hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 2865
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "En röst som manar eleverna att ta upp boken och fatta pennan": om modersmålsämnet och vägen ut i det offentliga samtalet1998Ingår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Adelman, Kent, Malmö: Lärarhögskolan , 1998, s. 35-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Högskoleförlagt och verksamhetsförlagt: lärarutbildning i svenska för grundskolans tidiga år2007Ingår i: Eskilsson, O., Redfors, A. (red), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 111-120Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 303.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kritisk litteracitet2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad.
    Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 305.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1979Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 24, nr 6, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1980Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 25, nr 1, s. 23-29Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 307.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skolans läspraktiker: tradition och utveckling2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 308.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skrivande i lärarutbildningen2006Ingår i: Olé: en bok om lärarutbildning och lite annat: till Olle Holmberg / [ed] Jacobsson, Suzanne, Malmö: Bokbox , 2006, s. 27-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 309.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola.
    Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

  • 310.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Yrke, ämne, forskning: en lärarutbildning på tre ben2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Yrke, ämne, forskning – en lärarutbildning på tre ben diskuteras forskningsanknytning och forskarförberedande inslag i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och lärare för grundskola och gymnasium. Under två år har lärarutbildarna vid högskolan Kristianstad analyserat och diskuterat utbildningsplaner, kursplaner och det konkreta arbetet i olika kurser. Två frågor har stått i fokus: Vad främjar lärarstudenters lärande? Vad behöver lärarutbildare? Studenternas starka engagement i frågor som rör förskola, fritidshem och skola är en viktig kraft i lärarutbildningen. Men studenterna måste också få möta lärare, forskare, mentorer och handledare som kan hjälpa dem att koppla engagementet till verksamheternas innehåll och frågor. Del 1 av rapporten är en genomgång av begrepp och teorier som kan utgöra plattformen för en lärarutbildning där yrke, ämne och forskning är de bärande perspektiven. I del 2 presenteras konkreta förslag till hur utbildningen kan organiseras så att den kvalificerar sig såväl för verksamheten i förskola, fritidshem och skola som för forskning om verksamheten. Utgångspunkten är att lärarutbildningen ska utgöra en inspirerande kultur genomsyrad av ett kritiskt förhållningssätt. I rapporten diskuteras bland annat hur ett kunskapsinnehåll kan väljas och hur läroprocesser kan gestaltas i olika språkliga former – vardagligt, vetenskapligt och estetiskt. Diskussionen gäller också hur dokumentation och analysmetoder kan kvalificeras för en kritisk diskussion av innehållet i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamheter och om hur samverkan mellan fältets respektive högskolans lärarutbildare kan utvecklas. I rapporten diskuteras slutligen hur lärarstudenternas skrivande, läsning och samtal kan bidra till att studenterna kommer på djupet i yrkets frågor och samtidigt utvecklar ett akademiskt skrivande.

  • 311.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Ewald, Annette
    Malmö högskola.
    Liv, identitet, kultur: om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne2003Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 12, nr 2, s. 31-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 312.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Gerhardsson, Örjan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Holmberg, Olle
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Anna Lena
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Ulf
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Linnér, Bengt
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lundberg, Frank
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Gun
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Lars-Göran
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Rösler-Rosenberg, Ingegärd
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Thavenius, Jan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Wargelius, Cecilia
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Arbetsboken: för elever och lärare: texter och förslag till jobb kring temat arbete1981Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 313.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola.
    Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan pedagoger på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en annorlunda och förändrad värld?

    I den här boken beskriver författarna en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor – s.k. critical literacy. Kärnan i ett sådant arbete är att barnen undersöker texter av alla de olika slag som omger dem med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

    Genom praktiska exempel diskuterar författarna hur läroplanernas språk-, kunskaps-, identitets- och demokratiuppdrag kan hållas samman som ett och samma uppdrag. Utgångspunkten är att barn vill förstå sig själva och den värld de lever i och att förskolans och skolans uppgift är att stödja och inspirera dem i det projektet. Målet är att ge alla barn tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap där de vill, kan och vågar uttrycka sina åsikter.

    Glädjen i att förstå vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år.

  • 314.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Lärarhögskolan i Malmö.
    Skrivutveckling och undervisning1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad utmärker en bra elevtext? Hur påverkas elevernas skrivutveckling av den undervisning de får, och vad menar vi egentligen när vi säger att barns skrivande "utvecklas"? Dessa och andra frågor diskuteras ingående i den här boken där läsaren får följa tre låg- och mellanstadieelevers skrivande över lång tid. Elevernas texter diskuteras och analyseras ur olika perspektiv samt med utgångspunkt i modern teoribildning. Särskild vikt har lagts vid att granska de olika texterna ur ett undervisningsperspektiv. Författarna försöker synliggöra den undervisningskontext i vilken texterna producerats, eftersom förklaringen till en texts kvalitéer och brister ofta står att finna i den undervisningssituation som texten tillkommit i. Syftet med boken är att underlätta för lärare och lärarstuderande i deras strävan att förstå och utveckla sina kunskaper om skrivande, skrivpedagogik och textanalys.

    Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av lärare.

  • 315.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lundahl, Maja
    Höör: kursen NO/Ma-SO/Sv, årskurs 1-71988Ingår i: Svenska i skolan, ISSN 0348-9027, nr 2, s. 59-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 316.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Rösler Rosenberg, Ingegärd
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Flickor i tvåsamhet och pojkar i gäng: om kön, socialisation och språk1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 317.
    Bernevik, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sagdati, Larisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den tredje pedagogen: En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet.

    Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor.

    Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

  • 318.
    Berntsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Svensson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    ”För det första måste det vara roligt!”: En studie om pedagogers tankar kring möjligheter och hinder med musikaktiviteter i förskolan2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

  • 319.
    Bernwald, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet: En kvalitativ intervjustudie om extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.   

  • 320.
    Berqguist, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johansson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk dokumentation: ”Det går liksom inte att komma ur spår och det är ju ett hjälpverktyg, det hjälper till”.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbete kring pedagogisk dokumentation där syftet har varit att undersöka hur några förskollärare uppfattar begreppet, hur de arbetar med det och vilka eventuella hinder som kan uppstå. Semistrukturerade gruppintervjuer av förskollärare i par och en grupp om tre förskollärare användes. En fenomenografisk ansats för genomförande av examensarbetet för att synliggöra den variation av uppfattningar som funnits bland respondenterna.Resultatet visade att det måste finnas ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för de teorier som skapar plattformen för den pedagogiska dokumentationen. Det krävs att den pedagogiska dokumentationen aktivt används i praktiken och barnen måste bli en del av den pedagogiska dokumentationen såväl genom delaktighet kring innehållet som i reflektioner kring genomförda aktiviteter. Det krävs stöd från en chef som är väl insatt i begreppet.

  • 321.
    Bertills, Karin
    et al.
    Jönköping University.
    Granlund, Mats
    Jönköping University.
    Augustine, Lilly
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi. Jönköping University.
    Measuring self-efficacy, aptitude to participate and functioning in students with and without impairments2018Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 33, nr 4, s. 572-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Including vulnerable groups of students such as students with learning disabilities in mainstream school research, require ethical considerations and questionnaire adaptation. These students are often excluded, due to low understanding or methodologies generating inadequate data. Students with disability need be studied as a separate group and provided accessible questionnaires. This pilot study aims at developing and evaluating student self-reported measures, rating aspects of student experiences of school-based Physical Education (PE). Instrument design, reliability and validity were examined in Swedish secondary school students (n = 47) including students, aged 13, with intellectual disability (n = 5) and without impairment and test–retested on 28 of these students. Psychometric results from the small pilot-study sample were confirmed in analyses based on replies from the first wave of data collection in the main study (n = 450). Results show adequate internal consistency, factor structure and relations between measures. In conclusion, reliability and validity were satisfactory in scales to measure self-efficacy in general, in PE, and aptitude to participate. Adapting proxy ratings for functioning into self-reports indicated problems. Adequacy of adjustments made were confirmed and a dichotomous scale for typical/atypical function is suggested for further analyses.

  • 322.
    Bilalovic, Admira
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Antunovic, Ranka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk dokumentation i förskolan: som grund för verksamhetsutveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker sig om pedagogisk dokumentation, samt barns delaktighet i detta arbete. Genom att intervjua sex förskollärare fann vi att pedagogisk dokumentation används i förskolorna som ett kollektivt arbetsverktyg. Förskollärarana beskriver pedagogisk dokumentation i relation till den egna verksamheten och i relation till barns delaktighet, vilket förknippas med demokratibegreppet och ett samhällsperspektiv.

    Förskollärarna i vår studie nämner vissa svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation. De uttrycker att de stötte på både etiska och praktiska dilemman. Det handlar främst om förskollärarnas egen position i förhållande till barnen, samt vikten av att barnen inkluderas i dokumentationsprocessen. Det praktiskta dilemmat knyts an till att det inte är enkelt att avgöra vad som ska synligtgöras och att hitta en oragnisation som stödjer arbetet med pedagogisk dokumentation.

    Samtliga förskolärare uttryckte att reflektion var en nödvändighet för att kunna bygga vidare på barnens kunskaper och skapa ett meningsfullt lärande.

  • 323. Bjäreborn, Charlotte
    et al.
    Johansson, Ulf
    Johansson, Yvonne
    Örtlund, Elisabet
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att hämta en sak eller att gå och handla: vari består skillnaden?2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 143-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 324.
    Björk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    AKK och Flerspråkighet: en intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger om AKK för flerspråkiga elever i gymnasiesärskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till sitt syfte att belysa arbetet på gymnasiesärskolans individuella program inom ämnesområdet språk och kommunikation, och med fokus på AKK och flerspråkighet. Studien lyfter fram lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv där lärande ses som handlingar i ett socialt sammanhang, och där interaktion, kommunikation och samarbete är viktiga för att nå ett lärande. Studien är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie och har inspirerats av en fenomenografisk ansats där jag försökt få kunskap och information kring hur verksamma speciallärare och specialpedagoger upplever arbetet med elever i kommunikativa svårigheter med behov av AKK- stöd och som har en flerspråkighet. Jag valde att redovisa resultatet utifrån fem olika teman kommunikation, möjligheter, hinder, AKK och kompetensutveckling. Resultatet visar att det finns en hög kompetens i att se både möjligheter och hinder i undervisningen, samt en förståelse för elevers olika funktionsvariationer och behov samt att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. Möjligheterna och hindren i att möta och bemöta flerspråkigheten hos elevgruppen visar på svårigheterna i att bedöma vilka insatser som leder till både ökad delaktighet men också ökad förståelse och kunskap inom ämnesområden. Modersmålsundervisning och studiehandledning är de två alternativen som erbjuds inom den specifika gymnasiesärskolan. Studiens resultat visar att studiehandledning är att föredra för att öka flerspråkiga elevers delaktighet. Studien visar även på speciallärares och specialpedagogers kunskap kring att använda olika AKK-metoder för att skapa en större delaktighet hos elever med kommunikativa svårigheter och flerspråkighet men även på bristande översatta material att använda i undervisningssyfte för att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. I resultatet kring kompetensutveckling ses kollegialt lärande som en möjlig kompetenshöjande funktion men respondenterna anser att det rent organisationsmässigt inte skapas utrymme för det kollegiala lärandet.

  • 325.
    Björk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Folkhögskolans bildningsmiljö: upplevda framgångsfaktorer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång.

    Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola.

    Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i.

    Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan.

    Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

  • 326.
    Björk, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Meijer, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Handskrivningens roll: Igår, idag, imorgon2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.

    Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga. Respondenterna fokuserar på att lusten, innehållet i det barnet skriver samt att väcka skrivglädje är viktiga aspekter. Datoranvändningen ses som något positivt för alla barn och som något som kan väcka intresse för att skriva. Vår undersökning visar också på att föreställningen att vi kommer att skriva för hand även i framtiden finns även om digitala skrivverktyg tar över mer och mer.

    Ämnesord

    : korrekt pennfattning, handskrift, lärare, makt, tradition, sociohistorisk

  • 327.
    Björk Olsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lundberg, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utvecklingssamtal ett svårtolkat uppdrag: -en intervjustudie om förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.

     

    Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

     

  • 328.
    Björk, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Robertsson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Läsmotivation ur elevernas perspektiv: Faktorer som driver eller hindrar motivationen till att läsa skönlitterära böcker2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.

  • 329.
    Björk, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Magnusson, Emilie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Den digitala världen på fritidshemmet: en kvalitativ och kvantitativ studie om IKT som pedagogiskt verktyg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

  • 330.
    Björk, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Torkelsson, Eleonor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sjung för livet!: Sex pedagogers arbete med sång och musik i förberedelseklass2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning. I vår empiri har vi valt att intervjua sex stycken pedagoger och intervjuerna spelades in på band. Resultatet av empirin visade att pedagogerna var positivt inställda till sång och musik som medel för inlärning och även muntlighetens betydelse i klassrummet. Pedagogernas svar vittnar om en medvetenhet i nyttjandet av musik och sång, som användes dels för att göra undervisningen lustfylld, och dels som ett medel för att ge barnen en förståelse och ett sammanhang. Samtidigt betonar pedagogerna en brist på kompetens inom sång och musik – men de sjunger ändå!

  • 331.
    Björk, Veronika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Skolutveckling ur flera perspektiv: en studie om hur specialpedagoger i förskolan definierar och arbetar med skolutveckling2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study focuses on the area of ​​special education with the concept of school improvement in focus. The purpose of the study is to investigate how the concept of school improvement is interpreted and how school improvement is carried out by special educators in preschool. This area has been chosen because there are several different views on how the special educator should work in his/her role. The study has been conducted with semi-structured interviews with a selection group consisting of six special educators who consider themselves working with school improvement. All the special educators who are part of the study work in the preschool. The collected material has been processed based on a hermeneutic approach and the result has then been interpreted from a special educational perspective and with the help of system theory and professional theory. The result shows that the concept of school improvement is not a given concept for all special educators in the study to use without other words that activities development occurs. The common view of school improvement is that there are ongoing processes that generate improvement and quality for the preschool. Almost all respondents consider themselves to have a high mandate to work with school improvement. Respondents link their mandate to the preschool manager. Here, three success factors make themselves visible, the preschool manager's knowledge of the role, the former educator's previous knowledge and experience, and that the special educator her/himself is clear about the role. The special educators believe that supervision, lectures, inspiration days, training sessions, interview leaders in collegial and systematic quality work are examples of ways to lead or participate in school improvement. The result also shows that there is no clear boundary between the proactive and reactive work. Reactive initiatives can work proactively for the preschool over a long-term perspective.

  • 332.
    Björkhem, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Intensivundervisning i matematik: En uppföljningsstudie av intensivundervisning i matematik i åk 2 och 32016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en uppföljningsstudie av ett projekt där 30 elever i åk 2 och 3 fick intensivundervisning i matematik för ungefär två år sedan. I studien ingår 13 av de elever som fick intensivundervisning, samt deras lärare och vårdnadshavare. Resultatet har analyserats utifrån enkäter, intervjuer samt resultat från talförståelsetest.

    För analys av arbetet används Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen samt Kilpatrick m.fl:s modell för utveckling av matematiskt kompetens. Enligt Vygotskijs teori bör undervisning för att vara fruktbar utgå ifrån det eleven kan och fokusera på det eleven ännu inte kan, men klarar av med hjälp av någon annan. Kilpatrick m.fl:s modell innebär att matematikundervisning behöver beröra fem olika delar för att hjälpa eleven att uppnå matematisk kompetens nämligen logiska resonemang, problemlösning, begreppsförståelse, förtrogenhet och goda färdigheter.

    Resultatet på testerna visar att en del elever förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och fortfarande ligger bättre till i matematik jämfört innan intensivundervisningen. Många elever har dock fallit tillbaka till samma nivå som de hade före intensivundervisningen. Ett fåtal elever förbättrade aldrig sina resultat. Resultaten från utvärderingarna som elever och vårdnadshavare gjort visar däremot att nästan samtliga elever och vårdnadshavare upplever att eleverna förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och att de fortfarande tycker att matematik är lättare och roligare nu än de tyckte innan de fick intensivundervisning. Eleverna har fått bättre självförtroende och mer positiv inställning till matematik. En del elever har fått mer positiv inställning även till skolarbete som inte handlar om matematik.

  • 333.
    Björklund, Mikaela
    et al.
    Åbo Akademi University.
    Wenestam, Claes-Göran
    Åbo Akademi University.
    Academic cheating: frequency, methods and causes. Paper presented at the European Conference on Educational Research (ECER), September 22-25, Lahti, Finland1999Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the past decades cheating among undergraduate students has been a well-known problem difficult to gain knowledge of. European research in this field of research is scarce. The aim of this paper is to present a study, investigating the frequency of cheating, the cheating methods used and the students’ motives for cheating or not cheating in a Swedish-Finnish university context. Comparisons with other higher education contexts were possible since an anonymous questionnaire, worked out and used by Newstead, Franklyn-Stokes and Armstead (1995), was translated into Swedish and used in the study. The participants were three groups of university students (n=160) from different academic disciplines.

    The findings implicate that cheating among undergraduates is common and mainly is a problem of ethic character. The paper also discusses consequences of student cheating for the university staff, legislators, and society. Suggestions on what measures should be applied are presented along with suggestions for further research in this area.

  • 334.
    Björmander, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Varsami, Fotini
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad gör du i klassrummet?: En studie om några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att studera några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens inträde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn på sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fått fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhållande till litteraturen. Vårt resultat visar på att våra respondenter är medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker på att läraren inte klarar sig utan fritidspedagogen då grupperna blir allt större. Våra respondenter menar även att det är de som besitter kunskaper gällande social kompetens och de praktisk/estetiska ämnena men de känner också en osäkerhet över sin framtida yrkesroll.

  • 335.
    Blad, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Möller, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens roll i förändringsprocesser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka de attityder som pedagoger i förskolan har till förändringar som de möter i sitt yrkesliv. Vidare syftar studien till att belysa pedagogernas syn på specialpedagogens funktion som förändringsagent i förändringsprocessen.

    Den teoretiska ansatsen för studien har drag av det fenomenologiska forskningsfältet men reflekterande forskning står i huvudsak för vårt ramverk.

    Metoden som valdes var fokusgrupper, detta för att deltagarna genom denna metod delges stor frihet i att uttrycka sina tankar och åsikter. Resultatet av intervjuerna mynnade ut i fyra olika teman, pedagogers attityder till förändringar, återkoppling och reflektion, utbildning samt tid. Dessa teman resulterade tillsammans i en tydligare bild av vad vi specialpedagoger kan bistå med i förändringsprocesser.

    Vid implementering av förändringsarbete ser vi genom studien att aktionsforskning, till exempel genom forskningscirklar, som bidrar med relevant forskning och litteratur, kan vara till hjälp när det gäller att tänka nytt i förändringar. 

  • 336.
    Bladh, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Chefers hälsofrämjande arbete och ledarskap för den psykosociala arbetsmiljön: en kvalitativ studie inom äldreomsorgen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.

    Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.

    Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.

    Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete.

    Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

  • 337.
    Blixt, Miranda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Brun, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Föräldrastöd och hälsa hos svenska femtonåringar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar. Resultatet visade att ungdomar som kunde prata med sina föräldrar/styvföräldrar hade arbetande föräldrar, en bättre familjeekonomi och hade en senare alkoholdebut. Dessutom var de mer fysiskt aktiva och tyckte bättre om skolan. Ungdomar som upplevde sina föräldrar som mer involverade i sin skolgång tyckte mer om skolan och kände sig även mindre stressade av skolarbetet. En bra kommunikation mellan barn och förälder/styvförälder har både i resultat och i litteraturgenomgång visats vara betydelsefull på flera olika områden, vilket tas upp i diskussionen. Denna verbala interaktion i hemmet påverkar hur barnet tar till sig normer och värderingar i samhället, sina egna val av livsstil och det kan även stärka barnets självbild. Som slutsats pekar resultatet på att det är viktigt att samhället satsar på ett stöd för föräldrar och barn. Ett förebyggande arbete hade kunnat förhindra många av de psykosociala problem som kostar samhället pengar men hade också kunnat bidra till att barnen får en tryggare socialisering in i samhället, vilket påverkar barnets hälsa positivt.

  • 338.
    Block, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ingoldsson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att vara eller inte vara: En studie om specialpedagogens anställningsbarhet iden kommunala grundskolan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har. Preciseringen av arbetsuppgifter och kvalifikationer i platsannonserna styrs av vilka specialpedagogiska behov som finns på skolan. I många platsannonser efterfrågas utökad kompetens, till exempel kunskap/erfarenhet av kompensatoriska hjälpmedel och neuropsykiatriska funktionshinder, vilket kan tyda på att det förutsätts att specialpedagoger eller speciallärare bör ha dessa kompetenser.

  • 339.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Utveckling av ett tregradigt nivåspecifikt bedömningsunderlag i verksamhetsförlagd utbildning, Sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Kristianstad2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 340.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Sjöberg, Marina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Utveckling av betygskriterier till faktorer i bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning samt att erhålla en samsyn i tolkningen av innehållet i bedömningsfaktorerna2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 341.
    Blomander, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hansson, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Påhlsson, Bodil
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    The mobile phone - a resource in schoolwork?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to investigate how students, teachers and special teachers use, or may want to use, mobile phones as a resource in everyday schoolwork. An analysis of the result was made base on two main theories. One i Säljös theory about the sociocultural perspective, where artefacts play an important part in the devolopment of human society. The other is Laurillardss thougts of social learning and the use of technology in teaching. The methods used were inquiries and semi-structured interwiews with individuals and groups. The result shows that students in compulsory school use the mobile phone as a calculator and för listening to music as a means to concentrate. Senior high school students use the mobile phone as a calculator, to seek information on the internet, and to communicate aboute schoolwork. The older the students, the more they appreciated the use of the mobile phones calendar and its reminder function. Both students, teachers and special teachers could see benefits in using the mobile phone in schoolwork, for example using apps, making recordings and reading e-books. Older students, and some teachers, wanted to use the mobile phone as a means for accessing shared knowledge.

  • 342.
    Blomkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nyberg, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det var en gång…: Elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättelser– en textanalys2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.

  • 343.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    När visioner ställs mot principer: en rapport från arbetet med att utforma en ämnes- och lärosätesövergripande nätutbildning2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utveckling av breddmagisterprogrammet Teamarbete i hemvård har skett som ett projekt med stöd från myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Avsikten med utbildningen var skapa förutsättningar för teamarbete i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Behov av denna slags utbildning hade tidigare uttryckts i utredningen om samanhållen hemvård. Där påtalades bland annat vikten av att arbeta tvärprofessionellt i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Utbildningen har framför allt inriktats på att träna perspektivmedvetenhet genom att jämföra och kontrastera synpunkter hos äldre personer/personer med funktionshinder, närstående och personal med olika yrkesbakgrund inom omsorg och vård.

    Utvecklingen och genomförandet har skett i samarbete mellan Högskolorna i Kalmar, Kristianstad, Jönköping, Blekinge och Växjö Universitet. En idé bakom upplägget var att kursutbud och lärarkompetensen skulle öka om högskolor och universitet valde att samverka i stället för att konkurrera. Modern informations- och kommunikationsteknik skulle möjliggöra ett flexibelt samarbete och flexibilitet i lärandet.

    Att samverka mellan lärosäten innebar många oväntade hinder och svårigheter. Olika lärosäten hade skilda rutiner, olika sätt att tolka regelverk, olika sätt att se på lärande och kunskap och använde olika lärplattformar. I rapporten ges en närmare beskrivning av hinder och hur dessa har hanterats.

    Casemetodik har fungerat som ett pedagogiskt redskap för att träna perspektivmedvetenhet och förståelse för brukarens perspektiv. Genom att konsekvent bygga upp en utbildning utifrån människors berättelser och genom att arbeta med dem strukturerat var avsikten att ge studenterna ett redskap som de kan använda i sin egen handledning av team.

    Även om hindren varit många har det funnits uppenbara vinster med att amarbeta mellan olika discipliner och mellan lärosäten. När människor med olika bakgrund kommer samman finns det mycket att lära av varandra. Detta gäller oavsett om samverkan sker i team inom omsorg vård och rehabilitering eller mellan lärare från olika lärosäten och med olika yrkesbakgrund.

  • 344.
    Bojan, Kobalsic
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Musonda, Lilian
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Quantitative study III: what makes foreign students happy?2018Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 155-177Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 345.
    Boman Carlén, Lillemor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Att komma vidare i en yrkeskarriär: En kvalitativ studie av hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom estetiska verksamhetsområden2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.

    Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.

    Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.

     

  • 346.
    Boman, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Steneberg, Sophie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Snacka för att greppa begreppet!: Fyra lärares bruk av och syn på språk och kommunikation i matematikundervisningen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikation och matematiskt språkbruk skiljer sig åt i matematikklassrummet beroende på hur lärare och elever agerar. I denna studie har syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunikationen som förekommer i matematikundervisningen, samt för synen på hur formella och informella matematiska begrepp används av fyra lärare i matematikundervisningen. Syftet har även varit att bidra med fördjupad kunskap genom att undersöka dessa fyra lärares uppfattningar om kommunikation samt om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. Frågeställningen vi utgått ifrån är vilka formella och informella begrepp som förekommer under en lärarledd genomgång under en matematiklektion, hur lärarna ser på användning och betydelse av de formella och informella begrepp som förekommer i matematikundervisningen. Vi ville även se på vilket sätt läraren omvandlar elevernas vardagsspråk till formellt, matematiskt språk under genomgången och vilka uppfattningar dessa fyra lärare har om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. 

  • 347.
    Borg, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilmarkson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Konsten att ta russinen ur kakan": läs- och skrivundervisning i skolans tidiga år2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning.

    Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del.

    Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.

  • 348.
    Borg, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolan är på min sida: elever med stöd av elevassistent – vad relationen mellan elev och assistent innebär för elever på gymnasiets nationella program2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv.

    Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.

    Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess. Elevens självkänsla och självförtroende minskar under denna tid och både elever, assistenter och specialpedagoger beskriver elevernas känsla av misslyckande. Resultatet visar att elever som har stöd av assistent har en eller flera funktionsnedsättningar. Alla intervjugrupper beskriver att stöd av assistent innebär en ökad känsla av sammanhang för de intervjuade eleverna. Assistenten ses av eleven som ett stöd, en vän och en förebild som bidrar till att sätta kunskaper i fokus och ge studierna mening. Relationen kan också bidra till inkludering genom att eleven känner sig delaktig och agerar mer aktivt både i det pedagogiska och i det sociala sammanhang som klassrummet utgör. På så vis motverkar relationen med assistenten upplevelsen av stödet som särskiljande. Assistenten bidrar till att studierna blir begripliga och hanterbara genom att finnas till hands för eleven och på ett konkret sätt stödja planering, fokus och dialog kring skoluppgifter. Flera elever önskar samtidigt mer kontakt med mentor och lärare. Målet med stödet är enligt skolans personal att eleven ska bli alltmer självständig under sin gymnasietid.

    Specialpedagogen ses som en viktig handledare, både av elev och assistent. Eleverna ser specialpedagogen som den som har överblick över studierna.  Assistentens roll och uppdrag är otydlig i skolans dokumentation och behöver förtydligas.  Assistentens kunskap om eleven och elevens styrkor behöver få större påverkan på den pedagogiska praktiken genom samverkan med mentor och undervisande lärare, något som ytterligare kan öka elevens men också personalens känsla av sammanhang.

  • 349.
    Borg, Magnus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Martin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Utbildning inom Kriminalvården: En kvalitativ komparativ innehållsanalys av de lokala arbetsplanerna i Region Syd2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.

  • 350.
    Borg, Viktor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Petersson, André
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Motivation till fysisk aktivitet: en kvalitativ intervjustudie bland fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare. Resultatet, som är uppdelat i ett deskriptivt avsnitt och ett avsnitt med traditionell innehållsanalys, visar på att flertalet faktorer påverkar en individs motivation till fysisk aktivitet. Välbefinnande, kunskap, processinriktat arbete och stöd från social och fysisk omgivning visade sig vara viktiga komponenter för medarbetarnas motivation till fysisk aktivitet. Det är viktigt att, gärna i tidig ålder, skapa förutsättningar för individer att motivera sig själva till fysisk aktivitet. Förutsättningarna borde, utifrån konklusionen, vara en helhet av faktorer som genom en process skapar välbefinnande hos individen. 

45678910 301 - 350 av 2865
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf