hkr.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 418
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Likeric, Hanka
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Therese, Andersson
    Kristianstad University, School of Health and Society.
    Avsändare Anonym: en kvalitativ undersökning om fenomenet nätmobbning ur skolpersonalens perspektiv2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study attempts to explore how schools’ handles and prevents cyber-bullying among pupils. The purpose in this study was to investigate how the school staffs work in secondary schools with grades sixth to ninth. How do the schools discover, prevent and stop cyber-bullying? Do the schools’ have any experiences of cyber-bullying? How do the schools work with anti-bullying concepts – have the new phenomenon cyber-bullying affected and changed the schools´ anti-bullying work in connection with the guidelines and in relation to the "new technology"? This study attempts to examine how this is handled within several secondary schools with three different municipalities. The theoretical starting-points have been an inductive theory which later has resulted in four other theoretical models, Meyrowitz two media-models which are describing social environments and several knowledge theories with a sociology perspective. In this study, the methods have been: conversational interviews with school staff

    –teachers and counselors. The analysis of the empirical material has been primarily content analysis with categorization of sentences which was mainly guided by empirics. The results shows that the schools does not have much experiences of cyber-bullying, they discovers, prevents and stops the phenomenon with same guidelines like the "regular" bullying. The major obstacle in the study showed a lack of resources, mainly among the teachers, such as time pressure and insufficient education on the subject. There also seems to be a lack of collaboration with agents outside the schools, primarily the social services, because the school does not feel that this type of cooperation works. The study provides several issues and several perspectives as a starting point for further research, such as experiences of cyber-bullying at school among pupils and parents.

  • 252.
    Liljedahl, Sven
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Svensson, Madelene
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Att skapa ett intresse för böcker handlar ju om att man själv älskar det: En studie om bilderbokens fysiska plats på förskolan2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.

  • 253.
    Lind, Sarah
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Nilsson, Sanna
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Ett tillfälle för social samvaro, delaktighet och lärande?: att synliggöra det sociala samspelet i måltidssituationer2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna undersökning tar sin utgångspunkt i den pedagogiska måltiden på förskolan. Studien är baserad på fyra observationer under lunchsituationen på en förskola. Syftet var att undersöka det sociala samspelet och synliggöra lärandet som sker vid måltiderna. Den teoretiska ansatsen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Skolverket lyfter Livsmedelsverkets riktlinjer för den pedagogiska måltiden och trots detta benämns inte begreppet pedagogisk måltid i läroplanen för förskolan. Vi kan utifrån resultaten se att pedagogerna tog tillvara på barns lärande på ett utmanande sätt kring måltidssituationen, genom att de var aktiva och medvetna om sin roll. Slutsatsen av denna studie pekar på vikten av det sociala samspelet runt matbordet och pedagogers förhållningssätt till barns lärande. Det krävs ett tydligt och medvetet agerande samt att pedagoger ser måltiden som ett tillfälle för lärande, inte bara närande. 

  • 254.
    Linda, Fors
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    My, Wetterlöf
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Skönlitteraturens inflytande på normer och värderingar: en studie om förskollärares tankar kring barnlitteratur i ett normutvecklande syfte2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

  • 255.
    Lindahl, Ingrid
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Inte lika utan olika - men likvärdiga2013In: Specialpedagogisk tidskrift, ISSN 2000-429X, no 4, p. 19-20Article in journal (Other academic)
  • 256.
    Lindahl, Ingrid
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    "We will surely make it work": teachers planning in preschool classes. Paper presented at the 11 European Early Childhood Education Research Association, (EECERA) Iceland, August 31th to September 3rd2006Conference paper (Refereed)
  • 257.
    Lindblad, Jan
    Kristianstad University, Department of Teacher Education.
    Fotosyntesförståelse hos elever och studenter: en forskningsöversikt2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att göra en sammanfattning av forskningen om elevers och lärarstudenters förståelse av processen fotosyntes, samt koppla detta till vad de förväntas kunna om fotosyntesen enligt styrdokumenten. Sammanfattningsvis har forskningen kommit fram till att förståelsen av processen fotosyntes störs av tre punkter: alternativa uppfattningar, bristande förförståelse, samt bristande begreppsförståelse i naturvetenskapliga ämnen. För att bemöta dessa problem anser forskarna att undervisningen behöver bli mer konkret, utgå från problemlösande uppgifter, samt tas upp i tidigare årskurser än vad som görs nu. Intressant nog är detta på gång. Under arbetets tillkomst har det kommit en remissversion till ny kursplan i biologi. Denna innehåller förslag på konkret undervisning, samt tar upp förståelse av fotosyntesen som ett lärandemål tidigare än i den nuvarande kursplanen. Även remissversionen kopplas till forskningen i denna litteraturstudie. Diskussionen inleds med ett avsnitt som tar upp att det, enligt forskningen, ur ett miljöperspektiv är viktigt att förstå fotosyntesen eftersom nästan inget liv kan existera utan denna viktiga process. Eleverna måste alltså känna till fotosyntesen för att förstå och kunna reagera om något miljöproblem hotar den.

  • 258.
    Lindskoug, Elicia
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Johansson, Agnes
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    ”Att inte få äta gratis är som att begära att busschauffören ska köpa biljett för att köra bussen”: en studie om pedagogers upplevelser kring arbetet med pedagogiska måltider i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

  • 259.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Linnéuniversitetet.
    Musik och rörelse - samverkande ämnesingångar i förskolan2017In: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, p. 5-7Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad  musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet  musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.

  • 260.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Datorn i förskolans lärandemiljö2001Conference paper (Refereed)
  • 261.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Informations- och kommunikationsteknik i förskolan: en studie med fokus på kontext och barns beskrivna erfarande2000Conference paper (Refereed)
  • 262.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Mönster i barns samvaro vid datorn i förskolan2003Conference paper (Refereed)
  • 263.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Play around the computer2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is focusing the computer using practice within pre-school activity. Data was collected in three pre-school units with children from 3-6 years of age. The data consists of approximately 13 hours of video-documented observations supplemented by additional field notes of the same events; nine interviews with the teachers and 38 interviews with the children. The study sheds light on the situated valuation, which is ongoing within an institutional practice such as pre-school. The general picture of the teachers’ ways of handling the computer use is described with two main focuses: first, as constituted in the meeting between political visions and every day practice and second, as grounded in the rationality dominating within the discursive practice. In conclusion, it is argued that the dominating rationalities constitute three different meaning shaping practices, in the study labelled as protective, supporting and guiding. These environments do afford quite different possibilities when it comes to getting access to learning about as well as by the computer.

  • 264.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Research environment Learning Design (LeaD).
    Protection, support and guidance: three ways of talking about and dealing with computer use in pre-school activity2004Conference paper (Refereed)
  • 265.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Tullgren, Charlotte
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Doing pre-school: knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings2010In: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, no 25, p. 77-86Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to study knowledge utilization and discursive patterns during pre-school planning meetings fronstage. The study is designed as a qualitative case study based on tape recordings of five planning meetings and three video documented activities. Three pre-school teachers and three researchers participated. In the analysis, Foucault’s work on discursive practices is used as theoretical framework. The study highlights knowledge used and cited in the local negotiations. The conclusions are that the knowledge used is based on both professional knowledge related to children's learning and development, and local knowledge of children and their abilities, conditions and personalities. The professional knowledge appears as rather implicit and it is primarily the local knowledge of children and their individual needs and circumstances that is most clearly expressed. Dominant discursive patterns are formulated as the staff make themselves responsible for making the pre-school activity not school-like for the maturing child. On the front stage arena the teachers' tasks primarily appears as a desire to maintain the pre-school content in accordance with pre-school ideology that also controls how they see the children’s learning in pre-school in another perspective than student learning in a school context

  • 266.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Wennås Brante, Eva
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    "A Giant Pedagogical roll": conclusions from three learning studies conducted in Swedish preschool. Paper presenterat vid The world organization for early childhood education (OMEP) 29th världskonferens, Shanghai2013Conference paper (Refereed)
  • 267.
    Ljungqvist, Matilda
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Integritet i förskolan: En kvalitativ studie av det pedagogiska arbetet med barns integritet2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fem förskollärares uppfattning av hur de gör barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet, utifrån definitionen att ha en personlig sfär. Studiens frågeställning är: vad innebär det att arbeta med barns integritet i förskolan? En kvalitativ forskningsinriktning har använts för att få svar på syfte och frågeställning. Valet av undersökningsmetod blev i form av semistrukturerade intervjuer. Detta valdes eftersom intervjuer av kvalitativ karaktär söker respondenternas egna uppfattningar. Resultatet som framkom genom dessa intervjuer analyserades utifrån begreppet relationskompetens som är hämtades från relationell pedagogik. Därefter delades det in i teman, dessa teman är: relationskompetens, där kommunikation är ett undertema samt faktorer som påverkar integritetsarbetet. Studiens resultat pekar på att förskollärarnas lyhördhet och kommunikativa förmåga har betydelse för att göra barnen delaktiga i arbetet kring att stärka deras integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas förhållningssätt och den syn som finns i arbetslaget gällande integritetsarbetet har stor påverkan när det kommer till om barnen blir delaktiga i arbetet kring att stärka sin integritet. Det framkom även att det finns faktorer som påverkar integritetsarbetet, som personal- och tidsbrist, stora barngrupper men även att det kan upplevas som ett känsligt ämne. Respondenterna menar även att integritetsarbetet påverkas och kan utvecklas till det bättre om det i förskolan finns uttalade riktlinjer att sträva efter. 

  • 268.
    Lottsfeldt, Nicolina
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Oskarsson, Elin
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Svårt att räcka till...: en studie om förskollärares uppfattningar kring det egna bemötandet av barn i socioemotionella svårigheter2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.

    Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.

    Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.

    Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel. Barn i socioemotionella svårigheter kan upplevas, av förskollärare, som dels barn med utåtagerande beteende men även barn som är inåtvända. Att vara en närvarande pedagog, vara lyhörd inför barnets behov, vara tydlig men även kärleksfull är flertalet förskollärares uppfattning av hur det egna bemötandet av barn i förskolans verksamhet ser ut, både barn i socioemotionella svårigheter samt övriga barn. Att ligga steget före i verksamheten för att på bästa sätt kunna möta barnet i socioemotionella svårigheter, är en aspekt som förskollärare uppfattar som mycket viktig. Resultatet visar vidare på att förskollärare till viss del i sitt bemötande särskiljer barn i socioemotionella svårigheter i förhållande till övriga barn i barngruppen. Flertalet förskollärare uppger även att faktorer såsom stress, stora barngrupper samt minskad personaltäthet påverkar valet av bemötande.

  • 269.
    Lozic, Vanja
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Förändringar i synen på arbetsintegrerat lärande 1977–2012: inom sjuksköterskeutbildningar och utbildningar mot Lean Production på Högskolan Kristianstad2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten analyseras styrdokument för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad som har gällt sedan 1977. Därtill analyseras styrdokument för utbildningar mot Lean Production, som startade sedan 2006. Rapporten baseras på kvalitativ textanalys och har som syfte att belysa hur synen på utbildningarna i allmänhet och arbetsintegrerat lärande i synnerhet har förändrats genom åren. I rapporten används begreppet arbetsintegrerat lärande (AIL) som ett samlingsbegrepp för ”VFU” och ”praktik”. När sjuksköterskeutbildningen integrerades i högskoleväsendet 1977 bestod 60 procent av utbildningen av AIL. Andelen AIL inom sjuksköterskeutbildningen minskade under 1980-talet för att nå sin lägsta nivå (38 procent) i och med 1993 års utbildnings- och högskolereform. Utbildningens längd och struktur har sedan Sveriges inträde i EU påverkats av internationella strömningar i allmänhet och EU-direktiv och lagar i synnerhet. Till följd av harmoniseringar av europeiska utbildningar består dagens utbildning av drygt 50 procent AIL. Gemensamt för samtliga utbildningsprogram mot Lean Production är att AIL är en integrerad del av utbildningen men att AIL inte anges som ett separat moment, med tydligt avgränsade förväntade läranderesultat och detaljerade beskrivningar av AIL:s omfattning i kursplanerna (t.ex. i form av antalet högskolepoäng). Däremot sker integrationen av AIL å ena sidan och utbildningens andra delar å andra sidan genom projektarbeten. Kursplanerna betecknar oftast inte projektarbeten som explicita AIL-delar, emellertid finns i utbildningsplanerna antydningar att projektarbeten är en form av AIL.

  • 270.
    Lundberg, Paula
    et al.
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Oskarsson, Maria
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    " Det sker alltså en utveckling i det pedagogigska arbetet": - En studie av förskollärares resonemang om pedagogisk dokumentation2011Independent thesis Basic level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande.

     

    Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter.

     

    Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. 

  • 271.
    Lundström, Lars
    et al.
    Kristianstad University.
    Småberg, ThomasMalmö högskola.
    Skolledarens utmaning: att leda en pedagogisk verksamhet framgångsrikt2012Collection (editor) (Other academic)
  • 272.
    Lundström, Mats
    et al.
    Malmö University.
    Jönsson, Anders
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Nilsson, Karin
    Malmö University.
    Teachers’ experiences from in-service education about inquiry based science education2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

     Science teachers have often regarded in-service education as an ineffective way to improve their professional competence. At the same time a lot of resources are spent on in-service education, for instance in different project financed by the EU. This paper reports from a project with the aim to develop science teachers’ skills in inquiry based science education (“IBSE”) and assessment. In-service teacher education is provided by a series of workshops (24 hours in total). In order to investigate how the teachers perceived their development as professionals during the workshops, the teachers answered a questionnaire individually in the end of each series of workshops. The majority of teachers reported that they consider themselves as more experienced in teaching IBSE after the workshops; something they state will make them use IBSE and assessment more in the future. The results also indicate that teachers’ expectations of in-service education have been met by the workshops.

  • 273.
    Ly, Mimmi
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Szemenkár, Rebecka
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Litteratursamtal i praktiken: En kvalitativ studie om litteratursamtal i grundskolans mellanår2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar. 

  • 274.
    Lägervik, Chris
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Pilfjäll, Anna-Karin
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Barn vill göra rätt och kan göra rätt om de vet hur de ska göra: En kvalitativ intervjustudie om hur pedagoger uttrycker att de arbetar kring konflikter som uppstår i barngruppen på förskolan2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar hur pedagoger ser på konflikter i en barngrupp på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan uttrycker att de arbetar kring konflikter i barngrupp. Studien lyfter vilka metoder och redskap pedagogerna uttrycker att de använder samt vilka faktorer de anser påverkar konflikthanteringen. Studien har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där förskollärare har fått uttrycka och beskriva sina tankar och upplevelser kring konflikter. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella perspektivet och Foucaults maktperspektiv. I studiens inledning och bakgrund lyfts att barnen har olika hemkulturer som påverkar pedagogernas arbete med barnen. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att ett bra bemötande och kommunikation har stor betydelse vid konflikter och konflikthantering. Det framkommer även att barnens individuella mognad är något som bör tas hänsyn till i konflikthantering och att metoden anpassas till den enskilda individen. Pedagogerna uttryckte också att det är viktigt att komma ihåg att det är de som är barnens främsta redskap vid konflikter.

  • 275.
    Löfgren, Lena
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    En ny inriktning i utbildningen2007In: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 32, no 4, p. 39-43Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 276.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Naturvetenskap. Kristianstad University, Research environment Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindborg, Amanda
    Kristianstad Studentkår.
    Det hjälper inte lärarutbildningen2014In: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, no 24/9, p. B3-Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    ”Fler sökte till dokusåpan Paradise Hotel förra året än till Lärarhögskolan”. Det som började som en rolig grej på underhållningssajten Lajkat.se slutade som en nyhet att ta på allvar. Något Lena Löfgren och Amanda Lindborg vänder sig emot.

  • 277.
    Lönnerheden, Sofia
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Barns musicerande: Ett verktyg för språkutveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie baseras på kopplingen mellan musik och sång och språkutvecklingsarbetet i förskolan. Syftet är att få syn på vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja verbala språkutveckling. Studien baseras på kvalitativa semistrukturella intervjuer med förskollärare från en mindre kommun i södra Sverige och fokus ligger på två avgränsningar inom ämnet: Vilka uppfattningar förskollärare har om musik och sång som verktyg för att främja barns verbala språkutveckling samt hur förskollärare använder musik och sång för att ge stöd åt barns muntliga språkutveckling. Intervjuerna baseras på sex intervjufrågor som ger förskollärarna tillfälle att beskriva sin syn på musik och sång i relation till språkutveckling. Resultatet visar på en mestadels positiv uppfattning om musik och sång som språkutvecklande verktyg samt att arbetet med musik och sång i förskolan baseras på barnens delaktighet och intresse. Detta kan betyda att musik och sång verkligen används för att utveckla barns verbala språk i förskolan samt att förskollärare inser nyttan i användandet av musik och sång med förskolebarn för att utveckla språket.

  • 278.
    Madsén, Torsten
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Att bygga broar mellan skilda kontexter: perspektiv på popularisering av forskning för lärare2001In: Forskningen i skolan, skolan i forskningen: ett möte på lika villkor : dokumentation från forskningssymposium i Malmö 25 januari 2001 / [ed] Andræ Thelin, Annika, Stockholm: Statens skolverket , 2001, p. 11-25Conference paper (Other academic)
  • 279.
    Madsén, Torsten
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Introduktion: Vilka är frågorna? Var finns de belysta?1994In: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, p. 13-20Chapter in book (Other academic)
  • 280.
    Madsén, Torsten
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994Collection (editor) (Other academic)
  • 281.
    Madsén, Torsten
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Lärarutbildningen mellan vetenskapliggörande och yrkesprofessionalisering1996In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 5, no 2, p. 127-131Article in journal (Refereed)
  • 282.
    Madsén, Torsten
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Skolutveckling och lärares kompetensutveckling i ett helhetsperspektiv1994In: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, p. 21-79Chapter in book (Other academic)
  • 283.
    Madsén, Torsten
    et al.
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Risberg, Ola
    VILÄR, Sundsvall.
    Från fortbildning till en lärande arbetsorganisation1994In: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, p. 129-156Chapter in book (Other academic)
  • 284. Magnusson, Kerstin
    et al.
    Malmgren, Gun
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Malmö Högskola.
    Att göra sin röst hörd: tematisk undervisning i grundskolans mellanår2013Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I skolans demokratiuppdrag ingår att varje elev ska få mod och vilja att uttrycka åsikter och göra sin röst hörd. En sådan identitets- och kunskapsutveckling sker förstås bäst i funktionella sammanhang och i kommunikation med andra. I den här boken får vi följa ett lärarlag på mellanstadiet i arbetet med att skapa en undervisning som består av sammanhängande kunskapskontexter där språk och innehåll går hand i hand. Den primära utgångspunkten för det pedagogiska arbetet är att eleverna genom språket och de texter som på olika sätt förmedlas ska förstå innehållet i den undervisning de möter.

    Författarna beskriver hur en integrerad och tematiskt orienterad under­visning i svenska kan bedrivas i samverkan med bild, musik, engelska och orienteringsämnen. De förklarar hur olika strategier kan hjälpa eleverna att röra sig mot en djupare förståelse och ger förslag på såväl teman och skönlitterära texter som praktisk-pedagogiska metoder. De två med­verkande forskarna pekar på hur medvetna undervisningsstrategier och genomtänkta textval ger skjuts åt elevernas språk- och läsutveckling men också utvecklar deras sociala, personliga, kritiska och kognitiva förmågor.

    Att göra sin röst hörd är i första hand avsedd för blivande och verksamma lärare på grundskolans mellanstadium. Boken kan även läsas för att få råd om hur mindre och enklare forskningsprojekt, av modellen läraren-som-forskare, kan organiseras och genomföras.

  • 285.
    Mahmic, Almina
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Winhagen, Maria
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Den pedagogiska miljöns mångfald: en kvalitativ undersökning av miljöns mångfald förlärande på en förskola2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

  • 286.
    Malmgren, Jessica
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Petersson, Cecilia
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att utforska hur pedagoger ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i leken.

    Det vi vill ta reda på är hur pedagogerna anser att en miljö bör inredas för att på bästa sätt uppnå barns lärande i leken.

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod, där vi utgår från det sociokulturella perspektivet.

    Metod var att intervjua åtta pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner, respondenterna är både förskollärare och barnskötare. Frågeställningarna som vi använder oss av i vår studie är:

    Hur anser pedagoger att inomhusmiljön skall utformas för att på bästa sätt utveckla barns lärande i leken?

    Hur utformar pedagogerna miljön på förskolan så att det främjar barnens lek?

    Resultatet som framgår av vår studie visar på att pedagogerna menar att det är barnens behov och intressen som styr utformningen av inomhusmiljön på förskolan. Det är pedagogerna som tillsammans med barnen som ska anpassa miljön efter de barn som befinner sig där just nu. Det är alla pedagogers ambition att observera barnen så att de kan inreda och utforma miljön så att det blir stimulans för alla barnen.

    I texten använder vi begreppet pedagog, vilket kan syfta både till barnskötare och förskollärare.

  • 287.
    Malmros, Sara
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Hållbar utveckling - i en ohållbar värld?: En jämförelse av grundskollärares uppfattning kring lärande för hållbar utveckling i skolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner.

    Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar:

    - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling?

    - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad?

    Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

  • 288.
    Malmström, Elisabet
    Kristianstad University, Department of Behavioural Sciences.
    Estetisk pedagogik och lärande: processer i bildskapandet, delaktighet och erkännande2006Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 289.
    Marcher, Regitze
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Vinberg, Anette
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    "Det är inte bara hur dom undervisar utan hur dom är mot elever också": en kvalitativ fokusgrupsstudie om hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

  • 290.
    Martinsson, Johanna
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Berntsson, Isabella
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Kommunikation i fokus: Hur lärare använder verbal och kinetisk kommunikation under en matematiklektion2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare använder verbal samt kinetisk kommunikation inom ämnet matematik. I dagens samhälle är människan beroende av matematik i många olika vardagssituationer samt förståelsen för vad matematiken är och hur den kan användas. Samtidigt visar resultatet av den senaste PISA-undersökningen att svenska 15åringars kunskaper i matematik sjunkit och har aldrig tidigare varit så lågt som i nuläget.

    Målet med studien är att undersöka hur två lärare använder verbal och kinetisk kommunikationen under en matematiklektion. Syftet med studien är att studera hur läraren interagerar med eleverna under en matematiklektion.

    För att få en så rik datainsamling som möjligt valde vi att använda oss av observationer och intervjuer. För att dokumentera det som sades och det som hände under tiden vi observerade använde vi oss av videoinspelning, ljudupptagning samt gjorde anteckningar på datorn. Eleverna i studien gick i årskurs två och tre. Studien är sedd utifrån pedagogernas perspektiv.

    Några av de viktigaste resultaten av studien var bland annat att lärarna undervisade på olika sätt, den ena läraren förklarade mycket ingående svåra begrepp medan den andre använde sig av artefakter, det vill säga konkreta redskap och hjälpmedel. De båda lärarna använde sig av och skapade diskussioner utifrån matematikbokens innehåll.

  • 291.
    Masic, Amira
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    "Den tredje pedagogen": En studie av "Den tredje pedagogen" i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.

  • 292.
    Mattisson, Jane
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap. Kristianstad University, Research environment Learning Design (LeaD).
    Supervising in English: the doctoral thesis, professor / student discourse, and social practice2014In: Respectus Philologicus, ISSN 1392-8295, Vol. 25, no 30, p. 108-121Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    My article investigates the situation, goals, and discourse praxis of professors supervising doctoral students writing in English. It is part of a wider project examining student-teacher interaction which is designed to improve written communication, particularly at the higher levels of academic study. Like the students they supervise, the five professors studied are English as a Foreign Language users, and all give instruction exclusively in English. Based on separate interviews with each professor, my study demonstrates that there is a tendency among doctoral supervisors to focus on the content and form of the thesis to the detriment of socio-cultural practice, i.e., the discourse between the professor and student, as well as the recognition of the text as a piece of social practice, shaped by a particular kind of academic public and the rules of scholarship that have been developed over time. The type of social practice that students bring with them varies from culture to culture. I argue that a doctoral thesis bears witness not only to the student’s ability to conduct research at a high level, but also to the creation of a distinct scholarly identity that is the result of effective discourse between professor and student, whereby the professor communicates “the rules of the game” that lead to a successful career both at university and after. My paper reflects on how we as teachers/supervisors can promote the formation of scholarly identity through the medium of English as a Foreign Language. I do so by focusing on the five supervisors’ knowledge of English, their ability to provide guidance in English, and their awareness of the importance of promoting scholarly identity in English. The article concludes with some reflections on the type of support required, if any, from native English teachers.

  • 293.
    Mattisson, Jane
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap. Kristianstad University, Research environment Learning Design (LeaD).
    Bäcke, MariaKristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 20142014Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The articles included in these proceedings were presented at a text analysis symposium on 14 and 15 April 2014. The presenters represented a range of educational institutions: Belarusian State University, Belarus; Kristianstad University, Sweden; Linnaeus University, Sweden; Lund University, Sweden; Malmö Academy of Music, Sweden; Malmö Borgarskola, Sweden; Minsk Academy of Public Administration, Belarus; St Petersburg State University, Russia; University of Latvia, Latvia; and West University of Timișoara, Romania.

    The six sessions covered a range of subjects related to text and discourse analysis. The first session, “Text Analysis and Literature”, included papers on Tomas Tranströmer, John Fowles and Alice Munro. The second session, “Discourse Analysis”, discussed topics as diverse as traditional culture as a discourse, categories of text and discourse and their role in collecting, organising and interpreting data, and analysing song lyrics. Session three, “Text Analysis in Teaching and Literature”, considered the appreciation of literature in second language reading, how to teach literary theory through detective stories, and stylistic devices in Somerset Maugham’s short story “Louise”. The fourth session, “Text Analysis in Teaching and Writing considered issues as diverse as text analysis and teaching writing, plagiarism detection systems in higher education, and teacher feedback and autonomy. The fifth session, “Text and Discourse Analysis for Change”, discussed a range of issues including a linguistic perspective on Swedish official documentation on children, linguistic interference and commonly occurring mistakes in Swedish secondary schools, and text analysis at university-level. The final session, “Text analysis and ICT” included papers on Filipino transnational identities in blogs, text analysis in the age of technology, and the contextualisation, organisation, and textualisation of IT operational documentation

    The symposium also saw the launching of a new journal, Contemporary Society and its Discourse Representations. Further information may be obtained from Professor Irina Oukhvanova-Shmyrova, Belarusian State University, at ioukhvanova@gmail.com.

    All articles have been peer reviewed and contributors have been invited to edit their papers in accordance with the reviewers’ instructions. The final version is the sole responsibility of the contributor.

    Special thanks go to the participants and contributors to this volume; we hope that you will visit us again. Our grateful thanks also go to Kristianstad University for the use of the university premises and for subsidising the publication of the conference programme and the conference visit to Naturum Nature Centre, as well as for providing refreshments during the breaks. We also wish to thank Anders Håkansson for assisting with the publication of this volume.

  • 294.
    Mattsson, Tina
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Den våldsamma akademin: makt, hierarki och konkurrens inom forskarutbildningens väggar2012In: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 2, no 2, p. 79-91Article in journal (Other academic)
  • 295.
    Mohammed Sakran, Ebtesam
    et al.
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Persson, Karin
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Lära med medier i skolan: ett pedagogiskt perspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.

    De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

  • 296.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, University of Aarhus.
    Krejsler, John Benedicto
    The Danish School of Education,University of Aarhus.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, University of Aarhus.
    Sense-making in distributed leadership2009In: Ejournal of All India Association for Educational Research, ISSN 0970-9327, Vol. 21, no 1, p. 9-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article describes and discusses cases of distributed leadership at several levels in schools in the light of changing political discourses and changing relations between the state and its institutions. It focuses on relations, leadership influences and communication in the whole school and in the classroom and by extension also discuss relations, influences and modes of instruction in the classroom. The empirical basis for the discussion is school leadership in the Danish context. It explores how contemporary government and management manifests itself in schools, how agents in schools react to it and how room for manoeuvre is being formed in order to give students conditions and frameworks so they can develop a ‘Democratic Bildung’.

  • 297.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Krejsler, John
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, Aarhus University.
    How distributed leadership emerges within danish schools: experiences with new systems of governance2008In: The elusive what and the problematic how: the essential leadership questions for school leaders and educational researchers / [ed] T. Townsend & I. Bogotch (Eds.), Rotterdam: Sense Publishers , 2008, p. 151-163Chapter in book (Other academic)
  • 298.
    Moos, Lejf
    et al.
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Krejsler, John
    Danish School of Education, Aarhus University.
    Kofod, Klaus Kasper
    Danish School of Education, Aarhus University.
    What is successful leadership?2008In: The elusive what and the problematic how: the essential leadership questions for school leaders and educational researchers / [ed] T. Townsend & I. Bogotch (Eds.), Rotterdam: Sense Publishers , 2008, p. 57-71Chapter in book (Other academic)
  • 299.
    Månsson Bergqvist, Anne
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Ferdinandsson, Janita
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Elever med ADHD i det moderna skolhusets lärandemiljö2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?

     

    Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.

     

    Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

  • 300.
    Månsson, Bodil
    Kristianstad University, School of Teacher Education.
    Konsten att göra inkludering möjlig: om kvalitetstänkande i undervisning för särskolelever i grundskolan2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren. Komplexiteten för en individintegrerad särskoleelev är hög och specialpedagogen från särskolans uppgift är att skapa känsla av sammanhang där delaktighet har stor betydelse. Komplexiteten visar sig också i organisationen och specialpedagogens arbetssituation. Engagemang på och inom alla nivåer, befintlig skolkultur, hög delaktighet, bra samarbete, goda kontakter, hög kunskap, tydlig information samt utbildning ger god kvalitet. Olika praktiska förlag framkommer för förbättrad kvalitet i undersökt kommun. Det gäller sådant som tid för planering, nätverksträffar, arbetsbeskrivning och ökat antal uppföljningstillfällen. Inställningen till kvalitetsutveckling är i allmänhet positiv.

3456789 251 - 300 of 418
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf