hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
55565758 2851 - 2875 av 2875
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2851.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Samspel mellan personal och elever i träningsskolan2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2852.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Specialpedagogik i gymnasiesärskolan: en analys av tio pedagogers utsagor om specialpedagogikens funktion i den egna undervisningen2005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2853.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Students with profound and multiple disabilities in education in Sweden: teaching organisation and modes of student participation2015Ingår i: Research and practice in intellectual and developmental disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 148-164Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines education practice for students with intellectual and developmental disabilities in Sweden and the conditions by which it is characterised. It draws on results from the author's doctoral thesis, which analysed participation and interaction in five training school classes (Träningsskola) for students with profound and multiple disabilities, focusing on the organisation of the teaching and modes of student participation in educational practice. It examined the consequences of these modes and patterns of interaction that staff and students create together for participation. Empirical material was collected via classroom observations and 40 hours of video recordings in 5 classes in a training school, in spring 2009 and spring 2010. Study participants were 20 school students, aged 6 to 19 years (11 boys and 9 girls), and 28 members of the teaching teams (special teachers, music teachers, physical education teachers, and 16 assistants). The project design was inspired by an ethnographic approach and constructed as a classroom study. A small portion of the data was transcribed and analysed for use in this article. Detailed transcripts were created from data from video recordings, using conversation analytic notations to gauge the interaction between students and paraprofessionals. The analytic approach was inspired by “conversation analysis”, which provides a method of analysis of modes of participation used when students and staff members interact. Modes of participation that emerged related to varying expectations on students in different educational situations. Demands placed on the students in different activities elicited a range of responses: the attentive and responsive student; the emotionally engaged student; the choice-making, autonomous student; the exploring student; the inattentive student; the student as a recipient of care; and the playful student. There are implicit ideas in educational practice about the conditions under which students in training schools engage in participation, whether these students are aged 6 or 19 years of age. It is argued that more active styles of student participation would be encouraged with communicative, rather than individualistic teaching styles. In turn, this would provide more opportunities to create horizontal relationships with peers or with students without disabilities, or both.

  • 2854.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Stöd till elever: en tillbakablick2016Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den inledande delen handlar om skolans sätt att bemöta elevers olikheter och lärmiljö ur ett historiskt perspektiv. Ni får följa hur det svenska skolsystemet organiserat specialpedagogiskt stöd till elever från 1900-talets början fram till idag och hur det synliggörs i styrdokumenten. Delen handlar också om olika synsätt på elever och lärande. Ett begreppspar som beskrivs är det relationella respektive det kategoriska perspektivet som ger ett stöd i att förstå skolans varierande arbetssätt att möta elevers olikheter. 

    Syftet med delen är att ni ska få en förståelse för hur det specialpedagogiska stödet till elever har organiserats och förändrats över tid. Syftet med delen är även att ni ska få möjlighet att diskutera och problematisera hur olika perspektiv kan påverka hur undervisning och lärmiljö organiseras.

  • 2855.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Särskolans modersmålsundervisning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2856.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Tecknande miljö i förskoleklass: en utvärdering av Parkskolans projekt som genomförts med stöd av SIS‐medel från SPSM2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas det uppdrag som under hösten 2016 gavs Högskolan Kristianstad som haft som övergripande syfte att bidra med en extern utvärdering av projektet ”Tecknandemiljö i förskoleklass”. Den externa utvärderingen ska betraktas som ett komplement till den interna utvärderingen som gjorts av projektdeltagarna själva. Uppdraget har genomförts inovember/december 2016, med besök på Parkskolan 23‐24/11och med bearbetning av underlag som samlats in under december 2106.

  • 2857.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Lund University.
    The use of feedback in doctoral supervision2019Ingår i: Forskarhandledning Lunds Universitet, s. 1-6Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Supervision is guiding, stimulating and giving feedback to students' performance and the relationship between supervisors and doctoral students is an important aspect for a successful completion of the thesis. In this paper, the importance of feedback for successful supervision of doctoral students is in focus. However, there has been relatively little literature published on the quality of the feedback in doctoral education and in this paper some different approaches about feedback, in general, and in relation feedback in doctoral supervision is discussed.

  • 2858.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tre texter om specialpedagogik och lärande2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rapporten består av tre fristående artiklar som skrivits inom ramen för Skolverkets kompetensutvecklingssatsning "Specialpedagogik för lärande". 

    Den första artikeln beskriver specialpedagogikens utveckling i Sverige under ca 100 år med fokus på hur stöd till elever organiserats. 

    Den andra artikeln sammanfattar några skolutvecklingsprojekt som arbetat framgångsrikt med inkludering och att skapa tillängliga lärmiljöer. 

    Den tredje artikeln belyser och ger exempel över hur undervisning kan anpassas efter eleverna och bidra till undervisningen blir meningsfull, hanterbar och begriplig. 

  • 2859.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Träningsskolans pedagogiska praktik: lärande, socialisation och interaktion2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2860.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Uppföljning av Tunaskolans arbete med bedömning för lärande (BFL) inom ramen för ett SiS-projekt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande text är en slutrapportering av en utvärdering av Tunaskolans utvecklingsprojekt som genomförts med stöd av SiS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Projektet startade vårterminen 2017 och avslutades höstterminen 2018 och har alltså löpt över sammanlagt fyra terminer. Fokus i utvecklingsprojektet har varit Bedömning För Lärande (BFL). I projektet har arbetslagen, som består av en mängd olika professioner som förskollärare, fritidspedagoger lärare, specialpedagoger, speciallärare, förstelärare och elevassistenter, med stöd av en intern projektledare (försteläraren Lisa Medin) och en extern handledare (universitetslektor Lotta Anderson) utbytt erfarenheter samt provat nya arbetsmoment med utgångspunkt i de fem nyckelstrategier är framtagna av Dylan Wiliam. De fem nyckelstrategierna som utgör stommen i BFL har som utgångspunkt att utveckla kunskaper om elevernas kunskapsutveckling och att utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande.

  • 2861.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Utveckling av relationer i bedömningsarbete på omsorgspedagogisk grund2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De reformer som genomförts i skolan de senaste decennierna har inneburit ett ökat fokus på mål- och resultatstyrning inom grundsär- och gymnasiesärskola och därmed har också bedömningspraktiken fått större uppmärksamhet. Kunskaperna om hur lärare för elever med intellektuella funktionsnedsättningar arbetar med bedömning är dock begränsade och från fältet uttrycks ofta ett stort behov av att öka kunskaperna om både formativ och summativ bedömning i relation till elever intellektuella funktionsnedsättningar. Till följd av att the Individuals with Disabilities Education Act (2004) infördes i USA uppstod ett liknande behov av att utveckla nya bedömningsformer och över en 15-års period har ett forskningsfält som rör alternativa bedömningspraktiker växt fram där (Stockall & Smith, 2013; Browder et al., 2003).

    I ett nyligen avslutat projekt (Anderson, Sundman Marknäs & Östlund, 2016) har en grundsärskolas arbete med utveckling av bedömningspraktiken följts under en tvåårsperiod. I skolan fanns en elevgrupp som var mycket heterogen och i några av klasserna återfanns elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar, elever som under sina skoldagar hade ett stort behov av omsorg. I projektet framträder särskilt de förändring som skett i fråga om hur eleverna involveras och kan vara delaktiga i sin egen lärandeprocess. Från ett elevperspektiv har den praktiknära insatsen inneburit att eleverna getts tillgång till att på ett mer konkretiserat sätt förstå och erfara centralt innehåll, kunskapskrav och förmågor utifrån deras perspektiv.  Detta till följd av arbetslagens ansträngningar att i sitt relationskapande arbete göra undervisningen och bedömningen mer tillgänglig för eleverna.

    I föreliggande presentation är det min avsikt att med stöd av några grundläggande begrepp från det relationella fältet föra en diskussion om relationer i bedömningsarbete i verksamhet som möter elever med intellektuella funktionsnedsättningar. 

  • 2862.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Kunskapsbedömning i träningsskolan2015 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns mycket kunskap om bedömning men det finns relativt lite skrivet specifikt för lärare och rektorer i grundsärskolans inriktning träningsskolan. Kunskapsbedömning i träningsskolan, behövs ett speciellt material för det? I alla skolformer ska elevernas kunskaper bedömas i relation till kunskapskraven men i träningsskolan behöver bedömningen också göras utifrån elevens förutsättningar. Hur kan lärare konstruera bedömningsuppgifter för att tillgodose elevernas skilda kognitiva förutsättningar men ändå utmana varje elev så att ett lärande sker? Ambitionen med det här materialet är att stödja lärare i träningsskolan i just detta.

  • 2863.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola.
    Professional development in assessment for learning (AfL) for students with developmental disabilities2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study reports on a research and development project in a Swedish primary school with seven self-contained classes for pupils with developmental disabilities (Compulsory school for students with intellectual disabilities). In the recent decades there has been an overall movement towards more collaborative forms of developing the pedagogical practice in Swedish schools and this project draws on collaboration between the professionals in the school (special teachers and paraprofessionals), the municipality and researchers from two universities (Kristianstad university and Malmö University). The aim with the project was to contribute to the teachers and the paraprofessional’s professional development within in the field of assessment forlearning (AfL) with the purpose to improve the students achievements. Research by Black & Wiliam (1998) and Hattie (2008) has shown that assessment for learning (AfL)/formative assessment is a powerful tool to improve students’ achievements, but there is not much research conducted in this field in relation to students with developmental disabilities. This research and development project can hopefully contribute with new knowledge in this field. The data material is drawn from observations, interviews, group discussions and documents produced in the project and were collected in a Swedish primary school over a period of 12months.. Analytically, the paper is inspired by Biestas (2010) ideas of education and the model in which Biesta refers to three functions of education: (1) qualification, which involves providing participants with the knowledge, (2) socialization, which is concerned with integrating individuals into existing social, cultural and political orders through the transmission of norms and values; and (3) subjectivation, which concerns the process of individuation, or becoming a free subject of action, responsibility and independence. Preliminary results indicate that both teachers and paraprofessionals has developed their educational philosophy and has developed the ability to give students feedback that the helps the students to improve their learning. From a student perspective, the students has, through the professionals' changed way of giving feedback and informing the students about their achievements, become more engaged and involved in their own learning and have become more aware of the educational goals they are working towards and also more aware of the strategies about “how to get there”. The project has also been working for peer feedback developed with the support of the use of Ipads and smartboard as tools to give the student opportunities to reflect on their own and their peers' learning by watching videotaped lessons.

  • 2864.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola.
    Professionell utveckling inom “Bedömning för lärande” i relation till elever med kognitiva funktionsnedsättningar2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study reports on a research and development project in a Swedish primary school with seven self-contained classes for pupils with developmental disabilities (Compulsory school for students with intellectual disabilities). In the recent decades there has been an overall movement towards more collaborative forms of developing the pedagogical practice in Swedish schools and this project draws on collaboration between the professionals in the school (special teachers and paraprofessionals), the municipality and researchers from two universities (Kristianstad university and Malmö University). The aim with the project was to contribute to the teachers and the paraprofessional’s professional development within in the field of assessment forlearning (AfL) with the purpose to improve the students achievements. Research by Black & Wiliam (1998) and Hattie (2008) has shown that assessment for learning (AfL)/formative assessment is a powerful tool to improve students’ achievements, but there is not much research conducted in this field in relation to students with developmental disabilities. This research and development project can hopefully contribute with new knowledge in this field. The data material is drawn from observations, interviews, group discussions and documents produced in the project and were collected in a Swedish primary school over a period of 12months.. Analytically, the paper is inspired by Biestas (2010) ideas of education and the model in which Biesta refers to three functions of education: (1) qualification, which involves providing participants with the knowledge, (2) socialization, which is concerned with integrating individuals into existing social, cultural and political orders through the transmission of norms and values; and (3) subjectivation, which concerns the process of individuation, or becoming a free subject of action, responsibility and independence. Preliminary results indicate that both teachers and paraprofessionals has developed their educational philosophy and has developed the ability to give students feedback that the helps the students to improve their learning. From a student perspective, the students has, through the professionals' changed way of giving feedback and informing the students about their achievements, become more engaged and involved in their own learning and have become more aware of the educational goals they are working towards and also more aware of the strategies about “how to get there”. The project has also been working for peer feedback developed with the support of the use of Ipads and smartboard as tools to give the student opportunities to reflect on their own and their peers' learning by watching videotaped lessons.

  • 2865.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University.
    Andersson, Helena
    Malmö högskola.
    Ohlsson, Lisbeth
    Malmö högskola.
    Assarson, Inger
    Malmö högskola.
    Skolors strävan efter inkluderande lärmiljöer2015Ingår i: Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Forskarnas rapport / [ed] Susan Tetler, Stockholm: Iofus , 2015, , s. 17s. 57-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2866.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

  • 2867.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Analysing the assessment of special education needs: views of investigators and decision makers2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic/aim:

    As stated by the Swedish Education Act students that who are at risk to miss the objectives of the education is recommended to undergo a special educational needs (SEN) assessment. The SEN assessment is conducted by the student health team (SHT), a multiprofessional group involving staff with medical, psychological, psychosocial and special education competences and assessment should give the school guidance in what kind of support the student should receive. Hjörne and Säljö (2014) points at risks in SHT´s work when adopting an individual focus. This is contradictory in relation to the policy documents, which pinpoint the need of a focus on both the individual and the learning environment. With this background, we have a particular interest in perspectives of SEN investigators in the SHT (special needs teacher) and decision-makers (principals), deepening an earlier study (Barow & Östlund, 2018).

    The aim is to gain knowledge about views on SHT`s procedure, assessing and analyzing SEN and what kind of interventions or support that are suggested.

    The overall research question is: How is the SEN assessment procedure organised and conducted from the investigators’ and the decision makers’ point of view?

    Theoretical framework:

    The study draws on concept on thought styles (Fleck, 1979). Thought styles occur in scientific context as well as in professional communities and in this study, we assume that the SHT´s form thought collectives that are characterized by specific thought styles.

    Methodological design:

    The data originates from 14 semi-structured interviews with SHT staff and principals in southern Sweden. The interview transcriptions were analyzed based on a qualitative content.

    Expected conclusions:

    The findings shows that there are varying thought styles in the data, which relates to both holistic and more individual approaches. Both investigators and decision makers strives toward a focus on the learning environment. However, the structures and systems within the schools and the municipalities is constructed with from an individual/categorical view. Relevance to Nordic educational researchIn the Nordic countries, there are policies that states that all students should be given the support they need. Findings from our research can contribute to further discussion on procedures for securing that students with SEN are investigated with reliable methods and is given adequate support based on the SEN assessment.

    References:

    Barow, T., and Östlund, D. (2018). “The Significance of SEN Assessment, Diagnoses, and Psychometric Tests in Inclusive Education: Studies from Sweden and Germany.” In Testing and Inclusive Schooling: International Challenges and Opportunities, edited by B. Hamre, 231–247. 362 Abingdon: Routledge.

    Hjörne, E. & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multiprofessionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research 63, 5-15

    Fleck, L. (1979). Genesis and development of a scientific fact. Chicago: University of Chicago Press.

  • 2868.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet .
    Pedagogiska utredningar i Sverige och Tyskland: några jämförande perspektiv2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Alla elevers rätt till särskilt stöd fi nns reglerat i skolans styrdokument i både Sverige och Tyskland. För att skolan ska kunna besluta om det särskilda stödet görs det i båda länderna pedagogiska utredningar. Det gemensamma förfarandet för att utreda elevers behov av särskilt stöd är utgångspunkten i en pågående kvalitativ studie som bygger på empiri som samlats in i Skåne och i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

  • 2869.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Special education needs assessment reports in Sweden and Germany: comparative perspectives2018Ingår i: NERA 2018- 46th CONGRESS / [ed] -, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim: Recently, in discussions on inclusive education, questions of testing and diagnostic cultures attracted attention (Hamre, Morin & Ydesen, 2018). Within the framework of this project, we have examined special educational needs (SEN) assessment in the Swedish region Scania and the German state North Rhine-Westphalia (NRW). In both countries, investigation procedures are carried out before a pupil is categorized as having SEN. However, the SEN definitions and the categorization processes in Sweden and Germany differ. The investigations are carried out by different occupational groups and decision makers. Special education teachers are always involved, but they are expected to cooperate with other professionals, e.g. regular school teachers (NRW) and the pupil welfare team (Sweden). As an in-depth study, our research aims to examine and analyse the outcomes of these different structures and procedures in Swedish and German SEN assessment reports. The research addresses the following questions:

    1. What are the central elements of SEN assessment in Sweden and NRW?
    2. How do guardians and the pupils concerned participate in the assessment?
    3. Which consequences do the SEN assessment reports suggest?
    4. Which thought styles become apparent in the assessment reports?

     

    Theoretical frameworks: The research is inspired by the work of Fleck (1979), seeing the supplement, development and transformation of thought styles as being responsible for empirical discovery. It is supposed that the SEN reports are characterised by different thought styles which can be related to a categorical or relational perspective regarding school problems (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001). Methodology/research design: A qualitative research approach was adopted. 30 assessment reports were collected in Scania; 29 in NRW. We accessed the material by contacting schools (Scania) or school administrations (NRW). A content analysis was conducted. Limitations can be seen in the low number of reports and the selection process, being dependent on the preselection of professionals.

     

    Expected conclusions/Findings: In an international comparative perspective, both differences and similarities were found. Observations were used as a method of investigation both in Sweden and Germany. However, intelligence tests were often conducted in NRW, but only exceptional in Scania. In both countries, the perspective of guardians and pupils is hardly documented. Regarding consequences of the assessment, measures on the individual level dominate, in the German examples even more notable than in Swedish cases. In line with earlier research this tendency is interpreted as maintenance of a thought style focusing on the pupils’ individual “failure”, and to less extent on the adaptation of the learning environment.

     

    Relevance for Nordic Educational Research: Comparative research on assessment will contribute to further discuss and elaborate diagnostic approaches both in the Nordic countries and international.

     

  • 2870.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of pedagogical investigations, diagnoses and psychometric tests in inclusive education: comparative studies from Sweden and Germany2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The similarities and differences between the Swedish and German education systems arguably make a comparison between these two countries in the context of inclusive education a promising field of research. This is even more significant when it comes to the assessment of special educational needs (SEN), where a comparative approach may contribute to a deeper understanding about the relation between inclusive approaches and categorisation processes in education. The concept of SEN in Sweden is based on the student’s risk to miss the learning objectives of regular school. In contrast, Germany applies a multiple concept of SEN, which could be based on the students’ failure in school and/or a disability. While in Sweden, SEN are assessed by a “pupil welfare team” consisting of special educators, headmaster and various experts, in Germany the assessment process is carried out by a special education teacher and the class teacher. The countries also differ in who takes the final decision of a SEN statement for a student. In Sweden it is made by the headmaster, where as in Germany it is the school supervising authority. Being aware of these differences between the two countries, questions about the significance of medical diagnoses and psychometric tests in pedagogical investigations arise. With this background, the contribution to the symposium consolidates and contextualises the results of research studies on the assessment of special educational needs in the Swedish county of Scania and the German state of North Rhine-Westphalia. In both countries, five cases with varying geographical and social environment were selected. Study 1 analyses the content of 50 assessments which led to an SEN statement. Study 2 draws on interviews with pedagogical investigators and decision makers from the two countries. The focus is lies on the SEN categorisation processes, the allocation of resources and future education. The findings from this research contribute to the discussion on whether inclusive education can be based on a de-categorised special education, or if it promotes medical diagnoses and psychometrical tests.

  • 2871.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and psychometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018Ingår i: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] B. Hamre, A. Morin & C. Ydesen, New York: Routledge, 2018, 1, s. 231-247Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2872.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University.
    Dehlin, EvaEliasson, LenaFalk, MarcusGannby, KristinJosefsson, JosefineKlefbeck, KamillaHögskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.Rodin, SusanneStoltz, MalinÖstlund, Malena
    Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

    Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 

  • 2873.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosenqvist, Jerry
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    "Det går med små, små steg, man tänker inte på det förrän man börjar prata om det": en utvärdering av särskolan och resursskolorna i Lunds kommun 20062008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2874.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Stödjande strukturer och aktiviteter2015Ingår i: Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner / [ed] Tetler, Susan, Stockholm: Ifous , 2015, , s. 13s. 111-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2875.
    Økland Sortland, Merete
    et al.
    Norge.
    Tikkanen, Tarja
    Norge.
    Presthus Heggen, Marianne
    Norge.
    Holter, Kari
    Norge.
    Langholm, Guri
    Norge.
    Broström, Stig
    Danmark.
    Bollingberg, Karen
    Danmark.
    Damgaard, Birgitte
    Danmark.
    Frøkjær, Thorleif
    Danmark.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ladstein, Sigve
    Norge.
    Grutle Nappen, Kari
    Norge.
    Norddahl, Kristin
    Island.
    Harju-Luukkainen, Heidi
    Finland.
    Staffans, Eva
    Finland.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalitet i barnehagelærerutdanning i naturvitenskap: en fellesnordisk studiemodul2017Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, s. 97-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents a new joint Nordic study module consisting of a theoretical framework, the kindergarten teacher students’ case study and a reflection talk, in natural science for the kinder-garten teacher education. The module is developed through an interdisciplinary collaboration in the Nordplus network: Learning of science concepts by kindergarten children: Nordic study module for the kindergarten teacher education (NATGREP), with science and quality in the kindergarten teacher education in focus. The introduction describes the Nordic kindergartens shortly, and concepts as quality and competence are shortly discussed. It is followed by the module’s theoretical framework. Then the study module’s development process is described accompanied by reflections of the student’s case studies in relation to the theoretical framework. At the end, the work with the study module is summarised, and the main conclusion is that the study module contributes positively to the students’ skills development, both in science and quality.

55565758 2851 - 2875 av 2875
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf