hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 959
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Edvardsson, Ewa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Osberg, Annika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Upplevelser av strålbehandling hos patienter med cancer: En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med i huvudsak kvalitativ ansats valdes ut och analyserades efter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en process: före, under och efter strålbehandlingen, detta ledde till fem huvudkategorier, Rädd för att livet inte skall bli sig likt igen, Ensamhet i mörkret, Kraft att fortsätta kämpa, En känsla av skam, Bättre rustad inför framtidens utmaningar. Diskussion: Familj och närstående visade sig vara viktig för patienterna, även sjukvårdspersonal upplevdes som en trygghet i samband med behandlingen. Patienter upplever osäkerhet, maktlöshet och lidande inför behandlingen. Sjuksköterskan bör bidra till att patientens önskemål och omvårdnadsbehov blir tillgodosedda för att göra behandlingen så skonsam som möjligt. För att få ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelse av strålbehandling är fortsatt forskning inom detta område önskvärt.

  • 302.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    To promote health in children with experience of cancer treatment2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 303.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    To promote health in children with experience of cancer treatment2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Golsäter, Marie
    Jönköping University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Schoolchildren’s voices of health-promoting factors2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 305.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Kadrija, Ibadete
    Halmstad University.
    Brunt, David
    Linnaeus University.
    Nygren, Jens
    Halmstad University.
    Svedberg, Petra
    Halmstad University.
    Psychometric evaluation of a Swedish version of Minneapolis-Manchester quality of life-youth form and adolescent form2013Ingår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 11, nr 79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    It has become important to measure long-term effects and quality of life in survivors of childhood cancer. The Minneapolis- Manchester Quality of Life (MMQL) instrument has been proven to better capture the quality of life (QoL) perspective of health than other instruments. The instrument has age appropriate versions and is therefore favourable for longitudinal studies of QoL of children surviving from cancer. The aim of this study was to evaluate the psychometric properties of the Swedish version of MMQL-Youth Form and the Adolescent Form focusing on: 1) face and content validity 2) the internal consistency and 3) the test-retest reliability.

    Methods

    The sample consisted of 950 pupils (11–16 years old) from 7 schools in the western Sweden who completed the questionnaire. For the test-retest evaluation 230 respondents completed the questionnaire two weeks later.

    Results

    Face and content validity was supported and internal consistency was found to be acceptable for the total scale for both the MMQL-Youth Form (8–12 years of age) and the Adolescent Form (13–20 years of age). Test-retest reliability for the MMQL-Youth Form was moderate for 50% of the items and good for the remaining. For the MMQL-Adolescent Form the test-retest showed moderate or good agreement for 80% of the items and fair for 20%.

    Conclusions

    The result indicated that the Swedish version of the MMQLYouth Form and Adolescent Form was valid and reliable in a sample of healthy children in a Swedish context. It is recommended to test the instrument among diverse samples of children such as survivors of childhood cancer in order to validate its usefulness in research and clinical settings.

  • 306.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Lidell, Evy
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls' lived experiences of their everyday lives2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 307.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectednessand security2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 308.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University and Jönköping University.
    Nygren, Jens
    Halmstad University.
    Svedberg, Petra
    Halmstad University.
    Enskär, Karin
    Jönköping University.
    'Through my eyes': health-promoting factors described by photographs taken by children with experience of cancer treatment2016Ingår i: Child: care, health and development, ISSN 0305-1862, Vol. 42, nr 1, s. 76-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Health promotion for children with cancer should be based on the children's own needs and desires. Because there is a lack of knowledge in this area, the aim of this study was to explore what promotes health from the perspective of children with experience of cancer treatment.

    METHODS:

    Fifteen children between 8 and 12 years of age participated in focus groups with three children in each group. The children were given a camera and instructions to photograph subjects that promote their health. Focus group discussions were based on the photographs and the children's own description of those photographs. The analysis of focus group discussions and photographs was conducted using inductive content analysis.

    RESULTS:

    According to the children, health-promoting factors are defined as meaningful relationships, recreational activities and a trustful environment. Meaningful relationships include togetherness within the family, affection for pets and friendship with peers. Recreational activities include engagement in play and leisure, withdrawal for relaxation and feeling enjoyment. Trustful environment includes confidence in significant others and feeling safe.

    CONCLUSIONS:

    Knowledge from this study can contribute to health promotion interventions and quality improvements in the health care of children with experience of cancer treatment. Children's experiences with what promotes health in their everyday lives provide a better understanding of the type of support children prefer when promoting their own health.

  • 309.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Svedberg, Petra
    Halmstad University.
    Enskär, Karin
    Jönköping University.
    Nygren, Jens
    Halmstad University.
    Friendship relations from the perspective of children with experience of cancer treatment: a focus group study with a salutogenic approach2015Ingår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 32, nr 3, s. 153-164Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Friendships are significant to child development and health but diseases such as cancer can interrupt the contact with friends. The purpose of this study was to describe perceptions of friendship from the perspective of children undergoing cancer treatment, in order to build knowledge that can be used in a health promotion intervention for these children. Fifteen children between 8 and 12 years of age participated in focus groups, where a mixture of informative and creative techniques were used. The focus group discussions were analyzed using qualitative content analysis. The analysis resulted in three generic categories, Common interests and experiences, Mutual empathic actions. and Mutual trust and understanding, incorporating seven subcategories. Based on children's descriptions from a salutogenic perspective, friendship emerged as An equal and mutual commitment that evolves over time and with interactions face-to-face and digitally, a child perspective on friendship should be central to the development of health promotion interventions designed to support friendship relations of children treated for cancer.

  • 310.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Wihlsson, Marie
    Högskolan Skövde.
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete med ett kontextuellt perspektiv2019Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson & Siv Moberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2 uppl., s. 73-84Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 311.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Wilhsson, Marie
    Högskolan Skövde.
    Elevhälsan ska vara en promotiv insats för barns hälsa2019Ingår i: Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper / [ed] Åsa Bringsén & Petra Nilsson Lindström, Stockholm: Liber, 2019, 1, s. 79-94Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 312. Ek, Ann-Marie
    et al.
    Lindell, Lisbeth
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Formativ utvärdering av Projekt neuropsykiatri i närsjukvård, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt: tentativa resultat2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvärderingen har varit att beskriva hur Projekt neuropsykiatri i närsjukvård har genomförts under dess första två år. I arbetet med utvärderingen har speciellt fokus lagts på en del av projektet; endagarsutbildningarna. Hur har dessa upplevts av deltagarna? Har de fått de önskade effekterna? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Projektets andra delar har mer indirekt berörts i utvärderingen.

    Som grund för insamling av data har observationer i samband med endagarsutbildningarna använts, liksom kursutvärderingar och informella samtal med såväl kursdeltagare som personal från Minnesmottagningen. Dessutom har strukturerade intervjuer genomförts med tre sjuksköterskor.

    Nyckelinformanter är personalen på Minnesmottagningen, distriktsläkare, sjuksköterskor samt biståndshandläggare. Dessa upplever utbildningarna som positiva och lärorika och att de kan leda till en ökad kunskap om demens. Samverkan mellan kommun och Region Skåne upplevs ha ökat till följd av utbildningarna. En ursprunglig förhoppning fanns att utbildningarna skulle leda till att kunskapen sprids vidare ut i organisationerna. Resultatet av utvärderingen tyder emellertid på att detta inte har skett, åtminstone inte i den utsträckningen som önskats av Minnesmottagningens personal. En orsak till den begränsade kunskapsspridningen kan vara att utbildningsdeltagarna ej har någon pedagogisk grund att stå på. En annan faktor som kan ha verkat hindrande för kunskapsspridningen är att det inom huvudmannaorganisationerna saknas en gemensam värdegrund för synen på demens.

    De tentativa resultaten av utvärderingen tyder på att projektet i stort har fått en rad positiva följder för vårdpersonalen. Förutom en ökad samverkan mellan kommun och Region Skåne har samverkan med olika enheter inom Centralsjukhuset Kristianstad ökat, liksom med Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. I studien framkommer att personal från såväl hälso- och sjukvården som från den kommunala omsorgen vet att de med förtroende kan vända sig till Minnesmottagningen, något som visar sig ha lett till en ökad trygghet. Projektet har även fått till följd att antalet diagnoser samt användningen av bromsmediciner har ökat.

    Utvärderingen identifierar ett antal möjliga hinder för en god demensvård, bland annat vårdens hierarkiska struktur, bristen på gemensamt förhållningssätt gentemot demenssjuka samt att tilliten till experterna på Minnesmottagningen riskerar att öka deras arbetsbörda i stället för den önskade motsatta utvecklingen.

    Denna utvärdering har fokuserat på hur vårdpersonalen upplever projektets verksamhet. I en eventuell fortsatt utvärdering av verksamheten föreslås att fokus läggs på hur kunskap och erfarenheter sprids i verksamheterna samt hur projektet påverkar patienterna och deras anhöriga. 

  • 313.
    Ekberg, Elias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Frohm, Jacob
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    “They suck the life out of you to be perfectly honest...”: sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En upplevelse är subjektiv vilken värderas och tolkas utifrån individens förförståelse och dessa upplevelser behöver sjuksköterskan tillvarata för att kunna bedriva professionell omvårdnad. Omvårdnadsprocessen används av sjuksköterskor för att bedriva omvårdnad på ett optimalt sätt och en del av denna process är mötet mellan människor. Ett gott möte leder till ett bättre informationsutbyte vilket i sin tur är en central del i omvårdnadsarbetet. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även förkortat EIPS, är en psykisk funktionsnedsättning där de allmänna kriterierna för personlighetssyndrom samt fem av nio EIPS-specifika kriterier ska vara uppfyllda för att ställa diagnos. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie grundad på nio empiriska studier. Artikelgranskningen genomfördes enligt Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen utgick från Fribergs (2012a) fem-stegs metod. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra huvudteman; Upplevda känslor, Upplevelse av kunskap, Upplevelse av arbetssätt samt Upplevelse av beteenden hos personer med EIPS. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med EIPS varierade. Känslor som obehag, frustration och optimism uppstod i samband med vårdandet. När sjuksköterskor upplevde att de hade lämplig kunskap skapades självförtroende i vårdandet. Brist på kunskap bidrog till osäkerhet kring hur personalen ska förhålla sig till personer med EIPS. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras i relation till Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. I resultatdiskussionen diskuteras fynden Hoppfull optimism, Kunskap underlättar vårdandet samt Frustration i relation till omvårdnadsteorier, samhällsperspektiv samt etisk teori.

  • 314.
    Ekberg, Elisabeth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    VÅRDA OCH LÄRA: en studie av sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad och undervisning av personer med svårläkta ben- och fotsår.2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden visade att omvårdnaden av svårläkta ben- och fotsår omfattade en stor del av sjuksköterskornas arbetsuppgifter inom kommunal hemsjukvård. Allt fler vårdtagare med omfattande hälsoproblem och kroniska åkommor finns idag där patientundervisningen blir central i omvårdnaden . Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad och undervisning av vårdtagare med svårläkta ben- och fotsår. Metoden var en hermeneutisk kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med tematiska frågor och innehållsanalys. Urvalet var strategiskt och omfattade femton sjuksköterskor i sju olika kommuner inom kommunal hemsjukvård i Region Skåne. I resultatet identifierades sju teman och underliggande subteman av sjuksköterskornas erfarenheter. De sju temana var Kunskapsområden för omvårdnad/undervisning, Relationella förutsättningar för omvårdnad/undervisning, Genomförande av omvårdnad/undervisning, Utbildning av närstående, Utbildning av personal, Organisatoriska villkor för omvårdnad/undervisning samt Förbättringsförslag. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad och undervisning av vårdtagare med svårläkta ben- och fotsår var att den grundas i tillit, omsorg, respekt, delaktighet och samarbete som kräver både tid, rum och goda organisatoriska villkor. Sjuksköterskornas erfarenheter av patientundervisning kan tolkas som uttryck för deliberativ pedagogik och leder till att vårdtagarna kan uppleva en känsla av sammanhang (KASAM) i sin situation.

  • 315.
    Ekberg, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lindström, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Problem med mat och kostråd hos personer med kronisk hjärtsvikt: en litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat: Personer med hjärtsvikt förstod inte alltid att de hade en kronisk sjukdom och att detta skulle påverka deras matintag för resten av livet. Att följa en saltfattigkost kunde ge svårigheter i det dagliga livet. Maten kunde väcka både positiva och negativa känslor. De kunde känna sig begränsade i sociala situationer t ex. vid högtider eller restaurangbesök, då maten de blev bjudna på oftast innehöll för mycket salt. De flesta patienterna utvecklade strategier för att lättare följa kostråden. Diskussion: Patienter och anhöriga har ett stort informationsbehov om sjukdomen och dess påverkan i det dagliga livet. De kan behöva stöd och uppmuntran från omgivningen för att genomföra livsstilsförändringarna. Det är viktigt att förstår sambandet mellan saltrik mat och ökade symtom. Personcentrerad vård kan minska vårdtiden och förbättra eller bevara patienternas vardagliga resurser jämfört med traditionell vård samt minska återinläggningarna.

  • 316.
    Ekenstierna, Angelica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Cikos Oredsson, Helen
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att se och bli sedd!: Omvårdnad vid självskadebeteende, ur patient och personal- perspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. Diskussion: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende.

     

  • 317.
    Ekenström, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Arnesson, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lex Maria och dess betydelse för patientsäkerheten2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lex Maria är ett avvikelsehanteringssystem vars mål är främjandet av patientsäkerheten. All hälso- och sjukvårdspersonal har anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. I samband med Lex Maria-anmälan ska händelseanalys genomföras och nya åtgärder tillämpas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa Lex Maria-anmälningarna från fyra akutsjukhus i södra Sverige mellan åren 2009-2011 och betydelsen för patientsäkerheten. Metod: Studien har en kvantitativ metod med retrospektiv inriktning. Datamaterial kom från Socialstyrelsen registerdatabas. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys delades anmälningar in i kategorier. Resultat: Resultatet sammanställer anmälningarna efter typ av anmälning. Antalet anmälningar mellan 2009-2011 inom Fördröjd diagnos ökade med 175 %, Fördröjd behandling ökade med 50 %, Komplikation vid operation minskade med 56 % ochMedicintekniskt handhavandefel minskade med 25 %. Diskussion: Orsak till ökning avFördröjd diagnos och Fördröjd behandling kopplas till överbeläggningar och hur detpåverkar patienter. Minskning av Komplikation vid operation förklaras med utveckladeoperationsrutiner och kunskap. Minskning av Medicintekniskt handhavandefel kopplas tillförbättrade rutiner vid läkemedelshantering. Lex Marias betydelse för patientsäkerhetendiskuterades tillsammans med åtgärdsförslagen. Slutsats: Lex Maria-anmälningar bidrar tillarbete där målet är säkrare patientvård. För att kunna förbättra vården och minska antaletvårdskador är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal följer sin skyldighet och anmälerriskfyllda händelser.

  • 318.
    Eklund, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Feldt, Maud
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Persson, Ann-Margret
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sepsis - en vanlig och allvarlig sjukdom: Sjuksköterskans specifika omvårdnad av patienter med sepsis2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande inom sjukvården och många patienter blir svårt sjuka och dör i svår sepsis eller septisk chock. Det är ett tillstånd som anses föreligga vid infektion och minst två SIRS-kriterier. Symtomen kan vara diffusa och svåra att identifiera. Sjuksköterskan har en viktig roll att observera försämring för att så snabbt som möjligt identifiera en sannolik sepsis. Vid tidig diagnos och behandling minskar sjuklighet och dödlighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans specifika omvårdnad av patienter med sepsis. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1998-2008. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; bedömning, specifik omvårdnad, specifik omvårdnad genom akutteam och kunskap som redskap i omvårdnaden. Specifik omvårdnad kan leda till ett gynnsamt och snabbare omhändertagande av patienter med sepsis. Diskussion och slutsats: Det krävs ökad kunskap om omvårdnad vid sepsis. Med en bred kunskap om sepsis kan sjuksköterskan ge en säkrare och tryggare omvårdnad och minska lidandet för patienten och kostader för samhället.

  • 319. Eklund, Mona
    et al.
    Bengtsson Tops, Anita
    Växjö universitet.
    Lindstedt, Helena
    Construct and discriminant validity and dimensionality of the Interview Schedule for Social Interaction (ISSI) in three psychiatric samples2007Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 61, nr 3, s. 182-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study was aimed at investigating the psychometric properties of the Interview Schedule for Social Interaction (ISSI), in terms of construct and discriminant validity and unidimensionality, in three psychiatric samples with varying prerequisites for social interaction: 1) an outpatient sample of working age with mixed diagnoses, 2) an outpatient sample with schizophrenia, and 3) an inpatient sample composed of mentally ill, male offenders. The target constructs were psychosocial functioning and satisfaction in different life domains. It was hypothesized that the ISSI would mainly be related to psychosocial functioning and life domains characterized by social interaction, such as friends and family. A second hypothesis was that the ISSI ratings would discriminate between the three samples. The first hypothesis was confirmed, but the pattern of relationships was somewhat different between the groups. Whereas family contacts were of great importance for social integration in Samples 1 and 2, friends seemed more important for the mentally ill offenders. The second hypothesis was partly confirmed: three ISSI sub-scales out of four discriminated between the samples. Moreover, the ISSI proved to be a unidimensional construct. The support for the four proposed sub-scales was not unanimous, however, and the sub-scales targeting attachment constituted less stable factors. This study demonstrated the construct and discriminant validity of the ISSI when applied to samples with various mental disorders. The fact that similar results were obtained in all three samples, despite varying prerequisites for social interaction, strongly supports the validity of the ISSI. Providing the sub-scales are used with caution, the ISSI seems to be a reliable tool for use with patients with severe mental disorders.

  • 320.
    Ekman, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    ”Jag fattade ju aldrig att det var så kort tid kvar”: att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård och på Hospice2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, Hospice, kommunala boendeformer och i patientens hem. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. För att kunna ge närstående detta behövs kunskap om deras erfarenheter och vilka domäner i livet de behöver stöd i. Syftet med studien var att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på Hospice. Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde – förändring, utsatthet och stöd. Fenomenet tolkades i ljuset av Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då den sjuke fanns på Hospice. Detta stöd kan utvecklas med hjälp av familjefokuserade kommunikationsmodeller.

  • 321.
    Ekman, Rebecca
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Roth, Marianne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder inom hälso- och sjukvården: en litteraturstudie ur ett patientperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats. Resultat: Resultatet innefattar fyra kategorier; Reaktioner vid och inför nålstick; Strategier för att hantera och minimera stickrädsla; Faktorer som förstärker rädslan och Faktorer som minskar rädslan. Slutord: För att patienten ska få en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stick hos vuxna patienter med stickrädsla.

  • 322.
    Ekström, Paula
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wendelin, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Unga kvinnors tillfrisknande från anorexia nervosa2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rätt behandling och stöd tillfrisknar ändå de flesta från sin ätstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen, för att sjuksköterskan ska få en ökad förståelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och därmed kunna hjälpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan själv kom till insikt om sin sjukdom och lärde sig begripa och hantera sina känslor, sin självbild och självkänsla. Tillfrisknandet påverkades även av den unga kvinnans egen motivation till att vilja tillfriskna och ändra sitt matbeteende. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll i att vägleda den unga kvinnan med anorexia nervosa genom tillfrisknandeprocessen. Andra personer som familj, vänner, partner, terapeuter och sjukvårdspersonal hade också en betydelsefull roll, men även aktiviteter för att sysselsätta sig var viktigt. Slutsats: För att en ung kvinna med anorexia nervosa ska kunna tillfriskna krävs rätt stöd från familj och vänner men även sjuksköterskor med rätt utbildning har en betydelsefull roll i att stödja kvinnan till ett liv utan anorexia nervosa.

     

     

     

  • 323.
    Elgán, Carina
    Lunds universitet.
    Influence of lifestyle behaviours on bone mineral density among young healthy women: a two-year study: a tentative salutary model2003Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skeletthälsa och livsstilsbeteenden hos unga kvinnor I Sverige kommer ungefär 50 % av alla kvinnor att drabbas av en fraktur någon gång under sitt liv. Ett starkt skelett med hög mängd benmassa är det som främst bidrar till att förebygga benskörhetsfrakturer. Kvinnor har efter ungdomsåren mindre mängd benmassa än män och mängden benmassa minskar hos kvinnor snabbare i samband med klimakteriet än hos män. Den mängd benmassa som en individ har styrs till stor del av ärftliga faktorer men påverkas även av vårt sätt att leva, genom våra naturliga livsstilsbeteenden. Denna avhandling bygger på antagandet att unga kvinnors naturliga livsstils beteenden är av betydelse för att kunna maximera benmassan tidigt i livet och i förlängningen kanske minska risken för benskörhet. Deltagarna i studien är 152 unga friska kvinnor som vid första datainsamlingen, 1999, var 16-24 år. Datainsamlingen bestod av bentäthetsmätning, längd, vikt, samt ett frågeformulär med frågor om bl.a. livsstilsbeteenden och menstruationsmönster och en ny datainsamling gjordes efter två år. Olika livsstilsbeteenden samvarierar och kan antas motverka varandra eller förstärka varandras inflytande på förändringar i mängden benmassan. För att få en så heltäckande bild som möjligt har livsstilsbeteenden betraktas och undersökts ur olika perspektiv tex. hänsyn har tagits till kroppsvikt, rökning och användning av p-piller för att tex. utvärdera betydelsen av fysisk aktivitet. Resultaten visade att 58 av kvinnorna hade ökat mängden benmassa och 94 hade en oförändrad eller minskad mängd benmassa under de två år som hade förflutit mellan de två mätningarna. Av dessa var det 27 som ökat sin benmassa och 45 som hade minskat sin benmassa med mer än 5%. Användning av p-piller och alkohol konsumtion innebar en ökad risk att tillhöra gruppen med minskad benmassa. Resultaten visade att rökning var förknippat med en minskad mängd benmassa och användning av p-piller föreföll kunna minska rökningens negativa förändring av benmassan. P-piller användare som rökte konsumerade mer alkohol och angav oftare än de kvinnor som varken rökte eller använde p-piller att de hade ökat och/eller minskat mer än 5 kilo i kroppsvikt under två års perioden mellan datainsamlingarna. Kvinnor vars menstruationer blivit regelbundna i samband med att be börjat med p-piller hade högre benmassa än de med oregelbundna menstruation som blivit naturligt regelbundna. Resultaten visade att oavsett om man använder p-piller eller röker så dämpar eller motverkar utevistelse de negativa effekterna som rökning och p-piller har. En förklaring till detta kan vara att solljuset omvandlas i huden till D-vitamin som är en av byggstenarna i skelettet. Förutom utevistelse så bidrog även en självrapporterad bättre sömntillfredsställelse till en ökning av mängden benmassa. Hälften av kvinnorna i studien hade bantat och de hade högre kroppsvikt och mer benmassa än de kvinnor som inte hade bantat. En möjlig förklaring till att kvinnor som bantar har högre kroppsvikt kan vara att när kroppen inte får tillräckligt med energi dämpas energiförbrukning och detta kvarstår en period efter det att man slutat banta och börjat äta normalt. Detta innebär att kroppen bättre tillvaratar energin när man börjar äta normal igen. Hög kroppsvikt har förknippats med ett starkt skelett. Body Mass Index (BMI= vikt/längd i meter x längd i meter) är ett mått som används för att beräkna övervikt (BMI>24), normalvikt (BMI 19-24) och undervikt (BMI<19) hos unga individer. Resultaten visar att om hänsyn tas till över-, normal och undervikt har levnadsvanor en varierande betydelse mängden benmassa. Resultaten visade en ökning av kroppsvikten hade störst betydelse för en ökad mängd benmassa för de kvinnor som hade en undervikt. Hög fysisk aktivitet, dvs. att ägna sig åt hård träning och tävling som tex. löpning, gymnastik regelbundet och flera gånger i veckan var associerat med en minskning av benmassan hos de kvinnor som hade en undervikt. Detta talar för att nivån på fysisk aktivitet bör anpassas så den inte överstiger energi intaget. Bland de med övervikt saknade kroppsvikten betydelse för mängden benmassa. Kunskap om unga kvinnors egen uppfattning om livsstilsbeteenden bidrog ytterligare till att komplettera bilden av livsstilsbeteenden och deras betydelse för utveckling av benmassa. Elva av kvinnorna deltog i individuella intervjuer där de berättade om sin inställning till olika levnadsvanor. De kvinnor som tillfrågades var de som hade förändringar i benmassa som både var typiska och atypiska för vad som kan förväntas utifrån rökvanor och graden av fysisk aktiviteten. I intervjuerna med de unga kvinnorna framträdde två olika förhållningssätt till livet, rigid eller avslappnad. Det visade sig att kvinnor med en avslappnad inställning till livet ökat mängden benmassa, oavsett rök och motionsvanor och att samtliga med en minskad mängd benmassan hade en rigid inställning till livet. Det framkom i resultaten från intervjuerna att kvinnornas inställning till livet karaktäriserades av ett antal aspekter, motivation, värderingar, handlingar och strategier som var sammanlänkade. De kvinnor som hade en avslappnad syn på livet bestämde aktivt över sin livssituation utifrån vad de kände. De kvinnor som hade en rigid syn på livet hade som mål att i varierande grad anpassa sig till yttre omständigheter och var påverkade av andras åsikter. Detta kan vara associerat till stress som kommer inifrån en person. Stress ger förhöjda nivåer av stresshormon bl.a. kortisol som i sin tur har associerats med en hämning av uppbygganden av benmassa, vilket kan förklara den minskade mängden benmassa hos dessa icke rökande kvinnor med hög fysisk aktivitet. Kvinnorna med en avslappnad inställning till livet hade fritidsaktivitet som de kände gav dem avkoppling och nöje medan kvinnorna med en rigid inställning ofta deltog i fritidsaktiviteter som var praktiska. Det kunde vara att man samåkte med någon eller man hade anammat en fritidsaktivet som en anhörig eller sambo hade och kan antas inte ge samma avkoppling som de fritidsaktiviteter man själv väljer. De kvinnor som hade en avslappnad inställning till livet var mer engagerade i vad de gjorde och det som motiverade dem var att erhålla inre tillfredställelse och avkoppling. Det visade sig att fyra av fem kvinnor med en avslappnad inställning till livet upplevde att de ofta eller rutinmässigt fick tillräckligt med sömn medan fem av de sex kvinnorna som hade en rigid inställning till livet upplevde att de aldrig eller endast ibland fick tillräckligt med sömn. Samtliga kvinnor i studien, 152, indelades i två grupper utifrån självrapporterad tillfredställelse med sömnen. En jämförelse mellan dessa två grupper visade att de som var mer tillfreds med sin sömn förutom att det var mer sannolikt att de skulle ha ökat sin benmassa även hade rapporterat en bättre självskattad hälsa, färre sjukskrivningsdagar och färre läkarbesök. Det var färre antal rökare, de hade en lägre kroppsvikt och det var också färre som hade bantat i denna gruppen. Den gruppen kvinnor som var mer tillfreds med sin sömn uppgav även att de var mer fysiskt aktiva och konsumerade mer grönsaker. Sammanfattningsvis kan man säga att oavsett vilka livsstilsvanor som unga kvinnor har, kan de genom sina naturliga livsstilsbeteenden, främja uppbyggnaden av ett starkt skelett genom att öka den tid de vistas ute, framförallt vintertid och då under dygnets ljusa timmar. Det är också viktigt att ha fritidsaktiviteter som man känner motivation för och som är roliga eftersom avkopplande aktiviteter förefaller kunna förbättra förutsättningarna för att nå en optimal mängd benmassa. Viktigt är också att försöka förbättra tillfredställelsen med den egna sömnen och äta tillräckligt för att täcka behovet av energi som går åt till den fysiska aktiviteten man har, framförallt om man har en undervikt.

  • 324.
    Elgán, Carina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Axelsson, Åsa
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Being in charge of life: perceptions of lifestyle among women of retirement age2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 4, s. 730-735Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to describe the perceptions of lifestyle among women of retirement age. BACKGROUND: Women go through many transitions during their lives, which impact on their lifestyle and possibly their outlook on life. Family circumstances such as motherhood and marital status change over time and the menopause is also likely to influence their view of life. METHOD: Data were collected through interviews with 20 women, aged 61-70, selected by means of strategic sampling. The interviews were analysed using a phenomenographic approach. FINDINGS: Three structural aspects emerged: being healthy as life turns out, living life in their own way, and taking care of everyday life. The women described lifestyle as a means of being healthy, having an active role in society, being content with what one has and the need to adapt oneself to limiting circumstances. Lifestyle was also associated with being in charge and making one's own choices in life based on one's own values. They reported that they were independent and made decisions about their life. The informants considered that lifestyle was an asset that helped them to cope with everyday life and to make the most of each day. CONCLUSION: Lifestyle is a tool that requires independence, the right to self-determination over everyday life and adjustment to limitations in order to ensure the psychological well-being of women of retirement age. Further research is needed in order to delineate the possible association between lifestyle and psychological well-being.

  • 325.
    Elgán, Carina
    et al.
    Department of Nursing, Lund University.
    Dykes, Anna-Karin
    Department of Nursing, Lund University.
    Samsioe, Göran
    Obstetrics and Gynaecology, Lund University Hospital.
    Fridlund, Bengt
    Department of Nursing, Lund University.
    Young women's lifestyle behaviours and their bone mineral density changes: a grounded theory analysis2005Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 19, nr 1, s. 39-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Only limited information is available on healthy young women's perspective of their own lifestyle behaviours. By lifestyle behaviours, e.g. smoking and physical activity, individuals have the possibility to influence bone mineral density (BMD). The aim of this study was to generate a theoretical model of lifestyle behaviours among young women with different BMD changes. METHODS: Data were collected by interviewing with 11 women, and the material was analysed by means of the grounded theory. FINDINGS: Two core categories were generated: (i) the respondents' outlook on life and (ii) their life situation. The respondents' outlook on life was either 'rigid' or 'relaxed'. Respondents who had a rigid outlook on life adjusted with others and had a decreased BMD while those with a relaxed outlook on life were doing things for fun and had an increased BMD level. Life situation also consisted of two categories: 'stagnation' and 'development'. Respondents in a static life situation did not pursue any active actions while in a developing life situation, the respondents were actively striving towards a goal. Four dimensions which characterized the respondents' outlook on life in relation to their life situation emerged: subordinating and enduring with a decreased BMD level or compromising and discerning with an increased BMD level. CONCLUSION: It seems as if the outlook on life has a greater influence than the acted lifestyle behaviour for bone development. Further research is needed to generalize the findings of this study and to explore the importance of the outlook on life among women of all ages.

  • 326.
    Elgán, Carina
    et al.
    Department of Health Sciences, Division of Nursing, Lund University.
    Fridlund, Bengt
    Department of Health Sciences, Division of Nursing, Lund University.
    Bone mineral density in relation to body mass index among young women: a prospective cohort study2006Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 43, nr 6, s. 663-672Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To identify important predictors among lifestyle behaviours and physiological factors of bone mineral density (BMD) in relation to body mass index (BMI) among young women over a 2-year period. DESIGN, SAMPLE AND MEASUREMENTS: Data were collected in 1999 and 2001. Healthy young women (n=152) completed a questionnaire. BMD measurements were performed by DEXA in the calcaneus. The women were subdivided into three categories according to baseline BMI. RESULTS: Baseline bodyweight explained 25% of the variability in BMD at follow-up in the BMI<19 category, and high physical activity seemed to hinder BMD development. In the BMI>24 category, a difference in time spent outdoors during winter between baseline and follow-up was the single most important factor for BMD levels. Overweight women with periods of amenorrhoea had lower BMD than overweight women without such periods. CONCLUSIONS: Predictors and lifestyle behaviours associated with BMD are likely to be based on women of normal weight. BMI should be considered when advising on physical activity, since high physical activity seems to impair BMD development among underweight young women, possibly due to energy imbalance. Among overweight women, sleep satisfaction is the greatest predictor associated with BMD change and may indicate better bone formation conditions. Energy balance and sleep quality may be prerequisites of bone health and should be considered in prevention.

  • 327.
    Elgán, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University.
    Middle-aged women and everyday life: implications for health2011Ingår i: British Journal of Nursing, ISSN 0966-0461, E-ISSN 2052-2819, Vol. 20, nr 9, s. 570-575Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe middle-aged women's perceptions of lifestyle and how it was experienced in their daily lives. Interviews with 15 women selected using network sampling were analysed using a phenomenographic approach. Lifestyle was perceived as either 'handle life', describing a framework of how everyday life should manifest itself in different areas of life, or 'relate to life' implying accepting life as it is and making the best of it based on previous experiences. In terms of providing preventive and health-promoting guiding, it is essential that nurses have an insight into people's reasoning to support them to improve health or deal with illness.

  • 328.
    Elgán, Carina
    et al.
    Department of Health Sciences, Division of Nursing, Lund University.
    Fridlund, Bengt
    Department of Health Sciences, Division of Nursing, Lund University.
    To be content with one's present situation: young women's perceptions of everyday life2009Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, nr 2, s. 14-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe young women’s perceptions of lifestyle and how it was experienced in their daily lives. Traditionally, the outlook on illness and health is pathogenic, i.e. preventing illness and disease in order to achieve health, by focusing lifestyle behaviors such as physical activity and smoking. Lifestyle based on a salutary perspective cannot be measured or observed from the outside but must be described by the individual since lifestyle is an aspect of one’s life situation. Little is known about how lifestyle is perceived and what it means in ordinary people’s lives. Data were collected through interviews with 25 women selected by strategic sampling and analyzed using a phenomenographic approach. Three structural aspects emerged: enjoying life, living life, and balancing everyday life. Women described how they used lifestyle as a tool for achieving a sense of satisfaction, relaxation and happiness in everyday life. Lifestyle was also perceived as a never-ending balancing act between different personal needs and the expectations of others and society. It involved how the women used their time or lack of time as effectively as possible in order to organize their day. Lifestyle seems to be a tool in which intrinsic behaviors may be central to enhance quality of life and health. Intrinsic behaviors should be encouraged in salutary health promotion work.

  • 329.
    Elgán, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Fridlund, Bengt
    Hälsohögskolan i Jönköping.
    Vuxet vardagsliv2014Ingår i: Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt / [ed] Febe Friberg & Joakim Öhlén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 127-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 330.
    Elgán, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Fridlund, Bengt
    Hälsohögskolan i Jönköping.
    Vuxet vardagsliv2009Ingår i: Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt / [ed] Febe Friberg & Joakim Öhlén, Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 147-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 331.
    El-Hallah, Jamal
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Det bortglömda våldet: en litteraturstudie om män som utsätts för våld i nära relationer2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer kan drabba både män och kvinnor och innebära att personen utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, ekonomisk/materiell utnyttjande och isolering. När det gäller mäns utsatthet för våld i nära relationer är den vanligaste formen av våld psykiskt våld. En stor andel män som utsätts för våld i en nära relation väljer att inte anmäla då de är rädda för att inte bli trodda. Syfte: Syftet var att beskriva hur män kan uppleva att utsättas för våld i en nära relation. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa artiklar och analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs analysprocess. Resultat: Männens upplevelser av att utsättas för våld i en nära relation presenteras i form av tre kategorier, våldets karaktär som beskriver männens upplevelser av hur olika typer av våld yttrar sig och den andra kategorin våldets konsekvenser beskriver hur konsekvenser som uppkommit till följd av våldet påverkar männens liv. Den sista kategorin att söka hjälp efter våldsutsatthet beskriver männens upplevelse av att söka hjälp samt männens upplevelse av att kunskap kring våldsutsatta män saknas. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturstudiens metod utifrån de fyra trovärdighets begreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras två centrala fynd som gjorts i resultatet, att bli sedd som en person och inte som en man och bristen på kunskap gör att männen inte får den hjälp de behöver. Dessa fynd diskuteras utifrån personcentrerad vård, etiska principer och lagar.

  • 332.
    Eliasson, Annika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Karlsson, Annette
    Transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier baserade på sjuksköterskors erfarenheter; att ha kulturell kompetens i omvårdnaden, att inte kunna kommunicera, att möta kulturella skillnader i könsroller och att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar. Diskussion: Brister i kommunikationen försvårar omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. Den kulturella kompetensen påverkar förståelsen för dem med annan kulturell bakgrund. Synen på behandling och omvårdnad skiljer sig mellan olika kulturer och påverkas av den kulturella kompetensen. Slutsats: Kommunikationsbrister påverkar hela omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. När en kommunikation fungerar kan sjuksköterskans kulturella kompetens öka och det leder till en bättre omvårdnad, delaktighet från patient och närstående och en ökad förståelse för kulturella skillnader.

  • 333.
    Elmström, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lilja Lindvall, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Welinder, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Omvårdnad som det upplevs av kvinnor med cancer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och varje timme diagnostiseras sex personer. För att ge bästa möjliga omvårdnad till kvinnor med cancer krävs kunskap om både sjukdomen och om hur patienten vill bli bemött. Enligt lag är sjukvårdspersonal skyldig att utforma vård i samråd med patienten. Dock har vetenskaplig forskning bevisat att det finns skillnader i hur patienter upplever sin omvårdnad och hur sjuksköterskor tror att patienter vill ha sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva cancerdiagnostiserade kvinnors upplevelser av omvårdnad från sjukvårdspersonal. Metod: Metodtriangulering genomfördes för att få ett så brett resultat som möjligt. Studiens ena del är en litteraturstudie (overview) av vetenskapliga artiklar (n=14) och den andra delen är en empirisk studie av bloggar (n=11). Resultat: De två delarna presenterades var för sig i två huvudkategorier och fem subkategorier. Diskussion: I diskussionen lyfts tre centrala fynd fram; känslan av hopplöshet, trygghet och lidande i omvårdnad. Slutsats: Alla patienter är unika med egna subjektiva upplevelser och erfarenheter. Sjukvårdspersonal bör ta detta i beaktande för att kunna möta patienten och hans/hennes önskemål på bästa sätt.

  • 334.
    Elofsson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bosson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att studera validerade mätinstrument: för att mäta barns oro inför dagoperation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oro hos barn inför operation är välkänt. Det finns sedan 1950-talet olika bedömningsinstrument. Trots att de flesta dagoperativa enheter erbjuder förberedelser för barnen och föräldrarna är det många barn som uppvisar stark oro på operationsdagen, vilket kan leda till postoperativa beteendeförändringar. Idag skattar sjuksköterskan barnets oro utifrån personliga erfarenheter och kunskaper, som sedan ligger till grund för hennes bedömning om barnet har behov av premedicinering. Syftet: med litteraturstudien var att studera validerade mätinstrument som sjuksköterskan kan använda för att mäta graden av barns oro inför snabba verksamheter som dagoperation. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom systematiska val. Resultatet: visade att det finns validerade observationsskalor och självskattingsskalor för att skatta barns oro inför operation och som lämpar sig för dagoperation. Konklusion: Resultatet visar att det finns flera användbara skalor, men ingen av skalorna är validerade för svenska förhållanden. Det får anses angeläget för sjuksköterskan att använda validerade mätinstrument i det dagliga arbetet för att mäta barns oro, för att ge den bästa omvårdnaden till barnet och för att minimera beteendeförändringarna postoperativt.

  • 335.
    Emilsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Fredin, Agnetha
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Skolsköterskans omvårdnadsåtgärder vid vaccinering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Avledning som omvårdnadsintervention är av betydelse vid vaccinering av skolbarn. Enligt litteraturstudiens resultat innebär avledning information/undervisning, medverkan, träning, miljöanpassning, specifik omvårdnad samt olika former av stöd och läkemedelshantering. Diskussion: Avledning utifrån resultatet är delvis överförbart till liknande situationer som till exempel venprovtagning. Trots att stöd finns för omvårdnadsåtgärd vid vaccinering saknas implementering för det. Slutsats: Skolsköterskan behöver identifiera barns behov och utifrån det välja omvårdnadsintervention. Skolsköterskan ska värna om en god kommunikation samt förtroendefull relation med barn. Vaccinationen kan då genomföras med minskad smärta och oro för barn.

  • 336.
    Emsfors, Åsa
    et al.
    Central Hospital Kristianstad.
    Christensson, Lennart
    Jönköping University.
    Elgán, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Nursing actions that create a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2680-2688Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To identify and describe nursing actions performed by nurses that create a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration.

    BACKGROUND: People who suffer from wet age-related macular degeneration risk central vision loss. Treatment with antivascular endothelial growth factor is the only available option at present that preserves vision and no definitive cure currently exists. Patients feel that they are compelled to accept this treatment because they might otherwise become blind.

    DESIGN: An explorative and descriptive design based on the critical incident technique was used.

    METHOD: Interviews with 16 Swedish patients who all had received intravitreal treatment for wet age-related macular degeneration.

    RESULTS: Two main areas of good nursing care were identified: 'Being perceived as an individual' and 'Being empowered'. The first area was divided into two categories: being respectful and being engaged. Being respectful was observed when nurses had a benevolent attitude towards their patients and answered questions kindly and politely. Patients saw themselves as individuals when nurses were available for conversation and focused on them. The second area was divided into two categories: encouraging participation and creating confidence. Encouraging participation refers to when nurses provided information continuously. Nurses instilled confidence and trust in their patients by keeping promises and by being honest.

    CONCLUSIONS: A respectful interaction between patients and caregivers is necessary for patients to obtain beneficial health care.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Patient interviews revealed important information about nursing actions that created a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration. Nurses acknowledged people as individuals and created trust by building partnerships and sharing decision-making. To address each patient's concerns, nurses need to prioritise each patient's narrative and participation by documenting agreements in their medical record.

  • 337.
    Envall, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Karlsson, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Barns överviktsproblematik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. Metod: Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. Diskussion: Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.

  • 338.
    Ericsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Alexandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur patienter med onkologiska sjukdomar upplever kommunikation i mötet med sjuksköterskan: en litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hur kommunikation sker i vården är något som patienter är missnöjda med och brister i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter kan utgöra en säkerhetsrisk för patienter.  En tredjedel av Sveriges befolkning riskerar att någon gång drabbas av onkologiska sjukdomar, vilket gör dem till en stor patientgrupp att studera. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med onkologiska sjukdomar upplevde kommunikation i mötet med sjuksköterskan. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med ett systematiskt tillvägagångssätt där två databaser med omvårdnadsperspektiv användes. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys för att abstrahera det väsentliga för syftet. Resultat: Resultatet baserades på elva kvalitativa artiklar och kategorierna blev Viktiga beståndsdelar för optimal kommunikation samt Brister i kommunikationen. Det visade sig att patienter upplevde att informationen var en stor del av kommunikationen och att sjuksköterskans bemötande hade betydelse för den fortsatta kommunikationen i mötet. Det var dock inte innehållet i vad sjuksköterskan sa som patienterna ansåg vara mest betydelsefullt för kommunikationen utan på vilket sätt sjuksköterskan framförde det. Slutsats: De kunskaper som finns att hämta ifrån publicerad forskning behöver implementeras mer i den praktiska vården. Dock behövs ytterligare forskning för att förstå hur sjuksköterskan ska arbeta för att bättre tillvarata patienters upplevelser av kommunikation.

  • 339.
    Eriksson, Anneli
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Nilsson, Marianne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Personers upplevelser av att leva med synnedsättning orsakad av diabetesretinopati2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en av de främsta orsakerna till synnedsättning och blindhet. Dåförekomsten av diabetes ökar utgör de synrelaterade komplikationerna ett växande globalt hälsoproblem. En ökad förståelse för hur personer med diabetesretinopati upplever att synnedsättning påverkar deras dagliga kan vara till stor hjälp i mötet med dessa personer. Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetesretinopati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Vetenskapliga, empiriska studier med kvalitativ och kvantitativ ansats ligger till grund för studien. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån tre olika teman: känsla av delaktighet, känsla av begränsningar och känsla av otillräcklighet. Diskussion: Sjuksköterskan bör vara professionell i mötet med patienten. Kommunikation, undervisning och en helhetssyn av personens upplevelse av sin livssituation ligger till grund för personens vård och behandling. Det är viktigt med hälsofrämjande insatser för att kunna förebygga komplikationer.

  • 340.
    Eriksson, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hadizadeh, Leila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vård i livets slutskede i hemmet: närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att många önskar att få vård i sitt egna hem i livets slutskede. Närstående vill vara delaktiga i omvårdnaden och gör en stor del av arbetet men det är mycket krävande och känslofyllt och de är i stort behov av stöd för att inte löpa risk att slita ut sig. Vikten av ett omfattande stöd till de närstående är en av de fyra palliativa hörnstenar som utvecklats för att utgöra verktyg för vårdpersonal att arbeta efter. Syfte: Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal när en person som står denne nära vårdas palliativt i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Analysen är en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull personal ger stöd, Känslomässigt stöd och Avlastning ger stöd följt av tre respektive två underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Denna litteraturstudie gav en inblick i vad närstående i den palliativa vården upplever som stöd från vårdpersonalen. Det visade sig att när kompetens, information samt delaktighet samverkade så ökade det möjligheten för närstående att känna kontroll över situationen.

  • 341.
    Eriksson, Ann-Sofi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hadizadeh, Leila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vård i livets slutskede i hemmet: närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att många önskar att få vård i sitt egna hem i livets slutskede. Närstående vill vara delaktiga i omvårdnaden och gör en stor del av arbetet men det är mycket krävande och känslofyllt och de är i stort behov av stöd för att inte löpa risk att slita ut sig. Vikten av ett omfattande stöd till de närstående är en av de fyra palliativa hörnstenar som utvecklats för att utgöra verktyg för vårdpersonal att arbeta efter. Syfte: Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal när en person som står denne nära vårdas palliativt i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Analysen är en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull personal ger stöd, Känslomässigt stöd och Avlastning ger stöd följt av tre respektive två underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Denna litteraturstudie gav en inblick i vad närstående i den palliativa vården upplever som stöd från vårdpersonalen. Det visade sig att när kompetens, information samt delaktighet samverkade så ökade det möjligheten för närstående att känna kontroll över situationen.

  • 342.
    Eriksson, Felicia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Berggren, Ebba
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    “These things, of course, they leave a mark on you”: en litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld är något som ökar inom sjukvården. Sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden och det patientnära arbetet sätter sjuksköterskan i en mer utsatt position. I Sverige är det den somatiska vården som har flest anställda inom hälso- och sjukvården, trots detta saknas det kunskap och utbildning för att möta hot och våld. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed vilket resulterade i tio artiklar. Artiklarna har granskats med Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Resultat:Sjuksköterskor erfor verbala hot och fysiskt våld från patienter. Att utsättas för hot och våld ledde till känslor av rädsla, otrygghet, frustration samt att inte bli respekterad. Hot och våld ansågs även vara en del av arbetet. Det fanns situationer där hot och våld hade en ökad acceptans men ibland gav det en negativ inställning till yrkesrollen och gjorde att omvårdnadsåtgärder omprioriterades. Sjuksköterskorna erfor även att det saknades stöd från organisation och rättssystem. Diskussion: Studiens fynd visade att verbala hot och fysiskt våld ledde till negativa konsekvenser i form av rädsla och otrygghet. Sjuksköterskorna ansåg att hot och våld var en del av arbetet som ledde till att yrkesrollen påverkades och förändrades. För ett förebyggande arbete kan organisationen med fördel använda RRR-modellen som står för Relationen, Ryggsäcken och Ramen. Ett förebyggande arbete kan ses positivt utifrån både sjuksköterske-, patient-, organisation- och samhällsperspektiv.

  • 343.
    Eriksson, Janet
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Orup, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Det gör ont: Patientens upplevelse av att leva med kronisk smärta.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt.

     

  • 344. Eriksson, Johanna
    et al.
    Strömblad, Annika
    Andersson, Magdalena
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Närståendes upplevelser på ett vård- och omsorgsboende: en kvalitativ intervjustudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det blir allt fler äldre personer i samhället idag eftersom vi lever längre. Ett större antaläldre personer kan innebära att fler närstående blir involverade i den äldre personenslivssituation och vård. Den personcentrerade omvårdnadsmodellen visar att närståendeär en viktig resurs för den äldre och för den äldres välbefinnande. Idag ska närståendekunna vara ett naturligt inslag i vården av den äldre personen. Sedan år 2009när nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen kom, har vården ett ansvar att ge närståendestöd och vägledning. Detta leder till att en dialog mellan vårdpersonal och närståendeär betydande för att främja den äldres hälsa, men också för att främja närståendes delaktighetoch välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelserav att ha en äldre person vid ett vård- och omsorgsboende. Studien har en kvalitativstudiedesign. Tre fokusgruppsintervjuer och två enskilda intervjuer genomfördesmed sammanlagt 26 närstående till en äldre person på ett vård- och omsorgsboende.Intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys. Ett gott bemötandeoch en öppen kommunikation med vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sigvälkomna och sedda som en viktig del i vården. Närstående upplevde trygghet då desjälva och den äldre personen kände sig hemmastadda på vård- och omsorgsboendet.Slutsats: Personalen har en betydelsefull roll för närståendes välbefinnande och delaktigheti vården på ett vård- och omsorgsboende.

  • 345.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Olsson, Nilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Se mig! Jag vill vara med: En litteraturstudie om närståendes upplevelse av delaktighet i somatisk vård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vården. Bakgrund:När en människa drabbas av sjukdom blir även de närstående påverkade. Sjuksköterskans rollär att identifiera de närståendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohälsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rådgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.Resultat: Sjukvårdspersonalens bemötande hade inverkan på de närståendes upplevelser avdelaktighet. De närstående ville bli respekterade och uppmuntrade av sjukvårdspersonalen.Flera kände ett missnöje med den information de fick, och på det sätt de fick den. De villehjälpa sjukvårdspersonalen, som verkade stressad, och medverkade därför iomvårdnadsarbetet. De närstående ville hjälpa till dels för att känna sig tillfredsställda, menäven för att kunna kontrollera att patienten fick rätt vård. Diskussion: Sjuksköterskan kanarbeta utifrån Calgarymodellen för att få förståelse för de närståendes behov av att få varadelaktiga och vilken roll de kan spela i omvårdnaden. Genom samtal och information kandetta åstadkommas. Konklusion: Det kan antas att närstående, oavsett vart de befinner sigoch oberoende av vårdverksamhet, har behov av information och delaktighet.

  • 346.
    Eriksson, Therese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Jönsson, Emilie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Näringstillskotts plats i omvårdnaden av personer med trycksår: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är vanligt förekommande inom vården. En koppling har gjorts mellan försämrad nutritionsstatus och ökad risk för trycksår. Ett sätt att påverka näringsstatusen kan vara att ge näringstillskott och genom detta indirekt påverka läkningen av trycksår, detta omvårdnadsansvar ligger hos sjuksköterskan. Ett problem kan dock vara att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringstillskott kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=10) baserade på kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att de flesta näringstillskott hade positiv effekt på läkningen av trycksår. Tillskott i form av arginin, vitamin C och zink i kombination och hydrolyserat protein gav en förbättrad sårläkning. Tillskott i form av fiskolja visade ingen signifikant förbättring. Slutsats: Näringstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink och i kombination har visat sig kunna påverka läkningsprocessen vid trycksår positivt. Studier visar dock att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringens roll i vården är bristande. Skulle detta bero på att informationen är svårförståelig, hoppas vi att den föreliggande studien kan bidra till ökat intresse och kunskap kring näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår.

  • 347.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Blix, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Upplevlesen av att drabbas av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkas: En allmän litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka tiotusen personer av ett hjärtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjärtstopp påverkar den drabbades liv på olika sätt och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förändringar som de på olika sätt försökte hantera. Stöd och information var viktigt för att kunna hantera det som hänt. Många patienter bar på en rädsla efter hjärtstoppet som påverkade deras livskvalitet negativt. Diskussion: Upplevelsen av att överleva ett hjärtstopp är olika eftersom varje individ utgår från sin egen livsvärld. Patienter som drabbades av minnessvårigheter efter hjärtstoppet upplevde en försämrad livskvalitet. Det kan bero på att problemen inte uppmärksammas och att patienterna inte får den hjälp de är i behov av. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad måste patientens livsvärld vara i centrum. På så sätt kan sjuksköterskan förstå patientens upplevelse av att ha drabbats av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkats.

  • 348.
    Erlandsson, Stina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Larsson, Tina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Faktorer som påverkar attityder till psykiskt sjuka inom somatisk vård: En litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten.

  • 349.
    Erlingsson, Christen L.
    et al.
    Department of Health and Behavioural Sciences, University of Kalmar.
    Saveman, Britt-Inger
    Department of Health and Behavioural Sciences, University of Kalmar.
    Berg, Agneta C.
    Department of Health and Behavioural Sciences, University of Kalmar.
    Perception of elder abuse in Sweden: voices of older persons2005Ingår i: Brief Treatment and Crisis Intervention, ISSN 1474-3310, E-ISSN 1474-3329, Vol. 5, nr 2, s. 213-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the perceptions of elder abuse held by older persons in Sweden. Six focus group interviews were conducted. Through qualitative content analysis, the text revealed four themes: causes of elder abuse, conceptions of elder abuse, consequences of elder abuse, and coping with elder abuse. Changing society and families, as well as individual determinants, were believed to be causes of elder abuse. The main conception of elder abuse was that of robbery or assault, and the main consequence was fear. Coping with abuse included individual strategies and improvements in society. Issues of age discrimination were intrinsic in the findings. Gender differences were evident in the group dynamics. Nurses and other health care personnel need to be aware of what older persons believe to be the cause of elder abuse and what they consider abusive. Awareness of the results of this study can help in refining interview and assessment techniques and in designing training manuals.

  • 350.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Christiansen, Mats
    Karolinska Institutet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Åldrandets olika dimensioner2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 107-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 959
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf