hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 510
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Johansson, Nina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Raso, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Särbegåvad i skolan, en fördel eller en nackdel?: Är skolan rustad för särskilt begåvade elevers behov?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med  kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

  • 252.
    Johansson, Sally
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jonsson, Lovisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Omsorg och Lärande som helhet: En enkätstudie av pedagogers upplevelse av arbetet med omsorg och lärande i förskolan utifrån läroplanen2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår enkätstudie är att beskriva hur pedagoger upplever sitt arbete i förskolan med omsorg och lärande. Syftet leder vidare till problemfokus, om de krav som läroplanen ställer på pedagogerna i det praktiska arbetet. Vilken betydelse har pedagogers kompetens i arbetet med läroplanen för förskolan? Enkätstudien är genomförd utifrån en öppen tolkning av pedagogers upplevelser, för att få en allmän uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till läroplanens innehåll. Studien inriktas på att omsorg och lärande ska samverka som en helhet i det praktiska arbetet. I läroplanen för förskolan omfattas fostran och utveckling också som en del utav aspekter som ska samverka som en helhet i verksamheten. Utvecklingspedagogiken används i studien som en teoretisk tolkningsram, då utvecklingspedagogiken är en viktig grund att förhålla sig till som pedagog i arbetet med omsorg, lärande och utveckling. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i form av en digital enkät med inslag av kvalitativa frågor. Den digitala enkäten sändes ut via mail till fyra förskolor i tre olika kommuner. Pedagoger fick svara hur dem upplever arbetet i förskolans verksamhet med omsorg och lärande utifrån de krav läroplanen ställer (2016). I studien framkom det att pedagogers förhållningssätt och kompetens påverkar kvaliteten i arbetet med omsorg och lärande, både som enskilda aspekter och som en helhet i verksamheten. Stora barngrupper, brist på pedagogers kompetens och olika förhållningssätt anses vara en problematik i arbetet med de krav läroplanen ställer. I huvudresultatet presenteras pedagogers tolkningssätt av läroplanens innehåll i att arbeta med omsorg och lärande som en helhet. Analyseringen omfattar olika perspektiv på läroplanens innehåll, perspektiv på läroplanen som strävansmål eller som mål att uppnå. 

  • 253.
    Johansson, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Emander, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inomhusmiljön för de yngsta barnen på förskolan: - En studie kring miljöns betydelse för barns lärande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv.

    För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande.

    Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv. 

  • 254.
    Johansson, Veronica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En studie om barns motoriska utvecklingsmöjligheter i förskolans inomhusmiljö2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

  • 255.
    Johnsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Stjärnqvist, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Pedagogers syn på individualisering: på vilket sätt arbetar pedagoger för att individualisera i ämnet svenska, årskurs 4-5?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5. Förutom intervjuer har vi i undersökningen använt oss av forskningslitteratur och vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet och som visar att ämnet är relevant inom dagens skola. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna individualiserar med hjälp utav eget arbete för att alla elever ska kunna arbeta i egen hastighet. Resultatet visar även att pedagogerna är positivt inställda till individualisering och nämner ingen negativ effekt. Hastighetsindividualisering är inget begrepp som är bekant för dem, däremot menar de att de använder det i sin undervisning.

  • 256.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ad hoc-arbete i lärarvardagen med IKT som intention och realitet2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT. Diskussionen utgår från ett organiseringsperspektiv för att förstå svårigheter såväl som möjligheter där lärares IKT-kompetens, adekvat utrustning och att planera sin planeringstid framträder som särskilt betydelsefullt.

  • 257.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att lära för att forska och att forska för att lära2003Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 137-143Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 258.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 259.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Läroplan för förskolan - vad ska det vara bra för?: en studie av en grupp förskollärares uppfattningar av förskolans läroplan2001Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 260.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 41-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 261.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 90-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras hur förskolans personal resonerar om att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Fokusgruppssamtal har använts för att samla data från personal som arbetar med de yngsta barnens verksamhet. Billigs diskursteoretiska termer används i analyser av personalens resonemang om undervisningsbegreppets innebörder. Resultaten pekar mot två diskurser där krav och rättigheter utgör spänningsfält och där ett argument för något kan utgöra motargument i samma diskussion. Undervisning med de yngsta barnen utgör en del av en förskola i förändring. Med det i åtanke förstår vi personalens argument som motsägelsefulla när begreppet undervisning i förskolan beskrivs, något som kan ses både inom en diskurs och mellan diskurser.

  • 262.
    Josefsson, Anna-Filippa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Olsson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Läs och skrivundervisningens problematik i förskoleklassen: En fallstudie från en skandinavisk skola i Afrika2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.

  • 263.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömningsmatriser - inte bättre än sin användare2013Ingår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 23, nr 2, s. 37-40Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 264.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Förord: lärarens kontinuerliga bedömningsarbete2013Ingår i: Bedömning för lärande i klassrummet / Trude Slemmen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, s. 5-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 265.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ekberg, Margareta
    Malmö högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning i NO: grundskolans tidiga år2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undervisning i biologi, fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att bland annat ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll, genomföra undersökningar och använda begrepp för att beskriva och förklara olika fenomen och sammanhang. Men hur vet man i vilken utsträckning eleverna har utvecklat dessa förmågor? Och hur kan man stödja elevernas fortsatta utveckling?

    I den här boken diskuteras vilka aspekter som ska bedömas i förhållande till de förmågor som beskrivs i kursplanerna för NO-ämnena samt hur bedömningen kan genomföras för att hjälpa eleverna att utveckla dessa förmågor. Huvudfokus ligger på strategier för formativ bedömning – hur man kommunicerar förväntningar till eleverna, ger konstruktiv återkoppling och låter eleverna arbeta med själv- och kamratbedömning – men boken tar även upp skriftliga omdömen, betyg, likvärdighet, nationella prov och sambedömning. 

    Boken riktar sig i första hand till lärare, och blivande lärare, som undervisar i NO-ämnena i grundskolans årskurs 1–6. En stor del av innehållet är dock relevant även för andra årskurser och andra ämnen. Författarna har varit ansvariga för utvecklingen av Skolverkets diagnosmaterial i NO för årskurs 1–6 (DiNO) samt medverkar i konstruktionen av de nationella proven i biologi, fysik och kemi för årskurs 6.

  • 266.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Formative assessment in higher education –: an example from astronomy2019Ingår i: Handbook of Formative Assessment in the Disciplines / [ed] H. L. Andrade, R. E. Bennett, and G. J. Cizek, London & New York, NY: Routledge, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter addresses the challenges and potential of implementing formative assessment in higher education with a specific focus on astronomy. We emphasize the use of formative assessment strategies as a coherent whole and a learning environment that encourages student autonomy and divergent thinking.

  • 267.
    Jönsson, Anita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Robinson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    "Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.": En undersökning om ett kommunalt beslut om tjänstegarantier för läs- och skrivkunnighet.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola. Skolutveckling präglas i allt högre grad av målstyrning. Bland framgångsfaktorer för språkutveckling märks bland annat lärarens kompetens, specialpedagogiskt stöd och tidiga insatser. Bedömning och dokumentation kan vara en förutsättning för att tidigt upptäcka och stödja individer i svårigheter.  Av intervjuerna framkom att beslutet var ett sätt att konkurrera för att få föräldrar och elever att välja den kommunala skolan. Garantins innehåll påverkades av en tydlig vilja att stärka elevers språkutveckling och att tidigt upptäcka de barn som riskerar att inte lyckas med sin läsutveckling. Det fanns även en tilltro till kraftfulla krav och målformuleringars positiva inverkan på pedagogers undervisning och därmed också elevers resultat. Av studiens resultat framgår garantins effekter för undervisning, dokumentation, motivation och måluppfyllelse. Löftet får konsekvenser för tidiga insatser, kompetensutveckling och för förskolans arbete. Studiens resultat visar även hur visioner och löften kan användas för att marknadsföra dagens skola. Löftet som ursprungligen gavs i ett marknadsföringssyfte ger effekter i den pedagogiska verksamheten.

  • 268.
    Jönsson, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Allansson, Johny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Förebyggande trafiksäkerhetsarbete inom föreningslivet: En intervjustudie bland idrottsföreningar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog.

  • 269.
    Jönsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevinflytande på fritids; en fråga om att få välja aktivitet?: elevperspektiv på inflytande i fritidshemsverksamheten2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om elevers upplevelse av inflytande på fritidshemmet. Undersökningen syftar till att studera vilken uppfattning elever i fritidsverksamhet har om sitt inflytande i verksamheten och om de upplever att den förändrats eller ökat i förhållande till att de blivit äldre. Avstamp görs i skollagen och Skolverkets styrdokuments formuleringar som beskriver elevernas rätt till inflytande i fritidshemsverksamheten och att inflytandet ska vara anpassat efter ålder och mognad. Studien är framarbetad utifrån ett elevperspektiv. Empirin utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra fritidshemselever i åldern tio till elva år som analyseras utifrån Harts och Shiers teorier om delaktighet.

    Resultatet av studien visar att eleverna på det aktuella fritidshemmet upplever att inflytande handlar om deras möjlighet att få välja vilken aktivitet de vill delta i, snarare än att få påverka fritidshemsverksamhetens innehåll. De möjligheter till inflytande som tas upp av eleverna i denna studie är mest de som sker i det informella mötet med de vuxna på fritidshemmet. Inflytandeförhandling och villkorat inflytande, i betydelsen att eleverna måste uppfylla vissa saker för att förtjäna sin delaktighet, beskrivs av eleverna.

    Resultatet visar även på en upplevd frånvaro av formella kanaler där eleverna kan utöva inflytande. Vidare framgår att eleverna i viss mån upplever att deras inflytande ökat i förhållande till att de blivit äldre och då i mening att personalens tillit till elevernas ansvarstagande har ökat.

    Slutsatsen som dras, utifrån Harts och Shiers delaktighetsteorier, är att eleverna på detta fritidshem inte har något reellt inflytande i verksamheten.

  • 270.
    Jönsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Johansson, Martina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mötet i hallen – ur ett jämlikhetsperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från ett projekt som initierats av en förskola där vi som examensarbetesskribenter har haft som uppgift att titta på pedagogernas roll ur ett utomstående perspektiv. Det relationella perspektivet har fått en betydande roll genom hela studien då just mötet mellan pedagog och barn varit i fokus. Syftet med studien är att iaktta pedagogernas bemötande av barnen i hallen ur ett jämlikhetsperspektiv. Första mötet i hallen på morgonen kan ha en varierande betydelse för varje individ. För vissa barn betyder det att man får springa in och leka med kompisar och för andra är det en ledsam stund där man måste lämna sina vårdnadshavare. Därför är hallen intressant att undersöka närmre för att få inblick i hur pedagogerna arbetar när de möter barnen i hallen på morgonen. Studien baseras på semistrukturerade observationer där ett observationsschema följts. Reflekterande samtal har därefter förts med pedagogerna på avdelningen med utgångspunkt i den insamlade empirin från observationerna. Empirin har varit ett verktyg för pedagogerna att bli självmedvetna och uppmuntra till självreflektion kring sin progression. Resultatet visar att pedagogerna ger barn den tid som behövs för en god lämning samt ett bemötande som är anpassat efter varje enskild individ. Detta kan tolkas som att pedagogerna utgår från ett jämlikhetsperspektiv i mötet med barn i hallen. 

  • 271.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Pedagogers samtal i måltidssituationer: En studie om frågor och måltidspedagogik2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet grundar sig i en kvalitativ forskningsansats med anknytning till en kvantitativ. Syftet med studien är att undersöka de frågor pedagogerna ställer till barnen under måltidssituationerna samt hur pedagogerna presenterar maten för barnen. Empirin samlas in på två förskolor genom icke-deltagande öppna observationer med dolda inslag. Resultatet har tillsammans med litteraturanknytning och tidigare forskning visat att 65% av frågorna som ställs under måltiderna rör måltiden, 15 % rör förskolan och 20% rör övrig tid. Resultatet visar också att 79% av frågorna som ställdes under de observerade måltiderna var slutna frågor och 21% vad öppna frågor. I resultatet av presentationen av maten visar att ju mer involverade barnen blir i maten desto mer benägna blir det att äta den. I analysen sammankopplas det vi uppmärksammat i resultatet med det sociokulturella perspektivet och måltidspedagogiken. I slutet av studien förs en diskussion där resultatet och analysen problematiseras och diskuteras utifrån tidigare forskning, lärteorier, styrdokument samt våra egna tankar kring resultatets betydelse för barns lärande. Samtalen har betydelse för barns utforskande om världen och är viktiga då barnen lär sig förståelse och att lyssna på varandra. Varför får vi då ett sådant resultat som vi fått? I diskussionen nämns även vikten av att ta tillvara på måltidssituationerna eftersom det är ypperliga tillfällen till lärande och inte bara omsorg och fostran, samt vikten av att pedagogerna äter samma mat som barnen. Studien avslutas med tre punkter till vidare forskning som vi upptäckt under studiens gång.

  • 272.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Högskolan Kristianstad 2008-11-05: Pedagogisk skicklighet – en kvalitetsfaktor i framtidens högskola2010Ingår i: Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet / [ed] Ryegård, Åsa, Olsson, Thomas, Apelgren, Karin, Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet , 2010, s. 141-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 273.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Pedagogisk meritering för lärare vid Högskolan Kristianstad2010Ingår i: Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet / [ed] Ryegård, Åsa, Olsson, Thomas, Apelgren, Karin, Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet , 2010, s. 103-114Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 274.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Pedagogisk meritering: karriärmöjligheter utifrån pedagogisk skicklighet2010Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 1, nr 1, s. 11-39Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 275.
    Kastenbom, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson Dahl, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Stress i förskolan: En enkätstudie om hur pedagoger i förskolan upplever stress på sin arbetsplats2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats berör ämnet pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Pedagogers välmående är ett viktigt och omdiskuterat ämne idag. Fler och fler pedagogers hälsa blir allt sämre och sjukskrivningarna ökar. För att pedagogerna i förskolan ska kunna utföra ett bra jobb tillsammans med barnen krävs det pedagoger som mår bra och därför är det viktigt att undersöka pedagogernas egna upplevelser av deras arbetssituation.

    Arbetet har avgränsats och undersökts utifrån fyra olika områden i förskolan; arbetsmiljö, arbetsrelationer, ljudnivå och barngruppens storlek. Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Frågeställningen studien har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna i förskolan stress på sin arbetsplats i relation till barngruppens storlek, ljudnivåer, arbetsrelationer samt arbetsmiljön och organisation?

    Studien utgår från en kvantitativ undersökning baserad på en enkät som skickats ut i två grupper på Facebook. Studiens resultat visar att pedagogerna upplever att de är stressade på sitt arbete. Resultatet visar även ett samband mellan framförallt pedagogernas upplevda stress och barngruppernas storlek, ljudnivån på förskolan samt arbetsmiljön. Avgränsningen arbetsrelationer visade att de flesta pedagogerna i studien trivdes med sina kollegor och sin chef, dock upplevde de fortfarande att de var stressade. Resultatet av pedagogernas egna upplevelser visar att det finns ett problem kring pedagogers arbetssituationer som behöver tas på allvar för att pedagogernas välmående ska förbättras.

  • 276.
    Kemi, Jonatan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Inga konstigheter": en intervjustudie av idrottslärares åsikter kring rörelsehinder i undervisningen.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?

    Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se. Detta diskuteras i sin tur utifrån olika omständigheter. Dessa är medverkan, anpassning, delaktighet, assistent samt omgivning. De slutsatser som dras är att lärarnas åsikterstämmer överens med en inkluderande undervisning, och att ett relationellt synsätt på svårigheter i skolan kan urskiljas. Lärarnas enighet kan även kopplas till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

  • 277.
    Kenny, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Söderlund, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digitala verktyg i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning: en studie ur ett sociokulturellt perspektiv2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vårt informations- och kommunikationssamhälle utvecklas tekniken ständigt. För elever med intellektuell funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara användbara för att kunna ta en aktiv del i samhället. I arbetet mot “en skola för alla” har specialläraren därför en viktig roll att utveckla arbetet med digitala verktyg i undervisningen.Syftet med undersökningen är att studera i vilken omfattning digitala verktyg används i en gymnasiesärskola och pedagogers upplevelser av att arbeta med dessa verktyg i undervisningen. Frågeställningarna som genomsyrar undersökningen är hur digitala verktyg används i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter digitala verktyg kan skapa i undervisningen.Sociokulturell teori är en grund i denna studie. En av utgångspunkterna är att människan är en biologisk, social, historisk och kulturell varelse som ständigt utvecklas genom att dessa aspekter samverkar med varandra. En annan central del i den sociokulturella teorin handlar om lärande och människans förmågor, som enligt den sociokulturella teorin, inte stannar vid människans kropp, utan kan utvecklas och förlängas genom verktyg (artefakter).För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet har både en kvantitativ och en kvalitativ metod används, genom både enkät och intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom innehållsanalys.30 av 31 respondenter använder digitala verktyg i sin undervisning och mer än hälften använder sådana verktyg dagligen i olika ämnen och aktiviteter. Surfplatta och dator används mest och smartboard/interaktiv tavla minst. Pedagogerna uttrycker att digitala verktyg ökar möjligheten till kommunikation, tillgänglighet, delaktighet och bidrar till ett lustfyllt lärande. Däremot är tid, kostnader och brist på fortbildning och support svårigheter som rapporteras i arbetet med digitala verktyg.Eftersom resultatet visar att digitala verktyg ger förutsättningar för inlärning, kommunikation och för att planera undervisning utifrån elevernas proximala utvecklingszon bör detta arbete prioriteras. Fortbildning samt konkreta exempel på digitala verktygs möjligheter i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör därför lyftas.

  • 278.
    Kjellsdotter, Patricia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Har ni varit ute idag?: En studie med syfte att se utevistelsens möjligheter.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utevistelse är något som är starkt förknippat med förskolan idag. Många föräldrar förväntar sig att vi är ute dagligen men det är mer sällan de frågar efter utevistelsens syfte och innehåll. Syftet med den här studien är att få syn på hur förskollärare verksamma i förskolan planerar kring utevistelsen. Vad är det huvudsakliga syftet med utevistelsen samt vilka möjligheter och eventuella hinder finns att förhålla sig till? För att samla empirin används kvalitativa forskningsintervjuer med idag verksamma förskollärare. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv vilket belyser samspelet mellan barnet och den kultur de befinner sig i. Studiens resultat visar att huvudsyftet med utevistelsen i förskolan är hälsoaspekten, frisk luft och rörelse. Det visar även att den mesta undervisning utomhus sker vid spontana tillfällen, fångade i stunden. Samtidigt visar det sig att undervisningen har fått en allt mer framträdande roll vilket skapar en mer pedagogisk helhet för dagen i förskolan.

  • 279.
    Kjerstensson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Användandet av teckenkommunikation som stöd i förskolan: TAKK Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.

  • 280.
    Klippfors, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Tall Privora, Louise
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Musikens betydelse för yngre barns språkutveckling: förskollärarnas arbete med musikundervisning i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskollärarna uppfattar musikens betydelse för yngre barns språkutveckling i förskolan genom deras arbete med musikundervisning. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som utgår från att lärandet sker via samspel och interaktion med andra. Studien har genomförts med kvalitativ ansats där intervjuer med fem förskollärare har gjorts. Bearbetningen av empirin har inspirerats av grounded theory som forskningsmetod där kodning av materialet skett. Resultatet påvisar att förskollärarnas egna intresse av sång och musik är relevant för deras arbete, till exempel hur engagerad och säker/osäker man är på sin egen sångröst. Det sker spontana sångstunder varje dag medan planerade sker ungefär en gång i veckan. De planerade innehåller konkreta bilder, sångpåsar, instrument samt att de använder sig av TAKK och rörelser. Förskollärarna uppfattar att musiken har betydelse för de yngre barnens språkutveckling genom att barnen bland annat imiterar. Barnen kan även uppfatta rytmen i sången och därmed sjunga innan de kan tala. Genom att ha sång -och musikundervisning kan det öka barns ordförråd. 

  • 281.
    Krejsler, John B.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Klasseledelse gennem sociale teknologier2008Ingår i: Klasseledelse: magtkampe i praksis, pædagogik og politik / [ed] Krejsler, J. & Moos, L, Frederikshavn: Dafolo , 2008, s. 230-243Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 282.
    Krejsler, John B.
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Moos, LejfDanish School of Education, Aarhus University.
    Klasseledelse: magtkampe i praksis, pædagogik og politik2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 283.
    Krejsler, John B.
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Moos, Lejf
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Magtkampe i praksis, pædagogik og politik: en introduktion til klasseledelse2008Ingår i: Klasseledelse: magtkampe i praksis, pædagogik og politik / [ed] Krejsler, J. & Moos, L, Frederikshavn: Dafolo , 2008, s. 7-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 284.
    Kress, Bruno
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Mejegård, Maja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inte riktigt på G: 14 elevers röster angående sin studiesituation på individuella programmet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden. Nästan alla i vår undersökning ser fortsatta studier som en väg till ett bättre liv. Det stora flertalet av dem uttrycker stort missnöje med grundskolan men är klart mer positiva till IV-programmet. Som blivande specialpedagoger kan vi av vår undersökning konstatera att en specialpedagog, om det hade funnits någon i verksamheten, hade kunnat leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i verksamheten och erbjudit processhandledning för personalen tillika. Vidare hade en specialpedagog kunnat identifiera de organisatoriska förändringar som långsiktigt behövs, men även kunnat skapa förutsättningar för att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och upplägget av densamma.

  • 285.
    Kristiansson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Flicka, pojke eller funktionshindrad: Om bemötande av elever i träningsskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.

    Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling.

  • 286.
    Kristiansson, Eva-Lill
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En digital värld på fritidshemmet: Bornholmsspelet för barn med annat modersmål än svenska2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska på ett informellt sätt kan utveckla sin kunskap i svenska språket. Genom att använda sig av digitalt spel som heter Bornholmslek inom fritidshemmets verksamhet.

    Teorin utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs (2001) teori om samspel och lärande. I metoden används både observationer och gruppintervjuer. Dessa har genomförts tillsammans med sex barn som är sex år och är inskrivna på fritidshemmet.

    Resultatet jag kom fram till i studien var att barnen utvecklade ett samarbete mellan barnen. Resultatet visar också på att det utvecklades ett lärande i svenska språket genom att barnen spelade Bornholmslek.

  • 287.
    Kroon, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Närvarofrämjande strategier: En kartläggning över arbetet med skolnärvaron i några skånska skolor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka några skånska skolor strategier för att förebygga och åtgärda långvarig skolfrånvaro. Undersökningen görs via en enkätundersökning som sedan analyseras utifrån systemteorin i syfte att utröna om det finns samband mellan skolans utseende, så som storlek och placering, och frekvensen av frånvarande elever på de deltagande skolorna.

    Resultaten visar på en påverkan av bland annat skolans storlek, antalet pedagoger eleven möter per dag på antalet elever med hög frånvaro.

  • 288.
    Käll, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bindå, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”När man börjar förskoleklass måste man kunna knyta skorna och knäppa jackan” Cecilia 6 år: En kvalitativ studie inför övergången från förskola till förskoleklass utifrån barns perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie som syftade till att undersöka hur barnen i förskolan resonerade kring att börja i förskoleklass samt vilken förförståelse barnen hade inför övergången. Studien analyserades utifrån ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Studien byggdes på semistrukturerade personliga intervjuer, där barn i förskolan på väg över till förskoleklass medverkade. Övergången mellan de olika skolformerna liknas vid ett spiralformat mönster som barnen pendlar mellan, innan de hittar sin roll och skapar trygghet i den nya verksamheten. Utifrån barns perspektiv visade studien att kompisarna utgjorde en trygghet i övergången till förskoleklass. Samtidigt tyckte de att det skulle bli spännande, trots att de uttryckte en viss oro inför vad allt det nya skulle innebära

  • 289.
    Lagerstam, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer. 

  • 290.
    Lancing, Michaela
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Hur får jag kontakt med dig?": en kvalitativ studie om kommunikation och samspel mellan förskollärare och förskolebarn2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?

  • 291.
    Landgren, Johan
    Högskolan Kristianstad, Bibliotek och högskolepedagogik.
    Support your student’s writing development: a teacher’s guide to writingguide.se2019Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    What is the core of academic writing – when you look beyond all the formalities and guidelines? How can you, as a teacher, support your students in developing these skills? And how do you create an environment where students feel motivated to write in a creative, as well as formal and correct, way. These are some of the questions that are treated in this teacher’s guide.

    The teacher’s guide aims to inspire and provide you with the tools to work more strategically and proactively with students’ writing. The guide addresses how you can work with subject-oriented writing, popular science texts, constructive alignment, assessment matrices and peer response. Each chapter provides set examples and exercises you can use for inspiration when planning your teaching.

    The guide is aimed at those of you who are involved, as teachers at colleges or universities, in courses where students have to produce essays or other written assignments as part of their examination. It is a complement to the Writing Guide digital platform – a learning resource where students can learn more aboutacademic writing.

  • 292. Landgren, Lena
    et al.
    Svärd, Helen
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    Verksamhetens behållning av learning study2013Ingår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 145-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 293.
    Landgren, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Broqvist, Monica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosengren, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad kan öppna frågor i matematik bidra till ur ett elevperspektiv?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.

  • 294.
    Lang, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Carlberg, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    iCan with iPad: en kvalitativ undersökning kring pedagogers användning av iPad i förskoleverksamheten2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge. Ett informationsbrev och frågeformulär skickades därefter ut via e-mail tillpedagogerna. Deras svar bearbetades och analyserades utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Utifrån det material som samlades in, både litteratur och erhållna svar från pedagogerna, kunde vi få svar på våra frågeställningar. Undersökningen visade att de tillfrågade pedagogerna främst använder surfplattan som ett kompletterande verktyg i verksamheten med syfte att underlätta dokumentationen av barns lärande och utveckling. Det framgick även, utifrån undersökningen, att det finns både fördelar och nackdelar med att integrerar iPaden i förskolan.  

  • 295.
    Larsson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wetterlind, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Mätt i magen – lär hela dagen!: en kvantitativ undersökning kring årskurs nio elevers lunchvanor.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine what pupils in the ninth grade eats for lunch and also whether there is any connection between their lunch habits and perceived ability to concentrate and fatigue. A further aim was to study pupils' experience of dining environment in schools.The study is based on a quantitative method with questionnaires. The study was implemented on four schools in elementary school in themunicipalityofKristianstadand Tanum.

    Our results demonstrate, in accordance with several previous studies conducted in the same age group, that it is about half of the pupils who eats school lunch every day and that the majority are eating school lunch 3-5 days a week. Furthermore, our study shows that the pupils who rarely eat vegetables in school feel tired and distracted to a greater extent than the group of pupils who eat vegetables almost daily. Our result also shows that the group of pupils who eat the main course 3-5 days a week feel both tired and distracted to a greater extent than the group of students who eat the main course more rarely.

    In accordance with previous studies our study shows that differences exist between boys and girls regarding food that is eaten instead of school lunch. Food containing empty calories is the most popular kind, it causes glucose levels to get out of balance which makes students tired and distracted.The result of our study shows that most pupils claim that they often feel tired and distracted during the school day. Hunger affects the individual's emotions, motivation and cognition (Lennernäs, 2011), which can be linked to the fact that only 6 % of pupils feel that they are getting satisfied every day after eating the school lunch. There are also many pupils who choose not to eat anything else those days they choose to skip the school lunch. Nevertheless, the majority of pupils are still happy with the environment in the school dining room and it is barely half the pupils who want bigger influence on what is served for school lunch.

  • 296.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teachers discussing, planning and implementing NOS-aspects in their teaching2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The inclusion of "nature of science" (NOS) in science education has for a long time been regarded as a crucial component in the teaching for scientific literacy. The aim of this study is to investigate how in-service science teachers plan, implement, and afterwards reflect on a NOS teaching session. The participants in the study are Swedish in-service science teachers (n=4) in grades 4-9. Sources of data are teacher-group discussions (before and after the NOS-session), classroom observations, and teachers’ reflective notes. The analytical framework used in this study is developed with a point of departure in the NOS tenets described by Lederman (2007). The preliminary results indicate that although the teachers in different ways explicitly address many different aspects of NOS during the teaching sessions, and they believe that their students are interested in the provided tasks, the teachers themselves are having a hard time coping with the clash between the implemented NOS-session and more traditional views of science teaching.

  • 297.
    Lejon, Isabella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bark, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fritidspedagogens roll utifrån tre yrkesperspektiv: rektor, lärare och fritidspedagog2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en intervjustudie om fritidspedagogers yrkesroll i skolan med fokus på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Resultatet av studien visar att den aktuella skolan uppvisar grund för goda samarbeten mellan samtliga medverkande yrkesroller. Efter flertalet år av samarbete har personal från olika yrkeskategorier utformat ett väl fungerande arbetssätt. Det finns en gemensam syn på fritidspedagogens roll i skolan, samt att fritidspedagogen och dess kompetens behövs under skoldagen. En önskan från samtliga medverkande är avsatt tid för gemensam planering för lärare och fritidspedagoger.

  • 298.
    Lennartsson, Isabella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Axelsson, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Klasslärares språkutvecklande arbetssätt: en studie om klasslärares språkutvecklande arbetssätt för nyanlända elever2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevda språkutvecklande arbete med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. 

    Studien tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om språkinlärning och synen på hur lärare bör arbeta språkutvecklande för andraspråkselever. Vygotskijs teorier om bland annat den proximala utvecklinngszonen och interaktion för lärande är grundläggande för det språkutvecklande arbetssättet. 

    För att samla empiri observerade och intervjuade vi fyra lärare på två skolor för att sedan kunna dra slutsatser om hur de upplever att de arbetar jämfört med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. Den insamlade data analyseras ur en innehållsanalys och ett hermeneutiskt perspektiv. Detta innebär att vi har kategoriserat och tolkat observationerna och deltagarnas intervjusvar. 

    Reslutatet av studein visar att många klasslärare upplever att de utgår ifrån många teorier som finns inom det sociokulturella perspektivet men att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med deras praktiska arbete. Att deras upplevelser och paktiska arbete skiljer sig kan bland annat bero på att det råder tidsbrist och resursbrist. Det kan också bero på att lärare diskuterar ämnet i arbetslaget och därmed har en samstämmig syn på andraspråksinlärning som inte nödvändigtvis stämmer överens med hur man praktiskt arbetar språkutvecklande. 

  • 299.
    Lennernäs, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet: inventering av kunskapslärandet, teorier och begrepp2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Liedtke, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Zur Optimierung der pädagogisch-didaktischen Prämissen gelingenden Fremdsprachenlehrens und -lernens: eine Vergleichsstudie zwischen den USA und Schweden2009Ingår i: Kalba ir kontekstai: III, Vilnius: Vilnius Pedagogical University , 2009, 1, s. 220-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
3456789 251 - 300 av 510
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf