hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1742
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Björklund, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bornander, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete: En empirisk studie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag. Under den första kategorin visade det sig att sjuksköterskorna förberedde sig på ett hårt och krävande uppdrag, samtidigt var det svårt att föreställa sig vad som skulle mötas. Under uppdraget upplevdes positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Arbetet var en utmaning och gav en härlig känsla att vara med och påverka. Sjuksköterskorna uttryckte efter uppdraget att det inte gick att förbereda sig på vilka känslor som skulle upplevas. Uppdragen gav energi och känslan av att ha vuxit som människa. Det framkom i studien att det var svårt att vara förberedd inför ett uppdrag, det uttrycktes frustration men ingen stress vilket andra studier visade. Sjuksköterskorna fick lära sig se med nya ögon och interaktionen med patienterna påverkades.

  • 252.
    Björklund, Margereth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    A health promotion perspective of living with head and neck cancer2012Ingår i: Head and neck cancer / [ed] Mark Agulnik, INTECH, 2012, s. 393-428Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Björklund, Margereth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Health promotion and everyday living with head and neck cancer: a qualitative study2011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In society there is a growing awareness that a vital factor for patients with chronic diseases is how well they are able to function in their everyday lives. The aim was to reach a deeper understanding of living with head and neck cancer (HNC). Interviews were performed and critical incident technique, thematic and latent content, and interpretative descriptive analysis were used. Everyday living was expressed as living in captivity, in the sense that patients’ sometimes life-threatening symptoms were constant reminders of the disease. Patients struggled to find power and control from inner strength and other health resources, e.g. social networks, nature, hobbies, activity, and health professionals. Some patients were more vulnerable and felt lost and abandoned by health services, especially before and after treatment. A mutual working relationship during dialoguing and sensed co-operation and equality in encounters with competent health professionals could promote health and well-being. The findings highlight psychosocial rehabilitation in a patient-centred organisation when health professionals support patients’ inner strength and health resources.

  • 254.
    Björklund, Margereth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Living with head and neck cancer: a health promotion perspective - a qualitative study2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte och bakgrund: Avhandlingens övergripande syfte var att få en djupare förståelse för personer med huvud – halscancer vardagsliv samt vad som främjar deras hälsa och välbefinnande d v s ett salutogent synsätt. Kroniska sjukdomstillstånd såsom cancer räknas numera till de stora folksjukdomarna och vid huvud – halscancer är vikten av ett fungerande vardagsliv emellertid ett ofta förbisett folkhälsoproblem.

    Metod: Avhandlingen omfattar fyra delarbeten baserade på kvalitativa data. Resultaten baseras på semistrukturerade individuella intervjuer (n=53) som riktades till 35 utvalda personer. Den första studien (I) genomfördes i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och de övriga i Sverige (II, III, IV). Intervjuerna genomfördes vid ett tillfälle (I, II, III) och vid upprepade tillfälle (IV). Tre olika textanalyser användes, kritisk händelse teknik (I), tematisk innehålls analys (II), latent innehållsanalys (III) och tolkande beskrivande analys (IV).

    Resultat: Att leva med huvud - halscancer beskrevs som ett liv i fångenskap och upplevdes som att åka i berg och dalbana mellan hopp och förtvivlan. De ofta livshotande symtomen påminde ständigt om sjukdomen och upplevdes som hot både mot existensen och mot identiteten. Detta till trots kom ibland en stark optimism och tro på framtiden till uttryck. Några av de intervjuades vardagsliv präglades dock av känslomässig och existentiell ensamhet och upplevelser av sårbarhet och maktlöshet. Att ha makt och kontroll över den egna livssituationen liksom närståendes känslomässiga stöd, ibland dygnet runt, främjade hälsan. Hälsofrämjande kontakter med vårdpersonalen upplevdes främst under sjukhusvistelsen. Avgörande var en god och bekräftande patient vårdar relation samt att personalen hade hög kompetens och visade engagemang och respekt i vårdsituationen. Flera av de intervjuade beskrev dock allvarliga brister i kontakten med sjukvården. Upplevelser av brist på respekt och att inte bli trodd i sin sjukdomsupplevelse beskrevs, vilket vanligast i perioderna före och efter sjukhusvistelsen. Samordningen mellan hälso- och sjukvårdens olika funktioner upplevdes som bristfällig under hela sjukdomsförloppet.

    Konklusion: Inre styrka, goda relationer med närstående, nära kontakt med naturen, hobbyer och andra aktiviteter skapade upplevelser av hälsa och välbefinnande hos personer med huvud - halscancer. I dialog med kompetent vårdpersonal, där samverkan och jämlikhet var tydlig, upplevdes ömsesidiga, vänliga relationer som en hjälp för dem att få ökad egenmakt och kontroll i vardagslivet. Resultatet visar på patienternas långvariga kamp med ett vardagsliv med ständig känslomässig, psykosocial, existentiell, social och ekonomisk oro. Resultatet pekar också på en brist på patientcentrerad organisation och psykosocial rehabilitering, där vårdpersonal stödjer patienters inre styrka och hälsoresurser. Förhoppningen är att resultatet kan leda till en ökad förståelse hos vårdpersonal för hur vardagslivet kan upplevas då man har en huvud- hals cancer, för att på så vis ge adekvat hjälp till dessa patienter och deras närstående.

  • 255.
    Björklund, Margereth
    et al.
    Halmstad University.
    Fridlund, B.
    Halmstad University.
    Cancer patients' experiences of nurses' behaviour and health promotion activities: a critical incident analysis1999Ingår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 8, nr 4, s. 204-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients with head and neck cancer report several disease- and health-related problems before, during and a long time after completed treatment. Nurses have an important role in educating/supporting these patients about/through the disease and treatment so that they can attain well-being. This study describes the cancer patients' experiences of nurses' behaviour in terms of critical incidents after nurses had given them care to promote health. The study had a qualitative, descriptive design and the method used was the critical incident technique. Twenty-one informants from the Nordic countries diagnosed with head and neck cancer were strategically selected. It was explained to the informants what a critical incident implies before the interviews took place; this was defined as a major event of great importance, an incident, which the informants still remember, due to its great importance for the outcome of their health and well-being. The nurses' behaviour was examined, and critical incidents were involved in 208 cases-150 positive and 58 negative ones-the number of incidents varying between three and 20 per informant. The nurses' health promotion activities or lack of such activities based on the patients' disease, treatment and symptoms, consisted of informing and instructing the patients as well as enabling their participation. Personal consideration and the nurses' cognisance, knowledge, competence, solicitude, demeanour and statements of understanding were found to be important. Continuous health promotion nursing interventions were of considerable value for the majority of this group of cancer patients. Oncology nurses could reconfirm and update the care of head and neck cancer patients by including health promotion activities in individual care plans. By more frequent use of health promotion models, such as the empowerment model, the nurses could identify and focus on those individuals who needed to alter their life-style as well as tailor their approach towards these patient by setting goals for well-being and a healthy life-style.

  • 256.
    Björklund, Margereth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sarvimäki, Anneli
    The Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Health promoting contacts as encountered by individuals with head and neck cancer2009Ingår i: Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, ISSN 1752-9816, Vol. 1, nr 3, s. 261-268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. To describe the characteristics of health promoting contacts with health professionals as encountered by individuals with head and neck cancer. Background. Head and neck cancer has a profound and chronic impact on the individual's everyday life, e.g. physical problems that hinder speaking, breathing, eating and drinking. Furthermore, fear and uncertainty can lead to long-term psychological and psychosocial problems. The National Institute of Public Health in Sweden advocates that all care contacts should improve the quality of the individual's health. Design. A qualitative descriptive and explorative design was used. Eight participants were interviewed in the year 2005 and a qualitative thematic content analysis of the data was performed. Findings. Health promoting contacts were defined as contacts where health care professionals contribute positively to the well-being of individual patients. Characteristics include being available, engaged, respectful and validating. Three themes were identified: being believed in one's illness story; having a working relationship with health professionals and receiving individualised, tailored care. Conclusions. Health promoting contacts were experienced mainly during the treatment phase, when patients had daily contact with specific, qualified health professionals. Although the interview questions focused on health promoting contacts, nearly half of the contacts were experienced as not health promoting. Feelings of abandonment were particularly manifested before and after treatment. The starting point for achieving health promoting contact lies in understanding the patient's lifeworld in relation to health, illness and suffering and focusing on the individual's personal strengths and health resources. Relevance to clinical practice. The findings highlighted the importance of ensuring that patient interests and concerns are core considerations in health care. The participants viewed continuing individualised, tailored care and access to ear, nose and throat healthcare professionals as highly important.

  • 257.
    Björklund, Margereth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sarvimäki, Anneli
    The Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Health promotion and empowerment from the perspective of individuals living with head and neck cancer2008Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 12, nr 1, s. 26-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to shed light on health promotion from the perspective of individuals living with head and neck cancer. Eight informants were interviewed and latent content analysis was used. Individuals living with head and neck cancer experienced many problems that had a negative impact on their health. One overarching main theme was demonstrated; the ability to regain control and empower oneself. Three themes emerged: (1) Being enabled by dialogue with one's inner self, including three sub-themes: transformed and improved self-esteem, recognising and embracing existentiality, and increased self-determination. (2) Being enabled by means of contact with a social network, including two sub-themes: emotional support and practical support. (3) Being enabled by means of contact with and a passion for the environment, including two sub-themes: nature, hobbies and activities. Empowerment, the goal of health promotion, was understood as an ongoing process, and the ability to promote health varied and was dependent on internal and external enabling of acting and doing. The interpretation of this ongoing process demonstrates interplay assisted by a dialogue with one's inner self, contact with a social network and a passion for the environment. Altogether, these findings may inspire nurses and other health care professionals to support the individual's empowerment process and pose non-pathology-oriented questions such as "what improves your health?" or "what makes you feel good?"

  • 258.
    Björklund, Margereth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sarvimäki, Anneli
    The Nordic School of Public Health, Gothenburg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Living with head and neck cancer: a profile of captivity2010Ingår i: Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, ISSN 1752-9816, E-ISSN 1752-9824, Vol. 2, nr 1, s. 22-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. To illuminate what it means to live with head and neck cancer.

    Background. Patients could experience head and neck cancer as more emotionally traumatic than other cancers because of visible disfigurement and its life-threatening impact on vital functions. This long-term illness often leads to lifestyle changes such as to physical function, work and everyday tasks, interpersonal relationships and social functioning.

    Design. This study used a qualitative and explorative longitudinal and prospective design with semi-structured interviews and open-ended questions. Twenty-one interviews were conducted with six participants with newly diagnosed or newly recurrent head and neck cancer. The analysis was descriptive and interpretive.

    Findings. The participants were living 'in captivity' in the sense that their symptoms were constant reminders of the disease. Our findings also revealed existential loneliness and spiritual growth, as interpreted within six themes: altered sense of affiliation; hostage of health care; locked up in a broken body, but with a free spirit; confined in a rogue body, forced dependency on others, and caught up in a permanent illness trajectory.

    Conclusions. Living with head and neck cancer involves emotional and existential vulnerability. The participants and their next of kin experienced insufficient support from health services and inadequate coordination between phases of their lengthy illness trajectory. These findings call for changes in oncological rehabilitation and management. Patient care must take a holistic view of everyone involved, centring on the individual and the promotion of health. A care coordinator could navigate between the individual patient needs and appropriate health services, hopefully with results that lessen the individual's emotional and existential confinement.

  • 259.
    Bladh, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Chefers hälsofrämjande arbete och ledarskap för den psykosociala arbetsmiljön: en kvalitativ studie inom äldreomsorgen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.

    Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.

    Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.

    Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete.

    Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

  • 260. Blankenau, I.
    et al.
    Dahlin-Ivanoff, S.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    A comparison of body height estimated by different proxy measures in Swedish older adults2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Approximately 40 per cent of older adults living at home are at risk of malnutrition. To detect this condition, body mass index is often used as a tool. The standard way of measuring body height is in a standing position. Height decreases with age and further, many older adults are not physically capable to undergo standing height measures. As height is one of the components in BMI it can be affected by body height decrease which in turn will affect the estimated prevalence of malnutrition risk. There are many different ways to estimate height by proxy measures. The aim of this study was to investigate whether proxy measurements could prove to be useful when estimating height in Swedish community-dwelling older adults. Home visits were made to 51 men and 51 women, who had participated in the randomized, single-blinded health-promoting intervention study, Elderly in the Risk Zone, living in the urban district Örgryte-Härlanda in Gothenburg, Sweden. Body weight, standing height, recumbent height, knee-height and demi-span was measured. An interview was also conducted, retrieving information regarding e.g. height around 20 years of age. T-test and Wilcoxon rank tests were performed and to further examine the results regression analyses and Bland & Altman-plots were conducted. The result showed that between 20 years of age to present age the men had decreased, in body height, on average 3,8 cm and the women 4,9 cm. In both the regression analysis and in the Bland & Altman plots, recumbent height and youth height seem to best conform to standing measured height. In the men, a negative correlation was found between the difference standing and knee-height measure of body height compared to mean values of the two measures in the Bland & Altman plots, though it was the only measurement that did not show any group mean statistical significant difference from standing height by t-test. No negative or positive correlation was seen in the women by the Bland & Altman plots. Demi-span gave an underestimation of body height in both genders. The present results show that body height seems to decrease with age and that besides standing, the best proxy measure is recumbent height otherwise that right knee-height could be used. Different height measurements could affect the BMI classification. Though we need to learn more about what affects the height decrease with age and what proxy measures are reliable. It would be desirable that a larger study would be conducted.

  • 261.
    Blid Nilsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lindsjö, Marko
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ett bipolärt liv: Erfarenheter av bipolär sjukdom2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts. Denna bygger på fyra självbiografier. I resultatet framkom det att det kan ta lång tid innan diagnosen ställs och därmed rätt behandling sätts in. Samtidigt är det vanligt att patienterna slutar ta sina mediciner på grund av biverkningar. Personer med bipolär sjukdom känner ofta oro och ångest inför att insjukna i nya maniska eller depressiva perioder. Känslor som oro och ångest kan i kombination med depressiva perioder leda till självskadebeteende. Till exempel att de skär sig. Den som drabbas av bipolär sjukdom kan ha stor nytta av familjen som skyddsnät. Även andra personer som är i en likande situation kan vara ett stort stöd.

  • 262.
    Blixt, Miranda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Brun, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Föräldrastöd och hälsa hos svenska femtonåringar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar. Resultatet visade att ungdomar som kunde prata med sina föräldrar/styvföräldrar hade arbetande föräldrar, en bättre familjeekonomi och hade en senare alkoholdebut. Dessutom var de mer fysiskt aktiva och tyckte bättre om skolan. Ungdomar som upplevde sina föräldrar som mer involverade i sin skolgång tyckte mer om skolan och kände sig även mindre stressade av skolarbetet. En bra kommunikation mellan barn och förälder/styvförälder har både i resultat och i litteraturgenomgång visats vara betydelsefull på flera olika områden, vilket tas upp i diskussionen. Denna verbala interaktion i hemmet påverkar hur barnet tar till sig normer och värderingar i samhället, sina egna val av livsstil och det kan även stärka barnets självbild. Som slutsats pekar resultatet på att det är viktigt att samhället satsar på ett stöd för föräldrar och barn. Ett förebyggande arbete hade kunnat förhindra många av de psykosociala problem som kostar samhället pengar men hade också kunnat bidra till att barnen får en tryggare socialisering in i samhället, vilket påverkar barnets hälsa positivt.

  • 263.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Jönsson, Anna-Lena
    Centralsjukhuset Kristianstad.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vårdprogram minskar postoperativt illamående: en klinisk naturalistisk interventionsstudie2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kraven på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och insatser ökar. De bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt och arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad för att ge en god och säker vård. Vårdpersonalen på en kirurgavdelning upplevde att ett stort antal patienter var illamående postoperativt.

    Syftet: var att utvärdera effekterna av införandet av ett vårdprogram för postoperativt illamående för patienter som genomgått planerad operation inom mage/tarm.

    Metod: Studien har haft en kvantitativ, deskriptiv, jämförande pre- och postinterventions design. Metoden som har använts var enkät med strukturerade frågor. Enkäten har använts vid två tillfällen, före (kontrollgrupp) och efter (interventionsgrupp) införandet av vårdprogram för postoperativt illamående.

     

    Resultat: Signifikanta skillnader förelåg så tillsvida att interventionsgruppen hade lägre förekomst av postoperativt illamående, kväljningar och kräkningar postoperativt jämfört med kontrollgruppen.

     

    Slutsats: Vårdprogram för patienter med mag- och/eller tarmoperation är effektivt för att minska postoperativt illamående. Den här använda metodiken för framtagande, implementering och utvärdering av vårdprogram kan med fördel användas för andra vårdområden. Sannolikt kan vårdprogrammet med fördel användas till andra patienter där postoperativt illamående är en riskfaktor.

  • 264.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    SBAB: en modell för kommunikation mellan vårdpersonal - en klinisk interventionsstudie2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Otydlig  kommunikation  mellan  vårdpersonal  är  en  vanlig bakomliggande  orsak  till  patientskador  inom  vården.  Varje  gång  som information ska överföras från en person till en annan riskerar den att bli förändrad på något sätt. Utan gemensam förståelse fås då ett otillräckligt underlag  för  att  t  ex  läkaren  ska  kunna  fatta  rationella  medicinska beslut   och   för   sjuksköterskan  att   göra   adekvata   omvårdnadsåtgärder.

    Syftet:

    Syftet var att utvärdera effekterna av införandet av SBAR – en modell för kommunikation mellan vårdpersonal.

    Metod:

    Studien har haft en kvantitativ, deskriptiv, jämförande pre- och postinterventions design. Metoden som har använts var enkät med strukturerade frågor. Enkäten har använts före och efter införandet av SBAR som modell för kommunikation mellan vårdpersonal. Öppna frågor (kommentarer till respektive fråga) i enkäten analyserades kvalitativt.

    Resultat:

    Vårdpersonalen ansåg i större utsträckning att det genom införandet av SBAR fanns en väl fungerande struktur för innehållet i den muntliga kommunikationen kring patientens tillstånd. Kvalitativa fynd presenteras under fyra teman såsom: Användning av SBAR som struktur, Tiden för rapportering, Patientsäkerhet och Personberoende.

    Slutsats:

    SBAR en modell för kommunikation mellan vårdpersonal är effektiv för att få en struktur på innehållet samt för patientsäkerheten vid rapportering av patienter. Den här använda metodiken för framtagande, implementering och utvärdering av modellen för kommunikation mellan vårdpersonal kan med fördel användas inom andra områden som är i behov av utveckling.

  • 265.
    Blomberg, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stefaniak, Sonya
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman inom sluten psykiatrisk vård2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: All sjukvård som bedrivs i Sverige är frivillig, även den psykiatriska vården. Dock kan vården ibland ske med tvångslagar mot patienters vilja. När sjuksköterskan begränsar en patients autonomi i form av tvångsåtgärder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt även om syftet är att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande åtgärder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvård, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna. Utifrån analysen kunde kategorier skapas utifrån de fynd författarna fann i flera av artiklarna. Resultat: Vid utförandet av tvångsåtgärder upplevde sjuksköterskor etiska dilemman. Genom relation, ändamål och reflektion upplevde sjuksköterskorna att patienternas autonomi kunde respekteras och behandlas bättre. Diskussion: Med grunden i kategorierna från resultatet diskuterades de etiska upplevelserna av att utföra tvingande åtgärder. Ett centralt begrepp som kunde beskriva förhållandet mellan sjuksköterska och patient var paternalism. Lagarna HSL och LPT diskuterades och ställdes i konflikt mot varandra.

  • 266.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att känna igen och lindra smärta hos personer med demenssjukdom2011Ingår i: Att möta personer med demens / [ed] Anna-Karin Edberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, 2, s. 271-285Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 267.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förutsättningar för personcentrerade möten2017Ingår i: Omvårdnad och äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 63-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 268.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Helhetssyn – att binda samman, avgränsa och leda2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 269.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Helhetssyn – att binda samman,avgränsa och leda: rapport från en forskningscirkel om helhet och helhetssyn i omsorg, vård och rehabilitering av äldre2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 270.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: vad innebär det i Region Skåne?2007Ingår i: FoU-tidningen, nr 6, s. 7-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I forskningsplattformens uppdrag ingick att följa och dokumentera närsjukvårdsutvecklingen i regionen. Som ett första steg i detta arbete intervjuades 97 medborgare, medarbetare och beslutsfattare om vad de lade in i begreppet närsjukvård. Avsikten var att ta reda på hur olika grupper såg på vad närsjukvård var eller borde vara. Ett vanligt svar bland framför allt medborgare och medarbetare var att de hade hört talas om närsjukvård men att termen var tvetydig, oklar och kunde förstås på olika sätt. I avsaknad av en klar definition försökte de förstå genom att associera till orden nära och sjukvård.

  • 271.
    Blomqvist, Kerstin
    Department of Nursing, Lund University.
    Older people in persistent pain: nursing and paramedical staff perceptions and pain management2003Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 41, nr 6, s. 575-584Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Persistent pain is a common problem for older people. Knowledge about how nursing and paramedical staff perceive these people and what they do to relieve the pain seems scarce. AIM: To explore nursing and paramedical staff perceptions of older people in persistent pain and their day-to-day management of pain. METHODS: Interviews in Swedish with 52 nursing auxiliaries, Registered Nurses, physiotherapists and occupational therapists were collected from February to May 2000. The analysis was based on their stories (n = 150) about older people in persistent pain who received help in their own homes or in special accommodation. A typology of staff perceptions of pain in older people was developed. Activities to manage pain were examined using content analysis. RESULTS: Respondents perceived the pain as real, exaggerated, trivial, care-related, endured, concealed, self-caused or inarticulate. Older people perceived as exaggerating the pain, those with care-related and self-caused pain evoked frustration in the staff, while those perceived as enduring their pain evoked satisfaction. Various strategies to manage pain were used: no activity, medication, mediating contacts, distracting activities, physical therapies, mobility, work in a gentle way, rest or relieving pressure on body part, and communication concerning pain. The activities differed between the types, as well as between staff with different professional backgrounds. CONCLUSION: Care and treatment provided by staff should be based on older people's needs rather than on staff attitudes and preferences. The typology revealed that staff perceived older people in pain as a heterogeneous group and that their perceptions affected the pain-relieving activities that were offered. It seems urgent to address how to handle pain in older people who never complain and those who complain a great deal, as well as how to handle pain in people with impaired communicative ability. Reflective discussions on feelings related to different individuals are needed.

  • 272.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Personcentrerade resultat2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 91-94Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 273.
    Blomqvist, Kerstin
    Kalmar läns landsting.
    Prioriteringar i vårdflöden för äldre: en förstudie2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett avgränsat projekt som syftade till att undersöka prioriteringar i vård av äldre där flera vårdgivare är involverade. De huvudsakliga frågeställningarna handlade om vilka vardagliga prioriteringar som görs samt vilka motiv eller överväganden som dessa baseras på. Vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som skall ges till äldre personer grundas i organisationens eller samhällets motiv och värderingar men också i personalens egna uppfattningar. Innan relevansen av valda insatser kan bedömas krävs insikt i hur prioriteringar görs och på vilka värderingar de baseras - prioriteringsprocessen behöver med andra ord göras transparent. Denna förstudie är ett försök att i någon mån genomlysa prioriteringsprocessen och därmed fungera som ett avstamp inför fortsatta studier för att förstå hur vård till äldre personer kan ges - utifrån deras egna upplevelser och önskemål. Ett strategiskt urval av elva personer, anställda inom kommunal och landstingsdriven vård och omsorg intervjuades med hjälp av hypotetiska fallbeskrivningar. Studien visade att de prioriteringar som beskrevs sällan handlade om val mellan patientgrupper. I stället beskrevs val mellan olika vård- och omsorgsformer och val mellan olika rehabiliteringsinsatser. De val som oftast beskrevs var om patienten skulle erbjudas vård vid sjukhuset eller vård och omsorg i hemmet och om patienten skulle erbjudas rehabiliteringsinsatser i form av träning eller rehabiliteringsinsats främst i form av hjälpmedel. Analysen visade att beslutet baserades på överväganden relaterade till patienten, personalen och/eller organisationen. I normalfallet grundades beslutet på en kombination av dessa överväganden. Förstudien ger en komplex bild av de överväganden personal grundar sina prioriteringar på. Ett fynd är att beslut om vård/omsorgs- och rehabiliteringsinsatser inte enbart baserades på faktorer hos den individuella patienten utan även på faktorer relaterade till personalen och den organisation där beslutet fattats. Rapporten uppmanar till en allmän prioriteringsdiskussion bland personal som arbetar med äldre personer genom att problematisera människovärdesprincipens tillämpning när exempelvis äldres sociala nätverk vägs in som en prioriteringsgrund för om träning skall erbjudas eller ej. Rapporten uppmanar också till diskussion kring val av måttstock för utvärdering av effekt av olika behandlingar. Med ett kostnadseffektivitetsperspektiv kan prioriteringar av sjukvård och rehabilitering till äldre bli olika beroende på om minimerat funktionsbortfall eller återgång till friskt tillstånd är effektmått. Rapporten uppmanar också till en diskussion om rädslan hos personal att värderas som någon som ”skickar in i onödan” kan påverka prioriteringar av sjukvård till äldre. Slutligen är det viktigt att påpeka att studien inte kan ge något svar på frågan om hur patienten/brukaren uppfattar och värderar kvaliteten i vård eller rehabilitering på olika vårdnivåer. För att få svar på en sådan fråga krävs fördjupade studier som innefattar äldre patienter och deras närstående.

  • 274.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Smärta hos personer med demens2007Ingår i: Jakobsson, Ulf (red), Långvarig smärta, Lund: Studentlitteratur , 2007, s. 107-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 275.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Personcentrerade processer2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 73-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 276.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Department of Nursing, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Nursing, Lund University.
    Living with persistent pain: experiences of older people receiving home care2002Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 40, nr 3, s. 297-306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Although the topic of pain among older people has received increasing interest, little is still known about how pain is experienced or handled by those who no longer manage independently but depend on professionals for help with daily living. Developing pain management for older people requires such knowledge. AIM: To explore sense of self, sense of pain, daily living with pain, sense of others and ways of handling pain in older people with persistent pain. METHODS: Interviews with 90 older people receiving home care from nursing auxiliaries in their own homes or in sheltered accommodation were collected from January to June 2000. A typology of older people in persistent pain was developed. Activities for handling pain were examined using content analysis. FINDINGS: Respondents' experiences of themselves and their pain varied. Two groups of older people, considered as 'competent and proud' and 'confident and serene', expressed satisfaction in spite of pain, while the groups 'misunderstood and disappointed' and 'resigned and sad' expressed dissatisfaction. The most common strategies used were medication, rest, mobility, distracting activities and talking about pain. Respondents chose strategies by balancing the advantages of the activities against the disadvantages these brought for their daily living. CONCLUSION: This study indicates that characteristics of the older people, such as their way of experiencing themselves, how pain affects their daily life and how they perceive effects and side-effects of pain management are areas that need to be identified when staff assess pain and plan pain management. Caring for older people in pain could be improved by listening to and believing their complaints, evaluating effects and side-effects from medications and nonpharmacological pain management and by emphasising the importance of common everyday activities such as mobility and distraction to relieve pain.

  • 277.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-KarinHögskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.Ernsth Bravell, MarieJönköping University.Wijk, HelleGöteborgs universitet.
    Omvårdnad & äldre2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken belyser äldre personers hälsa och ohälsa och bygger på sammanlagt 27 svenska forskares beskrivningar av det aktuella kunskapsläget. De flesta författare har sin utgångspunkt i omvårdnad, men bland författarna återfinns även företrädare för medicin, oral hälsa, kulturgeografi, filosofi, socialt arbete, gerontologi, medicinsk etik, arbetsterapi och fysioterapi.

    Omvårdnad & äldre vänder sig till sjuksköterskestudenter på såväl grund- som specialistutbildning, men även till kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom fältet. År 2017 tilldelades boken Kurslitteraturprisets hederspris med följande motivering: ”För ett hhögaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”eltäckande grundverk, som med gedigen vetenskaplig tyngd, avhandlar ett område som är högaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”

  • 278.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Department of Nursing, University of Lund.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Nursing, University of Lund.
    Managing pain in older persons who receive home-help for their daily living: perceptions by older persons and care providers2002Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 16, nr 3, s. 319-328Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pain is a common problem for older persons who need professional help for their daily living. In this study 94 older persons (75+) in persistent pain were compared with 52 care providers concerning the pain management methods they had used/administered during the previous week and how helpful they perceived these methods to be. Interviews were based on 16 items from the original version of the pain management inventory (PMI). Both groups perceived prescribed medication, rest and distraction as the most frequently utilized methods. Specific methods such as transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) or bracing/splinting or bandaging the affected body part were seldom employed, although most users perceived these methods as helpful. Care providers perceived most methods for managing pain as more effective than older persons did. The results imply that care providers need skills in a variety of pharmacological and nonpharmacological methods to manage pain and a need to evaluate effectiveness of the methods in a systematic way.

  • 279.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Centre for Caring Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R.
    Centre for Caring Sciences, Lund University.
    Pain in older adults living in sheltered accommodation: agreement between assessments by older adults and staff1999Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 8, nr 2, s. 159-169Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate the presence of pain, pain duration, localization(s), intensity, type and pharmacological treatment among older adults living in sheltered accommodation or receiving rehabilitation, as well as the agreement between pain assessments performed by staff and the older adults. Twenty-nine randomly selected older adults (65+ years) and the staff who looked after them participated in a structured interview based on standardized measures for pain assessment and physical, intellectual and communicative functions. Pain was found to be common, with a majority of participants experiencing it every day or all of the time. Nine out of 22 of the older adults in pain had no pain relief drugs at all. Agreement between assessments by the older adults and the staff was no higher than moderate and in general pain levels were underestimated. The findings indicate that older adults were at risk of undetected and untreated pain and the risk was even higher for those with speech difficulties. The provision of good nursing care for older adults in sheltered accommodation requires systematic routines for frequent pain assessments.

  • 280.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Department of Nursing, Unit for Caring Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Nursing, Unit for Caring Sciences, Lund University.
    Recognising pain in older adults living in sheltered accommodation: the views of nurses and older adults2001Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 38, nr 3, s. 305-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sixty-six randomly selected older adults and their contact nurses participated in interviews based on standardised assessments of pain and open-ended questions focusing how pain was expressed and recognised. The sample included older adults with normal as well as cognitively impaired function. Seventy-nine percent of older adults with normal cognition were often in pain. Contact nurses assessed pain in 57% of cognitively impaired older adults. The content in the statements showed that pain recognition was a communicative interactive process based on verbal and non-verbal expressions. The process comprised attempts to understand the cause and intention of the expression and to verify the presence of pain. Changes in mood, facial expressions and physiological responses were described less often by older adults than by their nurses. Contact nurses of cognitively impaired older adults judged immobility as the source of pain, that it was possible to see when the person was in pain and that pain was expressed by paralinguistic and body language more often than contact nurses of cognitively healthy older adults. Characteristics of nurses and older adults could facilitate or hinder pain recognition. The findings indicate a need for reflective discussions in the staff group focusing on how to perform systematic assessments of verbal and non-verbal expressions and of hindrances and facilitators for recognising pain in older adults.

  • 281.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2014Ingår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Anna Ehrneberg & Lars Wallin, Lund: Studentlitteratur, 2014, 2, s. 167-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 282.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Theander, Eva
    Hässleholm Hospital.
    Mowide, Inger
    Hässleholm Hospital.
    Larsson, Veronica
    Hässleholm Hospital.
    What happens when you involve patients as experts?: a participatory action research project at a renal failure unit2010Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 17, nr 4, s. 317-323Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although there is a trend towards developing health care in a patient-centred direction, changes are usually planned by the professionals without involving the patients. This paper presents an ongoing participatory action research project where patients with chronic renal failure, nurses at a specialist renal failure unit, a hospital manager and a researcher worked together to develop patient-centred care. The project combined the expertise of patients in their own experiences of living with a chronic condition with the professional expertise of nurses, the manager and the researcher. As the workload on the unit was uneven, the development work needed to be low in intensity but long-term. Based on a number of dialogues in focus groups, four main development areas were identified; access to test results, prerequisites for postponing the progress of the illness, general awareness and understanding of living with chronic renal failure, and family-focused care. A number of changes have been planned or implemented, such as developing a prototype for a web-based feed-back system, expanding patient education to newly diagnosed patients, steering the nurses' role towards a guiding and family-focused function, and planning a digital story-telling workshop. Involving committed people who have the mandate to change practices were prerequisites for success.

  • 283.
    Bo Jansböl, Maja
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bogdanski, Paulina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Äldre och sexualitet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelse av sin sexualitet samt att beskriva utmaningar i kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och äldre patienter kring sexuella problem. Metod: Det var en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att sexualiteten enligt den äldre var mer än samlag, bland annat närhet och beröring var också en del av sexualiteten. Sexualiteten gav den äldre välbefinnande och den finns alltid kvar. Samtidigt kunde den sexuella lusten minska eller försvinna och det var mer hälsoproblem än åldern som gjorde att sexualitetens betydelse minskade. Ålderdomen blev av båda patient och omvårdnadspersonal upplevd som en barriär mot kommunikation om sexualitet. Äldre tyckte att sexualiteten var privat och inte skulle diskuteras samtidigt som sexuella problem gav upphov till en känsla av skam. Någon omvårdnadspersonal tyckte att det var normalt för äldre att inte ha ett sexualliv, andra tyckte att det var svårare att ta upp sexualitet med äldre än med yngre. I resultatdiskussionen kopplades Jean Watsons omvårdnadsmodell in. Hon beskrev att sexualiteten är ett grundbehov hos människan samt att omvårdnad bör utövas ur ett holistiskt synsätt.

  • 284.
    Bogs Struglics, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Mimmi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelser utav bemötandet med sjuksköterskor vid akut omhändertagande2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Det är lätt att glömma bort närstående när en situation kräver akut omhändertagande, då det är patienten som drabbats som är i fokus. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den närstående i vården. SYFTE: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhändertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehåll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras på nio artiklar där fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskans bemötande var viktigt inom området av akut omhändertagande. Behovet av att tillgodose de närstående, med att delta i omvårdnaden, få information och bli sedda var en övergripande och viktig punkt i relation till bemötandets helhet. SLUTSATS: Genom att vara öppen som sjuksköterska, kommunicera och se hela familjen med närstående som en enhet kan man utveckla sin profession. Närstående behöver lika mycket vård som patienten och sjuksköterskan får aldrig glömma bort närståendes betydelse i omvårdnadsarbetet. 

  • 285.
    Bolejko, Anetta
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Brodersen, John
    Research Unit and Section for General Practice, Institute of Public Health, University of Copenhagen.
    Zackrisson, Sophia
    Department of Medical Imaging and Physiology, Skåne University Hospital Malmö.
    Wann-Hansson, Christine
    Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Psychometric properties of a Swedish version of the Consequences of Screening: Breast Cancer questionnaire2014Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 70, nr 10, s. 2373-2388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate the psychometric properties of a questionnaire addressing psychosocial consequences of false-positive mammographic screening.

    BACKGROUND: The Consequences of Screening - Breast Cancer and Lung Cancer questionnaires target psychosocial consequences of false-positive cancer screening. The Consequences of Screening - Breast Cancer questionnaire and ten items not considered lung cancer specific from the Lung Cancer questionnaire have been adapted for use in mammographic screening in Sweden, but remain psychometrically untested.

    DESIGN: Instrument development paper with psychometric cross-sectional and test-retest design.

    METHODS: Twelve scales of a Swedish questionnaire version were tested by the Rasch model and traditional psychometric methods. Women with false-positive (Group I, n = 640) and negative (Group II, n = 802) screening mammography responded to the study questionnaire and the Nottingham Health Profile during 2009-2011.

    RESULTS: Iterative analyses resulted in nine scales demonstrating Rasch model fit, but all scales exhibited poor targeting with relatively large floor effects. Corrected item-total correlations exceeded the recommended criterion. Score differences between Groups I and II and correlations with Nottingham Health Profile sections followed an expected pattern. Cronbach's α and test-retest reliability was acceptable for group-level assessments for ten and seven scales, respectively.

    CONCLUSIONS: Five scales (Sense of dejection, Anxiety, Behavioural, Sleep and Existential values) of the Swedish questionnaire version demonstrated the best psychometric properties. Other scales should be used more cautiously. Although filling an important gap, causes of concern were identified across scales. The questionnaire should therefore be considered for group-level assessments rather than for measurement of individual degrees of psychosocial consequences.

  • 286. Bolejko, Anetta
    et al.
    Sarvik, Cathrine
    Hagell, Peter
    Brinck, Anita
    Meeting patient information needs before magnetic resonance imaging: development and evaluation of an information booklet2008Ingår i: Journal of Radiology Nursing, ISSN 1546-0843, Vol. 27, nr 3, s. 96-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to develop and evaluate a preparatory information booklet for adult patients undergoing magnetic resonance imaging (MRI). The booklet was developed based on pertinent literature and clinical experience. After ethical approval, it was then evaluated qualitatively in 10 people who had received the booklet before their first ever MRI scan. All patients expressed the need for written preparatory information and seven had experienced prescan anxiety and discomfort. Participants found the booklet informative and easily understood, and expressed appreciation related to procedural, behavioral, and sensory information. A few minor misunderstandings were revealed. The impressions by previously MRI-naive participants in this study indicate that the information booklet was successful in providing procedural, behavioral, and sensory information. Minor booklet modifications should provide means to circumvent current misunderstandings. The process used to develop and evaluate the information booklet for this study illustrates an easily implemented strategy to meet patients' needs for preparatory information in clinical practice.

  • 287.
    Bolejko, Anetta
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Wann-Hansson, Christine
    Department of Caring Sciences, Malmö University.
    Zackrisson, Sophia
    Diagnostic Centre of Imaging and Functional Medicine, Skåne University Hospital, Malmö.
    Brodersen, John
    Research Unit and Section for General Practice, Institute of Public Health, University of Copenhagen.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Adaptation to Swedish and further development of the ‘Consequences of Screening – Breast Cancer’ questionnaire: a multimethod study2013Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, nr 2, s. 475-486Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale:  Experiencing a false-positive screening mammography can cause considerable psychosocial distress. The Consequences of Screening – Breast Cancer questionnaire (COS-BC parts 1 and 2), recently developed in Denmark, is the only condition-specific questionnaire for measuring short- and long-term psychosocial consequences of false-positive mammographic screening. Additional studies are needed to further test the COS-BC before use across cultures. Furthermore, studies have suggested that the consequences of false-positive screening results are partly common across cancer screening settings, although this hypothesis remains largely untested.

    Objectives:  This study (i) assesses content validity of a Swedish version of the COS-BC, (ii) tests whether items expressing long-term consequences of false-positive lung cancer screening results are relevant in a breast cancer screening context and (iii) explores the usefulness of taking results from Rasch analyses of the source version as an aid in questionnaire translation and adaptation.

    Methods:  Following dual-panel translation, content validity was assessed through qualitative interviews with representatives of the target population and the content validity index (CVI). Item locations and Rasch model fit of the source questionnaires were considered in the translation and assessment process.

    Results:  The COS-BC items were generally found relevant and provided coverage of the target construct. Content validity was supported also for nine of 10 lung cancer screening items. Scale CVI values were ≥0.81. Previous Rasch data were useful in facilitating translation and assessing item content validity. The resulting Swedish version of the COS-BC parts 1 and 2 consists of 34 and 23 items, respectively.

    Conclusion:  This study illustrates the value of methodological triangulation and use of data from previous Rasch analyses in questionnaire translation and adaptation. We found support for the hypothesis that consequences of false-positive screening are common across cancer screening settings. Psychometric properties of the Swedish COS-BC remain to be established.

  • 288.
    Bolejko, Anetta
    et al.
    Lund University.
    Zackrisson, Sophia
    Skåne University Hospital Malmö.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wann-Hansson, Christine
    Department of Caring Science, Malmö University.
    A roller coaster of emotions and sense: coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 13-13, s. 2053-2062Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives To explore coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography. Background Mammographic screening has been found effective to decrease breast cancer (BC) mortality, yet there are adverse effects. Psychosocial consequences of false-positive mammographic screening have mainly been investigated from a population-based perspective. A call for qualitative studies to further explore these consequences has thus been postulated. To date, qualitative studies have elucidated women's experiences following their recall breast examinations, but their coping with perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography has not yet been explored. Design An explorative qualitative study. Methods Face-to-face interviews were held with a purposive heterogeneous sample of 13 Swedish-speaking women with a false-positive screening mammography. The transcripts were analysed by the use of an inductive content analysis. Results Coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography implied a roller coaster of emotion and sense. Women described how they imagined the worst and were in a state of uncertainty feeling threatened by a fatal disease. Conversely, they felt protected, surrounded by their families and being professionally taken care of, which together with perceived sisterhood and self-empowerment evoked strength and hope. Being aware of family responsibility became a crucial matter. Experiencing false-positive screening raised thoughts of thankfulness and reappraisal of life, although an ounce of BC anxiety remained. Consequently, gained awareness about BC screening and values in life surfaced. Conclusions Experiencing a false-positive screening mammography triggers agonising experiences evoking a variety of coping strategies. Provision of screening raises the issue of responsibility for an impact on psychosocial well-being among healthy women. Relevance to clinical practice Gained knowledge might provide a basis for interventions to prevent psychosocial consequences of false-positive mammographic screening and provide support for women with a potentially compromised ability to overcome such consequences.

  • 289.
    Bolmsjö, Ingrid
    et al.
    Department of Care Science, Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Andersson, Petra Lilja
    The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University.
    The use of drama to support reflection and understanding of the residents' situation in dementia care: a pilot study2014Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 9, nr 3, s. 183-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background.  One key aspect of person-centredness is striving to understand both the patients' experiences and behaviours from their perspective. These aspects are precisely those that staff in dementia care highlight as causing them most difficulty because the people in their care have major problems expressing themselves. There is thus a need to develop a method to help the staff to achieve interpretation through reflection.

    Aim.  The aim of this study was to explore the use of drama as a tool to support reflection among staff working in the residential care of people with dementia.

    Design.  A qualitative evaluation of a programme consisting of three drama sessions with staff working in residential care (n = 10 nurse assistants).

    Methods.  Data comprised observations and tape recordings of the sessions, the researchers' reflections after each session and a focus-group interview with the participants. The texts were analysed using qualitative content analysis.

    Results.  The analysis showed that: (i) the exercises stimulate reflection about daily caring practice; (ii) the participants must receive extensive information about the purpose of the sessions; (iii) the research team must secure the defined frames and conditions and have practical knowledge about caring for people with dementia and (iv) the management needs to be stable, committed and supportive.

    Conclusion.  Drama seems to be a valid tool to aid reflection, but several adjustments are needed concerning both the content of the sessions and the methodology. When designing a larger intervention study, it would be preferable to the sessions to be combined with staff support to effect changes in care provision resulting from their increased awareness of the residents' situation and experience.

    Implications for practice.  Our results showed that drama can be a means to enhance reflection among staff in residential care for people with dementia. Further research is however needed concerning the effects for the staff's situation and nursing care quality.

  • 290.
    Borg, Christel
    et al.
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Life satisfaction among older people (65+) with reduced self-care capacity: the relationship to social, health and financial aspects.2006Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 5, s. 607-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: This study aimed at investigating life satisfaction and its relation to living conditions, overall health, self-care capacity, feeling lonely, physical activities and financial resources among people (65+) with reduced self-care capacity. BACKGROUND: Knowledge about factors related to low life satisfaction among older people with reduced self-care capacity is sparse, although this is important in health care and nursing so that the care is adapted to their needs and perspective. Previous research has mainly focused on isolated aspects such as pain in relation to life satisfaction among older people in general and less among so those with reduced self-care capacity in general. DESIGN AND METHOD: A subsample of 522 persons was selected from a randomly selected cross-sectional survey using a modified form of the Older Americans' Resources Schedule and Life Satisfaction Index Z. RESULTS: The mean age in the total sample was 77.9; women (79.5) were significantly older than men (77.0). Low life satisfaction was found among women, as well as those living in special accommodations. Life Satisfaction Index Z was 15.3 (SD 5.6) in the total sample. Gender and living conditions did not explain life satisfaction whilst poor overall self-reported health and poor financial resources in relation to needs had the strongest explanatory value. Also of significant importance were loneliness, the degree of reduced self-care capacity and feeling worried. CONCLUSION: Life satisfaction in older people with reduced self-care capacity is determined by several factors, with social, physical, mental and financial aspects probably interacting with each other; especially feeling lonely, degree of self-care capacity, poor overall health, feeling worried and poor financial resources in relation to needs. These factors need to be considered in the care of these people to preserve or improve their life satisfaction. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nursing interventions in terms of preventive home visits, rehabilitation, health education directed towards physical, psychological, social and economic aspects of importance may help to preserve or improve life satisfaction for those with reduced self-care capacity.

  • 291.
    Borg, Viktor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Petersson, André
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Motivation till fysisk aktivitet: en kvalitativ intervjustudie bland fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare. Resultatet, som är uppdelat i ett deskriptivt avsnitt och ett avsnitt med traditionell innehållsanalys, visar på att flertalet faktorer påverkar en individs motivation till fysisk aktivitet. Välbefinnande, kunskap, processinriktat arbete och stöd från social och fysisk omgivning visade sig vara viktiga komponenter för medarbetarnas motivation till fysisk aktivitet. Det är viktigt att, gärna i tidig ålder, skapa förutsättningar för individer att motivera sig själva till fysisk aktivitet. Förutsättningarna borde, utifrån konklusionen, vara en helhet av faktorer som genom en process skapar välbefinnande hos individen. 

  • 292.
    Borgkvist Nilsson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Elizabeth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet. Detta gör att närstående känner sig delaktiga i vården och upplever ett förtroende för sjuksköterskan. Diskussion: Genom att använda sig av KASASM teorin i praktiken kan sjuksköterskan få en förståelse för de närståendes upplevelser när en familjemedlem blir akut somatiskt sjuk. Sjuksköterskan förser närstående med information utan de behöver fråga om den, vilket gör de närstående delaktiga i vården och de förstår bättre vad som händer med familjemedlemmen. Slutsats: Livet förändras för närstående när en familjemedlem blir akut somatisk sjuk. Att bli delaktiga i vården av den sjuke familjemedlemmen är viktigt för de närstående eftersom sjuksköterskan lätt kan försumma behoven de har, och bara ägna sig åt att tillgodose familjemedlemmens omvårdnadsbehov.

  • 293.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Department of Nursing, Unit of Caring Sciences, Faculty of Medicine, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Nursing, Unit of Caring Sciences, Faculty of Medicine, Lund University.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    The Vårdal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund University.
    The experience of quality of life among older people2005Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 19, nr 2, s. 201-220Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although quality of life has been in the focus of attention for over a decade there are few studies available investigating, how the old and the oldest old experience their quality of life or what quality of life actually means for them? To illuminate this, eleven in-depth interviews were conducted with six women and five men (80+) living in their home. An interpretative hermeneutic phenomenological analysis revealed that quality of life in old age meant a preserved self and meaning in existence. Maintained self-image meant that the older people experienced a coherent life with an intact meaning. How quality of life was valued depended on the meaning the old people attached to the areas of importance as well as how they were evaluated. Additionally, areas not generally included when measuring quality of life became discernible. The meaning of home, how life was viewed, thoughts about death and dying, and telling ones story proved to be areas of importance for their perception of quality of life. Thus, indicating that older people's view of quality of life is more complex than some of today's most commonly used quality of life instruments capture and that quality of life assessment tools needs to measure beyond pure health indices. For nursing care the use of life review in everyday care, and an open way towards existential topics as well as a family oriented care along with preventive work helping people to remain in their own homes may enhance their experience of quality of life.

  • 294.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Lunds universitet.
    Hellström, Ylva
    Blekinge tekniska högskola.
    Hagberg, Bo
    Lunds universitet.
    Edberg, Anna-Karin
    Lunds universitet.
    Westergren, Albert
    Lunds universitet.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Lunds universitet.
    Psychometric testing of a quality of life scale among Swedish people 75 years and above in need of help with Activities of Daily Living or not2006Ingår i: Clinical Effectiveness in Nursing, ISSN 1361-9004, E-ISSN 1532-9275, Vol. 9, nr Supplement 1, s. e25-e43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few Quality of Life (QoL) instruments in use today were originally developed for older populations (75+). Information on their validity and reliability in this age group is sparse. The current study investigated the psychometric properties of the Life Quality Gerontological Centre Scale (LGC), a general QoL instrument designed for use among older people. A further aim was to describe and compare QoL with gender and in people needing help with Activities of Daily Living and those not needing such help. A postal questionnaire surveyed 1093 people (mean age 82.7, SD 5.3). Principal component analysis revealed that LGC was reasonably stable as the construct-and cross validation more or less replicated the suggested QoL factors. The instrument differentiated between needing help and not and between men and women. LGC needs further development with respect to reliability, face and content validity but is potentially useful as a diagnostic or an outcome assessment after interventions among older people. Individuals in need of help and women had lower scores in several QoL areas and in total QoL scores compared to those not needing help and men. Older people’s QoL may be improved by interventions directed to areas beyond health and physical functioning. Men and women might also benefit from different interventions directed towards QoL.

  • 295.
    Borglin, Gunilla
    et al.
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University.
    Jakobsson, Ulf
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University.
    Older people in Sweden with various degrees of present quality of life: their health, social support, everyday activities and sense of coherence.2006Ingår i: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 14, nr 2, s. 136-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Public health policies in most European countries are concerned with how to keep older people living independently with a qualitatively good life in the community as long as possible. However, knowledge about what may characterise those seemingly 'healthy' older people is sparse. The aim of the study was to investigate the characteristics of a sample of people (75+) reporting various degrees of Quality of Life (QoL) with respect to QoL in different areas, as well as self-rated health, health problems, social support, everyday activities and sense of coherence. A postal questionnaire was sent out in spring 2001 to a randomly selected population-based sample (n= 600) in the southern parts of Sweden. A two-step cluster analysis was performed (n= 385, mean age 84.6, SD = 5.7) with 'present QoL' as clustering attribute. Three groups were disclosed, classified as high, intermediate and low present QoL, of which 33.8% could be regarded being at risk of low QoL. Those with low present QoL (18.4%) were the oldest and most vulnerable, a majority were women with 'poor or bad' self-rated health, high frequencies of health problems, low total QoL, low social support and sense of coherence and less physically active. Those with high present QoL (47.8%) reported more 'excellent or good' self-rated health, physical activity, satisfactory social support and higher sense of coherence and total QoL than the other two groups. Those with intermediate present QoL (33.8%) had more of 'poor or bad' self-rated health, more health problems were less physically active, had lower total QoL and sense of coherence, and less social support than those with high present QoL. The sample seemed to reflect the ageing process in that the respondents were at different stages of ageing. However, the fact that the level of social support, sense of coherence and self-rated health followed the same curve as QoL may indicate that some are more vulnerable to low present QoL given the same health and these should be targeted in preventive programmes since they report low QoL.

  • 296. Borglin, Gunilla
    et al.
    Jakobsson, Ulf
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Self-reported health complaints and their prediction of overall and health-related quality of life among elderly people2005Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 42, nr 2, s. 147-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe and compare self-reported health complaints, overall and health-related quality of life and to investigate how health complaints, age, gender, marital status, living and dwelling conditions and socio-economy predicted overall and health-related quality of life.

    DATA AND METHOD: A sample of 469 persons (aged 75-99) responded to a postal questionnaire. Multiple linear regression analysis was used to examine possible predictors.

    RESULT: Self-reported health complaints such as pain, fatigue and mobility impairment significantly predicted low overall and health-related quality life. Women had significantly lower overall and health-related quality of life than men, and a significantly higher degree of self-reported health complaints. The regression models had more similarities than differences, implying that the overall quality of life instrument were sensitive to physical influences only supposed to be detected by health-related quality of life instruments. Several of the health complaints predicting low quality of life are amenable for being relieved by nursing care. In the care of older people nurses need to assess for several health complaints simultaneously and be aware of their possible interaction when outlining interventions. Nurses are able to facilitate early detection of health complaints negatively affecting quality of life by implementing more pro-active preventive work as well as a higher degree of thorough and systematic assessments. It also seems important to consider that older woman's and men's needs for high quality of life may differ.

  • 297.
    Borgman, Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ericsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Smärta och depressiva symtom hos ungdomar: finns det ett samband?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 298.
    Borgman, Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ericsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    The relationship between reported pain and depressive symptoms among adolescents2018Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pain and depressive symptoms are common reasons for adolescents to contact the school nurse. The aim was to describe the prevalence of pain (headache, abdominal pain, and back pain) and depressive symptoms among adolescents and to examine whether there is an association between pain and depressive symptoms. This cross-sectional survey included students ( N = 639) in Sweden (median age: 16 years). Over half of the female participants (56%) and one third of male participants (33%) had weekly headaches, abdominal pain, or back pain. Almost every second girl (48%) and one in four boys (25%) had depressive symptoms (as measured by the Center for Epidemiological Studies Depression Scale, scores ≥ 16). There was a significant association between having pain (headache, abdominal pain, or back pain) and having depressive symptoms. It is of great importance for school nurses to adequately identify and treat the cause of pain and other factors contributing to depression.

  • 299.
    Borgqvist, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Cloov, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att leva med lungcancer i den palliativa fasen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dålig prognos och leder ofta till döden. Då bot inte längre är möjligt blir palliativ vård aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri från smärta och plågsamma symtom, att man varken påskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad på empiriska studier inom det valda ämnet. Sökning skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.  Litteraturstudien grundades på tolv kritiskt granskade studier, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

    Resultat: I resultatet framkom fysiska, psykiska, existentiella och sociala upplevelser. Resultatet presenterades med inspiration av Peter Strangs modell om symtomkontrollens betydelse i den palliativa vården. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån två fynd. Ett fynd var dyspné som upplevdes smärtsamt och förknippades med ångest och oro. Det andra fyndet var upplevelsen av förlust av olika slag. Slutsats: Svårt sjuka och döende patienter har rätt att bli vårdade av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor, som försöker förstå deras behov och som upplever det givande att hjälpa dem möta döden.

  • 300.
    Borgström, Caisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Robertsson, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner: så upplever de vårdpersonalens bemötande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot kvinnor i partnerrelationer är ett stort samhällsproblem och varje år dör ungefär 17 kvinnor till följd av våldet. När kvinnorna besöker hälso- och sjukvården kan en unik möjlighet ges att upptäcka partnervåldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan om partnervåld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vårdpersonalen satt ner och lyssnade på dem. Upplevelser av att integriteten och autonomin inte respekterades förkom och även att fokus låg på de fysiska skadorna och att det psykiska välbefinnandet glömdes bort. Diskussion: Diskussionen belyser fyra centrala fynd; att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan, positiva bemötanden gällande att vårdpersonalen var närvarande och lyssnade på kvinnorna, att kvinnorna inte blev respekterade och tagna på allvar samt att kvinnornas psykiska välbefinnande glömdes bort. Slutsats: De flesta kvinnor som blivit utsatta för partnervåld upplevde att vårdpersonalen inte bemötte dem på det sätt de önskade och kvinnorna fick därmed inte den hjälp de var i behov av.

3456789 251 - 300 av 1742
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf