hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 3019
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301. Berg, Jessica
    et al.
    Jönsson, Ann-Margret
    Karlsson, Linda
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Mat: när, var och hur?2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 129-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Bergdahl, Mattias
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    När använde du ditt musikaliska språk senast?: Ett utvecklingsarbete med syfte att beskriva undervisning i musikaliskt språk.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvecklingsarbetet är att ge verksamma pedagoger ytterligare verktyg att arbeta med barn och tidig musikutveckling genom att uppmärksamma aspekter och faktorer som spelar en viktig roll. När jag, utifrån läroplanens intentioner om barns delaktighet och kreativitet, har observerat verksamheten på en förskola och jämfört med de resultat som andras forskning visat har en paradox blivit synlig. Är barns musikskapande enbart reproducerande och pedagog-initierat? För att undersöka detta prövade jag följande hypoteser kring vad som kan utgöra kritiska aspekter i undervisning av musikaliskt språk: att pedagogen tänker på aktiviteten som språkinlärning, låter barnen producera istället för att reproducera, lyssnar, upprepar och bekräftar de ljud barnen gör, spelar in och ger direkt återkoppling samt låter barnen röra sig fritt i rummet. Det empiriska materialet i den kvalitativa forskningsmetoden jag valt utgår från filmade observationer samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Resultatet har analyserats utifrån ett kvalitativt perspektiv. Studien visar att pedagogens syfte och förhållningssätt spelar en avgörande roll för barnens skapande och kreativitet. När barnen är producenter påverkar det pedagogens roll både vad gäller att lyssna in det som händer i barngruppen och hur ledarrollen formas. Vidare visar studien att pedagogen genom att filma och direkt återkoppla till barnen skapar en kreativ process där barnen är delaktiga. Barnens material kan sedan användas till att återkoppla och reflektera kring verksamheten. Filmerna kan även utgöra ett verktyg för att se barnens och pedagogens proximala utvecklingszon.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    När använde du ditt musikaliska språk senast?
  • 303.
    Bergendorff, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nicklasson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Delaktighet och kunskapsutveckling: - hur elever i inkluderande särskoleverksamheter upplever lärande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 304.
    Bergentoft, Heléne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Regulation of tenseness: an object of learning to achieve self-awareness for students in Upper Secondary School2012Ingår i: Abstracts book, 2012, s. 127-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The key objective of this study has been to study how upper secondary school students develop knowledge about how tenseness affects their health and performing capacity. The way the students are offered to understand the object of learning, i.e. regulation of tenseness, is designed and analyzed by variation theory learning study. The design of the first lesson (A) was based on interviews. The remaining three lessons (B, C and D) were based on the analysis of the lessons and learning outcomes in the previous lessons (A, B and C). Students' understanding of regulation of tenseness depends on which critical aspect they are aware of. The students did not intentionally discern different responses of bodily tension, and had a limited number of ways to influence the levels of tenseness. The results show an increased learning outcome in all four groups. Results from the last lesson, D, show a very healthy increase (129%) in learning outcomes, and all students in that lesson improved their results. The effect of varying only the most important aspects appears in the last cycle, where the features (e.g. heart rate, respiration, muscle tension) contrasted more clearly, which developed the students' learning of the object of learning. The physical activities were kept invariant, and different responses of the sympathetic nervous system were contrasted, one at time, to establish knowledge of different bodily responses to tenseness. It appears sufficient to vary two critical aspects in one lesson to achieve the most powerful learning. Awareness about how the body responds to different kinds of pressure, physically or psychologically, is important for understanding the impact tenseness has on health and performing capacity. However, how the students are offered the aspects critical for developed understanding is crucial to increase their learning. The results show how the teachers, during the iterative process, discover what it takes to learn progressively during the learning study. The students´ results increase due to the more precise way the teachers pinpoint what is critical for the students´ understanding. The more familiar with how to design learning situations based on variations theory the teachers were, the more fruitful it was for the students` learning outcome.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 305.
    Berggren, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Larsen, Therése
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Spring inte inne": Pedagogers förhållningssätt till grovmotorik inomhus2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur.

    Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation.

    Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 306.
    Bergkvist, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bertram, Klara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Boll spelar roll: en intervjustudie om lärares resonemang kring bollekar och bollspel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anledningen till detta examensarbete är att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste läroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehåller en intervjustudie där fem lärare som undervisar i idrott och hälsa i årskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till momentet bollekar och bollspel i ämnet idrott och hälsa. I examensarbetet presenteras också i korta drag idrottsämnets förändring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras även studier kring skolämnet idrott och hälsas påverkan av idrottsföreningar och idrottslärares strävan att göra ämnet roligt. Resultatet av studien pekar på att bollekar och bollspel är omtyckt av de flesta elever men att det möjligen beror på vilket arbetssätt läraren har. Samtliga lärare i studien använder bollar i sin undervisning men arbetssätten och syftena varierar. Den stora skillnaden är att en del lärare i studien har mycket traditionellt bollspel i sin undervisning medan ett par har tagit avstånd från detta. Det finns tendenser hos en del lärare i studien att aktiviteterna är bestämda innan styrdokumenten tas med i planeringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 307.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lagergren, Martina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mångkultur i förskolan: En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 308.
    Bergman, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag är nöjd med allt fröknar bestämmer!”: En studie kring elevers tankar och upplevelser om elevinflytande2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.

    Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.

    I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 309.
    Bergman, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Åtgärder mot mobbning: en undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.

    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.

    Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning. En central faktor är att vi upptäckte att skolorna, där vi gjorde våra intervjuer, arbetade med samma åtgärder fast på olika vis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 310.
    Bergqvist, Carin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Månsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Virtuell simulerad undervisning om språkutredning i speciallärarutbildningen: om lärande, etik och bedömningspraktik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka betydelsen av att använda virtuell simulerad undervisning (virtual reality, VR) i speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling som alternativ och komplement till autentiska test med elever för att belysa lärande, etiska aspekter och bedömningsformen i en VR-miljö. Bakgrunden till studien är att speciallärarstudenterna behöver öva upp sina färdigheter i att genomföra språk-, skriv- och läsutredningar. Problemet som kan uppstå är att studenternas behov av färdighetsträning kan hamna i motsatsförhållande till autentiska elevers integritet och medföra etiska och bedömningsmässiga konsekvenser. I studien användes kvalitativa metoder. Speciallärarstudenterna deltog i ett lärtillfälle om en VR-simulerad dynamisk bedömning, vilket observerades. Alla deltagarna intervjuades sedan i fokusgrupper om VR-simulering, bedömningspraktik och etik. De lämnade även en skriftlig reflekterande anteckning om lärtillfället. Analysen av resultatet gjordes utifrån ett situerat, sociokulturellt perspektiv på lärande med utgångspunkt i fyra dimensioner: mening, praktik, gemenskap och identitet (Wenger, 1998). I analysen av själva lärandesituationen togs även inspiration av Wengers (1998) teori om att designa för lärande. Studiens resultat identifierar att den största betydelsen av VR-simuleringen för speciallärar-utbildningen ligger i att speciallärarstudenterna gemensamt kan se och diskutera samma dynamiska bedömning i VR. VR-filmen blir ett reifierat minne och ett visualiseringsverktyg där den gemensamma upplevelsen främjar meningsskapande och reifikation om bedömningspraktik. Vi ser också i resultatet att VR-tekniken kan vara ett hinder för vissa men att enkla anpassningar bör öka möjligheten att ta till sig budskapet utan att påverkas negativt av tekniken. Tillgängligheten till en dynamisk bedömning och studenternas meningsskapande om olika bedömningspraktiker möter kraven i examensordningen (SFS 2017:1111) att kritiskt kunna granska och välja olika metoder för bedömning av språk-, skriv- och läsutveckling. Även etiska dilemman i att använda elever i utbildningssyfte motiverar VR-simulering i speciallärarutbildningen. Resultatet i vår undersökning visar att VR-simuleringen kan vara ett komplement till språk-, skriv- och läsutredningar. Resultatet av vår avgränsade studie är inte generaliserbart, men kan bidra till diskussioner om bedömningspraktiken och etiska implikationer genom användning av VR i speciallärarutbildningen. I slutet av examensarbetet ger vi förslag på framtida forskningsområden om VR-simulering i högre utbildning och vi redovisar även specialpedagogiska implikationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 311. Bergsten, C.
    et al.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Knowledgeable teacher educators and linking practices2008Ingår i: Jaworski, B., and Woods, T. (eds), The mathematics teacher educator as a developing professional: individuals, teams, communities and networks, Rotterdam: Sense , 2008, s. 223-246Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 312. Bergsten, Christer
    et al.
    Grevholm, BarbroHögskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Conceptions of mathematics: proceedings of norma 01 : the 3rd Nordic Conference on Mathematics Education, Kristianstad, June 8-12, 20012005Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Bergsten, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Larsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det är väl inget att dividera om: En kvalitativ studie av matematiklärares klassrumskommunikation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 314. Bergström, Anette
    et al.
    Olsson, Ann
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att förstå vad som sker vid matbordet under en måltid2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 108-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 315.
    Bergström, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Thorén, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares bemötande och kommunikation med de yngsta barnen vid måltidssituationer i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen vid måltidssituationer samt utforska vilket bemötande barnen får. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet och i begreppet samspel. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebär en öppen, deltagande observation. Vi upplever att det är svårt att åtskilja kommunikationen som enbart verbal eller icke verbalt. Däremot hänger den ihop och är oftast beroende av varandra. Förskollärarens bemötande och förhållningssätt har en stor inverkan vilken kommunikation som blir möjlig, utvecklande och lärande.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 316.
    Bergvall Olsson, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Strukturerad matematikundervisning bland gymnasiesärskolans elever.: Kan det öka elevernas matematiska förmåga?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Syftet med detta arbete är att undersöka om de arbetsmetoder som anses vara framgångsrika vid inlärning av elevers taluppfattning hos elever inom den ordinarie grundskolan, även fungerar med elever som har bedömts ha en utvecklingsstörning och då placerats inom särskolan.

    I detta arbete undersöktes en elev.

    Olika nationella och internationella styrdokument som styr undervisningen i särskolan inleder litteraturgenomgången. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring utvecklingsstörning, funktionsnedsättningar och behov av diagnoser. Vidare beskrivs modern matematikundervisning för elever med normal begåvning, vikten av att få en gedigen kunskap inom taluppfattning och att ha en inre tallinje. Att kunna förstå vardagliga matematikord framhålls i arbetet ha en avgörande betydelse för att kunna förstå matematikundervisnig. Många elever har matematiksvårigheter och det är viktigt att sätta in resurser för att undvika livslånga problem som påverkar det vuxna livet. Matematiksvårigheter delas upp i allmänna och specifika svårigheter. Inom särskolan är det främst allmänna matematiksvårigheter som nämns då eleverna har svårigheter på flera områden. Vikten av att lyckas i matematik är stor, för att våga prova olika lösningar. Har misslyckandena varit många under elevens skoltid är risken stor att självförtroendet har fått sig en törn och då kan vägen till att vilja försöka lösa en matematikuppgift vara lång. Här gäller det att utmana lagom mycket så att eleven lyckas.Sist i litteraturdeln presenteras forskning kring matematikundervisning och utvecklingsstörning.

    De teorier som använts i uppsatsen är dels Vygotskijs teori om den proximala zonen dels den Radikalkonstruktivistiska teorin som anses utarbetad av Ernst von Glasersfeld med Piagets kognitionsteori som influens.Valet av metoden Teaching experiment innehåller metoderna flexibel intervju, videofilmning och transkribering. Enligt denna metod kan läraren enligt Vygotskijs teorier om den proximala zonen, videofilmningoch transkribering, för sin egen del, undersöka elevens kunskapsnivå och förstå var eleven befinner sig samt se vad nästa steg ska vara och genom samtal leda eleven vidare. Detta kräver kunniga och deltagande lärare som har kartlagt elevens kunskaper.

    Elevens kunskapsnivå undersöktes enskilt med hjälp av test från McIntosh´s (2011) test, ett självuppskattningstest (Adler, 2007), positionsbräde och eget material eftersom McIntosh anser att hans testinte ger en fullgod bild av testdeltagarens kunskapsnivå inom taluppfattning. Eleven träffade författaren under ett tiotal tillfällen ca 30-40 min /gång. Undersökningsperioden avslutades med en återupprepning av samma test som vid uppstarten som jämförelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Barns liv och samhällets textvärldar2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 12-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 318.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "En röst som manar eleverna att ta upp boken och fatta pennan": om modersmålsämnet och vägen ut i det offentliga samtalet1998Ingår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Adelman, Kent, Malmö: Lärarhögskolan , 1998, s. 35-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 319.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Högskoleförlagt och verksamhetsförlagt: lärarutbildning i svenska för grundskolans tidiga år2007Ingår i: Eskilsson, O., Redfors, A. (red), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 111-120Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 320.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kritisk litteracitet2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad.
    Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1979Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 24, nr 6, s. 20-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 323.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1980Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 25, nr 1, s. 23-29Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 324.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skolans läspraktiker: tradition och utveckling2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 325.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skrivande i lärarutbildningen2006Ingår i: Olé: en bok om lärarutbildning och lite annat: till Olle Holmberg / [ed] Jacobsson, Suzanne, Malmö: Bokbox , 2006, s. 27-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 326.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola.
    Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

  • 327.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Yrke, ämne, forskning: en lärarutbildning på tre ben2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Yrke, ämne, forskning – en lärarutbildning på tre ben diskuteras forskningsanknytning och forskarförberedande inslag i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och lärare för grundskola och gymnasium. Under två år har lärarutbildarna vid högskolan Kristianstad analyserat och diskuterat utbildningsplaner, kursplaner och det konkreta arbetet i olika kurser. Två frågor har stått i fokus: Vad främjar lärarstudenters lärande? Vad behöver lärarutbildare? Studenternas starka engagement i frågor som rör förskola, fritidshem och skola är en viktig kraft i lärarutbildningen. Men studenterna måste också få möta lärare, forskare, mentorer och handledare som kan hjälpa dem att koppla engagementet till verksamheternas innehåll och frågor. Del 1 av rapporten är en genomgång av begrepp och teorier som kan utgöra plattformen för en lärarutbildning där yrke, ämne och forskning är de bärande perspektiven. I del 2 presenteras konkreta förslag till hur utbildningen kan organiseras så att den kvalificerar sig såväl för verksamheten i förskola, fritidshem och skola som för forskning om verksamheten. Utgångspunkten är att lärarutbildningen ska utgöra en inspirerande kultur genomsyrad av ett kritiskt förhållningssätt. I rapporten diskuteras bland annat hur ett kunskapsinnehåll kan väljas och hur läroprocesser kan gestaltas i olika språkliga former – vardagligt, vetenskapligt och estetiskt. Diskussionen gäller också hur dokumentation och analysmetoder kan kvalificeras för en kritisk diskussion av innehållet i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamheter och om hur samverkan mellan fältets respektive högskolans lärarutbildare kan utvecklas. I rapporten diskuteras slutligen hur lärarstudenternas skrivande, läsning och samtal kan bidra till att studenterna kommer på djupet i yrkets frågor och samtidigt utvecklar ett akademiskt skrivande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 328.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Ewald, Annette
    Malmö högskola.
    Liv, identitet, kultur: om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne2003Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 12, nr 2, s. 31-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 329.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Gerhardsson, Örjan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Holmberg, Olle
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Anna Lena
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Ulf
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Linnér, Bengt
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lundberg, Frank
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Gun
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Lars-Göran
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Rösler-Rosenberg, Ingegärd
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Thavenius, Jan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Wargelius, Cecilia
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Arbetsboken: för elever och lärare: texter och förslag till jobb kring temat arbete1981Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 330.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola.
    Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan pedagoger på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en annorlunda och förändrad värld?

    I den här boken beskriver författarna en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor – s.k. critical literacy. Kärnan i ett sådant arbete är att barnen undersöker texter av alla de olika slag som omger dem med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

    Genom praktiska exempel diskuterar författarna hur läroplanernas språk-, kunskaps-, identitets- och demokratiuppdrag kan hållas samman som ett och samma uppdrag. Utgångspunkten är att barn vill förstå sig själva och den värld de lever i och att förskolans och skolans uppgift är att stödja och inspirera dem i det projektet. Målet är att ge alla barn tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap där de vill, kan och vågar uttrycka sina åsikter.

    Glädjen i att förstå vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år.

  • 331.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Lärarhögskolan i Malmö.
    Skrivutveckling och undervisning1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad utmärker en bra elevtext? Hur påverkas elevernas skrivutveckling av den undervisning de får, och vad menar vi egentligen när vi säger att barns skrivande "utvecklas"? Dessa och andra frågor diskuteras ingående i den här boken där läsaren får följa tre låg- och mellanstadieelevers skrivande över lång tid. Elevernas texter diskuteras och analyseras ur olika perspektiv samt med utgångspunkt i modern teoribildning. Särskild vikt har lagts vid att granska de olika texterna ur ett undervisningsperspektiv. Författarna försöker synliggöra den undervisningskontext i vilken texterna producerats, eftersom förklaringen till en texts kvalitéer och brister ofta står att finna i den undervisningssituation som texten tillkommit i. Syftet med boken är att underlätta för lärare och lärarstuderande i deras strävan att förstå och utveckla sina kunskaper om skrivande, skrivpedagogik och textanalys.

    Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av lärare.

  • 332.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lundahl, Maja
    Höör: kursen NO/Ma-SO/Sv, årskurs 1-71988Ingår i: Svenska i skolan, ISSN 0348-9027, nr 2, s. 59-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 333.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Rösler Rosenberg, Ingegärd
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Flickor i tvåsamhet och pojkar i gäng: om kön, socialisation och språk1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Bernevik, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sagdati, Larisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den tredje pedagogen: En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet.

    Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor.

    Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 335.
    Berntsson, Jonathan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Al Bomola, Bareq
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares arbete med fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse samt hur de beskriver detta arbete. Utifrån detta syfte ställdes forskningsfrågorna Hur beskriver verksamma förskollärare att det lärarledda arbetet med fysisk aktivitet, med barn i de äldre åldrarna på förskolan, genomförs? samt Utifrån dessa beskrivningar, vad ser de för utmaningar för och möjligheter med att implementera lärarledda fysiska aktiviteter? Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visade att förskollärare såg på fysisk aktivitet på två olika sätt. Dels som en återkommande rutin och dels som ett behov hos barnen. De främsta utmaningarna för att genomföra lärarledd fysisk aktivitet som förskollärarna såg var lokaler, bristande material och otillräckligt med tid. De främsta möjligheterna med fysisk aktivitet som sågs var att förbättra barnens hälsa, att lugna ner barngruppen och bidra till ökat lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 336.
    Berntsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Svensson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    ”För det första måste det vara roligt!”: En studie om pedagogers tankar kring möjligheter och hinder med musikaktiviteter i förskolan2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 337.
    Bernwald, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet: En kvalitativ intervjustudie om extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar området extra anpassningar och särskilt stöd inom fritidshemmets verksamhet. I arbetet undersöks hur pedagoger i fritidshemmet upplever sitt arbete med elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Metoden som används vid undersökningen är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vår studie görs med teoretisk utgångspunkt i det relationella perspektivet och syftet är att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet upplever att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd får lämpliga anpassningar i fritidshemmet. Studiens resultat pekar på att i dagens fritidshem med stora elevgrupper blir det svårt att tillgodose anpassningar till eleverna.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Berqguist, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johansson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk dokumentation: ”Det går liksom inte att komma ur spår och det är ju ett hjälpverktyg, det hjälper till”.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbete kring pedagogisk dokumentation där syftet har varit att undersöka hur några förskollärare uppfattar begreppet, hur de arbetar med det och vilka eventuella hinder som kan uppstå. Semistrukturerade gruppintervjuer av förskollärare i par och en grupp om tre förskollärare användes. En fenomenografisk ansats för genomförande av examensarbetet för att synliggöra den variation av uppfattningar som funnits bland respondenterna.Resultatet visade att det måste finnas ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för de teorier som skapar plattformen för den pedagogiska dokumentationen. Det krävs att den pedagogiska dokumentationen aktivt används i praktiken och barnen måste bli en del av den pedagogiska dokumentationen såväl genom delaktighet kring innehållet som i reflektioner kring genomförda aktiviteter. Det krävs stöd från en chef som är väl insatt i begreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 339.
    Bertills, Karin
    et al.
    Jönköping University.
    Granlund, Mats
    Jönköping University.
    Augustine, Lilly
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi. Jönköping University.
    Measuring self-efficacy, aptitude to participate and functioning in students with and without impairments2018Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 33, nr 4, s. 572-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Including vulnerable groups of students such as students with learning disabilities in mainstream school research, require ethical considerations and questionnaire adaptation. These students are often excluded, due to low understanding or methodologies generating inadequate data. Students with disability need be studied as a separate group and provided accessible questionnaires. This pilot study aims at developing and evaluating student self-reported measures, rating aspects of student experiences of school-based Physical Education (PE). Instrument design, reliability and validity were examined in Swedish secondary school students (n = 47) including students, aged 13, with intellectual disability (n = 5) and without impairment and test–retested on 28 of these students. Psychometric results from the small pilot-study sample were confirmed in analyses based on replies from the first wave of data collection in the main study (n = 450). Results show adequate internal consistency, factor structure and relations between measures. In conclusion, reliability and validity were satisfactory in scales to measure self-efficacy in general, in PE, and aptitude to participate. Adapting proxy ratings for functioning into self-reports indicated problems. Adequacy of adjustments made were confirmed and a dichotomous scale for typical/atypical function is suggested for further analyses.

  • 340.
    Bilalovic, Admira
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Antunovic, Ranka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk dokumentation i förskolan: som grund för verksamhetsutveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker sig om pedagogisk dokumentation, samt barns delaktighet i detta arbete. Genom att intervjua sex förskollärare fann vi att pedagogisk dokumentation används i förskolorna som ett kollektivt arbetsverktyg. Förskollärarana beskriver pedagogisk dokumentation i relation till den egna verksamheten och i relation till barns delaktighet, vilket förknippas med demokratibegreppet och ett samhällsperspektiv.

    Förskollärarna i vår studie nämner vissa svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation. De uttrycker att de stötte på både etiska och praktiska dilemman. Det handlar främst om förskollärarnas egen position i förhållande till barnen, samt vikten av att barnen inkluderas i dokumentationsprocessen. Det praktiskta dilemmat knyts an till att det inte är enkelt att avgöra vad som ska synligtgöras och att hitta en oragnisation som stödjer arbetet med pedagogisk dokumentation.

    Samtliga förskolärare uttryckte att reflektion var en nödvändighet för att kunna bygga vidare på barnens kunskaper och skapa ett meningsfullt lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Billvik, Charlie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Malmberg, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Vi gör det för lärarens skull”: en studie av hur lärarens arbete med boksamtal påverkar hur elever anser sig vara motiverade att läsa vidare efteråt2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte är att undersöka hur lärarens arbete påverkar hur elever anser sig vara motiverade att läsa vidare efter ett boksamtal. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Vi analyserar vårt resultat utifrån begreppen scaffolding och zone of proximal development. Vi ser också till forskning inom motivation och vi utgår från forskningsgrenen som rör inre och yttre motivation. Undersökningen sker utifrån observationer och intervjuer med elever och klasslärare.

    Vårt huvudresultat är att eleverna inte finner sig motiverade att läsa vidare inför och efter boksamtalet. Slutsatser är att elevernas inflytande kring val av bok och handlingens innehåll har en stor betydelse för elevernas motivation att läsa. Hur upplägget för boksamtalet varieras är en annan aspekt som påverkar elevernas lust att vilja läsa vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Biro, Anita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Wrangborn, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Här finns ju jättemycket att bygga på": En fenomenografisk studie om förskollärares och lärares uppfattningar om barns förmågor vid start i förskoleklass2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka förskollärares och lärares uppfattningar om barns förmågor vid start i förskoleklass. Vår studie grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats och data har inhämtats genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter verksamma i förskola och i förskoleklass deltar i undersökningen. Resultatet visar att främst sociala och kommunikativa förmågor anses väsentliga inför start i förskoleklass. Lekens betydelse lyfts som grundläggande för att utveckla de förmågorna. Samtidigt framkommer uppfattningar som uttrycker att barn inte ges tillräckligt mycket tid för lek då det finns faktorer som påverkar. Resultatet visar även att samverkan mellan skolformerna uppfattas vara av betydelse för kontinuitet i barns utveckling av förmågor. Genom att synliggöra uppfattningar av barns förmågor inför start i förskoleklass vill vi bidra med ytterligare kunskap inom området. Förväntan är att resultatet kan utgöra ett stöd i det arbete som sker i form av samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 343. Bjäreborn, Charlotte
    et al.
    Johansson, Ulf
    Johansson, Yvonne
    Örtlund, Elisabet
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att hämta en sak eller att gå och handla: vari består skillnaden?2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 143-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 344.
    Björk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    AKK och Flerspråkighet: en intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger om AKK för flerspråkiga elever i gymnasiesärskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till sitt syfte att belysa arbetet på gymnasiesärskolans individuella program inom ämnesområdet språk och kommunikation, och med fokus på AKK och flerspråkighet. Studien lyfter fram lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv där lärande ses som handlingar i ett socialt sammanhang, och där interaktion, kommunikation och samarbete är viktiga för att nå ett lärande. Studien är en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie och har inspirerats av en fenomenografisk ansats där jag försökt få kunskap och information kring hur verksamma speciallärare och specialpedagoger upplever arbetet med elever i kommunikativa svårigheter med behov av AKK- stöd och som har en flerspråkighet. Jag valde att redovisa resultatet utifrån fem olika teman kommunikation, möjligheter, hinder, AKK och kompetensutveckling. Resultatet visar att det finns en hög kompetens i att se både möjligheter och hinder i undervisningen, samt en förståelse för elevers olika funktionsvariationer och behov samt att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. Möjligheterna och hindren i att möta och bemöta flerspråkigheten hos elevgruppen visar på svårigheterna i att bedöma vilka insatser som leder till både ökad delaktighet men också ökad förståelse och kunskap inom ämnesområden. Modersmålsundervisning och studiehandledning är de två alternativen som erbjuds inom den specifika gymnasiesärskolan. Studiens resultat visar att studiehandledning är att föredra för att öka flerspråkiga elevers delaktighet. Studien visar även på speciallärares och specialpedagogers kunskap kring att använda olika AKK-metoder för att skapa en större delaktighet hos elever med kommunikativa svårigheter och flerspråkighet men även på bristande översatta material att använda i undervisningssyfte för att öka delaktigheten för flerspråkiga elever. I resultatet kring kompetensutveckling ses kollegialt lärande som en möjlig kompetenshöjande funktion men respondenterna anser att det rent organisationsmässigt inte skapas utrymme för det kollegiala lärandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 345.
    Björk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Folkhögskolans bildningsmiljö: upplevda framgångsfaktorer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång.

    Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola.

    Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i.

    Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan.

    Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Björk, Gabriella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Maria, Eriksson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förutsättningar för samverkan mellan grundskola och grundsärskola: konsekvenser för elever i grundsärskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien består av kvalitativa data med kvantitativa inslag där insamlingen av empiri gjorts genom semistrukturerade intervjuer och webenkät. Syftet med studien var att studera vilka uppfattningar rektorer, undervisande lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevassistenter i grundskola och grundsärskola inom ett län i Sverige har kring samverkan mellan grundskola och grundsärskola, vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skolformerna, och hur det påverkar eleverna i grundsärskolan. Resultatet visade att respondenternas uppfattning kring samverkan är positiv och att det är viktigt med samverkan då det kan stärka värdegrundsarbetet och bidra till ökad förståelse för olikheter, ökad samsyn och kollegialt lärande. Respondenterna framhöll dock att samverkan i sig inte får vara syftet utan att det måste finnas ett tydligt syfte och mål med samverkan som man tillsammans strävar efter att uppnå. Samverkan kan för eleverna i grundsärskolan bidra till ökad måluppfyllelse, utveckling och socialt utbyte. I de fall det är brist på struktur, eller om aktiviteterna inte är anpassade efter elevernas förmåga och behov kan dock samverkan leda till utanförskap och minskad delaktighet. Det uppgavs också att vissa elever kan känna otrygghet om det blir för många olika människor runt dem, och att det kan finnas risk för att grundsärskolans elever blir objekt för att andra ska lära sig om funktionsnedsättningar. Förutsättningar för samverkan är en tydlig ledning vilken är positivt inställd till samverkan, tydliga mål och en organisation med tillräckliga resurser och mötesstrukturer som ger tid och möjlighet till samplanering och kollegialt lärande. Hinder uppgavs av respondenterna kunna vara personalens inställning och attityder till samverkan samt tidsbrist. Resultatet analyserades utifrån sociokulturella begrepp, systemteori och KASAM. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Björk, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Meijer, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Handskrivningens roll: Igår, idag, imorgon2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.

    Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga. Respondenterna fokuserar på att lusten, innehållet i det barnet skriver samt att väcka skrivglädje är viktiga aspekter. Datoranvändningen ses som något positivt för alla barn och som något som kan väcka intresse för att skriva. Vår undersökning visar också på att föreställningen att vi kommer att skriva för hand även i framtiden finns även om digitala skrivverktyg tar över mer och mer.

    Ämnesord

    : korrekt pennfattning, handskrift, lärare, makt, tradition, sociohistorisk

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Björk Olsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lundberg, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utvecklingssamtal ett svårtolkat uppdrag: -en intervjustudie om förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.

     

    Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Björk, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Robertsson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Läsmotivation ur elevernas perspektiv: Faktorer som driver eller hindrar motivationen till att läsa skönlitterära böcker2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Läsmotivation ur elevernas perspektiv.: Faktorer som driver eller hindrar motivationen till att läsa skönlitterära böcker.
  • 350.
    Björk, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Magnusson, Emilie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Den digitala världen på fritidshemmet: en kvalitativ och kvantitativ studie om IKT som pedagogiskt verktyg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 av 3019
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf