hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 955
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Dina, Fikrije
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson Porsebäck, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhöriga till strokedrabbade: deras behov av information och stöd: en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Då en person drabbas av stroke blir han/hon beroende av hjälp och då känner anhöriga att de ofrivilligt får ansvaret att vårda sin familjemedlem. För de anhöriga är det oftast en ny okänd värld som öppnar sig och deras informationsbehov är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det behov av information och stöd som anhöriga till de som drabbats av stroke har. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och en innehållsanalys gjordes enl. Forsberg och Wengström. Resultat: Studiens resultat presenteras med tre huvudkategorier: Upplevelsen av att vara anhörigvårdare; Anhörigas behov av information och stöd; Faktorer hos anhöriga som påverkar flödet av information. De flesta anhöriga ansåg att de inte fick tillräcklig och adekvat information under tiden deras familjemedlem vårdades på sjukhus. Detta kunde medföra osäkerhet och rädsla hos många anhöriga. Slutsats: Det är av stor betydelse att vårdpersonalen ger de strokedrabbades anhöriga individuellt anpassad information och stöd eftersom de förväntas bli deras informella vårdare efter utskrivning.

  • 252.
    Dina, Fikrije
    et al.
    Kristianstads kommun.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    How school nurses experience their work with schoolchildren who have mental illnes: a qualitative study in a Swedish context2014Inngår i: Global Journal of Health Science, ISSN 1916-9736, E-ISSN 1916-9744, Vol. 6, nr 4, s. 34110-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Reports from research have shown that mental illness has increased dramatically in recent years and is currently one of the biggest problems among Swedish children and adolescents.

    Aim: The aim of this study was to describe how Swedish school nurses experience their work with schoolchildren who have mental illness

    Method: Data were gained by individual interviews with school nurses (n = 10) and were analyzed by using manifest qualitative content analysis.

    Results: The results of the study showed that school nurses used various tools when working with schoolchildren who have mental illness. The working tools were regular health talks, motivational interviewing, individual counseling, family counseling, creating trust, and affirming the child's confidence. 

    Conclusion: Results of the study demonstrate the need for further research on schoolchildren's experience of getting help and support from the school nurse. 

  • 253.
    Djulabic, Jasminka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lundahl, Annika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sarman, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Copingstrategier som smärtlindring vid omläggning av brännsår: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultat: Avledning, avslappning och hanterbarhet visade sig vara de centrala fynden vid de olika copingstrategierna. Beroende på vilken strategi patienten använder sig av varierar tyngdpunkten mellan de olika fynden. Slutsats: Smärtintensitet, aktivering och hanterbarhet var viktiga faktorer som kan påverka copingförmågan och därmed smärtlindringen. För att kunna hjälpa patienter att bemästra sin situation på ett adekvat sätt är det viktigt för sjuksköterskor att bli medvetna om betydelsen av dessa faktorer.

  • 254.
    Dolk, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Karmeborn, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar. Data eftersöktes i databaserna Cinhal, PubMed och PsycINFO. Resultat: De behov som identifierats och beskrivs i resultatet är; delaktighet, information och kunskap, normalitet och kontinuitet i vardagen, stöd samt meningsfullhet. Slutsats: Alla närstående borde ges chans att få en så meningsfull sista tid som möjligt tillsammans med patienten. För att möjliggöra detta krävs att vårdpersonalen har ett holistiskt synsätt, då tillfredställelsen av ett behov ofta är beroende av att även andra behov uppfylls.

  • 255.
    Doward, Lynda C.
    et al.
    Galen Research, Manchester.
    Meads, David M.
    Galen Research, Manchester.
    Fisk, John
    Dalhousie University, Halifax, Nova Scotia.
    Twiss, James
    Galen Research, Manchester.
    Hagell, Peter
    Lund University.
    Oprandi, Nadia C.
    University of Verona.
    Grand'Maison, François
    Université de Sherbrooke, Sherbrooke, Quebec.
    Bhan, Virender
    Dalhousie University, Halifax, Nova Scotia.
    Arbizu, Txomin
    University of Barcelona.
    Kohlmann, Thomas
    Greifswald University.
    Brassat, David
    Department of Neurology and INSERM U536, University of Toulouse.
    Eckert, Benjamin J.
    Novartis Pharmaceuticals, East Hanover, New Jersey.
    McKenna, Stephen P.
    Galen Research, Manchester.
    International development of the Unidimensional Fatigue Impact Scale (U-FIS)2010Inngår i: Value in Health, ISSN 1098-3015, E-ISSN 1524-4733, Vol. 13, nr 4, s. 463-468Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The 22-item Unidimensional Fatigue Impact Scale (U-FIS) provides an index of the impact of fatigue on patients with multiple sclerosis (MS). The objective is to produce eight new language versions of the U-FIS: Canadian-English, Canadian-French, French, German, Italian, Spanish, Swedish, and US-English.

    METHODS: The U-FIS was translated via two translation panels. Cognitive debriefing interviews conducted with patients in each country assessed face and content validity. Scaling and psychometric properties were assessed via survey data with patients in each country completing the U-FIS, Nottingham Health Profile (NHP), and demographic questions.

    RESULTS: Cognitive debriefing interviews demonstrated U-FIS acceptability. Analysis of postal survey data showed all new language versions to be unidimensional. Reliability was high, with test-retest correlations and internal-consistency coefficients exceeding 0.85. Initial evidence of validity was provided by moderate to high correlations with NHP scales. The U-FIS was able to discriminate between groups based on employment status, perceived MS severity, and general health.

    CONCLUSION: The U-FIS is a practical new measure of the impact of fatigue. It was successfully adapted into eight new languages to broaden availability for researchers. Psychometric analyses indicated that the new language versions were unidimensional and reproducible with promising construct validity.

  • 256.
    Dunér, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna, Wallin, Lars, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 181-212Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 257.
    Dychawy-Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Forskningscirklar för utveckling av närsjukvården i Bromölla kommun2007Inngår i: FoU-tidningen, nr 6, s. 11-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 258.
    Dychawy-Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Samtal om närsjukvården i Bromölla2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 259.
    Dzanic, Jasmin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Swenson, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans förebyggande åtgärder avseende alkoholmissbruk2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt World Health Organisations världshälsorapport bidrar alkohol till mer än 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vållar 1,8 miljoner dödsfall årligen i hela världen. Alkohol har alltid varit och är än idag ett av världens största samhälls- och sjukvårdsproblem. I Sverige är det mer än sex tusen personer som dör i alkoholrelaterade sjukdomar per år, vilket motsvarar lika många dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas därför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande åtgärder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka alkohol. Metod: Arbetet är en allmän litteraturstudie baserat på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Okunskap och dålig utbildning skapade en osäkerhet hos sjuksköterskan, vilket kunde resultera i att de inte vågade ingripa när de mötte personer som hade ett alkoholmissbruk. Tidigt ingripande hade enligt studier en viktig uppgift då det visade sig att en tidig intervention oftast förhindrade ett skadligt intag av alkohol i framtiden. Det viktigaste och kanske tuffaste steget för en sjuksköterska var att våga uppmärksamma skadligt alkoholintag hos en patient och att det helst skulle vara en rutin i sjuksköterskans arbete.

  • 260.
    Eckhoff, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Copingstrategier hos patienter med cancersjukdom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping. Genom att öka sjuksköterskors förmåga att identifiera patienters copingstrategier, kan bemötandet och förmågan att förstå individen förhoppningsvis förbättras. Syftet med studien var att belysa copingstrategier hos patienter med cancersjukdom. En litteraturstudie som bygger på tjugo vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa och åtta kvantitativa studier. Resultatet visar att patienter med cancer hanterar sjukdomen på olika sätt. Genom att påverka det som är möjlig, försöka se utifrån ett positivt perspektiv men även strategier som innebar att se utifrån ett negativt perspektiv. Andra sätt att hanterasjukdomen var att ta fokus från sjukdomen och finna stöd i olika former. Copingstrategier har olika effekt beroende på individuella faktorer och under vilken tidsperiod de används. Strategier med negativ effekt kan ha allvarliga konsekvenser och bör därför vara viktiga för sjuksköterskor att identifiera. Genom att försöka hjälpa till bättre coping kan fysisk och psykisk skada minska, trots sjukdom.

  • 261.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att arbeta inom vård och omsorg av äldre2004Inngår i: Att vara äldre: Man har ju sina krämpor / [ed] Blomqvist, K. & Edberg, A-K., Lund: Studentlitteratur AB, 2004, s. 15-25Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 262.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Att möta personer med demens2002Inngår i: Att möta personer med demens / [ed] Anna-Karin Edberg, Lund: Studentlitteratur, 2002, s. 13-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 263.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Att möta personer med demens2011Inngår i: Att möta personer med demens / [ed] Anna-Karin Edberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2011, 2, s. 19-33Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 264.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Beteendemässiga och psykologiska symptom vid demens (BPSD)2013Annet (Annet vitenskapelig)
  • 265.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Care for the caregivers2012Inngår i: Bridging the gap: god demensomsorg – et spørsmål om ledelse, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 266.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Individuellt anpassad omvårdnad2002Inngår i: Att möta personer med demens / [ed] Edberg, A-K, Lund: Studentlitteratur AB, 2002, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 267.
    Edberg, Anna-Karin
    Vårdalsinstitutet.
    ”Jag önskar att jag kunde göra så mycket mer”2008Inngår i: Tidningen Äldreomsorg, ISSN 1403-7025, nr 5, s. 56-59Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 268.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kognitiv svikt2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Edberg, Anna-Karin, Wijk, Helle, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 645-685Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 269.
    Edberg, Anna-Karin
    Lunds universitet.
    Minnessvårigheter och förvirringstillstånd2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Anna-Karin Edberg & Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 749-791Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 270.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nurses difficulties in dementia care2005Inngår i: Focus on quality of life/ dementia care, Stuttgart: Demenz support , 2005Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 271.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Nurses wellbeing: an important factor for high quality care in residential care facilities2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 272.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    När sinnena sviktar2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 239-248Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 273.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Palliativ vård till äldre personer inom kommunal vård och omsorg2012Inngår i: Ä : en tidning för Riksföreningen sjuksköterskan inom äldrevård : geriatriker, dietister inom geriatrik samt alla professioner runt den äldre patienten, ISSN 2001-1164, nr 1, s. 11-13Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 274.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Palliativ vård ur ett kommunalt perspektiv2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 275.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Palliativ vård vid särskilt boende: svårigheter och möjligheter2013Annet (Annet vitenskapelig)
  • 276.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Personcentrerad omvårdnad2011Inngår i: Att möta personer med demens / [ed] Anna-Karin Edberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, 2, s. 151-169Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 277.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    På väg mot en personcentrerad demensvård2011Inngår i: Från äldreboende till medicinsk forskning / [ed] Frimurarstiftelsen, Stockholm: Konung Gustaf V:s och drottning Victorias frimurarestiftelse , 2011, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 278.
    Edberg, Anna-Karin
    Vårdalsinstitutet.
    Ålder som kriterium för prioriteringar inom hälso- och sjukvård2007Inngår i: Vårdalnytt, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 279.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Department of Health Sciences, and the Vårdal Institute, Lund University.
    Bird, Mike
    NSW Greater Southern Area Health Service and National Australian University , Canberra, Australia.
    Richards, David A.
    Department of Health Sciences , University of York , United Kingdom.
    Woods, Robert
    School of Psychology, University of Wales Bangor , United Kingdom.
    Keeley, Philip
    School of Nursing, Midwifery and Social Work, The University of Manchester , United Kingdom.
    Davis-Quarrell, Vivienne
    School of Psychology, University of Wales Bangor , United Kingdom.
    Strain in nursing care of people with dementia: nurses' experience in Australia, Sweden and United Kingdom2008Inngår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 12, nr 2, s. 236-243Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    The aim of this study was to explore nurses' experience of strain in dementia care.

    METHOD:

    Focus groups were held with 35 nurses in Sweden, Australia and UK, who care for people with dementia. The discussions were tape-recorded and analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS:

    The nurses described the complexity of their situation and referred to environmental factors such as 'the system', community attitudes, other staff, residents' family members and also their own family. With regard to caring for people with dementia, three main sources of strain could be identified: Being unable to reach; Trying to protect; and Having to balance competing needs.

    CONCLUSION:

    The nurses' experience could be understood as a desire to do the best for the people in their care by trying to alleviate their suffering and enhance their quality of life. When they did not have the resources, opportunity or ability to do this, it caused strain.

  • 280.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Molander, Ulla
    Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Wijk, Helle
    Göteborgs universitet & Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Sund-Levander, Märta
    Linköpings Universitet.
    Ernsth Bravell, Marie
    Jönköping University.
    Vanliga symtom hos äldre2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 355-395Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 281.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nursing care for people with frontal-lobe dementia: difficulties and possibilities2008Inngår i: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 20, nr 2, s. 361-374Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nursing care for people with dementia diseases affecting the frontal lobes places special demands on staff, but there is little information available about how best to tailor nursing care. The aim of this study was to describe nurses' experience of difficulties and possibilities in caring for people with dementia diseases with frontal-lobe dysfunction.METHOD: The study was carried out as a descriptive qualitative study. Data collected during interviews with nursing staff (n = 10) were analyzed using qualitative content analysis.RESULTS: The difficulties experienced were related to the patients' lack of inhibition and judgment, anxiety, agitation, reduced ability to deal with physical needs, egocentricity, imbalance between rest and activity and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staff's professional encounters, characterized as being clear and consistent, a step ahead, flexible, calm and creating a positive atmosphere, close and trusting and being and doing things together. Continuous feedback and support were prerequisites for the engagement of the staff.CONCLUSION: Nursing care in this context involves ethical issues whereby the residents' integrity must be balanced against a safe and secure environment. Nursing care is a sensitive but also demanding task, where nurses' actions can reduce the negative effects of the disease. It is therefore important to support staff in nursing care so they are able to manage their work and reduce the risk of emotional exhaustion.

  • 282.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Ericsson, E.
    Ernsth Bravell, M.
    Nobis, R.
    Wijk, H.
    Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre gör skillnad2013Inngår i: Ä : en tidning för Riksföreningen sjuksköterskan inom äldrevård : geriatriker, dietister inom geriatrik samt alla professioner runt den äldre patienten, ISSN 2001-1164, nr 4, s. 33-36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 283.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna.
    Friberg, Febe
    Universitetet i Stavanger.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna.
    Wijk, Helle
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Ersta Sköndal högskola.
    Introduktion2013Inngår i: Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden / [ed] Edberg, Anna-Karin; Ehrenberg, Anna; Friberg, Febe; Wallin, Lars; Wijk, Helle; Öhlén, Joakim, Lund: Studentlitteratur, 2013, , s. 264s. 15-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 284.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ehrenberg, AnnaHögskolan Dalarna.Friberg, FebeNorge.Wallin, LarsHögskolan Dalarna.Wijk, HelleGöteborgs universitet.Öhlén, JoakimErsta Sköndal högskola.
    Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna bok och webb är den efterfrågade och fristående fortsättningen på Omvårdnadens grunder. Redan före sin publicering har Omvårdnad på avancerad nivå varit känd för många under det lekfulla arbetsnamnet Omvårdnadens höjder. Innehållet är två sammanflätade delar: en tryckt bokdel och en digital webbdel. Den senare är helt unik i sitt slag. Ett åttiotal forskande och/eller kliniskt verksamma sjuksköterskor har skapat en digital artikelsamling som beskriver tillämpningen av avancerad omvårdnad inom respektive specialistområde. Webbmaterialet innehåller även sammanfattande ljudklipp, frågor samt den tryckta boken i sin helhet så att den kan läsas på exempelvis iPad. Detta är det första bokverket i Sverige som beskriver huvudområdet omvårdnad på avancerad nivå. Utgångspunkten är de sex kärnkompetenser som är gemensamma för alla professioner inom hälso- och sjukvården och som Svensk sjuksköterskeförening rekommenderar bör utgöra en röd tråd med progression genom utbildningarnas nivåer:

    • Personcentrerad vård
    • Samverkan i team
    • Evidensbaserad vård
    • Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
    • Säker vård 
    • Informations- och kommunikationsteknologi

    Tillsammans bildar bok och webb ett gemensamt och mångfaldigt innehåll för specialistsjuksköterskeutbildningarna. Avsikten är att skapa en grund för dessa utbildningar och deras motsvarigheter där omvårdnad på avancerad nivå kan beskrivas och problematiseras. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

  • 285.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Lunds universitet.
    Ehrenberg, AnnaFriberg, FebeWallin, LarsWijk, HelleÖhlén, Joakim
    Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 286.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds universitet.
    Varför krävs ett  flervetenskapligt perspektiv på hälsa, vård och omsorg till äldre?2013Inngår i: Ä : en tidning för Riksföreningen sjuksköterskan inom äldrevård : geriatriker, dietister inom geriatrik samt alla professioner runt den äldre patienten, ISSN 2001-1164, nr 1, s. 32-34Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 287.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Ericsson, Iréne
    Jönköping University.
    Kognitiv förmåga och svikt2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 405-427Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 288.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Ericsson, Iréne
    Jönköping University.
    Gunnarsson, Evy
    Stockholms universitet.
    Psykisk ohälsa2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 433-455Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 289.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ernsth Bravell, Marie
    Hälsohögskolan Jönköping.
    Kompetensen måste höjas på särskilda boenden för äldre2013Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 45, s. 1984-1986Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Personer som bor och vårdas på särskilt boende (säbo) har omfattande omvårdnadsbehov och ofta nedsatt kognitiv funktion, de är ofta multisjuka och har många olika läkemedel samtidigt.

    Om en god vårdkvalitet ska kunna garanteras, måste kompetensen bland vårdpersonalen höjas, framför allt avseende specifik geriatrisk kompetens.

    En betydande andel av de äldre som bor och vårdas på säbo avlider också där, trots att förutsättningarna för att ge en god palliativ vård vid livets slut är begränsade.

  • 290.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Moyle, Wendy
    Brisbane, Australien.
    Chan, Sally
    Singapore.
    The IPA complete guides to Behavioural and Psychological Symtoms of Dementia, BPSD: Nurses guide2012Bok (Annet vitenskapelig)
  • 291.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Törnquist, Agneta
    Stockholms universitet.
    Hasson, Henna
    Karolinska Institutet.
    Sjuksköterskans roll som ledare i kommunal vård och omsorg2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna; Wallin, Lars, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 279-294Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 292.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wijk, HelleGöteborgs universitet.
    Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa2014Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa belyser omvårdnadens betydelse ur såväl ett salutogent och förebyggande, som ett behandlande och vårdande perspektiv. I boken har 33 svenska forskare bidragit med beskrivningar av det aktuella kunskapsläget utifrån sin egen, och andras, forskning inom respektive område. Flertalet författare är sjuksköterskor med doktorsexamen.

    Boken består dels av kapitel som fokuserar på hur man kan stärka patientens hälsa och välbefinnande, dels av kapitel som fokuserar på omvårdnad vid olika besvär. De kapitel som fokuserar på hälsa och välbefinnande handlar exempelvis om hur man kan stödja delaktighet och känslan av sammanhang samt vikten av en god miljö för omvårdnadens genomförande. De kapitel som fokuserar på omvårdnad vid olika besvär handlar exempelvis om sjuksköterskans bedömning och åtgärder, både generellt enligt omvårdnadsprocessens olika steg vid akuta situationer, men även vid olika vanligt förekommande symtom och tecken på ohälsa. Varje kapitel inleds med en övergripande beskrivning av området, orsaker till patientens besvär samt patientens upplevelse. Därefter följer en beskrivning av hur sjuksköterskan kan bedöma och hjälpa patienten med fokus på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

    Omvårdnadens grunder består av totalt tre publikationer utan inbördes ordning: Perspektiv och förhållningssätt, Ansvar och utveckling samt Hälsa och ohälsa. I första hand är böckerna avsedda som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande nivå, men även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården har nytta av böckerna. Instruktioner för hur man kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

  • 293.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Lunds universitet.
    Wijk, HelleSahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
    Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa2009Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 294.
    Edberg, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Karlsson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer: sjuksköterskans attityder2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende. Översikten är baserad på sju vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som både kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: De artiklar vi fann pekade på en negativ attityd hos sjuksköterskor till att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer. De mest framträdande attityderna är att det är en krävande patientgrupp, och att det inte känns meningsfullt att vårda dem. Diskussion: För att kunna uppnå bättre vårdkvalitet och förbättra vårdmötet till patienter med substansberoende behövs det enligt resultatet en attitydförändring hos sjuksköterskor. Kunskap, erfarenhet och en känsla av mening i vårdandet av patientgruppen verkar vara viktigt och diskuteras enligt Antonovsky´s KASAM teori.

  • 295.
    Edbladh, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Johnsson, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att leva med ALS: en litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som i Sverige drabbar cirka 200 personer varje år. Sjukdomen är progressiv och gör att den drabbade personen förlorar kroppsliga funktioner och avlider oftast inom fem år. Att arbeta med personer som har en dödlig sjukdom kräver inte bara kunskap om sjukdomen utan också om hur personer upplever att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes. Analysen gjordes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier presenterar upplevelserna av att leva med ALS. Dessa benämns En kropp i förändring, Relationer till andra påverkas, Hopp & hopplöshet, Kontroll & kontrollförlust samt Existensen utmanas. Slutsats: Personer som lever med ALS upplever ofta negativa känslor vilket påverkade deras livskvalitet i negativ riktning. Det uppmärksammades i mindre utsträckning även positiva känslor i samband med sjukdomen. För att kunna tillgodose en tillfredställande vård med grund i de individuella upplevelserna finns det behov av mer forskning inom ämnet. Genom mer kunskap om hur sjukdomen upplevs ökar förutsättningarna för personal att möta dem i deras individuella behov och därmed kan individens välbefinnande under sjukdomsförloppet öka.

  • 296.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Nilsson, Gabriella
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Att vara nyanställd inom en allmänpsykiatrisk kliniks slutenvård: en kartläggning utifrån sjuksköterskors erfarenheter2016Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskornas erfarenheter av att vara nyanställd inom en allmänpsykiatrisk kliniks slutenvård. Målet med kartläggningen var att den skulle kunna ligga till grund för utvecklingen av en handlingsplan som kan underlätta introduktionen för nyanställd personal. Studien genomfördes genom en modifierad form av Group Concept Mapping utifrån prompten ”Exempel på betydelsefulla erfarenheter av att vara nyanställd sjuksköterska på psykiatriska klinikens slutenvård är…”. I resultatet framkom följande betydelsefulla områden; introduktion, bemötande och arbetsklimat, ledning och organisation, information vid anställningsintervju, kunskaper specifika för psykiatri, rutiner och struktur, roller krav och förväntningar samt reflektion. Innehållet i samtliga områden ansågs vara lika betydelsefulla dock bör introduktionen utformas utifrån varje sjuksköterskas erfarenheter, kunskaper och individuella behov. Framträdande i resultatet var även betydelsen av en gynnsam miljö, som präglas av ett gott arbetsklimat, relevant stöd från kollegor och chefer, möjlighet till reflektion och att få vara ny på arbetsplatsen.

  • 297.
    Edlund, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Olsen, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Övergången från barn- till vuxenklinik: Unga vuxna med diabetes mellitus typ 12010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att bli vuxen är en utmaning för alla unga, med kravet att börja ta eget ansvar. För unga vuxna med diabetes mellitus typ 1 innebär det ännu en utmaning, övergången från barn- till vuxenklinik. Syftet med studien var att belysa övergången från barn- till vuxenklinik hos unga vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på fem artiklar. I resultatet framkom det att övergången upplevdes både som positiv och negativ med yttre faktorer som kunde påverka. Framför allt var det informationen som upplevdes otillräcklig. Det var information som inte passade till de unga vuxnas ålder eller ingen information alls. I artiklarna uttrycktes det hur de önskade att övergången skulle ha varit, oavsett om den upplevdes som positiv eller negativ. Exempel på detta var mer information, miljön på vuxenkliniken och vårdpersonalens bemötande. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de unga vuxna, vad de går igenom och deras eventuella reaktioner. Det finns en risk att de hamnar utanför vårdsystemet vid övergången. Det kan förhindras om övergången upplevs positivt. Sjuksköterskan kan underlätta för den unge vuxne genom att ge stöd, uppmuntran och information.

  • 298.
    Edman Persson, Linnéa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Skrt, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Inga beslut om dig utan dig: faktorer som påverkar patientens autonomi inom palliativ vård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård ges oberoende av sjukdom och ålder till dem som har en obotlig och livshotande sjukdom. I Sverige behöver årligen 22000 patienter vårdas palliativt. Vården kan utföras i hemmet, på sjukhus, på vård- och omsorgsboende eller på hospice. I vårdteamet är sjuksköterskan en av dem som tillbringar mest tid med patienten och kan uppleva faktorer som kan påverka patientens autonomi i palliativ vård. Autonomi innebär att vård ges så att individen känner delaktighet och har sin självständighet kvar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar patientens autonomi inom palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll 15 originalartiklar med forskningsetiskt innehåll. Artiklarna hämtades från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserades utifrån Fribergs (2017c) analysmodell. Resultat: Resultatet baseras på de fyra huvudfynden: sjuksköterskans inställning och betydelse, miljöns betydelse, familj och närståendes betydelse samt tidens betydelse. Studien påvisar att sjuksköterskan upplever att det finns faktorer som såväl stärker som försvagar patientens autonomi inom palliativ vård. Det belyses även vikten av att sjuksköterskan ser patienten och dennes önskemål och därigenom bidrar till stärkt autonomi. Målet är att se varje enskild individ utan att lägga in egna värderingar relaterat till omvårdnadsbehovet. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Fynd från resultatet som lyftes upp i diskussion var sjuksköterskans sätt att informera och kommunicera, sjuksköterskans värderingar, palliativ sedering som val samt tidens betydelse.

  • 299.
    Edvardsson, Ewa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Johansson, Carolin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    En skyldighet men inte en självklarhet: barnhälsovårdssjuksköterskanserfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kunskapen om att vissa barn far illa finns och Barnhälsovårdssjuksköterskan har en skyldighet att anmäla vid oro eller vetskap om detta. Barn kan fara illa genomföräldrars bristande omsorg, och/eller genom fysiska och psykiska kränkningar. Detta kan ge upphov till livslångt lidande. BHVsjuksköterskans roll är att identifiera och uppmärksammabarn som riskerar att eller far illa, för att dessa barn ska få den hjälp dehar rätt till av socialtjänsten. Syftet med studien var att undersöka BHVsjuksköterskan serfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Metod: Tio BHVsjuksköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i ett övergripandetema, tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Det övergripande tematblev "En skyldighet men inte en självklarhet", huvudkategorierna är, Perspektiv utifrånyrkesrollen, Perspektiv utifrån personliga erfarenheter och Mötet med barn och föräldrar. Slutsats: Samtliga BHVsjuksköterskor ansåg att det inte alltid var lätt att se vilka barn som for illa. De upplevde det tråkigt och sorgligt att behöva göra en anmälan. De satte alltid barnet främst och menade att det inte kunde bli sämre för barnet om en anmälan gjordes. En återkommande beskrivning hos samtliga BHVsjuksköterskor som medverkade i intervjun var att de fick en känsla av att något inte stämde.

  • 300.
    Edvardsson, Ewa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Osberg, Annika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Upplevelser av strålbehandling hos patienter med cancer: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med i huvudsak kvalitativ ansats valdes ut och analyserades efter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en process: före, under och efter strålbehandlingen, detta ledde till fem huvudkategorier, Rädd för att livet inte skall bli sig likt igen, Ensamhet i mörkret, Kraft att fortsätta kämpa, En känsla av skam, Bättre rustad inför framtidens utmaningar. Diskussion: Familj och närstående visade sig vara viktig för patienterna, även sjukvårdspersonal upplevdes som en trygghet i samband med behandlingen. Patienter upplever osäkerhet, maktlöshet och lidande inför behandlingen. Sjuksköterskan bör bidra till att patientens önskemål och omvårdnadsbehov blir tillgodosedda för att göra behandlingen så skonsam som möjligt. För att få ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelse av strålbehandling är fortsatt forskning inom detta område önskvärt.

3456789 251 - 300 of 955
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf