hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 452
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Kjerstensson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Användandet av teckenkommunikation som stöd i förskolan: TAKK Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.

  • 252.
    Krejsler, John B.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Klasseledelse gennem sociale teknologier2008Ingår i: Klasseledelse: magtkampe i praksis, pædagogik og politik / [ed] Krejsler, J. & Moos, L, Frederikshavn: Dafolo , 2008, s. 230-243Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Krejsler, John B.
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Moos, LejfDanish School of Education, Aarhus University.
    Klasseledelse: magtkampe i praksis, pædagogik og politik2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 254.
    Krejsler, John B.
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Moos, Lejf
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Magtkampe i praksis, pædagogik og politik: en introduktion til klasseledelse2008Ingår i: Klasseledelse: magtkampe i praksis, pædagogik og politik / [ed] Krejsler, J. & Moos, L, Frederikshavn: Dafolo , 2008, s. 7-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 255.
    Kress, Bruno
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Mejegård, Maja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inte riktigt på G: 14 elevers röster angående sin studiesituation på individuella programmet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden. Nästan alla i vår undersökning ser fortsatta studier som en väg till ett bättre liv. Det stora flertalet av dem uttrycker stort missnöje med grundskolan men är klart mer positiva till IV-programmet. Som blivande specialpedagoger kan vi av vår undersökning konstatera att en specialpedagog, om det hade funnits någon i verksamheten, hade kunnat leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i verksamheten och erbjudit processhandledning för personalen tillika. Vidare hade en specialpedagog kunnat identifiera de organisatoriska förändringar som långsiktigt behövs, men även kunnat skapa förutsättningar för att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och upplägget av densamma.

  • 256.
    Kristiansson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Flicka, pojke eller funktionshindrad: Om bemötande av elever i träningsskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.

    Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling.

  • 257.
    Kristiansson, Eva-Lill
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En digital värld på fritidshemmet: Bornholmsspelet för barn med annat modersmål än svenska2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska på ett informellt sätt kan utveckla sin kunskap i svenska språket. Genom att använda sig av digitalt spel som heter Bornholmslek inom fritidshemmets verksamhet.

    Teorin utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs (2001) teori om samspel och lärande. I metoden används både observationer och gruppintervjuer. Dessa har genomförts tillsammans med sex barn som är sex år och är inskrivna på fritidshemmet.

    Resultatet jag kom fram till i studien var att barnen utvecklade ett samarbete mellan barnen. Resultatet visar också på att det utvecklades ett lärande i svenska språket genom att barnen spelade Bornholmslek.

  • 258.
    Kroon, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Närvarofrämjande strategier: En kartläggning över arbetet med skolnärvaron i några skånska skolor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka några skånska skolor strategier för att förebygga och åtgärda långvarig skolfrånvaro. Undersökningen görs via en enkätundersökning som sedan analyseras utifrån systemteorin i syfte att utröna om det finns samband mellan skolans utseende, så som storlek och placering, och frekvensen av frånvarande elever på de deltagande skolorna.

    Resultaten visar på en påverkan av bland annat skolans storlek, antalet pedagoger eleven möter per dag på antalet elever med hög frånvaro.

  • 259.
    Käll, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bindå, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”När man börjar förskoleklass måste man kunna knyta skorna och knäppa jackan” Cecilia 6 år: En kvalitativ studie inför övergången från förskola till förskoleklass utifrån barns perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie som syftade till att undersöka hur barnen i förskolan resonerade kring att börja i förskoleklass samt vilken förförståelse barnen hade inför övergången. Studien analyserades utifrån ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Studien byggdes på semistrukturerade personliga intervjuer, där barn i förskolan på väg över till förskoleklass medverkade. Övergången mellan de olika skolformerna liknas vid ett spiralformat mönster som barnen pendlar mellan, innan de hittar sin roll och skapar trygghet i den nya verksamheten. Utifrån barns perspektiv visade studien att kompisarna utgjorde en trygghet i övergången till förskoleklass. Samtidigt tyckte de att det skulle bli spännande, trots att de uttryckte en viss oro inför vad allt det nya skulle innebära

  • 260.
    Lagerstam, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer. 

  • 261. Landgren, Lena
    et al.
    Svärd, Helen
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    Verksamhetens behållning av learning study2013Ingår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 145-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 262.
    Landgren, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Broqvist, Monica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosengren, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad kan öppna frågor i matematik bidra till ur ett elevperspektiv?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.

  • 263.
    Lang, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Carlberg, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    iCan with iPad: en kvalitativ undersökning kring pedagogers användning av iPad i förskoleverksamheten2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge. Ett informationsbrev och frågeformulär skickades därefter ut via e-mail tillpedagogerna. Deras svar bearbetades och analyserades utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Utifrån det material som samlades in, både litteratur och erhållna svar från pedagogerna, kunde vi få svar på våra frågeställningar. Undersökningen visade att de tillfrågade pedagogerna främst använder surfplattan som ett kompletterande verktyg i verksamheten med syfte att underlätta dokumentationen av barns lärande och utveckling. Det framgick även, utifrån undersökningen, att det finns både fördelar och nackdelar med att integrerar iPaden i förskolan.  

  • 264.
    Larsson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wetterlind, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Mätt i magen – lär hela dagen!: en kvantitativ undersökning kring årskurs nio elevers lunchvanor.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine what pupils in the ninth grade eats for lunch and also whether there is any connection between their lunch habits and perceived ability to concentrate and fatigue. A further aim was to study pupils' experience of dining environment in schools.The study is based on a quantitative method with questionnaires. The study was implemented on four schools in elementary school in themunicipalityofKristianstadand Tanum.

    Our results demonstrate, in accordance with several previous studies conducted in the same age group, that it is about half of the pupils who eats school lunch every day and that the majority are eating school lunch 3-5 days a week. Furthermore, our study shows that the pupils who rarely eat vegetables in school feel tired and distracted to a greater extent than the group of pupils who eat vegetables almost daily. Our result also shows that the group of pupils who eat the main course 3-5 days a week feel both tired and distracted to a greater extent than the group of students who eat the main course more rarely.

    In accordance with previous studies our study shows that differences exist between boys and girls regarding food that is eaten instead of school lunch. Food containing empty calories is the most popular kind, it causes glucose levels to get out of balance which makes students tired and distracted.The result of our study shows that most pupils claim that they often feel tired and distracted during the school day. Hunger affects the individual's emotions, motivation and cognition (Lennernäs, 2011), which can be linked to the fact that only 6 % of pupils feel that they are getting satisfied every day after eating the school lunch. There are also many pupils who choose not to eat anything else those days they choose to skip the school lunch. Nevertheless, the majority of pupils are still happy with the environment in the school dining room and it is barely half the pupils who want bigger influence on what is served for school lunch.

  • 265.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teachers discussing, planning and implementing NOS-aspects in their teaching2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The inclusion of "nature of science" (NOS) in science education has for a long time been regarded as a crucial component in the teaching for scientific literacy. The aim of this study is to investigate how in-service science teachers plan, implement, and afterwards reflect on a NOS teaching session. The participants in the study are Swedish in-service science teachers (n=4) in grades 4-9. Sources of data are teacher-group discussions (before and after the NOS-session), classroom observations, and teachers’ reflective notes. The analytical framework used in this study is developed with a point of departure in the NOS tenets described by Lederman (2007). The preliminary results indicate that although the teachers in different ways explicitly address many different aspects of NOS during the teaching sessions, and they believe that their students are interested in the provided tasks, the teachers themselves are having a hard time coping with the clash between the implemented NOS-session and more traditional views of science teaching.

  • 266.
    Lejon, Isabella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bark, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fritidspedagogens roll utifrån tre yrkesperspektiv: rektor, lärare och fritidspedagog2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en intervjustudie om fritidspedagogers yrkesroll i skolan med fokus på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Resultatet av studien visar att den aktuella skolan uppvisar grund för goda samarbeten mellan samtliga medverkande yrkesroller. Efter flertalet år av samarbete har personal från olika yrkeskategorier utformat ett väl fungerande arbetssätt. Det finns en gemensam syn på fritidspedagogens roll i skolan, samt att fritidspedagogen och dess kompetens behövs under skoldagen. En önskan från samtliga medverkande är avsatt tid för gemensam planering för lärare och fritidspedagoger.

  • 267.
    Lennartsson, Isabella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Axelsson, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Klasslärares språkutvecklande arbetssätt: en studie om klasslärares språkutvecklande arbetssätt för nyanlända elever2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevda språkutvecklande arbete med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. 

    Studien tar utgångspunkt i den sociokulturella teorin om språkinlärning och synen på hur lärare bör arbeta språkutvecklande för andraspråkselever. Vygotskijs teorier om bland annat den proximala utvecklinngszonen och interaktion för lärande är grundläggande för det språkutvecklande arbetssättet. 

    För att samla empiri observerade och intervjuade vi fyra lärare på två skolor för att sedan kunna dra slutsatser om hur de upplever att de arbetar jämfört med hur de arbetar språkutvecklande i praktiken. Den insamlade data analyseras ur en innehållsanalys och ett hermeneutiskt perspektiv. Detta innebär att vi har kategoriserat och tolkat observationerna och deltagarnas intervjusvar. 

    Reslutatet av studein visar att många klasslärare upplever att de utgår ifrån många teorier som finns inom det sociokulturella perspektivet men att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med deras praktiska arbete. Att deras upplevelser och paktiska arbete skiljer sig kan bland annat bero på att det råder tidsbrist och resursbrist. Det kan också bero på att lärare diskuterar ämnet i arbetslaget och därmed har en samstämmig syn på andraspråksinlärning som inte nödvändigtvis stämmer överens med hur man praktiskt arbetar språkutvecklande. 

  • 268.
    Lennernäs, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet: inventering av kunskapslärandet, teorier och begrepp2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 269.
    Liedtke, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Zur Optimierung der pädagogisch-didaktischen Prämissen gelingenden Fremdsprachenlehrens und -lernens: eine Vergleichsstudie zwischen den USA und Schweden2009Ingår i: Kalba ir kontekstai: III, Vilnius: Vilnius Pedagogical University , 2009, 1, s. 220-228Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 270.
    Likeric, Hanka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Therese, Andersson
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Avsändare Anonym: en kvalitativ undersökning om fenomenet nätmobbning ur skolpersonalens perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study attempts to explore how schools’ handles and prevents cyber-bullying among pupils. The purpose in this study was to investigate how the school staffs work in secondary schools with grades sixth to ninth. How do the schools discover, prevent and stop cyber-bullying? Do the schools’ have any experiences of cyber-bullying? How do the schools work with anti-bullying concepts – have the new phenomenon cyber-bullying affected and changed the schools´ anti-bullying work in connection with the guidelines and in relation to the "new technology"? This study attempts to examine how this is handled within several secondary schools with three different municipalities. The theoretical starting-points have been an inductive theory which later has resulted in four other theoretical models, Meyrowitz two media-models which are describing social environments and several knowledge theories with a sociology perspective. In this study, the methods have been: conversational interviews with school staff

    –teachers and counselors. The analysis of the empirical material has been primarily content analysis with categorization of sentences which was mainly guided by empirics. The results shows that the schools does not have much experiences of cyber-bullying, they discovers, prevents and stops the phenomenon with same guidelines like the "regular" bullying. The major obstacle in the study showed a lack of resources, mainly among the teachers, such as time pressure and insufficient education on the subject. There also seems to be a lack of collaboration with agents outside the schools, primarily the social services, because the school does not feel that this type of cooperation works. The study provides several issues and several perspectives as a starting point for further research, such as experiences of cyber-bullying at school among pupils and parents.

  • 271.
    Liljedahl, Sven
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Madelene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att skapa ett intresse för böcker handlar ju om att man själv älskar det: En studie om bilderbokens fysiska plats på förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.

  • 272.
    Lind, Sarah
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ett tillfälle för social samvaro, delaktighet och lärande?: att synliggöra det sociala samspelet i måltidssituationer2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning tar sin utgångspunkt i den pedagogiska måltiden på förskolan. Studien är baserad på fyra observationer under lunchsituationen på en förskola. Syftet var att undersöka det sociala samspelet och synliggöra lärandet som sker vid måltiderna. Den teoretiska ansatsen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Skolverket lyfter Livsmedelsverkets riktlinjer för den pedagogiska måltiden och trots detta benämns inte begreppet pedagogisk måltid i läroplanen för förskolan. Vi kan utifrån resultaten se att pedagogerna tog tillvara på barns lärande på ett utmanande sätt kring måltidssituationen, genom att de var aktiva och medvetna om sin roll. Slutsatsen av denna studie pekar på vikten av det sociala samspelet runt matbordet och pedagogers förhållningssätt till barns lärande. Det krävs ett tydligt och medvetet agerande samt att pedagoger ser måltiden som ett tillfälle för lärande, inte bara närande. 

  • 273.
    Linda, Fors
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    My, Wetterlöf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skönlitteraturens inflytande på normer och värderingar: en studie om förskollärares tankar kring barnlitteratur i ett normutvecklande syfte2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

  • 274.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Inte lika utan olika - men likvärdiga2013Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift, ISSN 2000-429X, nr 4, s. 19-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 275.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    "We will surely make it work": teachers planning in preschool classes. Paper presented at the 11 European Early Childhood Education Research Association, (EECERA) Iceland, August 31th to September 3rd2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 276.
    Lindblad, Jan
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Fotosyntesförståelse hos elever och studenter: en forskningsöversikt2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att göra en sammanfattning av forskningen om elevers och lärarstudenters förståelse av processen fotosyntes, samt koppla detta till vad de förväntas kunna om fotosyntesen enligt styrdokumenten. Sammanfattningsvis har forskningen kommit fram till att förståelsen av processen fotosyntes störs av tre punkter: alternativa uppfattningar, bristande förförståelse, samt bristande begreppsförståelse i naturvetenskapliga ämnen. För att bemöta dessa problem anser forskarna att undervisningen behöver bli mer konkret, utgå från problemlösande uppgifter, samt tas upp i tidigare årskurser än vad som görs nu. Intressant nog är detta på gång. Under arbetets tillkomst har det kommit en remissversion till ny kursplan i biologi. Denna innehåller förslag på konkret undervisning, samt tar upp förståelse av fotosyntesen som ett lärandemål tidigare än i den nuvarande kursplanen. Även remissversionen kopplas till forskningen i denna litteraturstudie. Diskussionen inleds med ett avsnitt som tar upp att det, enligt forskningen, ur ett miljöperspektiv är viktigt att förstå fotosyntesen eftersom nästan inget liv kan existera utan denna viktiga process. Eleverna måste alltså känna till fotosyntesen för att förstå och kunna reagera om något miljöproblem hotar den.

  • 277.
    Lindholm, Anneli
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En studie i hur skolan tillgodoser behovet av tydliggörande pedagogik för elever med autism2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.  

  • 278.
    Lindskoug, Elicia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Johansson, Agnes
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Att inte få äta gratis är som att begära att busschauffören ska köpa biljett för att köra bussen”: en studie om pedagogers upplevelser kring arbetet med pedagogiska måltider i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

  • 279.
    Lindström, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Multimodala elevtexter: Elever synliggör sina kunskaper2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi uttrycker oss multimodalt dagligen vilket innebär att vi använder olika modaliteter när vi kommunicerar med andra. Det har visat sig att om elever får möjlighet att konstruera sin egen kunskap och omformulera kunskapen genom att uttrycka sig med hjälp av en annan modalitet än ursprunget, stärker det elevens lärande, detta kallas transduction. Det är även viktigt att låta elever utforska olika sätt att uttrycka sig på i olika kontexter. Då får de möjlighet att utveckla kunskap kring hur de kan uttrycka sig beroende av vilken mottagaren av budskapet är. I mitt examensarbete belyser jag delar av den forskning som finns om hur vi kan stärka elever i sitt lärande med hjälp av multimodala texter. Syftet med min studie är att undersöka vilka semiotiska resurser eleverna väljer att använda och hur de använder resurserna när de synliggör sina kunskaper.

     

    Inom naturvetenskaplig undervisning används ofta beskrivande texter för elever i årskurs 1–3. Det har visat sig fördelaktigt att låta eleverna beskriva och förklara samband multimodalt till exempel genom bild, film och experiment. Jag har funnit att det finns en hel del forskning kring multimodala texter, speciellt med inriktning på läroböcker. Dock finns det mindre forskning kring elevskapade multimodala texter. Därför har jag i min studie valt att göra en fallstudie där jag gör en textanalys på elevernas textproduktioner om djur för att få syn på vilka semiotiska resurser de väljer att uttrycka sig med samt vilka kvalitativa aspekter som kan identifieras. I min analys tar jag hjälp av begreppen komposition, rytm och kohesion.

  • 280.
    Linge, Anna
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Linnéuniversitetet.
    Musik och rörelse - samverkande ämnesingångar i förskolan2017Ingår i: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, s. 5-7Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad  musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet  musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.

  • 281.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Datorn i förskolans lärandemiljö2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 282.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Informations- och kommunikationsteknik i förskolan: en studie med fokus på kontext och barns beskrivna erfarande2000Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 283.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Mönster i barns samvaro vid datorn i förskolan2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 284.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Play around the computer2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is focusing the computer using practice within pre-school activity. Data was collected in three pre-school units with children from 3-6 years of age. The data consists of approximately 13 hours of video-documented observations supplemented by additional field notes of the same events; nine interviews with the teachers and 38 interviews with the children. The study sheds light on the situated valuation, which is ongoing within an institutional practice such as pre-school. The general picture of the teachers’ ways of handling the computer use is described with two main focuses: first, as constituted in the meeting between political visions and every day practice and second, as grounded in the rationality dominating within the discursive practice. In conclusion, it is argued that the dominating rationalities constitute three different meaning shaping practices, in the study labelled as protective, supporting and guiding. These environments do afford quite different possibilities when it comes to getting access to learning about as well as by the computer.

  • 285.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Protection, support and guidance: three ways of talking about and dealing with computer use in pre-school activity2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 286.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Doing pre-school: knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings2010Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, nr 25, s. 77-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to study knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings fronstage. The study is designed as a qualitative case study based on tape recordings of five planning meetings and three video documented activities. Three pre-school teachers and three researchers participated. In the analysis, Foucault’s work on discursive practices is used as theoretical framework. The study highlights knowledge used and cited in the local negotiations. The conclusions are that the knowledge used is based on both professional knowledge related to children's learning and development, and local knowledge of children and their abilities, conditions and personalities. The professional knowledge appears as rather implicit and it is primarily the local knowledge of children and their individual needs and circumstances that is most clearly expressed. Dominant discursive patterns are formulated as the staff make themselves responsible for making the pre-school activity not school-like for the maturing child. On the front stage arena the teachers' tasks primarily appears as a desire to maintain the pre-school content in accordance with pre-school ideology that also controls how they see the children’s learning in pre-school in another perspective than student learning in a school context

  • 287.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Wennås Brante, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    "A Giant Pedagogical roll": conclusions from three learning studies conducted in Swedish preschool. Paper presenterat vid The world organization for early childhood education (OMEP) 29th världskonferens, Shanghai2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 288.
    Ljungqvist, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Integritet i förskolan: En kvalitativ studie av det pedagogiska arbetet med barns integritet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fem förskollärares uppfattning av hur de gör barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet, utifrån definitionen att ha en personlig sfär. Studiens frågeställning är: vad innebär det att arbeta med barns integritet i förskolan? En kvalitativ forskningsinriktning har använts för att få svar på syfte och frågeställning. Valet av undersökningsmetod blev i form av semistrukturerade intervjuer. Detta valdes eftersom intervjuer av kvalitativ karaktär söker respondenternas egna uppfattningar. Resultatet som framkom genom dessa intervjuer analyserades utifrån begreppet relationskompetens som är hämtades från relationell pedagogik. Därefter delades det in i teman, dessa teman är: relationskompetens, där kommunikation är ett undertema samt faktorer som påverkar integritetsarbetet. Studiens resultat pekar på att förskollärarnas lyhördhet och kommunikativa förmåga har betydelse för att göra barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas förhållningssätt och den syn som finns i arbetslaget gällande integritetsarbetet har stor påverkan när det kommer till om barnen blir delaktiga i arbetet kring att stärka sin integritet. Det framkom även att det finns faktorer som påverkar integritetsarbetet, som personal- och tidsbrist, stora barngrupper men även att det kan upplevas som ett känsligt ämne. Respondenterna menar även att integritetsarbetet påverkas och kan utvecklas till det bättre om det i förskolan finns uttalade riktlinjer att sträva efter. 

  • 289.
    Lottsfeldt, Nicolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Oskarsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svårt att räcka till...: en studie om förskollärares uppfattningar kring det egna bemötandet av barn i socioemotionella svårigheter2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.

    Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.

    Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.

    Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel. Barn i socioemotionella svårigheter kan upplevas, av förskollärare, som dels barn med utåtagerande beteende men även barn som är inåtvända. Att vara en närvarande pedagog, vara lyhörd inför barnets behov, vara tydlig men även kärleksfull är flertalet förskollärares uppfattning av hur det egna bemötandet av barn i förskolans verksamhet ser ut, både barn i socioemotionella svårigheter samt övriga barn. Att ligga steget före i verksamheten för att på bästa sätt kunna möta barnet i socioemotionella svårigheter, är en aspekt som förskollärare uppfattar som mycket viktig. Resultatet visar vidare på att förskollärare till viss del i sitt bemötande särskiljer barn i socioemotionella svårigheter i förhållande till övriga barn i barngruppen. Flertalet förskollärare uppger även att faktorer såsom stress, stora barngrupper samt minskad personaltäthet påverkar valet av bemötande.

  • 290.
    Lozic, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Förändringar i synen på arbetsintegrerat lärande 1977–2012: inom sjuksköterskeutbildningar och utbildningar mot Lean Production på Högskolan Kristianstad2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten analyseras styrdokument för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad som har gällt sedan 1977. Därtill analyseras styrdokument för utbildningar mot Lean Production, som startade sedan 2006. Rapporten baseras på kvalitativ textanalys och har som syfte att belysa hur synen på utbildningarna i allmänhet och arbetsintegrerat lärande i synnerhet har förändrats genom åren. I rapporten används begreppet arbetsintegrerat lärande (AIL) som ett samlingsbegrepp för ”VFU” och ”praktik”. När sjuksköterskeutbildningen integrerades i högskoleväsendet 1977 bestod 60 procent av utbildningen av AIL. Andelen AIL inom sjuksköterskeutbildningen minskade under 1980-talet för att nå sin lägsta nivå (38 procent) i och med 1993 års utbildnings- och högskolereform. Utbildningens längd och struktur har sedan Sveriges inträde i EU påverkats av internationella strömningar i allmänhet och EU-direktiv och lagar i synnerhet. Till följd av harmoniseringar av europeiska utbildningar består dagens utbildning av drygt 50 procent AIL. Gemensamt för samtliga utbildningsprogram mot Lean Production är att AIL är en integrerad del av utbildningen men att AIL inte anges som ett separat moment, med tydligt avgränsade förväntade läranderesultat och detaljerade beskrivningar av AIL:s omfattning i kursplanerna (t.ex. i form av antalet högskolepoäng). Däremot sker integrationen av AIL å ena sidan och utbildningens andra delar å andra sidan genom projektarbeten. Kursplanerna betecknar oftast inte projektarbeten som explicita AIL-delar, emellertid finns i utbildningsplanerna antydningar att projektarbeten är en form av AIL.

  • 291.
    Lundberg, Paula
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Oskarsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    " Det sker alltså en utveckling i det pedagogigska arbetet": - En studie av förskollärares resonemang om pedagogisk dokumentation2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande.

     

    Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter.

     

    Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. 

  • 292.
    Lundström, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Småberg, ThomasMalmö högskola.
    Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 293.
    Lundström, Mats
    et al.
    Malmö University.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Nilsson, Karin
    Malmö University.
    Teachers’ experiences from in-service education about inquiry based science education2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     Science teachers have often regarded in-service education as an ineffective way to improve their professional competence. At the same time a lot of resources are spent on in-service education, for instance in different project financed by the EU. This paper reports from a project with the aim to develop science teachers’ skills in inquiry based science education (“IBSE”) and assessment. In-service teacher education is provided by a series of workshops (24 hours in total). In order to investigate how the teachers perceived their development as professionals during the workshops, the teachers answered a questionnaire individually in the end of each series of workshops. The majority of teachers reported that they consider themselves as more experienced in teaching IBSE after the workshops; something they state will make them use IBSE and assessment more in the future. The results also indicate that teachers’ expectations of in-service education have been met by the workshops.

  • 294.
    Ly, Mimmi
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Szemenkár, Rebecka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Litteratursamtal i praktiken: En kvalitativ studie om litteratursamtal i grundskolans mellanår2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar. 

  • 295.
    Lägervik, Chris
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pilfjäll, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barn vill göra rätt och kan göra rätt om de vet hur de ska göra: En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger uttrycker att de arbetar kring konflikter som uppstår i barngruppen på förskolan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

  • 296.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En ny inriktning i utbildningen2007Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 32, nr 4, s. 39-43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 297.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindborg, Amanda
    Kristianstad Studentkår.
    Det hjälper inte lärarutbildningen2014Ingår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 24/9, s. B3-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Fler sökte till dokusåpan Paradise Hotel förra året än till Lärarhögskolan”. Det som började som en rolig grej på underhållningssajten Lajkat.se slutade som en nyhet att ta på allvar. Något Lena Löfgren och Amanda Lindborg vänder sig emot.

  • 298.
    Lönnerheden, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Barns musicerande: Ett verktyg för språkutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie baseras på kopplingen mellan musik och sång och språkutvecklingsarbetet i förskolan. Syftet är att få syn på vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja verbala språkutveckling. Studien baseras på kvalitativa semistrukturella intervjuer med förskollärare från en mindre kommun i södra Sverige och fokus ligger på två avgränsningar inom ämnet: Vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja barns verbala språkutveckling samt hur förskollärare använder musik och sång för att ge stöd åt barns muntliga språkutveckling. Intervjuerna baseras på sex intervjufrågor som ger förskollärarna tillfälle att beskriva sin syn på musik och sång i relation till språkutveckling. Resultatet visar på en mestadels positiv uppfattning om musik och sång som språkutvecklande verktyg samt att arbetet med musik och sång i förskolan baseras på barnens delaktighet och intresse. Detta kan betyda att musik och sång verkligen används för att utveckla barns verbala språk i förskolan samt att förskollärare inser nyttan i användandet av musik och sång med förskolebarn för att utveckla språket.

  • 299.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att bygga broar mellan skilda kontexter: perspektiv på popularisering av forskning för lärare2001Ingår i: Forskningen i skolan, skolan i forskningen: ett möte på lika villkor : dokumentation från forskningssymposium i Malmö 25 januari 2001 / [ed] Andræ Thelin, Annika, Stockholm: Statens skolverket , 2001, s. 11-25Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Introduktion: Vilka är frågorna? Var finns de belysta?1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 13-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
3456789 251 - 300 av 452
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf