hkr.sePublications
Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 494
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Lenninger, Sara
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    On children's semiotic freedom and the right to be heard2019In: Anticipation and Change / [ed] Morten Tønnessen, Stavanger, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Understanding what others mean in a communicative situation, and to be self-understood, are key factors to be able to participate in and have influence on decisions that concern oneself. This is especially important in contexts where the person who is actually affected by a decision does not have the decisive power. Such a decision situation is many times relevant in relation to decisions concerning children, children's health, education and living conditions. According to Article 12 of the Convention on the Rights of the Child (CRC) children have the right to be heard in connection with decisions concerning them. The article also expresses a reservation for this right due to age and maturity of the child.In this presentation, children’s right to be heard in connection with decisions concerning them is noted. It is claimed that knowledge of children's semiotics (cf. children’s meaning making and understanding of meanings) is required in order for such rights to be met in, for example, children's conversations with adults. A starting point for the discussions is that stories and narrative descriptions are semiotic recourses which meanings partly depend on the interpreter’s perception and habit of what “story telling” is in the first place. This condition applies to both those who tell and to those who listen to someone's story.Interestingly, even if a story is perceived by both a child and an adult in a conversational situation (and thus can be expected to be effective in a communication), such beliefs - from the point of view of the adult - can also be a barrier to the fact that the adult actually understands the conversation and the situation from the child's point of view (James & Prout 1997). The adult's habit and understanding of the narrative affect his or her interpretation in the conversation. Research on children's semiotic interactions has shown that even though children from early years participate in adult communication with pictures or stories, it takes many years of meaning making and communication for children to perceive these meanings in a manner similar to adults. Studies in children’s semiotic development suggest that a decisive factor for this gap in communication is related to differences in the use of sign relations (DeLoache 2004, Lenninger 2012, Piaget 1930, 1945, Vygotsky 2001).Moreover, in this presentation this difference is also discussed in terms of differences in semiotic freedom (cf. Hoffmeyer 2010). Semiotic freedom is about the ability to perceive and use different types of meanings in different contexts. Semiotic freedom follows the ability to navigate in, and affect, one’s social and communicative environment in a communicative situation.If we take the CRC seriously, the commitment lies with the authorities and itsrepresentatives to understand the child's perspective in meaning creation - not in children to understand the nuances of adult communication saturated with sign relations.

  • 302.
    Lenninger, Sara M.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Lunds Universitet.
    Barns semiotiska frihet och om rätten att bli hörd2019In: Perspektiv på Barnkonventionen / [ed] Lina Ponnert, Anna Sonander & Per Wickenberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019Chapter in book (Other academic)
  • 303.
    Lenninger, Sara M.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Lunds Universitet.
    Studies in children’s understanding of visual metaphor: a literature review from a cognitive semiotic perspective2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Studies in children’s understanding of visual metaphor. A literature review from a cognitive semiotic perspective

     

    Sara Lenninger, Kristianstad University

    The use of metaphor is pervasive in human communication (Stites & Özçaliskan, 2012). However, in the literature there are many ways to define metaphors (e.g. Black 1954; Kirby 1997; Gibbs 2008). In this paper, the metaphor will be considered to be a sign, and in addition, as an instance of iconic sign use. This means, firstly, that metaphor is studied as a meaning construction based in a sign relation. In this context, a sign relation consists of something perceived as an expression for something else, which also is conceived as its corresponding meaning or “content” (Sonesson 2008). As a consequence, a sign relation always involves an interpreting subject. Secondly, it means that iconic relations are crucial to the definition of what the metaphor is. Consequently, the concept of iconic signs has to be explored. This is why developmental studies on metaphor use (and understanding) link to cognitive theories on metaphor thinking (Billow, 1975; Lakoff & Johnson, 1980; Kogan et al., 1980) and to semiotic theories of meaning relations and sign use. Children’s understanding of pictorial metaphor is a field of research which has received less study than, notably, verbal metaphors. Nevertheless, the present paper will review studies on children’s development of metaphor use departing from different approaches on what metaphor is, and with particular attention to pictorial metaphors.

     Black, M. (1954). Metaphor. Proceedings of the Aristotelian Society, New Series.55 (1954-1955), 273-294.

    Billow, R. (1975). A Cognitive Developmental Study of Metaphor Comprehension. Developmental psychology, 11(4), 415-423.

    Gibbs, R. W. (red.) (2008). The Cambridge handbook of metaphor and thought. New York: Cambridge University Press

    Kirby, J. (1997). Aristotle on Metaphor. The American Journal of Philology, 118(4), 517-554.

    Kogan, N., Connor, K., Gross, A., & Fava, F. (1980). Understanding visual metaphor: Developmental and individual differences. Monographs of the society for research in child developmental serial, No. 183, Vol. 45 (1).

    Lakoff, G., & Johnson, M. (1980). Metaphors we live by. Chicago: University of Chicago Press.

    Sonesson, G. (2008). Prolegomena to a general theory of iconicity. Considerations on language, gesture, and pictures. In K. Willems & L. De Cuypere (eds.) Naturalness and iconicity in language (pp.47-72). Amsterdam: John Benjamins.

    Stites, L., j., & Özçaliskan, S. (2012). On Learning to Draw the Distinction between Physical and Metaphorical Motion: Is Metaphor an Early Emerging Cognitive and Linguistic Capacity? Journal of Child Language, 32, 291–318.

  • 304.
    Lenninger, Sara M.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Lund University.
    The metaphor and the iconic attitude2019In: Cognitive Semiotics, ISSN 2235-2066, Vol. 12, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper discusses visual metaphors and aspects of similarity in relation to metaphors. The concept of metaphor should here be understood as a semiotic unit that is also a sign (cf. Ricœur, P. 1986. The Rule of Metaphor: Multi-Disciplinary Studies of the Creation of Meaning in Language. London: Routledge and Kegan Paul.). This implies that not all semiotic units are signs, but also that not all signs are typical metaphors. The metaphor is a particular kind of sign because of its making use of the openness present in similarity relations. Metaphorical meaning making is related to a quality of vagueness in iconic sign relations. Furthermore, a notion of iconic attitude is proposed as a designation of subjective and intersubjective perspectives that might be taken on meanings founded on similarity. The iconic attitude mirrors the flexibility of thought and responds to the potentiality of vagueness in iconic sign relations; but, at the same time, the iconic attitude works as a stabilizing factor for meaning. Moreover, this attitude is crucial for the specification of the similarity relation in an actual sign experience with an iconic ground.

  • 305.
    Leo, Erika
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Korodi, Jasmine
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Lärare i fritidshem som drömförverkligare: en intervjustudie baserad på hur lärare i fritidshem upplever fysisk tillgänglighet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har valts att göras utifrån en fenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på fritidspedagogers uppfattningar om fysisk tillgänglighet på fritidshemmet, med fokus på pedagogens arbets- och förhållningssätt, material, anpassning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ studie, med intervjuer har gjorts med fem fritidspedagoger. Fokus har i intervjuerna varit att ta reda på deras upplevelser av fenomenet. Resultatet av studien visade flera faktorer som påverkade den fysiska tillgängligheten. En av faktorerna var att fritidslärarna som medverkade upplevde att barnen idag fick erfara rörelseglädje, dessutom upplever att det finns elever som det är svårare att främja rörelse för. Resultatet visade även att fritidspedagogerna upplevde ökad rekreation för vissa elever. Samtidigt visade resultatet att fritidsläraren har en stor påverkan på eleverna om de väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, då läraren som förebild påverkar främjandet, eller hämmandet. Likaså finner vi pedagogers upplevelse av brist från ledningen, i form av stöd och förståelse. Fritidslärarna upplevde att barngruppen har stor betydelse för verksamhetens utformning, samt att delar av skolans lärmiljöer inte är lämpade för dagens pedagogik.

  • 306.
    Levin, Gunilla
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sjöstedt, Anneli
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Högläsning: en studie kring högläsningens tillämpning i samtida undervisningar och dess tänkta effekter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Based on the previous review (Levin & Sjöstedt.2016) we discovered that reading aloud was an advantage for children's future Reading and-writing comprehension. The purpose of this work is, therefore, to visualize the application of reading aloud in contemporary education. Application means, in this case, which methods are mostly used, for example: silent reading/reading aloud, and also how it is implemented and what effect, chosen method supposed to provide.

    The study is conducted at three different Swedish schools in the county of Skåne and they are limited to the grade five. The research methods we used were questionnaires and classroom studies. The questionnaires are based on the mindset of active and legitimate educators, regarding the main subject, reading aloud.

    The results of the classroom observations and the questionnaires are reported in the latter section and finally a conclusion and discussion of the report and its results are presented.

  • 307.
    Lidström, Anette
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Visual uncertainty in serial dependence: facing noise2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Empirical evidence suggests that the visual system uses prior visual information to predict the future state of the world. This is believed to occur through an information integration mechanism known as serial dependence. Current perceptions are influenced by prior visual information in order to create perceptual continuity in an everchanging noisy environment. Serial dependence has been found to occur for both low-level stimuli features (e.g., numerosity, orientation) and high-level stimuli like faces. Recent evidence indicates that serial dependence for low-level stimuli is affected by current stimulus reliability. When current stimuli are low in reliability, the perceptual influence from previously viewed stimuli is stronger. However, it is not clear whether stimulus reliability also affects serial dependence for high-level stimuli like faces. Faces are highly complex stimuli which are processed differently from other objects. Additionally, face perception is suggested to be especially vulnerable to external visual noise. Here, I used regular and visually degraded face stimuli to investigate whether serial dependence for faces is affected by stimulus reliability. The results showed that previously viewed degraded faces did not have a very strong influence on perceptions of currently viewed regular faces. In contrast, when currently viewed faces were degraded, the perceptual influence from previously viewed regular faces was rather strong. Surprisingly, there was a quite strong perceptual influence from previously viewed faces on currently viewed faces when both faces were degraded. This could mean that the effect of stimulus reliability in serial dependence for faces is not due to encoding disabilities, but rather a perceptual choice.

  • 308.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    CALLplus - Computer Assisted Language Learning als Lerntool plus systematisches Analyse-Instrument der Sprachlehrforschung zur gezielten Optimierung des Lexikerwerbs.2017Conference paper (Refereed)
  • 309.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Der fremdsprachliche Lexik-Erwerb im interdisziplinären Schnittbereich von Sprachdidaktik sowie Lern- u. Gedächtnispsychologie.2017Conference paper (Refereed)
  • 310.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Neue Perspektiven für sowohl die Sprachlernforschung als auch die konkrete Lernpraxis und -progression durch gezielten Einsatz der modernen Informationstechnologie2017Conference paper (Refereed)
  • 311.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Textualität versus lexikalität: zur computergestützten analyse und optimierung der lernkonditionen des kontextualisierten L2-lexikerwerbs2018In: Turns und kein Ende?: aktuelle tendenzen in germanistik und komparatistik / [ed] Elke Sturm-Trigonakis, Olga Laskaridou, Evi Petropoulou and Katerina Karakassi, Berlin, New York et al.: Peter Lang Publishing Group, 2018, 5, Vol. 5Chapter in book (Other academic)
  • 312.
    Liedtke, Joachim
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Zur theory der kognitiven verarbeitungstiefe in korrelation mit der lexikalischen lernleistung beim fremdsprachenerwerb2016In: Germanica Wratislaviensia 141: Ansätze - Begründungen - Maßstäbe, ISSN 0239-6661, Vol. 141, p. 453-466Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper briefly reviews the changes of theoretical paradigms in foreign language learning research during the last five decades. As a result of these changes, vocabulary acquisition theory has become more and more influenced by interdisciplinary cooperation, especially by psychological concepts dealing with word learning and retention. This article focuses on the involvement-load hypothesis, created by Laufer/Hulstijn (2001) and completed by other researchers during the last ten years. The advantages and disadvantages of the original concept and its later derivatives are discussed. Necessary enlargements are also suggested in order to account for the complex correlations that are involved in the process of vocabulary acquisition and its theory.

  • 313.
    Lind, Sarah
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nilsson, Sanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Ett tillfälle för social samvaro, delaktighet och lärande?: att synliggöra det sociala samspelet i måltidssituationer2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning tar sin utgångspunkt i den pedagogiska måltiden på förskolan. Studien är baserad på fyra observationer under lunchsituationen på en förskola. Syftet var att undersöka det sociala samspelet och synliggöra lärandet som sker vid måltiderna. Den teoretiska ansatsen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Skolverket lyfter Livsmedelsverkets riktlinjer för den pedagogiska måltiden och trots detta benämns inte begreppet pedagogisk måltid i läroplanen för förskolan. Vi kan utifrån resultaten se att pedagogerna tog tillvara på barns lärande på ett utmanande sätt kring måltidssituationen, genom att de var aktiva och medvetna om sin roll. Slutsatsen av denna studie pekar på vikten av det sociala samspelet runt matbordet och pedagogers förhållningssätt till barns lärande. Det krävs ett tydligt och medvetet agerande samt att pedagoger ser måltiden som ett tillfälle för lärande, inte bara närande. 

  • 314.
    Lindberg, Charlotta
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Hög stress, låg självkänsla och psykisk ohälsa, samt begränsad coping bland vuxna personer med autismspektrumtillstånd2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Mental health difficulties like anxiety and depression are highly prevalent among individuals with autism spectrum disorder (ASD). The aim of the study was to examine the effects of stress, self-esteem and coping strategies on mental health difficulties. The ASD group consisted of 123 individuals and 115 persons without diagnoses. According to the independet t-test, people within ASD had statistically significantly higher degrees of both anxiety and depression Both groups had elevated levels of anxiety. The ASD group had also elevated degrees of depression. Social venting was a preventive factor against developing depression in both groups. The ASD group had lower self-esteem and higher perceived stress compared to the control group. The ASD group had statistically significantly higher levels of affective coping and denial. The ASD group had also less degrees of problem solving and positive reinterpretation compared to the control group. 

  • 315.
    Lindberg, Sofia
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Du blir ensam": Sårbarhet i distansutbildning med fokus på tillgänglighet och delaktighet2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The origin of this study was the Schools Inspectorate's quality review (2014), which criticized the distance education of municipal adult education. In the review they criticized the distance educations lack of ability to adapt the education to student. The curriculum for the degree program for special teachers (2011) stipulates that these are supposed to help eliminate obstacles and difficulties in the learning environment. This applies to both school-based education and distance education. The aim of this study was to contribute to increased knowledge of distance education in municipal adult education with a focus on accessibility and participation. In the study students in vulnerability’s experience of accessibility and participation was examined. The result shows that students are assigned to carry out tasks on their own and the teacher is reduced to being an appraisal teacher. Teaching is largely non-existent and when students communicate with their teacher, they almost always do so in writing, which results in an increasing of the linguistic vulnerability. Students describes a loneliness and they are critical of the lack of interaction with other students.

  • 316.
    Linder, Josefine
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Hansen, Jenny
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Barn har också rätt att göra sin sin röst hörd": En kvalitativ studie om fem förskollärares syn på barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor. 

  • 317.
    Linderoth, Annie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Svensson, Carolin
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Hur några pedagoger talar kring barns integritet i förskolan: med fokus på barns rätt till sin egen kropp2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien är att ta reda på hur några pedagogerna talar kring barns integritet i olika åldrar, med fokus på barns rätt till sin egen kropp i förskolans vardagliga aktiviteter. Syftet är också att lyfta fram olika dilemman som kan uppkomma kring barns integritet och ta reda på hur pedagogerna talar om hur deras förhållningssätt påverkar barns integritet. För att få svar på våra forskningsfrågor kopplat till syftet har vi använt oss av en kvalitativ forskning där valet av undersökningsmetod blev i form av gruppintervjuer tillsammans med pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet som vi fick fram utifrån intervjuerna analyserades sedan och kopplades och diskuterades med hjälp av litteratur samt kopplades ihop med relationskompetens som tillhör det relationella perspektivet. Respondenterna lyfte fram och diskuterade kring integritet och vad det innebär för dem, samt hur de hanterar och förhåller sig till situationer som uppstår. Något vi kom fram till under studiens gång var att integritet är ett känsligt men samtidigt viktigt ämne att lyfta och att eftersom det kan uppfattas som ett så pass känsligt ämne så finns det knappt någon vetenskaplig grund eller information kring just integritet.

  • 318.
    Lindgren, Sofia
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Gustavsson, Magdalena
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lärares användning och inställning till digitala verktyg i NO-undervisningen2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete ligger fokus på digitalisering inom NO-undervisningen. Hur används egentligen digitala verktyg inom NO-undervisningen och vad har lärarna för inställning och kompetens till digitala verktyg? Det är vad vi har undersökt i denna uppsats. Vi har utgått ifrån tre huvudområden: digitaliseringen i skolan, NO-undervisningens didaktik och karaktär och det sociokulturella perspektivet. Enkäter användes för att samla in data som sedan sammanställdes kvantitativt för att ge en överblick över användandet av digitala verktyg i skolan. Sammanställningen visade att användningen av digitala verktyg var hög inom NO-undervisningen samt att digitala verktyg används mest av lärarna vid genomgångar och för att visa film.  

    Undersökningen visar också ett samband mellan lärarnas inställning och användandet av digitala verktyg, detsamma gäller även vid användandet av digitala verktyg och lärarens kompetens.

  • 319.
    Lindh, Christina
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora. christina.lindh@hkr.se .
    I skrivandets spår: elever skriver i SO2019Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Tracing writing. Students writing in the context of Social studies education. This doctoral thesis is a contribution to the field of writing research and to the understanding of literacy practices as part of disciplinary learning. The thesis deals with writing as a literacy practice in the context of Social studies education in Swedish secondary school. Writing is understood in a broad sense, which include the use of different modalities and semiotic resources. The aim of the study is to explore and describe what characterises literacy practices, focusing on students´ writing in their daily school life, both inside and outside school. This is conducted by studying how writing emerge when students learn a subject content about law and order as part of the teaching of Social sciences. The analytical framework employed draws on the research of The New Literacy Studies (NLS), The Triadic model, (Triadmodellen), the Wheel of writing, (Skrivhjulet) and the sociological concepts of ritual, strategic and communicative actions. The concepts writing events, acts of writing and writing practices are central for the study. To form the foundation of an ecological understanding of writing as a literacy practice the data has been collected during a longer period of ethnographic fieldwork. The study employs a combination of ethnographic methods to enable a qualitative analysis and to establish a thick description. The collected materials include field notes from classroom observations together with audio- and video recordings combined with interviews with students and the teacher, students´ journals, assignments and a written test. The data also includes a survey, a collection of various texts such as teacher planning material, work material and instructions, textbook, policy documents, reflection notes and photos. The empirical results are presented in three chapters, each one of them focusing on students´ writing during teaching, writing in connection to an oral presentation and writing in conjunction with a final written test. The results show that writing in social sciences are used, primarily to store, organize and structure subject content, mainly by answering questions in the textbook which, together with the teaching, strongly mediates the subject content. This results in reproductive writing strategies and texts sticking close to the textbook. Furthermore, the results show that students´ disciplinary writing practices depend on where the writing is situated, in school or outside school, and that the acts of writing are conducted to prepare for oral participation in teaching. As spoken modes dominate during lessons, the writing practices appears in a supporting rather than independent role. A final important result is that the writing practices in general seem to be shaped by those required during a final written test. The results demonstrate how students´ writing is strategically and ritually motivated and that communicative actions are rare. It is argued that this is a result of the school culture´s and the teaching practices´ strong focus on final tests, assessment and grading, which in turn has to do with the Swedish school system governed by a national curriculum based on performance culture and measurement.

  • 320.
    Lindholm, Anneli
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    En studie i hur skolan tillgodoser behovet av tydliggörande pedagogik för elever med autism2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.  

  • 321.
    Lindskoug, Elicia
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Johansson, Agnes
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    ”Att inte få äta gratis är som att begära att busschauffören ska köpa biljett för att köra bussen”: en studie om pedagogers upplevelser kring arbetet med pedagogiska måltider i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

  • 322.
    Lindström, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Multimodala elevtexter: Elever synliggör sina kunskaper2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi uttrycker oss multimodalt dagligen vilket innebär att vi använder olika modaliteter när vi kommunicerar med andra. Det har visat sig att om elever får möjlighet att konstruera sin egen kunskap och omformulera kunskapen genom att uttrycka sig med hjälp av en annan modalitet än ursprunget, stärker det elevens lärande, detta kallas transduction. Det är även viktigt att låta elever utforska olika sätt att uttrycka sig på i olika kontexter. Då får de möjlighet att utveckla kunskap kring hur de kan uttrycka sig beroende av vilken mottagaren av budskapet är. I mitt examensarbete belyser jag delar av den forskning som finns om hur vi kan stärka elever i sitt lärande med hjälp av multimodala texter. Syftet med min studie är att undersöka vilka semiotiska resurser eleverna väljer att använda och hur de använder resurserna när de synliggör sina kunskaper.

     

    Inom naturvetenskaplig undervisning används ofta beskrivande texter för elever i årskurs 1–3. Det har visat sig fördelaktigt att låta eleverna beskriva och förklara samband multimodalt till exempel genom bild, film och experiment. Jag har funnit att det finns en hel del forskning kring multimodala texter, speciellt med inriktning på läroböcker. Dock finns det mindre forskning kring elevskapade multimodala texter. Därför har jag i min studie valt att göra en fallstudie där jag gör en textanalys på elevernas textproduktioner om djur för att få syn på vilka semiotiska resurser de väljer att uttrycka sig med samt vilka kvalitativa aspekter som kan identifieras. I min analys tar jag hjälp av begreppen komposition, rytm och kohesion.

  • 323.
    Ljungberg, Emma
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Svensson-Gradin, Jennifer
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Barns rätt till integritet: En kvalitativ studie om fyra förskollärares syn på hur de tar hänsyn till barns integritet i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ intervjustudie har vi undersökt några förskollärares syn på hur de tar hänsyn till barns integritet i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur några förskollärare beskriver barns rätt till integritet och hur de beskriver olika dilemman i arbetet med barns integritet.I studien har vi valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden och valt att intervjua fyra förskollärare. Livsvärldsfenomenologin är det teoretiska perspektiv som vi utgått ifrån i vår studie. Vi har använt oss av litteratur och forskning som berör integritet. Genom vårt resultat kan vi se att det finns en bred tolkning av vad integritet i förskolan innebär och att det även finns en del dilemman som berör detta. Det har blivit tydligt igenom resultatet att det är viktigt med lyhörda och närvarande pedagoger som kan ta hänsyn till barns integritet och att den kan te sig olika.

  • 324.
    Lund, Jenny
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lindfors, Sylvia
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Formativ bedömning är jättebra på grundsärskolan! Om jag inte hade fått använda det vad hade jag haft för alternativ då"?: Bedömningsarbete i grundsärskolan, inriktning ämne2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to investigate the formative assessment work in Swedish compulsory special school, for students who read focus subject. The questions are how special educators working with formative assessment in different ways, and how they make the knowledge requirements visible by artefacts as the use of image support, alternative communication, digital tools and more.

    Theoretical approach consists of previous research on formative assessment. Sociocultural perspective has been used to analyse the results. Qualitative methods in the form of five observations and five interviews were used for the collection of empirical data.

    Results show that educators are working consistently with formative assessment in different ways and that teacher’s give students feedback for learning forward. In the categories peer assessment and the visibility of the knowledge requirements, it appears on the basis that it appears less in teaching.

    The study's implications based on the results is to make visible the objectives for students and help them to their own development. It also contributes to further research on the importance of students with intellectual disabilities may need alternative individual adaptations for perceiving information and communication about learning objectives and criteria.

    The work of visible learning and make students involved in their own development becomes more complicated when the curriculum and syllabuses exist only as text documents. Teachers need to create own image support in the student's immediate environment to increase the possibility for communication about the student's knowledge of the formative process

  • 325.
    Lundberg, Amanda
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sonesson, Emelie
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Ett litet skrapsår - Vad gör det, barn måste få röra på sig": Förskollärares uppfattning om barns motoriska utveckling i utomhusmiljön2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om utomhusmiljöns betydelse på förskolan för barns motoriska utveckling. Samt en beskrivning på hur förskollärare önskar hur deras utomhusmiljö var uppbyggd på förskolan. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara medvetna om miljöns betydelse och utformningen av utomhusmiljön är av betydelse. Det framkommer även att det behöver finnas variation av fasta redskap och naturmaterial. En slutsats är att kommunikationen både mellan kollegor samt förskolan och hemmet bör fungera, eftersom att det inte endast är förskolan som ska utmana barnens motoriska utveckling.

  • 326.
    Lundberg, Sanna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Olsson, Johanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    "Det är en glädje att se barnens språkutveckling tillsammans med andra vid måltiden": Förskollärares upplevelser av språkstimulering i måltidssituationer2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har som syfte att synliggöra förskollärares upplevelser av språkstimulering i måltidssituationer på förskolan. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare ligger till grund. Intervjuer har genomförts på fyra olika förskolor, med sex förskollärare. Bearbetning och analys av materialet har gjorts med utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet. Fenomenologin som teori koncentrerar sig på att få en tydlig bild av fenomenet i sig, så som det uppfattas av människor. Forskaren tolkar respondentens erfarenheter och upplevelser av ett fenomen, som i denna studie är språkstimulering i måltidssituationer och dess variation, för att kunna få fram essensen av varför något är på ett visst sätt. Studiens resultat visar att förskollärare upplever måltiden som ett tillfälle för samtal och språkutveckling. Resultatet visar även att språkstimulering vid måltiden kan se ut på olika sätt, så som att förskolläraren ställer mycket frågor för att locka till samtal eller backar i samtalet för att låta barnen samspela med varandra. De beskriver sig uppleva lärandet vid måltiden som spontant, vilket kräver en närvarande och lyhörd förskollärare. En slutsats som kunnat dras utifrån resultatet är att det inte finns en perfekt fysisk miljö för att främja språket vid måltiden. Istället är det förskollärarens förhållningssätt och den aktuella barngruppens behov som har betydelse.

  • 327.
    Lundin, Annie
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Säg det, lär dig och utvecklas på ditt språk!: En studie om begreppet transspråkande och dess möjligheter och svårigheter ur ett lärarperspekitv2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens skola talas det över 150 olika språk och att vara flerspråkig ses idag som mer vanligt än att enbart vara enspråkig. Med utgångspunkt i detta menar Garcia (2009) att elevernas språk bör användas som läranderesurser i klassrummet. Studien förmedlar ett flerspråkigt perspektiv på lärande och belyser hur undervisning med transspråkande kan ge flerspråkiga elever möjlighet att nå de kunskapskrav som finns och därmed ge alla elever lika utbildningsmöjligheter. Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur transspråkande används som läranderesurser i klassrummet. Syftet är att lyfta viktiga aspekter av flerspråkig undervisning och synliggöra vad lärare ser för möjligheter och svårigheter i deras arbete med transspråkande. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer samt observationer på fem olika lärare genomförts. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bringar fram slutsatser som visar att transspråkande ger eleverna möjligheter att stötta och lära sig av varandra. Resultatet visar att eleverna lär sig snabbare och bättre när de får använda sitt modersmål samt att arbetet med transspråkande är identitetsstärkande för eleverna. Svårigheterna som framkommer i resultatet är kollegers och samhällets syn på flerspråkighet, där den enspråkiga normen fortfarande visar sig vara starkt implementerad i samhället. En annan svårighet resultatet för fram är när elever är ensamma om sitt modersmål i klassen, vilket leder till att eleven inte ges samma möjlighet till språklig stöttning. De undervisningsstrategier studiens resultat bringar går i linje med tidigare forskning och visar att undervisningen bör genomsyras av kamratlärande, stöttning samt språklig uppmuntran. Resultatet visar även att planscher, kartor och bilder, som symboliserar de olika språken, vilket tidigare forskning belyst som viktiga delar i transspråkande - inte alltid fanns synligt i klassrummen.

  • 328.
    Lundström, Annie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nertlinge, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Hur möjliggörs elevernas delaktighet inom grundsärskolan inriktning ämnesområden?: På vilket sätt skapar det vägar till elevers rätt till inflytande2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to shed light on how teachers in compulsory school for students with severe intellectual disabilities promote the students' sense of participation and enable their right to influence. Our subject words are compulsory school for students with severe intellectual disabilities, participation, influence, structured pedagogy and AAC. The study is based on qualitative observations and interviews of four teachers who are active in different special schools for students with intellectual disability in southern Sweden. The result is interpreted using the participation model. The questions in the study that we want to get answers to are; How do the teachers see the concepts of participation and influence? How do the teachers enable the students to participate? In what situations do teachers give students influence over education? Which materials do teachers use to enable participation and influence? What response does the teachers get from the students when they get the opportunity to participate and gain influence? The study shows that students gain influence over their school day, primarily by making choices, either during the lesson / activity or afterwards. The students’ opportunities to influence the frameworks in their education are visible in various ways. The study shows that all teachers work with AAC and they use body language and signs AAC. All the four teachers use schedules with pictures, but it is limited to three out of four schools to use the schedules in connection with the students' workplaces. The teachers in the study experience challenges in that certain parts of the day can be more difficult for the students to influence or that communication can be an obstacle because the teachers may offer choices that are chosen by the teacher, so called guided choices.

  • 329.
    Lygnegård, Frida
    et al.
    Jönköping University.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi.
    Granlund, Mats
    Jönköping University.
    Kåreholt, Ingemar
    Jönköping University.
    Huus, Karina
    Jönköping University.
    Factors associated with participation and change over time in domestic life, peer relations and school for adolescents with and without self-reported neurodevelopmental disorders: a follow-up prospective study2018In: Frontiers in Education Conference, Conference Proceedings, ISSN 1539-4565, Vol. 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Even though participation in everyday events is a vital part in the fulfilment of human rights, adolescents with neurodevelopmental disorders often face participation restrictions in every-day activities. Few studies have investigated the predictors for participation in different contexts, over time and in relation to the same outcome variables. The objective of the current study was therefore to investigate predictors of change in participation operationalized as frequency of attendance and perceived importance in domestic life activities, peer related activities, and school activities as experienced by adolescents with and without self-reported neurodevelopmental disorders. Method: Associations with participation, both in terms of frequency and perceived importance, in domestic life, peer relations, and the school setting were investigated using six independent variables measuring experience of time and self, sex, age, stress, support from siblings, and atmosphere in family at two-time (with approximately 2 years in between). The sample consisted of adolescents with and without self-reported neurodevelopmental disorders (n= 916). Adolescents with self-reported neurodevelopmental disorders were n=154 and adolescents without self-reported neurodevelopmental disorders was n= 762. Data was collected via self-reported questionnaires administered in schools. Results: Three key findings are presented. 1) more factors were associated with participation outcomes at time1 for adolescents without NDD than for adolescents with NDD, but this difference in the number of factors decreases with time; 2) few associations were related to time for both adolescents with and without NDD; and 3) patterns of predicting variables were different for adolescents with and without NDD. Conclusion: The findings indicate that the factors related to participation in and outside school differs between groups, when the impairment or disability is not considered as a predictor for participation. This study supports the need for using a multidimensional developmental and contextual perspective in addressing enhanced participation for adolescents with neurodevelopmental disorders.

  • 330.
    Löfgren, Håkan
    et al.
    Linköpings universitet.
    Jönsson, Anders
    Kristianstad University, Faculty of Education, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Fler nationella prov löser inte bristande likvärdighet i skolan2018In: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 331.
    Lönnerheden, Sofia
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Barns musicerande: Ett verktyg för språkutveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie baseras på kopplingen mellan musik och sång och språkutvecklingsarbetet i förskolan. Syftet är att få syn på vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja verbala språkutveckling. Studien baseras på kvalitativa semistrukturella intervjuer med förskollärare från en mindre kommun i södra Sverige och fokus ligger på två avgränsningar inom ämnet: Vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja barns verbala språkutveckling samt hur förskollärare använder musik och sång för att ge stöd åt barns muntliga språkutveckling. Intervjuerna baseras på sex intervjufrågor som ger förskollärarna tillfälle att beskriva sin syn på musik och sång i relation till språkutveckling. Resultatet visar på en mestadels positiv uppfattning om musik och sång som språkutvecklande verktyg samt att arbetet med musik och sång i förskolan baseras på barnens delaktighet och intresse. Detta kan betyda att musik och sång verkligen används för att utveckla barns verbala språk i förskolan samt att förskollärare inser nyttan i användandet av musik och sång med förskolebarn för att utveckla språket.

  • 332.
    Madsen, Kent
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi. Åbo Akademi University.
    Santtila, Pekka
    Finland.
    Interview styles, adult's recall and personality in investigative interview settings: mediation and moderation effects2018In: Congent Psychology, ISSN 2331-1908, Vol. 5, no 1, p. 1-18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous studies have investigated the effects of a humanitarian rapport-orientated and a dominant non-rapport-orientated interview style on the memory performance of adults in two interviews separated by a 6-month interval. Also, the impact of interviewees’ personality on recall was investigated. In the present exploratory study, the data that formed the basis of previous findings were re-analysed for potential indirect effects of interview approach on interviewees’ recall, and for any potential relation between the interview approach and interviewees’ recall as moderated by their personality. Results showed three full mediation effects in the second interview: the rapport index (interviewers’ demeanour) mediated the relation between the interview approach and increased recall; the non-rapport index mediated the relations between the interview approach and decreased recall. Follow-up analyses showed a full mediation effect for the individual items friendliness and cooperation in the rapport index, and for negative attitude, nonchalance, impatience and brusqueness and obstinacy in the non-rapport index. Moreover, the results showed a significant moderation effect; the relationship between the interview approach and confabulated memories being moderated by openness to experience; and a high level of openness was associated with an increase in confabulated memories.

  • 333.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Digitala textkompetenser?: lärares upplevda och visade beredskap2018In: Symposium: digitala textkompetenser och undervisning, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Hur upplever lärarna sin beredskap och kompetens i förhållande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det är målet att undersöka i en förstudie i årskurs 7 på ett högstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan hösten 2017. Studien är en förberedelse inför ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bedömning av digitala, multimodala texter.

    Datamaterialet består av en inledande enkätundersökning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”, samt fältanteckningar från en veckas deltagande observation i undervisningen. Enkätundersökningen visar att mer än 60 % av lärarna upplever sina kunskaper om förändringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifrån Skolverkets definition som tillräckliga eller goda, men att mer än 60 % rankar sina kunskaper om den fjärde digitaliseringsaspekten (”kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik") som sparsamma eller otillräckliga. Enkätsvaren visar också att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska ämnena undantagna.

    En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifrån de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest återkommande och dominerande sättet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillräckligheten när det gäller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar både på skillnader i användningsfrekvens och hur användning av teknologin motiveras. Tillämpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydliggör hur lärarnas individuella uppfattningar om nyttan påverkar såväl frekvens som syftet med användningen i undervisningen. Identifierade syften rör sig bland annat om teknikövning, upprätthållande av disciplin men också om undervisningsutveckling.

     

  • 334.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Nationella IT-strategier i Sverige: diskurser i de förändrade styrdokumenten för svensk grundskola och gymnasium2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Våren 2017 beslutade den svenska regeringen om nya skrivningar av Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet för att anpassa dem i linje med de nationella IT-strategier som   tagits fram (SKOLFS 2017:11; SKOLFS 2017:16). Jag undersöker skrivningarna   för svenskämnet genom ämnes- och kursplaner i dess olika delar syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övergripande frågeställning: Vilket/vilka förhållningssätt till digitalisering av den svenska skolan framkommer i de nya skrivningarna av styrdokumenten? Jag är intresserad av hur valet av begrepp förhåller sig till olika diskurser. Ses det digitala huvudsakligen som verktyg – eller kan skrivningarna tolkas som ett begynnande new mind set (Lankshear & Knobel, 2008)? Jag undersöker också hur de nya skrivningarna relaterar till de genomgripande förändringar av kommunikation och utbildning som beskrivs av Bezemer och Kress (2016) i deras sociosemiotiska multimodala ramverk och till de förändringar avseende agens, påtaglighet, multimodalitet och tillgodogörande som beskrivs i multiliteracies-pedagogiken (Cope & Kalantzis 2010; Kalantzis & Cope, 2012). Ännu preliminära resultat tyder på motstridiga diskurser och också på skillnader mellan grundskola och   gymnasium. Resultaten relateras till en diskussion om meningsskapande på  generell – specifik nivå (Tønnessen, 2011; även Bezemer & Kress 2016) och berör också lärares möjligheter att bedöma elevers digitala multimodala meningsskapande då de nya skrivningarna inte har inneburit förändringar i kunskapskraven.

    I presentationen diskuteras också några lärares förståelse för de förändrade skrivningarna. Två fokusgruppssamtal (ett på vardera grundskola och gymnasium) analyseras med hjälp av tematisk innehållsanalys (Boyatzis, 1998) och identifierade teman relateras i en kvalitativ jämförelse till analysen av förändringarna i styrdokumenten. Undersökningens resultat förväntas bidra till förståelse för de utmaningar som undervisningen ställs inför i   implementeringen av de nya skrivningarna.

    Referenser

    Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality,   learning and communication: a social semiotic frame. London: Routledge.

    Boyatzis, R. E. (1998). Transforming qualitative information: thematic analysis and code   development. London: Thousand Oaks, CA: SAGE.

    Cope, B. & Kalantzis, M. (2010). New media, new   learning. I Cole, D. R. & Pullen, D. L (red.). Multiliteracies in Motion. Abingdon & New York: Routledge.

    Kalantzis, M. & Cope, B. (2012). Literacies. Port Melbourne, Vic:   Cambridge University Press.

    Lankshear, C. & Knobel,   M. (red.) (2008). Digital literacies: concepts, policies and   practices. New York: Peter Lang.

    SKOLFS 2017:11. Förordning om ändring   i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen   och fritidshemmet.

    SKOLFS 2017:16. Förordning om ändring   i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.

    Tønnessen,   E. S (2011). Multimodal   textkompetense og dataspill. I Ellvin, M,   Skar, G & Tengberg, M (red.), Svenskämnet i förändring […], 2011, Svensklärarserien 234.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 335.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Skapa förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 336.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Understanding L1 teachers’ talk about digitalization and multimodality2019In: ARLE 2019 Languages and texts: learning and developmental approaches. Abstracts for 'Conference participation ARLE 2019', 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The 2017 revisions of the Swedish curriculum, mandatory from July 2018, were made to enhance digital competence in teaching and learning in fours aspects, respectively dealing with effects on society, use of digital tools, critical awareness and responsibility and problem solving. This abstract report on an ongoing study of the implementation of the revised curricula in an upper secondary school, focusing the teachers in Swedish as L1 and L2. The material contains of audio recordings and field notes from observations of professional development work on the revisions in curricula and syllabi, on assessment of students digital presentations and of teachers’ planning and teaching. The interest is to contribute to the understanding of how digitalization is perceived and used by teachers in Swedish as L1 and l2 by examining, what vocabulary they use, what issues and aspects of digitalization they address in their discussions and planning of teaching. Using critical discourse analysis o examine the data preliminary results expose the teachers’ talk as to a large extent focusing themes as technical aspects as opposite to subject content. The presentation suggest how the result can be discussed as examples of teachers’ different attitudes towards the revised curricula using theory from New Literacy studies (Lankshear and Knobel, 2011) and the concept of multiliteracies (Kalantzis & Cope, 2012).

    The results are also discussed in relation to teachers professional agency understood in an ecological way, drawing on Biesta and Tedder (2007). The area of digitalization in curriculum is perceived as something profoundly new in teachers’ professional knowledge base (Cochran-Smith & Fries, 2005) thus, in the material from the beginning of a professional development program, perceived as challenging and threatening to L1 and L2 teacher agency.

  • 337.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet.
    Multimodality in language education – implications for teaching2019In: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 11, no 1, p. 127-137Article in journal (Refereed)
  • 338.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digital competence in the subject of Swedish -conceptualizations in curricula2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    During the last decade, digital competence has become a core concept in policy making and in debates over the future of education since the role that schools may take in developing competences needed for citizenship in digitalized societies is debated globally. Currently, digital competence is used as a foundational concept in the re-formulation of curricula in Sweden (Regeringskansliet, U2015/04666/S). The curricular changes point in different directions, emphasizing the introduction of coding as well as critical, ethical and creative uses of technology.  This presentation explores how digital competence is conceptualized in recent changes in the curriculum for Swedish compulsory and upper secondary school. Based on a thematic content analysis of the changes in the curricula, aimed at supporting students’ digital competence, four themes have been identified; use of digital tools and media, programming, critical awareness and responsibility. The distribution of the thematic changes differs among the subjects but the most dominating theme concerns the tool-oriented use of digital tools and media. This strong dominance of operational perspective tends to narrow the conceptualization compared to international definitions and frameworks of digital competence.  Alterations in curricula and syllabi in the subject of Swedish are of particular interest in this presentation. Moreover, differences between the curricula for compulsory school and upper secondary school will be explored. Furthermore, the shift in concepts that appears to be taken place at the moment, where competence replaces the concept of literacy is discussed. Literacy refers to meaning making and the understanding of texts and has been expanded to include digital and multimodal texts (i.e. Street, 1998). Competence on the other hand tends to refer to wider issues of the digitalization of society and education. What does this shift in concepts mean for language subjects and how do the recent changes in curricula relate to the concepts of digital literacy and digital competence. 

  • 339.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digitala kompetenser i svenskämnet - tendenser i den reviderade läroplanen2019In: Digitalt: Svensklärarföreningens årsskrift 2018 / [ed] Anna Nordenstam, Susanne Parmenius-Swärd, Stockholm: Natur och kultur, 2019, p. 100-118Chapter in book (Other academic)
  • 340.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Teaching and assessment of digital, multimodal texts: exploring the possibilities to support educational practices2018In: 9ICOM MULTIMODALITY – MOVING THE THEORY FORWARD FULL BOOK OF ABSTRACTS, 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Two parallel ongoing studies in lower and upper secondary school, aiming to explore and develop teachers’ professional competence regarding teaching and assessment of digital, multimodal meaning-making, are presented and discussed in this presentation. The goal of the projects is to develop models for teaching and assessment practices linked to digital, multimodal meaning-making.

     In a practice-close design-based approach, teachers and researchers meet regularly in workshops with the aim to illuminate established meaning-making practices and teachers’ understanding, teaching and assessment of multimodal texts. The predominance of the verbal mode in education (Godhe, 2013; Öman & Sofkova Hashemi, 2015) is  being challenged by digital multimodal texts and the presence of multiple semiotic systems in the representation of meaning needs to be recognized. Moreover, teaching and assessing multimodality requires an understanding of semiotic specialization (Kress & van Leeuwen, 1996/2006; Serafini, 2012; Bezemer & Kress, 2016).  In the workshops, teachers and researchers try out different models that explicitly focus on multimodal meaning-making (e.g. Bearne, 2009). Multimodal and digital aspects of meaning-making are addressed in relation to teaching goals and curricula, in order to develop a common knowledge as well as concepts and a metalanguage needed to be able to describe contemporary meaning-making. In-between workshops the teachers try out the models in their classrooms and in the following workshop the models are refined based on their classroom experience.

     The presentation discusses preliminary findings from the studies focusing on the aspects of multimodal teaching and assessment that appears to be most problematic. The contribution of a common metalanguage for teachers’ understanding and competence in teaching and assessing multimodal meaning-making is also highlighted. Moreover, to what extent and how the models that have been tried out were helpful in developing the teaching and assessment practices in the classrooms will be discussed.

     

  • 341.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Wennås-Brante, Eva
    Malmö universitet.
    Cederlund, Katarina
    Göteborgs universitet.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet.
    Stenliden, Linnea
    Linköpings universitet.
    Skantz Åberg, Ewa
    Göteborgs universitet.
    Swärdemo Åberg, Eva
    Stockholms universitet.
    Åkerfeldt, Anna
    Stockholms universitet.
    Texts, information and multimodality in the digital age: towards sustained and composite MIL in education2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    For this presentation, we have compiled seven studies from primary to higher education. Thepurpose is to illuminate affordances the digital and multimodal text landscape impose onteachers and students. The Swedish curriculum (revised 2017) aims to strengthen students’digital competences towards understanding effects on society, using and understanding digitaltools and media, applying a critical and responsible approach and solving problems andapplying ideas creatively. This recent curricular revision puts emphasis on work withinteractive texts, texts created in collaboration with others, texts where words, images andsound interact, democracy and public opinion in social media, responsible use of language indigital media, understanding how information can be controlled by underlying algorithms,distinguishing between sources of information and interests behind them, boundary betweenfreedom of expression and social media violations, impact of digitalization on labor market,attitudes and values. Obviously, the technology brings new opportunities to the classroomfostering responsible and equitable access to information and knowledge and with thatrequirements to develop MIL skills to understand information and multimodal texts andnavigate safely in an increasingly complex society. As future citizens, students need to be ableto design texts, read to find and evaluate multimodal information. Consequently, students needinstructions and strategies to develop MIL and relevant digital text competences. How doteachers and students meet these expectations and requirements on MIL?A crucial feature, which has been shown in several studies including ours, displays that bothteachers and students need to develop knowledge of and a language for the phenomena that arecurrently outside what is traditionally covered by the school subjects. Further, teachers needtools attuned to new grading and assessment criteria, in order to support students in evaluatingand interpreting information and designing multimodal texts. Students, in turn, need strategiesand instructions on how to evaluate and interpret information to avoid superficial, misguidedor mechanical processing of information. They need to develop a broad understanding of visual,auditory and other modal representations and develop strategies for navigating and interpretingmultimodal text design. We have also found that teachers, regardless of grade or subject,experience difficulties to relate students’ digital text competences to the knowledgerequirements in curricula that to a large extent emphasize verbal language (i.e. speech andwriting). This may explain some of our results showing that other ways of expressing meaning(i.e. images and sound) tend to be overlooked or downplayed in assessment of students’ texts.Without teachers valuing non-verbal language, students will not access and engage incontemporary media and texts which implies lack of opportunities to develop MIL needed asfuture, critical and engaging citizens. We contend that the competence to design digital texts isthe other side of the coin of evaluating and reading information. We want especially highlightthe value of understanding the multimodal aspects of digital texts for teachers’ and students’critical access, use, and participation in the flow of information as a means to realize rights tofreedom of information and expression.

  • 342.
    Malm, Alexandra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, My
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Lusten att lära naturvetenskap kopplat till olika arbetssätt2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna.

    I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning.

    I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

  • 343.
    Malmström, Andreas
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Elevers perspektiv på den fysiska lärmiljöns utforming för ökad inkludering: En fallstudie av tillgänglig lärmiljö på en högstadieskola2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to research what needs students feel that they have, linked to the physical learning environment in the classroom, and how this affects their conditions for learning. These needs can then hopefully give an indication of how the physical learning environment can be designed and adapted to increase its accessibility and thus reduce the need for exclusionary measures. The theories of the study concern thoughts about inclusion and theories about how the physical learning environment can be changed based on students' needs. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective, the ecological system theory and from the special educational perspective. Both a quantitative and a qualitative approach have been used in the form of questionnaires and semi-structured interviews with students in one high school. The interview questions were worked out on the basis of the results of the survey. A comparison of the results from the respective survey method has been made and analyzed on the basis of the theoretical framework. The pupils experienced a need to reduce both auditory and visual distractions. A high proportion of students felt that the order and study area in the classrooms were not so good. The furniture's adaptation to the students physical conditions deteriorated with the students’ ages. Posters and other information on the walls seemed distracting to some students, while the majority were not disturbed by it or even gave a positive effect. The availability of tactile aids facilitated the conditions for concentrating for certain students. The development of the school's learning environments can, on the basis of the study, be beneficial to all school students and not isolated to students in difficulty to increase the scope of inclusion with all its advantages. Hopefully, the study can provide indications of what needs in the physical learning environment that can be found in students.

  • 344.
    Malmström, Nathalie
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Bertilsson, Ulrika
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Vårdnadshavares uppfattningar kring vistelsetidens betydelse för barns omsorg, fostran och lärande2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vårdnadshavare uppfattar barns vistelsetid i relation till det förskolan erbjuder av omsorg, fostran och lärande. Detta för att söka svar utifrån enskilda vårdnadshavare erfarenheter, tankar samt åsikter.

    18 vårdnadshavare från en förskola har tagit del av ett elektroniskt frågeformulär för att svara på frågor kring vistelsetid, omsorg, fostran samt lärande i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en teoretisk utgångpunkt i fenomenologi. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av olika kategorier efter de svar som framkommit. Resultatet visar att vårdnadshavarna anser att trygghet och socialt samspel är två av de absolut viktigaste grundstenarna i förskolan för barns omsorg, fostran och lärande.

  • 345.
    Marandidou, Daniella-Nila
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Samhällskunskapsämnets paideia i det senmoderna samhället: en hermeneutisk analys kring ämnets innebörd, undervisning och gymnasielevers perspektiv rörande sina samhällskunskapslärare2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här magisteruppsatsen undersöks genom en hermeneutisk analys hur samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära, framställs i det senmoderna samhället. Dessutom genom kvalitativa intervjuer hur gymnasieelever upplever ”en bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning och vilka förbättringsförslag de ger till sina respektive samhällskunskapslärare. I forskningsöversikt ligger tonvikten på kursplanen för samhällskunskapsämnet, samhällsundervisning i skolan, samhällskunskapsämnets kris, den formativa bedömningen och relationen mellan lärare och gymnasieelever. De teorier som används handlar om det senmoderna samhället, språket som en viktig faktor för den kommunikativa relationen i undervisningen, den pedagogiska relationen som en kommunikativ relation och motivet för individualisering.

    Syftet med denna studie är att undersöka samhällskunskapsämnets paideia, alltså ämnets innebörd och lära utifrån vad som lyfts fram i forskningsöversikt. Dessutom via intervjuer belysa hur gymnasieelever upplever en “bra” samhällskunskapslärare i samband med ämnets undervisning. Respondenternas svar varieras på grund av att de aktuella gymnasieeleverna har haft olika erfarenheter samt samhällskunskapslärare under sin skolgång. Diskurser som verkar vara intressanta här handlar om samhällskunskapsämnets paideia, alltså lära, kunskap, makt, lärande, ansvar, relation, professionalism och det senmoderna samhället. Resultatet visar att samhällskunskaps paideia har en flertalig definition, vilken läran och undervisningen också befinner sig i ständig förändring. Dessutom visar resultatet att de tillfrågade gymnasieeleverna har olika perspektiv på hur ”en bra lärare” ska vara och föreslår olika förbättringar i undervisning, metodik och undervisningsstilar.

  • 346.
    Martinsson, Elin
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Andersson, Matilda
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Fritidslärare som varierar: En kvalitativ undersökning om fritidslärarnas uppfattning om hur fysisk aktivitet erbjuds i fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidslärarnas uppfattning om hur fysisk aktivitet erbjuds i styrda aktiviteter och i fri lek i fritidshemmet. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex fritidslärare på sex olika skolor i Skåne. Resultatet, som analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visade att fritidslärarna uppfattar att de erbjuder varierande fysisk aktivitet i de styrda aktiviteterna för ett komplettera elevernas fria lek. I elevernas fria lek uppfattar fritidslärarna att de erbjuder fysisk aktivitet genom att möjliggöra och visa olika aktiviteter och material för att ge eleverna inspiration samt “få igång” de elever som inte gör något. Fritidslärarna uppfattar att eleverna behöver stöttning i deras fria lek. Det framgår också att det finns elever som inte är fysiskt aktiva i en hög utsträckning samt att den fysiska miljön har en central roll i arbetet med fysisk aktivitet. 

  • 347.
    Mattisson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    I särklass och särskild i klass: Samläsning för ökad delaktighet?2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas och det är allas ansvar. Szönyi och Dunkers (2015) anser att grunden till att barn ska bli goda samhällsmedborgare startar i skolan där delaktighet och engagemang ligger som grundsten. Tetler och Baltzer (2011) anser att elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter att få sin röst hörd i skolan och att inkludering och delaktighet bidrar till ökad kunskap hos eleverna. Studiens syfte är att belysa om eleverna på gymnasiesärskolans nationella program upplever delaktighet då eleverna samläser ämnen tillsammans med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram. Studien bidrar med kunskap utifrån faktorer i lärmiljön, lärandet och bemötandet som ger en känsla av delaktighet. Vid studiens genomförande har sociokulturell teori och relationellt perspektiv samt en delaktighetsmodell framtagen av professor Ulf Janson använts som teoretiskt ramverk. Studien är av kvalitativ karaktär där fyra observationer och fyra intervjuer har använts som utgångspunkt. Materialet har sedan analyserats utifrån ramverket ovan. Studiens resultat visar att elever från gymnasiesärskolan upplever delaktighet vid samläsning med elever från gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram vid vissa tillfällen. Eleverna upplever delaktighet utifrån samtliga aspekter från delaktighetsmodellen. Utifrån observationen framkom dock att gymnasiesärskoleleverna jobbade tillsammans på lektionen och inte tillsammans med IMYRK-eleverna. Resultaten diskuteras utifrån beprövad erfarenhet, teori och tidigare forskning.

  • 348.
    Matusov, Eugene
    et al.
    USA.
    Marjanovic-Shane, Ana
    USA.
    Kullenberg, Tina
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Curtis, Kelly
    USA.
    Dialogic analysis vs. discourse analysis of dialogic pedagogy: social science research in the era of positivism and post-truth2019In: Dialogic Pedagogy: An International Online Journal, ISSN 1600-0110, E-ISSN 1989-1334, ISSN 2325-3290, Vol. 7, p. E20-E62Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The goal of this article is to compare and contrast dialogic analysis versus discourse analysis of dialogic pedagogy to address Bakhtin’s quest for “human sciences” and avoid modern traps by positivism and by post-truth. We argue that dialogic analysis belongs to dialogic science, which focuses on studying “the surplus of humanness” (Bakhtin, 1991, p.37). “The surplus of humanness” is “a leftover” from the biologically, socially, culturally, and psychologically given – the typical and general – in the human nature. It is about the human authorship of the ever-unique meaning-making. Dialogic analysis involves the heart and mind of the researchers who try to reveal and deepen the meanings of the studied phenomena by addressing and replying to diverse research participants, other scholars, and anticipated readers (Matusov, Marjanovic-Shane, & Gradovski, 2019, in press). We argue that dialogic science is concerned with meta-inquiries such as, “What does something in question mean to diverse people, including the researchers, and why? How do diverse people address and reply to diverse meanings?” In contrast, traditional, positivistic, science is concerned with meta-inquiries such as, “How things really are? What is evidence for that? How to eliminate any researchers’ subjectivity from the research?” (Matusov, 2019, submitted). Positivist (and monologic) science focuses on revealing patterns of actions, behaviors, and relationships. We argue that in the study of dialogic pedagogy, it is structural and/or functional discourse analysis that focuses on studying the given and objective aspects of dialogic pedagogy. In the paper, we consider, describe, interpret, and dialogically re-analyze a case of dialogic analysis involving science education coming from David Hammer’s and Emily van Zee’s (2006) book. We also discuss structuraland functional discourse analysis of two pedagogical cases, a monologic and a dialogic one, provided by David Skidmore (2000). We dialogically re-analyze these two cases and Skidmore’s research. We conclude that in research on dialogic pedagogy (and beyond, on social sciences in general) both dialogic science (involving dialogic analysis) and positivist science (involving discourse analysis) are unavoidable and needed, while providing the overall different foci of the research. We discuss the appropriateness and the limitations of discourse analysis as predominantly searching for structural-functional patterns in the classroom discourses. We discuss dialogic tensions in the reported dialogues that cannot be captured by discourse analysis search for patterns. Finally, we discuss two emerging issues among ourselves: 1) whether discourse analysis is always positivist and 2) how these two analytic approaches complement each other while doing research on dialogic pedagogy (and beyond).

  • 349.
    Maxwell, Gregor
    et al.
    Jönköping University & Norge.
    Granlund, Mats
    Jönköping University & Norge.
    Augustine, Lilly
    Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för psykologi. Jönköping University.
    Inclusion through participation: understanding participation in the international classification of functioning, disability, and health as a methodological research tool for investigating inclusion2018In: Frontiers in Education, ISSN 2504-284X, Vol. 3, no 41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper investigates the use and validity of the International Classification of Functioning disability and health (ICF) as a common language for describing inclusive educational settings. There is a specific focus on investigating participation through the ICF as one aspect of inclusion as an improved understanding of participation as a measure of inclusion will greatly benefit children with additional support needs. In addition there will be a better understanding of the operationalization of participation, in terms of both policy and practice, and improved applications of the ICF. The study uses a narrative summary to review to analyse the findings from a selection of studies where the ICF has been used as a methodological tool in the field of education. In the 16 included studies the ICF is either used to present a new theoretical position, synthesize a new research approach or tool, or is integrated into the framework of an existing research method. Findings also show that the ICF is used in a number of different ways and that when it is used directly, variation is found in the type of information that was linked to ICF codes or categories. In conclusion further clarity on defining and measuring participation with the ICF framework is required in order to create a more consistent tool for investigating inclusive education. One way to improve the construct of participation is to take a bi-dimensional approach. It is the authors’ belief that this newer approach to modelling participation will be considered in any future revisions of the ICF/ICF-CY – a so-called ‘ICF-2’. This would thus create a more accountable classification framework that succeeds in capturing the involvement experience of the individual and in doing so achieves a more effective and useful classification framework for the field of inclusive education.

  • 350.
    Melin Bandling, Anna
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Sebbe, Annelie
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    ”En bild säger mer än tusen ord…”: Hur USA framställs genom bilder i läroböcker i ämnet samhällskunskap för gymnasiet2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att studera hur USA skildras genom bilder i svenska läroböcker i ämnet samhällskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god läsbarhet. Vi avgränsar oss till att studera läroböcker, följaktligen innefattas inte andra läromedel av studien. Vidare är det inte texter i allmänhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA.

    Kritisk granskning och reflektion är viktiga färdigheter som eleverna måste tränas i för att kunna skapa en så tydlig uppfattning av sin omvärld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahålla pedagogiska läroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism påverkar hur eleverna uppfattar sin omvärld.

    Problematiken ligger i att bilderna i läroböckerna upptar allt större plats på textutrymmets bekostnad. Det är därför av intresse att studera hur olika länder och fenomen skildras bildmässigt i läroböckerna. För att besvara studiens frågor har vi valt att genomföra en bildanalys. Delar av resultatet är delvis i konsensus med vad tidigare forskning har kommit fram till. Bilderna uppfyller inte de pedagogiska kriterierna relaterade till värdegrundfrågor, samt till föreslagna riktlinjer gällande bildernas form, storlek och placering.

45678910 301 - 350 of 494
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf