settings in Sweden. The theoretical framework consists of poststructuralist and social constructionist theory combined with theories of late modernity, while our methodological point of departure is discourse analysis. Some important analytical concepts are identity, dominance, governance and knowledge formation. Three different strategies for incorporating market aesthetics and students’ music culture into music education were identified: learning about, reflecting on and applying. An ideological dilemma occurred when the fostering mission of school was confronted with the will to meet the students’ demands for freedom of expression. The results of the project also suggest that standardised and regulated forms of activity were counterproductive to creativity in music making. Six different strategies of gentle governance in the music classroom were identified. Popular music was presented by the teachers in a way analogous to the canon of art music that is predominant in the teaching of music history at school.

  • 323.
    Eriksson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wemmert, Elizabeth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ingen lektion utan lek: leken samt pedagogernas roll för den matematiska förståelsen under grundskolans tidigare år2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik.

     Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet.

     Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail.

     Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik. Alla kunde se vilka fördelar leken kan bidra till matematikutvecklingen för den enskilda eleven och alla svarade att de använder sig av lek i sin matematikundervisning, emellertid olika mycket.

  • 324.
    Eriksson, Christin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosvall, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Andersson, Sabina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Förskollärare om lärande och reflektion i pedagogiskt drama2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling.

  • 325.
    Eriksson, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lindoff, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Surfplattan som läranderedskap i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare.

    Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus.

    Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det. Pedagogerna menade även att surfplattan ska ses som ett komplement till den övriga undervisningen, och det är viktigt att pedagogerna har rätt inställning samt den kunskap som krävs för att använda surfplattan som ett läranderedskap. Samtliga pedagoger påpekar vikten utav delaktiga pedagoger så att surfplattan används på ett pedagogiskt effektivt sätt och inte bara som ett tidsfördriv.

  • 326.
    Eriksson, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Isaksson, Sofi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Gemensam eller delad väg mot målet?: en studie av elevers och pedagogers syn på hinder och möjligheter i lärandet.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utbildning är en rättighet för alla och den ger också fortsatt tillgång till andra samhällsrättigheter. I dag upplever många elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller går ut skolan utan fullständiga betyg. Det som händer i klassrummet är en stor påverkansfaktor på elevens studieresultat. I vår litteraturgenomgång belyser vi lärarrollens förändring och vilka styrdokument som gäller i dagens skolverksamhet. Vi har även tagit upp Hatties(2011) undersökning om synligt lärande och betydelsen av hur vetskapen hos elever och lärarna angående lärandeprocessen kan påverka elevens måluppfyllelse. Undersökningens syfte var att ta reda på likheter och skillnader i lärares respektive elevers syn på hinder och möjligheter mot måluppfyllelse. Vi valde att fokusera undersökningen på den relationella pedagogiken, alltså mötet mellan lärare och elev och har tagit reda på hur detta möte påverkar elevens lärande. I undersökningen intervjuade vi sju lärare och sju elever genom att både använda enkäter och personliga intervjuer. Resultatet av undersökningen visade att det fanns både likheter och skillnader mellan hur lärare och elever upplevde hinder och möjligheter i lärandeprocessen. Vi fann också att även om det fanns en medvetenhet och kunskap hos läraren om elevens studiesituation så upplevde inte eleven att detta genomfördes i en gemensam diskussion, överenskommelse och uppföljning. När elever och lärare hade en samsyn på lärandesituationen så påverkade detta både inställning och elevens lärande i positiv riktning.

    Vi ville också ta reda på hur denna medvetenhet och omedvetenhet hos läraren kan påverka vår roll som specialpedagog. I denna roll styrs vårt arbete av lärarens förhållningssätt och syn på elevens svårigheter och lärande. Ju större insikten är hosläraren om elevens lärande och sin egen roll i detta lärande ju lättare nås ett specialpedagogiskt synsätt, vilket kan hjälpa eleverna mot måluppfyllelse. 

  • 327. Eriksson Lindstrand, Anna
    et al.
    Hansson, Lina
    Olsson, Rebecka
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Playful learning about light and shadow: a learning study project in early childhood education2016Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 7, nr 2, s. 333-348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the project was to explore how a learning study (LS) based on variation theory could support the development of playful physics learning in early childhood education. The study explored what patterns of variation used during a three-cycle LS challenged and developed children’s ways of discerning why a shadow occurred. The empirical material comprised a screening (n = 7), three video-documented interventions, and 78 individual pre- and post-test interviews (n = 39) at 4 - 5 years old. Three somewhat different patterns of variation were implemented within a playful frame in the three groups. The results indicate low and non/significant improvements in cycle A, somewhat higher and significant improvements in cycle B, and substantially higher and significant improvements in cycle C. The study indicates a promising ability to combine a playful approach with the variation theory perspective to stimulate children’s understanding of a quite advanced scientific phenomenon. The careful process of identifying potential critical aspects, the awareness of the relationship between the whole and its parts, and the concretization of simultaneity are discussed as key aspects of these findings.

  • 328.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Digital loggbok för reflektion och lärande under VFU2017Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 4-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 329.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Undervisning på distans – framtiden för universitet och högskolor?: ett exempel från astronomiundervisning på Högskolan Kristianstad2016Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 46-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

  • 330.
    Ernisa, Patricia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kartassis, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad det innebär att vara Reggio Emilia inspirerad förskollärare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet. 

  • 331.
    Ershagen, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Unga kvinnors kroppsuppfattning och hälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

  • 332.
    Esbjörnsson, Annica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Åtgärdsprogram: En jämförande undersökning om lärares och specialpedagogers arbetssätt2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna. Det finns både likheter och skillnader vad gäller deras uppfattningar om åtgärdsprogram. Alla intervjupersoner uppskattar att eleven sätts i fokus men högstadielärarna tycker att språket utgör ett problem när de ska formulera sig. Den största bristen anser högstadielärarna är att man inte kan skriva de åtgärder man skulle vilja i åtgärdsprogrammen eftersom de måste anpassas efter skolans resurser. Specialpedagogerna på gymnasieskolan tycker att det är svårt att tidsbestämma utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Undersökningen visar också att bristande kommunikation mellan dem som skriver åtgärdsprogram och andra som arbetar med eleven gör att åtgärdsprogrammets användning begränsas. Slutsatsen är att kommunikationen kring elevers situation och regleringen av åtgärdsprogram måste bli en gemensam fråga för lärare och specialpedagoger.

  • 333.
    Esbjörnsson, Annica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Mahoney, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    "Vad hette det?": en undersökning av elevers kommunikationsstrategier i engelska2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har undersökt vilka kommunikationsstrategier elever på högstadiet använder i engelska. Vi diskuterar olika forskares indelningar av kommunikationsstrategier och i vår undersökning har vi valt att utgå från den som Corder (1978) använder, dock med några ändringar. Vi diskuterar även några teorier inom forskningen om andraspråksinlärning där vikten av elevers deltagande i kommunikationen på lektionerna ges olika vikt. Resultatet av vår undersökning är att eleverna använder flera olika kommunikationsstrategier, men att några, som språkbyte och gissning, förekommer oftare än andra. Valet av kommunikationsstrategi får olika konsekvenser för klassrumskommunikationen: vissa strategier håller samtalet vid liv, medan andra gör att det avstannar helt. I vår undersökning fann vi att den starkast avgörande faktorn vid val av kommunikationsstrategi var läraren. Genom att själv använda vissa strategier och tillåta elevernas användning av dessa så görs några kommunikationsstrategier mer tillgängliga än andra. I vår undersökning var språkbyte och gissning vanligast eftersom läraren tillät och uppmuntrade detta. Genom läroplanens (Lpo 94) generösa tolkningsutrymme är det upp till varje lärare att bestämma vilka kommunikationsstrategier som ska gälla i hans eller hennes klassrum och det leder till att olika lärare kan skapa klassrum där specialla strategier råder.

  • 334.
    Eskilander, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Opdahl, Bodil
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fysisk aktivitet i klassrummet ur specialpedagogiskt perspektiv: “Det blir liksom lättare att tänka och sånt efter vi har rört oss.”2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur lärare och elever upplever att ett dagligt rörelseprogram påverkar lärmiljön. Under 10 veckor har en årskurs F-1 och en årskurs 2-3 att arbetat dagligen med 10-15 minuters fysisk aktivitet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi gå djupare i tre frågeställningar. 1. På vilket sätt upplever lärare och elever att det dagliga rörelseprogrammet påverkar lärmiljön i klassrummet?2. Vilka effekter kan lärare och elever se?3. Vilka för- och nackdelar upplever lärare och elever med rörelseprogrammet? I vår studie har vi valt att luta oss mot teorin om KASAM, en känsla av sammanhang. Vi harvalt just KASAM då den stämmer väl med de krav pedagoger och elever möter i skolan.Teorin handlar om hur tre faktorer; begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet påverkar enindivid att hantera utmaningar av olika slag och hur de stärker engagemang och viljan attlyckas. Sammanfattningsvis pekar resultaten i studien på att daglig fysisk aktivitet i form avrörelseprogram har flera positiva effekter på inlärningsmiljön. Koncentration, motivation ochuthållighet ökar och därmed även prestationerna. De nackdelar som framkommit är koppladetill det fysiska rummet, det vill säga att utrymmet i klassrummet ibland inte räcker till förrörelse då det blir trångt. Att arbeta med rörelseprogram under skoldagen skapar braförutsättningar för lärmiljön och uppfattas positivt av elever och lärare. För att skapaförutsättningar för utökad rörelse under skoldagen behöver pedagoger utbildning, tid i sittschema och stöd från ledningen i sitt arbete. Den viktigaste slutsatsen vi kan dra av studien äratt ökad rörelse under skoldagen kan bidra till en lugnare inlärningsmiljö samt bättrekoncentrationsförmåga och uthållighet hos eleverna.

  • 335.
    Eskilsson, Olle
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    The quality of lower secondary students' discussions during labwork in chemistry2008Ingår i: Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology Education, ISSN 1305-8223, Vol. 4, nr 3, s. 247-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this project is to study the quality of the discussions in groups of students during laboratory work. The project builds on a study of the role of communication in science classrooms with students aged 14-15 years. An intervention with role-playing for example reporting to another group is carried out to foster discourses that focus students’ use of science knowledge. The discussions have been divided into sequences. In each sequence the students are discussing one separate part of the lab work activity. A revised version of the SOLO-taxonomy has been used in the analysis of tape recordings from students’ discussions during lab work and from the reporting to another group. The students talk about the experimental procedure as well as the science content. In most of the groups the analysis show a long-term development towards higher quality mixed with unistructural sequences. During the reporting to another group the students describe the experiment using new knowledge and new concepts. Almost all the reporting groups use two or more concepts well integrated. The reporting to another group stimulates students’ discussions. The SOLOtaxonomy makes it possible to assess group learning and interaction in lab groups.

  • 336.
    Eskilsson, Olle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study on 10-12-year-olds' conceptions of the transformations of matter2003Ingår i: Chemistry education, ISSN 1109-4028, E-ISSN 1109-4028, Vol. 4, nr 3, s. 291-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main aim of this project was to study young people’s ability to use science knowledge when talking about and explaining everyday phenomena involving transformations of matter. Students’ individual knowledge was studied both as their spontaneous explanations and as their explanations with appropriate help in discussions with the researcher or with other students. The framework for learning in this study was a social constructivist perspective of learning. In the project students discussed everyday phenomena with peers and with the researcher. The role of the discourse was stressed in the interviews as well as the development of students’ use of their mental models when explaining everyday phenomena. Data were gathered through four interviews with each one of 40 students, between 9 and 11 years of age.. The development of the basic particle model was one of the themes during the instructional units. Other recurrent themes were states of matter, gases and chemical reaction. Most of the students were able to use knowledge of science when talking about known everyday phenomena. Almost all of the students in the group developed the use of their own mental models during the project.

  • 337.
    Eskilsson, Olle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Communication and learning in science lessons2009Ingår i: Ämnesdidaktiska brobyggen: didaktiska perspektiv inom lärande och forskning / [ed] Bengt Schüllerqvist, Margaretha Ullström & Sten-Olof Ullström, Karlstad: Karlstad University Press , 2009, s. 110-122Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 338.
    Ewald, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Back to basics?: om svenskämnet i skola och lärarutbildning efter 2000-talets utbildningspolitiska vändningar2009Ingår i: Sammandrag. Nordisk forskningskonferens i modersmålsdidaktik: Sjunde nationella konferensen i svenska med diaktisk inriktning. Första nordiska konferensen. / [ed] Kent Adelmann, Malmö: Malmö högskola. Lärarutbildningen , 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 339.
    Ewald, Annette
    Malmö högskola.
    Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Ewald, Annette
    Myndigheten för skolutveckling.
    Mellanårens läskulturer2007Ingår i: Perspektiv på praktik: svenska i klassrummet / [ed] M. Ellvin, L. Holmbom & E. Lidbaum, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2007, s. 61-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 341. Ewald, Annette
    Utmanande mot inflytelserik läsforskning2000Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 1Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 342. Ewald, Annette
    et al.
    Garme, Birgitta
    Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 343.
    Ewerman, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Specialpedagogens förebyggande arbete - hinder och möjligheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa specialpedagogers arbete i praktiken, med fokus på det förebyggande uppdraget. Vidare syftar studien till att synliggöra vad som kan påverka specialpedagogers möjligheter att bedriva och nå framgång i det förebyggande arbetet. För att nå syftet har fyra specialpedagoger, vars skolor har ett fungerande förebyggande arbete enligt Skolinspektionen, skrivit dagbok om sina arbetsuppgifter och blivit intervjuade.

    Tidigare forskning har visat att specialpedagogen ska och vill arbeta främst förebyggande men lägger mest tid på åtgärdande insatser. Däremot tyder forskningen på att det är på väg att vända och att specialpedagogers arbete blir mer och mer förebyggande. För att nå ett förebyggande arbetssätt behöver specialpedagogerna mandat från både ledning och pedagoger samtidigt behövs ett kontinuerligt och systematiskt arbete.

    Resultatet av studien visar att det förebyggande arbetet får ta ett stort utrymme av respondenternas specialpedagogiska arbete. Möjligheten att genomföra ett förebyggande arbete påverkas av rektors organisation, möjligheten till samverkan och tid för reflektion, enligt respondenterna. En framgångsfaktor i det förebyggande arbetet är ett välfungerande systematiskt elevhälsoarbete vilket frigör tid åt förebyggande arbete.

  • 344. Fagerfjord, Elsa
    et al.
    Holmqvist, Mona
    Göteborgs universitet.
    Zetterqvist, Ann
    Gross, Kerstin
    Learning Study in upper secondary school: what is the relationship between genetic genome and individual characteristics? Paper presented at The World Association of Lesson Studies (WALS) International Conference, November 26-28, Japan, Tokyo2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 345.
    Fangfang, Wang
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    The Metaphorical and Metonymical Expressions including Face and Eye in Everyday Language2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Fast, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Olsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Påverkar elevers uppfattning av tallinjen deras förmåga att räkna subtraktion?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att få redskap till att förbättraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstå ochbehärska tallinjen samt att kunna räkna subtraktion med tiotalsövergång.

    Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, främstsubtraktion.

    Med hjälp av diagnoser, brädspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen är ett redskap, som lärare i skolan borde lägga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlätta elevers förmåga att behärskasubtraktion med tiotalsövergång. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning påatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmågan atträkna subtraktion. Resultaten tyder på att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjär taluppfattning. Vi ser att resultatet av vårundersökning pekar på att brädspelet, Chutes and Ladders, är ett användbart redskapför elever, som ännu inte har en välutvecklad linjär inre tallinje.

  • 347.
    Fjelkner, Annika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Högskolepedagogisk debatt: samarbetsinlärning och What makes foreign students happy?2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Flink, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Nilsson, Mona-Lisa
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Klossar -en väg till kunskap: En studie av förskolor och skolors användning av konkret och laborativt materiel2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolors

    användning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är att

    undersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vid

    inlärning av matematik.

    I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrån

    litteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommer

    att konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt att

    eleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret och

    laborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.

    Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen. Av resultatet kunde man se att

    vanligt förekommande materiel som finns tillgängligt för eleverna är klossar, olika

    naturmateriel samt Montessoripedagogikens matematikmateriel. Något som är tydligt är

    behovet av utrymme för att kunna arbeta med olika konkreta och laborativa materiel.

    Tillgängligheten av materielen är viktig för att användandet skall bli en naturlig del av

    matematikundervisningen.

    Ämnesord

    Konkret materiel, laborativt materiel, praktiskt arbete, matematikundervisning

    :

  • 349.
    Flyman Mattsson, Anna
    Lund university.
    Teaching, learning, and student output: a study of French in the classroom2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i Swains outputhypotes från 1985 om att produktion är ett avgörande kriterium för inlärning av ett andraspråk, undersöks i avhandlingen hur språkundervisning påverkar elevers språkliga produktion. Undersökningsgruppen består av tre gymnasieklasser där eleverna läser franska som främmande språk; samtliga hade även läst franska på högstadiet. Videoinspelningar i klassrummen gjordes första och tredje året, vilka kompletterades av eliciterat tal av enskilda elever samt av en kontrollgrupp infödda franska elever. Avhandlingen är uppdelad i 5 undersökningar som tillsammans visar hur den muntliga språkproduktionen yttrar sig och utvecklas under gymnasietiden.

    Den första undersökningen ger en översikt över undervisningen kopplat till olika aktiviteter. Studien är deskriptiv och bygger på ett observationsschema, COLT (Communicative Orientation of Language Teaching), som beskriver aktiviteterna ur ett kommunikativt perspektiv. Den andra studien utreder vilken typ av frågor läraren ställer och hur de hanteras rent kommunikativt av eleverna. Följande två studier visar hur inputfrekvensen och de olika aktiviteterna påverkar elevernas språkliga produktion. Båda studierna utgår ifrån elevernas användning av verb, den första ur ett formellt perspektiv, närmare bestämt hur eleverna använder sig av tempus, den andra ur ett lexikalt perspektiv. Den sista delen i avhandlingen undersöker förhållandet mellan metalingvistisk kunskap och användningen av den kunskapen i muntlig produktion.

    Några av huvudresultaten är att aktiviteter med viss fokus på form är viktiga i ett främmande språk-klassrum, då rent kommunikativa aktiviteter inte ger särskilt stor variation av verbformer. Lärarens påverkan på elevernas muntliga produktion är stor; avhandlingen visar att lärarens typ av frågor spelar stor roll för mängden tal som eleverna producerar och att frekventa verbformer i lärarens tal genererar hög frekvens av samma verbformer i elevernas produktion. När det gäller elevernas utveckling visar det sig att de producerar mer franska det tredje året än det första men att ingen longitudinell utveckling sker vare sig när det gäller verbens former eller lexikon. Avhandlingen visar också att eleverna i högre grad kan ange metalingvistiska regler än vad de kan tillämpa dem i produktion.

  • 350.
    Forsberg, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att utforma skrivuppgifter2012Ingår i: Skrivhandboken: en pragmatisk handbok för lärare på högskolor och universitet, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2012, , s. 137s. 53-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 1401
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf