hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 12158
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Alm, Ia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Lundström, Nicole
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Hur platt kan det vara?: En studie om seniorers förståelse av skeumorfism och platt design inom e-hälsa2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringens framfart skapar problem för seniorer som har svårt att hänga med i den moderna teknikens utveckling. Samtidigt har Sveriges regering satt som mål att år 2025 ha digitaliserat hälsovården. I samband med trenden att använda sig av platt design i digitala plattformar försvåras seniorers situation ytterligare och kan ha en negativ effekt i hänseende att utöka den digitala klyftan.

    Tidigare forskning visar att den platta designens formspråk är svårare att förstå än den traditionella, skeumorfa design som tidigare använts, då platt design saknar affordanser. Detta examensarbete har haft för avsikt att undersöka huruvida platt design är svårare för seniorer att förstå jämfört med traditionell, skeumorf design, samt se hur designprincipen affordans skulle kunna avhjälpa problemet med förståelsen av platt design.

    Examensarbetet har vägletts av frågeställningen: Hur påverkas seniorers förståelse av platt design i jämförelse med traditionell design i kontexten av webbplatser och vilken betydelse har affordans för att stödja deras förståelse? För att besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ observationsstudie utförts i syfte att utreda frågeställningens variabler utifrån tidigare teorier. Resultatet visar att affordans inte tycks ha någon betydelse för hur seniorer förstår ett designgränssnitt. Däremot syns indikationer för att designprinciper som visuella ledtrådar, eller signifiers, är av stor vikt att ta hänsyn till vid framtagande av design för en senior målgrupp. 

  • 302.
    Alm, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Axelsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dahlman, Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Kontaktmannaskap inom särskilt boende - i Hässleholms kommun The Contact Person at Sheltered Housing - in the municipal of Hässleholm2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This report is a commission from the Care Unit of Hässleholm municipal. The purpose is to illuminate what is distinguish for contact persons at sheltered housing in the Municipal of Hässleholm? It contains three questions at issue. What are the expectations of the contact men? What information is given? How is communication between the professional categories working out?

    The report also contains a background with a brief Swedish history in care of older people. It talks about the meaning of contact persons and the meaning of quality assurance. It also contains other municipal´s study about this subject. A scientific article is included and also a short information about the Municipal of Hässleholm.

    The method that has been used is a Qualitative method with interviews. The selection of respondents are pensioners, relatives, assistant nurses, nurses, physiotherapist, occupational therapist, unit managers, care managers and the Care Unit head manager of the municipal of Hässleholm.

  • 303.
    Alm, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Traditionella undervisningsformers problematik och pedagogiska resurs2017Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 16-24Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Alm, Magdalena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lönn, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar med depression2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen ålder få kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstämdhet, men hos de yngre kan den även visa sig i form av irritation och kroppslig smärta. Vid behandling används psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolåldern med depression. Metod. En litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar. Resultat. Sjuksköterskans arbete med unga människor med depression sker oftast i en grupp. Hennes/hans uppgifter är att förebygga och upptäcka symtom på depression i tid samt att ge dem drabbade rådgivning och det stöd de behöver. Vid bemötande bör hon/han skapa förtroende hos den minderårig genom att visa respekt och undvika att ställa rutinmässiga frågor. Det kan också uppstå vissa problem, exempelvis vid stor generationsskillnaden mellan sjuksköterskan och det sökande barnet/ungdomen. Detta kan leda till att de yngre undviker att söka hjälp för sina problem. Diskussion. Sjuksköterskan har en viktig roll inom detta område, eftersom hon/han är den första kontaktpersonen som de möter vid vårdtillfället. Detta möte bör baseras på och med omsorg.

  • 305.
    Alm, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Inkludering i praktiken: en fallstudie med fokus på delaktighet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/

  • 306. Almany, Glenn R.
    et al.
    DE Arruda, Maurício P.
    Arthofer, Wolfgang
    Atallah, Z.K.
    Beissinger, Steven R.
    Berumen, Michael L.
    Bogdanowicz, S M
    Brown, S D
    Bruford, Michael W
    Burdine, C
    Busch, Jeremiah W
    Campbell, Nathan R
    Carey, D
    Carstens, Bryan C
    Chu, K H
    Cubeta, Marc A
    Cuda, J P
    Cui, Zhaoxia
    Datnoff, L E
    Dávila, J A
    Davis, Emily S
    Davis, R M
    Diekmann, Onno E
    Eizirik, Eduardo
    Fargallo, J A
    Fernandes, Fabiano
    Fukuda, Hideo
    Gale, L R
    Gallagher, Elizabeth
    Gao, Yongqiang
    Girard, Philippe
    Godhe, Anna
    Gonçalves, Evonnildo C
    Gouveia, Licinia
    Grajczyk, Amber M
    Grose, M J
    Gu, Zhifeng
    Halldén, Christer
    Dept Clinical Chemistry, Swegene Center for Profiling Polygenic Disease, Malmö University Hospital.
    Härnström, Karolina
    Hemmingsen, Amanda H
    Holmes, Gerald
    Huang, C H
    Huang, Chuan-Chin
    Hudman, S P
    Jones, Geoffrey P
    Kanetis, Loukas
    Karunasagar, Iddya
    Karunasagar, Indrani
    Keyghobadi, Nusha
    Klosterman, S J
    Klug, Page E
    Koch, J
    Koopman, Margaret M
    Köppler, Kirsten
    Koshimizu, Eriko
    Krumböck, Susanne
    Kubisiak, T
    Landis, J B
    Lasta, Mario L
    Lee, Chow-Yang
    Li, Qianqian
    Li, Shou-Hsien
    Lin, Rong-Chien
    Liu, M
    Liu, Na
    Liu, W C
    Liu, Yuan
    Loiseau, A
    Luan, Weisha
    Maruthachalam, K K
    McCormick, Helen M
    Mellick, Rohan
    Monnahan, P J
    Morielle-Versute, Eliana
    Murray, Tomás E
    Narum, Shawn R
    Neufeld, Katie
    De Nova, P J G
    Ojiambo, Peter S
    Okamoto, Nobuaki
    Othman, Ahmad Sofiman
    Overholt, W A
    Pardini, Renata
    Paterson, Ian G
    Patty, Olivia A
    Paxton, Robert J
    Planes, Serge
    Porter, Carolyn
    Pratchett, Morgan S
    Püttker, Thomas
    Rasic, Gordana
    Rasool, Bilal
    Rey, O
    Riegler, Markus
    Riehl, C
    Roberts, John M K
    Roberts, P D
    Rochel, Elisabeth
    Roe, Kevin J
    Rossetto, Maurizio
    Ruzzante, Daniel E
    Sakamoto, Takashi
    Saravanan, V
    Sarturi, Cladinara Roberts
    Schmidt, Anke
    Schneider, Maria Paula Cruz
    Schuler, Hannes
    Serb, Jeanne M
    Serrão, Ester T A
    Shi, Yaohua
    Silva, Artur
    Sin, Y W
    Sommer, Simone
    Stauffer, Christian
    Strüssmann, Carlos Augusto
    Subbarao, K V
    Syms, Craig
    Tan, Feng
    Tejedor, Eugenio Daniel
    Thorrold, Simon R
    Trigiano, Robert N
    Trucco, María I
    Tsuchiya-Jerep, Mirian Tieko Nunes
    Vergara, P
    Van De Vliet, Mirjam S
    Wadl, Phillip A
    Wang, Aimin
    Wang, Hongxia
    Wang, R X
    Wang, Xinwang
    Wang, Yan
    Weeks, Andrew R
    Wei, Fuwen
    Werner, William J
    Wiley, E O
    Williams, D A
    Wilkins, Richard J
    Wisely, Samantha M
    With, Kimberly A
    Wu, Danhua
    Yao, Cheng-Te
    Yau, Cynthia
    Yeap, Beng-Keok
    Zhai, Bao-Ping
    Zhan, Xiangjiang
    Zhang, Guo-Yan
    Zhang, S Y
    Zhao, Ru
    Zhu, Lifeng
    Permanent Genetic Resources added to Molecular Ecology Resources Database 1 May 2009-31 July 20092009Ingår i: Molecular ecology resources, ISSN 1755-0998, Vol. 9, nr 6, s. 1460-1466Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article documents the addition of 512 microsatellite marker loci and nine pairs of Single Nucleotide Polymorphism (SNP) sequencing primers to the Molecular Ecology Resources Database. Loci were developed for the following species: Alcippe morrisonia morrisonia, Bashania fangiana, Bashania fargesii, Chaetodon vagabundus, Colletes floralis, Coluber constrictor flaviventris, Coptotermes gestroi, Crotophaga major, Cyprinella lutrensis, Danaus plexippus, Fagus grandifolia, Falco tinnunculus, Fletcherimyia fletcheri, Hydrilla verticillata, Laterallus jamaicensis coturniculus, Leavenworthia alabamica, Marmosops incanus, Miichthys miiuy, Nasua nasua, Noturus exilis, Odontesthes bonariensis, Quadrula fragosa, Pinctada maxima, Pseudaletia separata, Pseudoperonospora cubensis, Podocarpus elatus, Portunus trituberculatus, Rhagoletis cerasi, Rhinella schneideri, Sarracenia alata, Skeletonema marinoi, Sminthurus viridis, Syngnathus abaster, Uroteuthis (Photololigo) chinensis, Verticillium dahliae, Wasmannia auropunctata, and Zygochlamys patagonica. These loci were cross-tested on the following species: Chaetodon baronessa, Falco columbarius, Falco eleonorae, Falco naumanni, Falco peregrinus, Falco subbuteo, Didelphis aurita, Gracilinanus microtarsus, Marmosops paulensis, Monodelphis Americana, Odontesthes hatcheri, Podocarpus grayi, Podocarpus lawrencei, Podocarpus smithii, Portunus pelagicus, Syngnathus acus, Syngnathus typhle,Uroteuthis (Photololigo) edulis, Uroteuthis (Photololigo) duvauceli and Verticillium albo-atrum. This article also documents the addition of nine sequencing primer pairs and sixteen allele specific primers or probes for Oncorhynchus mykiss and Oncorhynchus tshawytscha; these primers and assays were cross-tested in both species.

  • 307.
    Al-Mashat, Dolfakar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Företagens val att bestyrka hållbarhetsredovisningen: en studie om hur de svenska börsnoterade företagen påverkas av olika faktorer vid bestyrkandet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällets förväntningar kring ansvarstagandet hos företagen har ökat drastiskt under de senaste årtionden. Som följd till detta har antalet företag sedan 1900-talet i större utsträckning börjat redovisa icke-finansiella rapporter frivilligt. Dessa icke-finansiella rapporter har sin benämning idag som hållbarhetsredovisning. Det kvarstående problemet är trovärdighetsgapet på hållbarhetsredovisningarna och som lösning till problemet kan en tredje-part anlitas i syfte att säkerställa att hållbarhetsinformationen är trovärdig. Denna säkerställning som tredje-parten utför benämns bestyrkande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur olika faktorer påverkar de svenska börsnoterade företagens val att låta hållbarhetsredovisningar bestyrkas samt valet av bestyrkandegivare. Den positivistiska forskningsfilosofin har använts i uppsatsen och det har anammats en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.

    Faktorerna som har undersökts är lönsamhet, branschtillhörigheten, användandet av Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer samt företagsstorlek. Datainsamlingen har skett genom skriftiga källor där information hämtades från alla 255 svenska börsnoterade företag. Endast 105 av de 255 företagen hade upprättat en hållbarhetsredovisning och ingick i studien. Hypoteserna prövades genom statistiska tester och analyser med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska referensram.

    Resultatet visade att bestyrkande samt val av bestyrkandegivare inte påverkades av lönsamhet. Bestyrkande påverkades inte heller av bransch och GRI, men däremot av storlek. Vidare påverkades bestyrkandegivare inte av storlek, men däremot av bransch och GRI. Detta eftersom de större företagen har bättre resurser och därmed mer råd att bestyrka hållbarhetsredovisningen. De börsnoterade företagen i Sverige som befinner sig inom de sociala- och miljökänsliga branscherna säkerställer sin legitimitet gentemot samhället och därför anlitar de revisorer vid bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen. Det föreligger ett åtagande av GRI:s riktlinjer som är förknippat med kravet att lämna trovärdig information. Denna rapporterade information i hållbarhetsredovisningen blir mer trovärdig med bättre kvalitét genom ett bestyrkande av revisorer.

  • 308.
    Almberg, Wah-Sui
    et al.
    Department of Computer and Systems Sciences, Stockholm University.
    Kjellin, Harald
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Reusing patterns for indexing and communicating knowledge and insight2011Ingår i: International Journal of Computer Information Systems and Industrial Management Applications, ISSN 2150-7988, Vol. 3, s. 530-538Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analogies can be used in most areas of human communication to highlight points of special interest. The creation of specific, specialised patterns, examples, or analogies for facilitating communication is resource-consuming. We therefore hypothesize that there are universal patterns that can be used and reused more economically, compared to specialised patterns, for indexing and communicating knowledge. We have conducted empirical tests with altogether 204 students, each one of whom was given 20 minutes to solve problems from six different scientific areas. The results of our tests show clearly an improvement of their problem solving skill when universal patterns were employed as cognitive aids. The average result of the test group that used universal patterns was 81 per cent higher than that of the control group.

  • 309.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Discharge planning of stroke patients: the relatives' perceptions of participation2009Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 6, s. 857-865Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To describe relatives' perceived participation in discharge planning for patients with stroke and identify correlates to perceived participation. Stroke affects both patients and their relatives and previous research shows that relatives were often dissatisfied with their perceived involvement in discharge planning and the information they get. Prospective cross-sectional study. The study comprised 152 consecutively enrolled relatives (mean age = 60.8 years) of acute stroke patients admitted to a stroke unit in southern Sweden during 2003-2005. Data were collected through interviews 2-3 weeks after discharge using 'Relative's Questionnaire about Participation in Discharge planning'. This instrument measures perceived participation in three subscales: R-Information-Illness, R-Information-Care/support, and R-Goals and Needs. The Overall Rating of Relative's Perceived Participation in Discharge Planning was measured by a visual analogue scale (VAS) (1-10 score). Among the relatives, 56-68% reported positively according to R-Information-Illness, but 46-53% perceived that they did not receive any information about care/medication/rehabilitation/support. About 80% perceived no participation at all in goals and needs. The mean value of the VAS was 3.89 (SD 3.40) score. Regression analyses revealed that longer stay at hospital, patients with higher education, and relatives of female patients and female relatives were associated with relatives' perceptions of higher participation in discharge planning. Relatives perceived that they needed more information and knowledge about stroke and care/medication/rehabilitation/support. They also needed to be more involved in goal-setting and in identifying patient needs. Professionals should take into consideration these associated variables to improve relatives' perceived participation. Clinicians should give more attention to the altered situation of stroke patients' relatives when planning for continuing care and when setting postdischarge goals for the patients. The professionals need to develop strategies to involve relatives in sharing information, goal-setting and needs assessment in discharge planning.

  • 310.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Discharged after stroke - important factors for health-related quality of life2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 15-16, s. 2196-2206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. This study examines different correlates to health-related quality (HRQoL) of life after discharge in patients with stroke. Background. HRQoL is an important aspect of life after suffering a stroke. Previous research has revealed several variables associated with poststroke quality of life, including age, gender, depression, fatigue, length of hospital stay, functional status and amount of social participation. However, the time span after stroke varies greatly in the different studies. Although the multiple factors that contribute to short-term postdischarge HRQoL have potential importance for discharge planning, to our knowledge, these factors have not been systematically investigated during the earlier days following discharge. Design. Cross-sectional study. Methods. The sample consisted of 188 consecutively included individuals (mean age 74 years, 56% men) from a stroke unit in southern Sweden. The interviews were performed two to three weeks after discharge and included use of the SF-36, the Center for Epidemiological Studies Depression Scale, the Barthel Index, the Frenchay Activities Index, performance of interests and survey of patients' perceived participation in discharge planning. Multiple linear regression analysis was conducted to identify variables associated with HRQoL. Results. Multiple regression analyses with the eight scales of SF-36 as dependent variables revealed eight models, one for each scale, which were statistically significant. Depressive symptoms were associated with lower HRQoL. Ability to perform personal and social activities, interests, younger age, education (elementary school) and shorter hospital stay were related to higher HRQoL. Patients' perceived participation in discharge planning was both positively and negatively associated with HRQoL. Conclusions. Several variables were related to good HRQoL two to three weeks post-discharge, particularly fewer depressive symptoms, participation in social activities such as outdoor activities and performance of interests. Relevance to clinical practice. These results can be used to design needs assessment forms of discharge planning to promote adaptation and recovery after stroke.

  • 311.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Patients' perceptions of their participation in discharge planning after acute stroke2009Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 2, s. 199-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To describe stroke patients' perceptions of their participation in the discharge planning process and identify correlates of perceived participation.

    Background. Patients have the right to participate in discharge planning, but earlier research has shown that they are often dissatisfied with the information they receive and their involvement in goal-setting during discharge planning.

    Design. Cross-sectional study.

    Methods. The sample consisted of 188 persons (mean age 74 years, SD 11·2) with acute stroke who were admitted to a stroke unit at a hospital in southern Sweden during 2003–2005. Data was collected by face-to-face interviews 2–3 weeks after discharge using the 'Patients' Questionnaire on Participation in Discharge Planning'. This instrument measures perceived participation in discharge planning in three subscales: P-Information, P-Medical Treatment, P-Goals and Needs.

    Results. The percentage of patients who perceived that they had participated in discharge planning was as follows: 72–90% according to P-Information, 29–38% according to P-Medical Treatment and 15–47% according to P-Goals and Needs. Age, education and performance of activities of daily living were significantly related to perceived participation as measured by different subscales.

    Conclusions. Most of the patients perceived that they received information, but fewer perceived participation in the planning of medical treatment and needs of care/service/rehabilitation and goal-setting. Professionals need to pay more attention to patients in different subgroups to facilitate their participation in discharge planning.

    Relevance to clinical practice. To facilitate and increase patients' participation in discharge planning, methods should be implemented for goal-setting and identifying patients' needs. Methods that foster patient participation may improve goal-orientated care, services and rehabilitation after discharge.

  • 312.
    Al-Merza, Azer
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Pacolli, Festim
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Jämställdhet inom revisionsbranschen: en kvalitativ studie om kvinnliga revisorers karriärval2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom revisionsbranschen är det få kvinnor på de högre positionerna och speciellt på positionen delägare. Även tidigare forskning har visat att det råder stora skillnader i könsfördelningen på de högre positionerna i revisionsbyrån. Trots att könsfördelningen har på senare åren blivit jämnare på de lägre positionerna och mellanpositionerna i revisionsbranschen är det fortfarande väldigt små förändringar på delägarpositionen. Syftet med studien är att förstå och försöka få en mer ingående och mångfacetterad bild av hur karriärvalen för auktoriserade kvinnliga revisorer kan se ut.För att besvara studiens frågeställning har studien genomförts med en kvalitativ metod och med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån teorier och tidigare forskning inom området för kvinnliga revisorers karriär inom revisionsbranschen. Empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Vidare har analysen belyst olika teorier och faktorer som var relevanta för komma fram till resultat och slutsatser.Studiens slutsats blev att de kvinnliga revisorernas karriär påverkas av ett antal faktorer som är viktiga och avgörande för karriärutveckling och avancemang. Vidare när det gäller att få kvinnor innehar delägarpositionen kan det förhållandevis förklaras genom att vikten ligger hos själva kvinnliga auktoriserade revisorer. Eftersom de själva som individer tar olika beslut och val vilka påverkar och formar kvinnors karriär inom revisionsbranschen. Dessa beslut och val är kopplade till andra prioriteringar och intressen kopplade till privatlivet till exempel familjen och moderskap.

  • 313. Almgren, Hans
    et al.
    Larsson, Hans Albin
    Alla tiders Historia. Bas2008Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 314.
    Almgren, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Bengtsson, Madeleine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Förmånsbeskattning av ägare i fåmansföretag2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har det skett en kraftig ökad fokusering från SKV:s sida att privat beskatta ägare för stugor, båtar och bilar som används som en del i näringsverksamheten oavsett om de använts privat eller inte. Ett problem som har uppstått är om beskattning av förmåner för ägare i fåmansföretag ska beskattas utifrån dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan ägaren göra för att undgå beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som är bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?

    Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra när en delägare i ett fåmansföretag presumeras ha dispositionsrätt och om ägarna därmed ska förmånsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rättsfall som behandlar problematiken kring detta.

    Ett rättsfall som har varit avgörande inom vårt område är RÅ 2002 ref. 53 där Regeringsrätten har fastslagit den viktiga principen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för förmånsbeskattning av dyrare egendom och inte det faktiska nyttjandet. Både domstolarna och SKV har gått på riktlinjen att det är dispositionsrätten som ska ligga till grund för värdering och inte det faktiska nyttjandet. Då ägare i fåmansföretag har bestämmanderätten över egendomen, blir ägaren ofta beskattad för själva dispositionsrätten även när ägaren inte faktiskt har nyttjat egendomen. Detta leder till att ägaren blir beskattad då det är svårt att bevisa att ägaren inte har nyttjat egendomen förutom när dispositionsrätten varit inskränkt som t ex vid uthyrning till utomstående.

  • 315.
    Almgren, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Bengtsson, Madeleine
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Khuu, Anne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Från Aktiebolag till avtalsbolag Ny bolagsform för mikrobolag?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är aktiebolagsformen den vanligaste associationsformen i Sverige där man gör en uppdelning på publika och privata bolag. Den lag som är tillämplig på dessa bolag är Aktiebolagslagen, vilket gör den omfattande då den ska täcka in alla förhållanden som kan uppstå i både större och mindre bolag. Inom EU har en konkurrenssituation på aktiebolagsrättens område uppstått, då det i ett flertal EU-länder har gjorts en anpassning till bolag med få ägare.

    Vi har uppsatsen valt att inrikta oss mot mikrobolag som innebär bolag med färre än tio anställda och en omsättning på högst tre miljoner kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka och förklara behovet av en ny bolagsform hos mikrobolagens ägare.

    Vi kan i slutsatsen konstatera att majoriteten av mikrobolagens ägare anser att det finns ett behov av en ny bolagsform. Mikrobolagens ägare vill i en ny bolagsform behålla skalet av egenskaperna som utgör grunden i ett aktiebolag, dock efterfrågas en del förändringar för att den bättre ska anpassas efter mikrobolagens enskilda behov. En stor förändring som efterfrågas är att aktierna avskaffas och ersätts med ett avtal. Då den nya bolagsformen grundar sig på avtal mellan ägarna istället för aktier innebär det att man från aktiebolag till avtalsbolag.

  • 316.
    Almkvist, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Leandersson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens roll i särskolan: uppdrag, utbildning och kompetens2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

  • 317.
    Almquist, Roland
    et al.
    Stockholm University.
    Grossi, Giuseppe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    van Helden, G. Jan
    Groningen University.
    Reichard, Christoph
    Potsdam University.
    Public sector governance and accountability2013Ingår i: Critical Perspectives on Accounting, ISSN 1045-2354, E-ISSN 1095-9955, Vol. 24, nr 7–8, s. 479-487Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 318.
    Almqvist, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    När mat blir sopor, och när den inte blir det: En studie om matsvinn ur ett miljö –och individperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.

  • 319.
    Almqvist, Linus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ahlqvist, Marcus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fritidspedagogers uppfattningar om IKT   En kvalitativ intervjustudie: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.

     

    Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.

     

    Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

  • 320.
    Almtjärn, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Jönsson, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Jag kan läsa! - läsinlärningssätt i förskolan2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lpfö 98 framhåller att barns språkutveckling och intresse för den skriftspråkliga världen ska stimuleras, däremot ges det inga direktiv hur förskolan ska gå tillväga för att uppnå detta uppdrag. Vi har därför valt att titta närmare på tre olika läsinlärningssätt man kan använda sig av i förskolan. De läsinlärningssätten vi tittat närmare på är läsinlärning med hjälp av ordkort, Montessoripedagogik och litteratur. Dessa tre tillvägagångssätt har studerats och därefter har vi undersökt hur långt barnen, som möter de specifika läsinlärningssätten har kommit i sin läsutveckling. Syftet med undersökningen är att studera om det finns någon skillnad i hur långt barnen har kommit i sin läsutveckling beroende på läsinlärningssättet de möts av i förskolan. För att ta reda på var varje enskilt barn befinner sig i sin läsutveckling har vi valt att använda oss av LUS-schemat som bedömningsinstrument. I analys av våra undersökningar kan vi se att det sätt som förskolan väljer att arbeta med läsinlärning på inte har någon större betydelse för hur långt barnen kommit i sin läsutveckling. Då vi utifrån våra undersökningar kan utläsa att barnen som mött de olika läsinlärningssätten överlag har kommit ungefär lika långt i LUS-schemat. En annan intressant aspekt är att hälften av de barn som mött läsinlärning med hjälp av Montessoripedagogik har kommit ett steg längre i LUS-schemat och att det är fler barn från den förskolan som har nått längst i fyra av de sex uppnådda stegen.

  • 321.
    Almvärn, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Grandén, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevhälsan: Uppdrag, samarbete, förväntningar. Åtta pedagogers tankar om elevhälsan och dess uppdrag2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.

    Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan.

    Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.

     

    Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

  • 322.
    Almén, Desirée
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lära för livet 2018: en studie om bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

  • 323.
    Alnervik, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Peeters, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Portfolio i förskolan2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar på barnets framsteg.

    Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll. Vi har använt oss utav kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan, som arbetar med portfolio. Vår studie visar på att pedagogerna anser portfolio vara en bra metod för att synliggöra barnens lärande för barnen, pedagogen och även föräldrarna. Det är en tidskrävande metod som fordrar att all personal är involverad och strävar mot samma mål. I diskussionsdelen för vi ett resonemang om resultatet och vi tar även upp nya tankar som väckts hos oss under arbetets gång.

  • 324.
    Alotaibi, Mohammad
    et al.
    Irland.
    Moran, Gary
    Irland.
    Grufferty, Brendan
    Irland.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för oral hälsa.
    Polyzois, Ioannis
    Irland.
    The effect of a decontamination protocol on contaminated titanium dental implant surfaces with different surface topography in edentulous patients.2018Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To investigate if it is possible to achieve complete decontamination of dental implant surfaces with different surface characteristics.

    MATERIALS AND METHODS: Twelve implant pieces with an Osseotite® surface and 12 implant pieces with a Ti-Unite® surface were attached on to the complete lower dentures of six patients and were allowed to accumulate plaque for 30 days. When retrieved, the implant decontamination protocol used, involved both mechanical (PeriBrush™) and chemical (3% H2O2) decontamination. The number of colony forming units per millilitre was determined and the dominant micro-organisms in selected samples was identified by 16s rRNA gene amplicon sequencing. The effect of the titanium brush on the implant surface was examined by SEM.

    RESULTS: Complete decontamination was achieved in five out of 24 implants (four Osseotite® and one Ti-Unite®). The mean CFU/ml detected after decontamination were 464.48 for Osseotite® and 729.09 for Ti-Unite® implants. On the surface of the implants in which complete decontamination was not achieved, all of the predominant bacteria identified were streptococci except for one which was identified as micrococcus. SEM images revealed that the surface features of the decontaminated implants were not significantly altered.

    CONCLUSIONS: Mechanical decontamination using a titanium brush supplemented with chemical treatment for one minute (3% H2O2) can achieve complete decontamination of implant surfaces in edentulous patients.

  • 325.
    al-Rifaie, Fatimah Majid
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    al-Rifaie, Mohammad Majid
    Storbritannien.
    Maximising overlap score in DNA sequence assembly problem by Stochastic Diffusion Search2016Ingår i: Intelligent systems and applications: extended and selected results from the SAI Intelligent Systems Conference (IntelliSys) 2015 / [ed] Yaxin Bi,Supriya Kapoor, Rahul Bhatia, Berlin, Heidelberg: Springer Berlin/Heidelberg, 2016, s. 301-321Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper introduces a novel study on the performance of Stochastic DiffusionSearch (SDS) – a swarm intelligence algorithm – to address DNA sequence assembly problem. This is an NP-hard problem and one of the primary problems in computational molecular biology that requires optimisation methodologies to reconstruct the original DNA sequence. In this work, SDS algorithm is adapted for this purpose and several experiments are run in order to evaluate the performance of the presented technique over several frequently used benchmarks. Given the promising results of the newly proposed algorithm and its success in assembling the input fragments, its behaviour is further analysed, thus shedding light on the process through which the algorithm conducts the task. Additionally, the algorithm is applied to overlap score matrices which are generated from the raw input fragments; the algorithm optimises the overlap score matrices to find better results. In these experiments realworld data are used and the performance of SDS is compared with several other algorithms which are used by other researchers in the field, thus demonstrating its weaknesses and strengths in the experiments presented in the paper.

  • 326.
    Al-said, Nareman
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Den interna kontrollens förankring i kommunen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senare års skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven på att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas på så sätt som är lagstadgat och effektivt. För att kunna få den interna kontrollen förankrad krävs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar.

    Ansvaret för den interna kontrollen måste klargöras så att alla berörda inom organisationen vet vad som gäller vid utförandet av kontrollen.

    I min studie har jag använt mig av att gå djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgått från en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har använt mig av är agentprincipalteorin och den modell som användes för att underlätta min forskning kallas för COSO-modellen.

  • 327.
    Al-Saidi, Ramute
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Molin, Anna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närståendes upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och i Sverige finns ungefär 75000 drabbade. Den drabbade kan få symtom både intellektuellt, beteendemässigt, motoriskt och funktionellt. Flertalet Alzheimers drabbade bor hemma och vårdas av sina närstående. Att vara närstående och vårdgivare innebär en förändrad livsstil. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturstudien är baserad på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver de närståendes upplevelser. Studierna är gjorda i USA, Canada och ett flertal länder i Europa. Resultat: Närstående upplever det svårt och slitsamt att vårda både psykiskt, fysiskt, socialt och känslomässigt och den största drivkraften är pliktkänslan. De saknar stöd från sjukvården och känner sig bortglömda. Slutsats: Sjukvården behöver mer och bättre kunskap om närståendes situation. På så sätt kan de förstå dem bättre och ge dem mer uppmärksamhet. Allmänheten behöver också informeras för att kunna stödja och få en ökad förståelse.

  • 328.
    Alsterling Olsson, Sanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Moe Nilsson, Helene
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Bilden – ett målande redskap i elevers skrivutveckling? Ett pedagogiskt hjälpmedel även på högstadiet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare – elev och elev – elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8. Undersökningsgruppen bestod av 35 elever och två lärare. Elevtexter till bild respektive text samt intervjuer med lärarna har fungerat som underlag för resultatet. Resultatet visar på ett antal hinder i elevers skrivande till en text som till exempel sammanblandning av redskap, bristande läsförståelse och analytisk förmåga. Texterna till bilden gav en positiv stimulans och resulterar i logiskt tänkande, kreativitet och reflektion. Bilden bör innefattas i det dialogiska begreppet, som ett hjälpmedel i elevers skrivutveckling.

  • 329.
    Alsterling Olsson, Sanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Moe Nilsson, Helene
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Bilden – ett målande redskap i elevers skrivutveckling? Ett pedagogiskt hjälpmedel även på högstadiet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare – elev och elev – elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8. Undersökningsgruppen bestod av 35 elever och två lärare. Elevtexter till bild respektive text samt intervjuer med lärarna har fungerat som underlag för resultatet. Resultatet visar på ett antal hinder i elevers skrivande till en text som till exempel sammanblandning av redskap, bristande läsförståelse och analytisk förmåga. Texterna till bilden gav en positiv stimulans och resulterar i logiskt tänkande, kreativitet och reflektion. Bilden bör innefattas i det dialogiska begreppet, som ett hjälpmedel i elevers skrivutveckling.

  • 330.
    Alsterlund, Rolf
    et al.
    Department of Infectious Diseases, Central Hospital, Kristianstad.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Olsson-Liliequist, Barbro
    Unit of Antibiotics and Infection Control, Swedish Institute for Communicable Disease Control, Solna.
    Long-term carriage of extended-spectrum beta-lactamase-producing Escherichia Coli2012Ingår i: Scandinavian Journal of Infectious Diseases, ISSN 0036-5548, E-ISSN 1651-1980, Vol. 44, nr 1, s. 51-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2009 we described an outbreak caused by extended-spectrum beta-lactamase (ESBL)-producing Escherichia coli in southern Sweden that occurred during 2005–2006. An important finding from the investigation was the long carriage times of the ESBL-producing E. coli in several of the patients, which in some cases exceeded 30 months. Here we report findings from the continued follow-up of bacterial carriage. In September 2010, 5 of the 42 patients still carried the bacteria after a median of 58 months (range 41–59 months), 18 had had repeatedly negative cultures after shedding bacteria for a median of 7.5 months (range 0–39 months), 16 had died while still shedding the bacteria for a median of 9 months (range 0–38 months), and 3 had been lost to follow-up.

  • 331.
    Alsterlund, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Åvall, Richard
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Samtiden och de långa linjerna i den svenska gymnasieskolan - en läroboksanalys 2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ”de långa linjernas perspektiv”. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan. Det författarna till denna uppsats valt att undersöka är hur denna trend inom historieforskningen gestaltat sig i den svenska gymnasieskolan och då framför allt i läroböckerna i historia, från 1940-talet fram till idag. Författarna har valt att göra en litteraturstudie på läroböcker i ämnet historia för gymnasiet. Frågeställningarna de ställt sig är: Spelar långa linjer en större roll i dagens gymnasieskola än tidigare? Och är samtidsförståelsen av större vikt när det gäller historieämnet idag än tidigare?

    Författarna kommer i resultaten fram till att det råder diskrepans mellan utvecklingen av historieforskningen och kursplanerna å ena sidan och läroböckerna i historia å den andra. Den utveckling som skett inom historieforskningen återspeglas i kursplanerna men är i stort sett obefintlig i läroböckerna.

  • 332.
    Althini, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Tedblad, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Revidera Mera: en analys av små aktiebolags val av revisionsbyrå2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan lagändringen år 2010, gällande avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, ställs numera företag inför ett val. Likt samtliga företag så krävs ett ställningstagande om vilken revisionsbyrå som väljs att anlitas. Ett litet aktiebolag antas, på grund av mindre resurser, behöva överlägga för- och nackdelar i högre grad än större företag. Vilket leder till studiens syfte som är att ta reda på vilka faktorer som påverkar små aktiebolags val av revisionsbyrå. Tidigare forskning och redovisningsteorier tyder på att det inte bara är små aktiebolags värderingar som leder till vilken revisionsbyrå som väljs, utan också företagets struktur påverkar valet. Därför är studiens avsikt att både analysera revisionsbyråers skiljande faktorer samt företagsstrukturen hos små aktiebolag. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till slumpmässigt valda företag i Sverige. Studiens resultat bekräftar en del av tidigare forskning. Det påvisas att sannolikheten att ett litet aktiebolag väljer en revisionsbyrå inom Big 4 ökar med företagets storlek samt företagets skuldsättningsgrad. Vidare tyder resultatet på att desto mindre priskänsligt företaget är och desto mer de värdesätter kvalité, personlig relation och varumärke, ju troligare är det att Big 4 väljs. Studien ämnar att ge en bättre förståelse kring revisionsvalet samtidigt som både små aktiebolag och revisionsbyråer kan fokusera på de faktorer som inverkar valet. Som framtida forskning anses revisorn som oberoende vara ett intresseväckande område att fördjupa sig mer i.

  • 333.
    Alvarez, Lorena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bergström, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörigas behov av stöd, när de vårdar vuxna närstående med cancer: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancersjukdomar var år 2011 den andra mest förekommande dödsorsaken i Sverige. På grund av minskande antal vårdplatser blir alltfler svårt sjuka vårdade i hemmet, vilket innebär att en stor del av omvårdnaden utförs av anhöriga. Syftet med studien var att beskriva anhörigas behov av stöd från sjukvårdspersonalen vid vård av vuxna närstående med cancer. En allmän litteraturstudie genomfördes där resultat från empiriska studier granskades och sammanställdes. Resultatet visar att anhöriga är i behov av information om sjukdomen och praktisk handledning i omvårdnad. Anhöriga upplever även sociala behov av att få möjlighet till att medverka i beslutfattande gällande behandlingsalternativ, få ett bra bemötande från sjukvårdspersonalen samt få möjlighet till avlastning. En stor mängd anhöriga till närstående som lever med cancer lider av ångest och depression, vilket möjligtvis innebär att det finns otillfredsställda behov som skulle kunna identifieras tidigt i omsorgsprocessen. Med en uppmärksamhet gentemot behoven kan sjukvårdspersonalen bidra till en känsla av ökad kapacitet till vård hos anhöriga och då eventuellt främja deras upplevelse av hälsa och välbefinnande.

  • 334.
    Alvegård, Christer
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Lunds universitet.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    Användning av uttryck och innebörd i relation till uppfattning av ett fysikaliskt fenomen och dess didaktiska implikationer2007Ingår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 77-87Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 335.
    Alvehus, Johan
    Lunds universitet.
    4 myter om professionalla organisationer2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur leds och styrs egentligen professionella organisationer? Är det professionella ideal eller är det effektivitet och kostnadsbesparingar som är viktigast? Vad spelar arbetsprocesser, strukturer och strategier för roll? Och behövs verkligen ledarskap? I ett försök att besvara dessa frågor ger sig boken i kast med fyra myter, eller populära föreställningar, om professionella serviceorganisationer:

    1   Professionella serviceorganisationer är platta organisationer       med låga inslag av byråkrati 2   Professionellt arbete präglas av frihet och autonomi 3   a) Professionella arbetare måste styras      b) Professionellt arbete måste styras 4   Professionella behöver ledarskap

    De fyra myterna belyses i detalj och både ifrågasätts och nyanseras. I centrum för resonemanget står arbete, och boken närmar sig frågor om struktur, strategi, ledarskap och olika former av styrning, bl.a. human resource management, kulturstyrning och tidsstyrning. Bokens bidrag till teori, praktik och den bredare samhällsdebatten sammanfattas i form av fyra motmyter.

    4 myter om professionella organisationer tar sin utgångspunkt i aktuell forskning inom företagsekonomi och professionssociologi och vänder sig till studerande inom områdena organisation, management och ledar­­skap. Boken kan även ses som ett inlägg i debatten om hur professionella organisationer bör styras, vilket gör den intressant för såväl chefer som medarbetare inom den typen av organisationer.

  • 336.
    Alvehus, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    All metodlitteratur är inte dålig2014Ingår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 9, s. 27-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 337.
    Alvehus, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Att mäta eller inte mäta – tydlighetsparadoxen i professionell verksamhet2014Ingår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, nr 2, s. 46-50Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 338.
    Alvehus, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Professional service organization2015Ingår i: The SAGE encyclopedia of quality and the service economy / [ed] Su Mi Dahlgaard-Park, London: Sage Publications, 2015, 1, s. 512-514Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 339.
    Alvehus, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 340.
    Alvehus, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Jensen, Tommy
    Stockholms universitet.
    Organisation2015 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 341.
    Alvehus, Johan
    et al.
    Lunds universitet.
    Kärreman, Dan
    Lunds universitet.
    Kunskapsorganisationer och kunskapsarbete2012Ingår i: Organisationer, ledning och processer / [ed] Mats Alvesson, Stefan Sveningsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 2, s. 471-500Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 342.
    Alvehus, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi. Lund University.
    Spicer, André
    Cass Business School, City University, London, UK.
    Financialization as a strategy of workplace control in professional service firms2012Ingår i: Critical Perspectives on Accounting, ISSN 1045-2354, E-ISSN 1095-9955, Vol. 23, s. 497-510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recently, there has been an increased focus on finance as a form of control in corporations. In this paper, we explore financialization as an employee control strategy in a Big Four accountancy firm, and more specifically how it affects the everyday lives of the professionals within the firm. We found financialization involved attempts to transform employees working lives into an investment activity where work was experienced as ‘billable hours’ that are ‘invested’ in the hope of a high future pay-off. Employees sought to increase the value of their investment by skilful manipulation. If wisely managed, this investment could yield significant benefits in the future. We argue that financialization involves active employee participation and is a way of binding other forms of control together.

  • 343.
    Alvesved, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Nyman, Kristina
    Högskolan Kristianstad.
    Räkna matte: En kvalitativ studie om faktorer som påverkar elevers motivation till matematik2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit. Konstruktivismen utgör teoretisk utgångspunkt och denna teori fokuserar bland annat på den enskilda individens tolkningar av olika begrepp. Intervjuernas resultat tillsammans med observationerna påvisar olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet matematik och många av dessa är grundade i de uppfattningar elever har om olika företeelser i matematikundervisningen. Några av de faktorer som presenteras i studien är skiljda sätt att undervisa i matematik, matematikboken och lärarens roll. Resultatet redovisas genom att intervjuerna och delar av observationerna kategoriseras för att skapa en tydlig bild av resultatet.

  • 344.
    Alvinsson, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Åberg, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    ”Om arbetarklassen ska vara segerrik i sin kamp så krävs det att man kan uttrycka sig ordentligt: ” - en studie i elevers och lärares kunskaper om och attityder till grammatik och grammatikundervisning2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan å ena sidan lärares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt å andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklärare fick därför svara på en enkät som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lärare och elever är överens om att grammatik är viktigt att lära sig, huvudsakligen därför att det förbättrar den studerandes skriftliga och muntliga språkförmåga. Merparten av lärarna tror att deras elever tycker att grammatik är både tråkigt och svårt på grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och väljer därför att undervisa på ett annorlunda vis. Men många av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlärningsprocess om grammatiken inte lärs ut på ett mera traditionellt sätt. Studien visar dessutom att lärarnas förväntningar på eleverna kan ha stor påverkan på elevernas attityder, något som varken lärare eller elever är medvetna om.

  • 345.
    Alvnil, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bengtsson Shepherd, Susann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Överlämningar från grundskolan till gymnasiet gymnasielärarens perspektiv: vem, vad, hur och när?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemområde: Övergången mellan grundskolan och gymnasiet är mycket komplex. Viktig information gällande elever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar behöver överföras för att säkerställa att dessa elever även efter grundskolan får den hjälp de behöver.   

    Syfte: Att undersöka gymnasielärares upplevelser av överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet gällande elever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar.

    Teoretisk ram: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning inom områdena specialpedagogiska perspektiv samt fenomenet överlämning gås också igenom.

    Metod: En kvalitativ studie där sex semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare bildar underlag för analysen.

    Resultat med analys: Studien visar att samarbete mellan grundskolan och gymnasiet såväl som samarbete med eleven själv och dennes vårdnadshavare är viktigt. Information som sammanställts och bearbetats innan den når undervisande lärare ses som meningsfull så länge den inte upplevs undanhålla något. Vidare framkommer att information om diagnoser endast ses som meningsfulla om information om tidigare lyckade strategier för den enskilda eleven inkluderas och att information om respektive elevs förmåga i den sociala kontexten upplevs underlätta relationsskapandet.

    Konklusion:  Överlämning som aktivitet är, med utgångspunkt från sociokulturell teori, situerad - det vill säga att alla delar hänger ihop och interagerar med varandra - och synen på vad som är meningsfull information om blivande elever varierar (ibland stort) från lärare till lärare.

    Implementering: Studien visar på fenomenet överlämningars komplexitet och kan således bidra med ökad förståelse för detta. Verksamma specialpedagoger, eller den/de yrkeskategorier som har huvudansvaret vid överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet på den enskilda verksamheten, bör föra en kontinuerlig dialog med gymnasielärarna om deras syn på vad som är meningsfull information gällande blivande gymnasieelever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar

  • 346.
    Alwan, Dawid
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Johansson, Patrik
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Texturskillnad i kyckling: påverkar ett tillskott av morötter och grönkål i fodret de sensoriska egenskaperna hos kyckling?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Att påverka de sensoriska egenskaperna hos kyckling genom att anpassa fodret kycklingarna får vid uppfödningen, är ett intressant koncept som kan leda till många möjligheter. På Bosarps gård utanför Blentarp i Skåne har man arbetat med ett sådant koncept genom att tillföra morötter och grönkål som ett komplement till basfodret.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om morot och grönkål, som ett komplement till basfodret, påverkar kycklingköttets sensoriska egenskaper.Material och metod: För att ta reda på detta har två olika sensoriska skillnadstester använts, först ett duo-triotest och sedan ett partest.Resultat: Det fanns inga skillnader beträffande egenskaperna utseende och smak mellan kött från kycklingar som fötts upp med eller utan tillsats av morötter och grönkål i fodret, dock fanns det en signifikant skillnad avseende texturen. Morotskyckligen hade en fastare fibertextur.Slutsats: Det fanns en skillnad i texturen, som antingen kan förklaras av/bero på fodret, tillagningen, åldern på kycklingarna eller hanteringen av kycklingköttet efter slakt.

  • 347.
    Alwan, Mehdi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Wolf, Thantida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Business Culture Impact on the Individuals Involved in the International Business Negotiation Process.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Research in the field of culture is increasing, and it is considered to be a sensitive topic. The impact of cultural diversity on international business has recently been the focus in the field. On the other hand, this research looks into the business culture impact on individuals involved in international business negotiation.

    The purpose of the thesis is to investigate how business culture can have an influence on the individual in a negotiation process when doing international business negotiation. The method was qualitative by conducting interviews with eighth individual cases, which was dividing into two settings; therefore, four participants for each setting.

    The findings and conclusion illustrate that the difference in business culture does indeed affect the international business negotiation process in this particular multi-case study of this thesis. Moreover, the finding also shows the impacts on the participants involving in this research on their ways of preparing and planning their strategy before negotiating internationally. Also, the study shows, being flexible and adaptable is a quite powerful solution for companies, as well as individuals. Since being open to new information and methods of thinking help in reducing the risk of failure and raise the opportunity of success.

  • 348.
    Alwandi, Roaa
    Högskolan Kristianstad.
    From "Abnormal" Orphan to Celebrated Hero: A discussion of Harry's development in J.K. Rowling's Harry Potter and the Philosopher's Stone2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay will exlopre the character of one of our times most beloved fictional characters, Harry Potter. The purpose of this esay is to investigate Harry's character in J.K. Rowling's first novel and to show that it is his his character that is one of the chief reasons for the popularity of the book, and indeed, of the entire series. The various different passages in Harry's role are well-illustrated by close reading of the significant passages in different parts of the novel.

  • 349.
    Amairi-Sarah, Wiam
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sallahu, Lejla
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Skillnader i upplevelser av tandhygienistutbildningen mellan nyutexaminerade tandhygienister födda utomlands och födda i Sverige - en enkätstudie 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The aim of this study was to examine the differences in experience of the dental hygienist education between newly examined dental hygienists born abroad and born in Sweden. A quantitative study was performed.

    The questionnaire was sent out to all dental hygienist (n=162) examined in Sweden 2006, except newly examined dental hygienists in Karlstad University which is a distance education. The number who answered after the reminder was 102 respondents, 24 born abroad and 78 born in Sweden. The questionnaire contained 20 open and closed questions.

    The result of this study showed that there was no significant difference between respective groups concerning the experiences of the dental hygienist education. The majority answered that the teachers were accommodating and that a good solidarity existed between the classmates. The respondents stated that the communications between the teachers and classmates were positive. Most of the respondents in respective group find that the education fulfilled there expectations.

    The conclusion of this study was that the majority of the newly examined dental hygienists 2006 had a positive vision about the dental hygienist education.

  • 350.
    Amani, Homan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Attityder gentemot doftsättning – Studie av studenters attityd gentemot artificiella och naturliga dofter 2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får. Sammanlagt var det 20 dofter som användes under experimentet. Varje doft fanns framställd både naturligt och artificiellt. Experimentets undersökning omfattade 50 deltagare som svarade på enkäter. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan doftsättning av miljö och produkt. Däremot kunde ingen skillnad mellan artificiella och naturliga dofter påvisas. Ett av studiens utfall överraskade då det inte överrensstämde med det förväntade utfallet. Denna överraskande utfall var att naturligt framtagna dofter inte ansågs vara behagligare än artificiellt framtagna dofter fastän naturligt framtagna dofter var mer igenkännbara och enklare identifierades med dess ursprungliga källor.

45678910 301 - 350 av 12158
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf