hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Sofia
    Önnestad School, Kristianstad.
    Students' early experiences of biodiversity and education for a sustainable future2008Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 4, nr 2, s. 123-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to be able to help students to read nature and to get an ability to discern both biodiversity in different contexts and changes in the environment we need to investigate how they experience biodiversity and how they discern different components in an ecosystem. Therefore, we undertook an interview-study of fifteen 10-12 year old students’ experiences of biodiversity and how they discerned organisms in different ecosystems. We analysed how they described the organisms and how they referred to experiences from everyday life. After two years we interviewed the students about what they said in the initial interview. Experiences of biodiversity at an early age seemed to be important for the future development of their understanding. It is important, both to give children early experiences of biodiversity in nature and to take students’ early ideas into consideration in teaching for lifelong learning and for a sustainable future.

  • 202.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet.
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet.
    Karlefors, Inger
    Luleå tekniska universitet.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet.
    Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning2015 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bokens författare börjar med att behandla de små atomerna, därefter cellen och villkoren för några olika livsformers liv och växande, och avslutar i ekosystemen och våra mänskliga samhällen. Deras utgångspunkt är övertygelsen om att det naturvetenskapliga ämnesinnehållet ska behandlas tillsammans med de ämnesdidaktiska frågorna.Den didaktiska belysningen är inspirerad av variationsteorin, en teori om lärande som utgår från att variationen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna urskilja saker i vår omvärld. Fokus ligger här på ”lärandets objekt”, det vill säga det som eleverna förväntas lära sig, hur detta lärande görs möjligt och vad eleverna sedan faktiskt lär sig.Boken är främst tänkt som kurslitteratur inom lärarutbildningen och grundläggande fortbildningar för förskollärare och lärare. Den kan också användas i olika barnledarutbildningar inom natur- och fritidssektorn. Intresserade lärare som vill bredda sina kunskaper i ämnet kan också ha stor glädje av boken.Denna nya upplaga har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden.

  • 203.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet.
    Karlefors, Inger
    Luleå tekniska universitet.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet.
    Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att ge lärare i förskolan och grundskolans tidiga del en fördjupad kunskap om möjligheten att ge barn positiva upplevelser och förståelse av grundläggande naturvetenskapliga fenomen. Därmed läggs grunden för ett livslångt lärande om dessa fenomen. Denna bok vill ge lärare och lärarstudenter kunskap i naturvetenskap samt ge förslag på undervisning som kan stödja och stimulera barns lärande.

  • 204.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lärande och undervisning i naturvetenskap: en forskningsöversikt2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Solomon, Joan
    The Open University, Milton Keynes.
    The persistence of personal and social themes in context: long- and short-term studies of students' scientific ideas2004Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 88, nr 6, s. 885-900Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we will examine the persistence of “misconceptions.” We used data from a longitudinal study of personal ideas in 24 students' thinking about ecological processes. The results show students often speaking about personal experiences dating from an early age, to which they had also referred in similar interviews conducted years before. These data are compared with results from a different study of middle school physics students' thinking about energy and steam engines. After the new learning had been “successfull” completed and assessed, old ideas returned. These findings are used to set up a theoretical basis for understanding the longitudinal results. Findings from memory studies are shown to explicate the long-term effects of the passage of time and prompts for the recall of scientific concepts.

  • 206.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Tyler, Russel
    Deakin University, Melbourne.
    Insights into student learning in science: the contribution of longitudinal studies2008Ingår i: Promoting successful science education - the worth of science education research: a collection of invited papers inspired by the 19th Symposium on Chemical and Science Education held at the University of Dortmund, 22-24 May 2008, Aachen: Shaker Verlag , 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This contribution will present longitudinal studies of student learning in science to show the particular strengths of longitudinal study designs to generate insights into student learning that are opaque in studies with a cross-sectional design. The studies presented here were carried out in different educational systems with varied time spans and ages. The studies have in common a careful gathering of data about the development of students' understanding of scientific phenomena mostly through interviews. In some cases the students have been interviewed about the development of their own understandings and of themselves as learners using previous interviews as stimulus data. The studies illustrate that the development of students' understanding should not be seen in strictly conceptual terms but are best understood as involving broader elements of beliefs, memory, mental models, epistemological reasoning, experiences from everyday life, and students’ sense of themselves as learners and knowers. The particular strength of studies with a long-term design is the possibility they offer to develop a richer and more complete description of students’ learning in science through the tracing of continuities in these personal contextual factors during the process of change. Such studies will contribute to a more complete description of students’ learning in science. We will also explore methodological issues associated with the realisation and analysis of such longitudinal design studies.

  • 207.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med noteringar för att få syn på vad som händer i undervisningen2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 208.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med öppna uppgifter2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 209.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att utveckla elevernas problemlösningsförmåga2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 210.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Det dolda spelet i klassrummet2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 211.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Förslag på problem att arbeta med2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 212.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Samband och förändring för årskurs 1-32014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 213.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barendregt, Wolmet
    Göteborgs universitet.
    Emanuelsson, Jonas
    Göteborgs universitet.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Rietz, Elisabeth
    Lindström, Berner
    Göteborgs universitet.
    Fingu – a game to support children’s development of arithmetic competence: theory, design and empirical research2016Ingår i: International perspectives on teaching and learning mathematics with virtual manipulatives / [ed] Moyer-Packenham, Patricia S., Springer International Publishing , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 214.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barendregt, Wolmet
    University of Gothenburg.
    Rietz, Elisabeth
    University of Gothenburg.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lindström, Berner
    University of Gothenburg.
    Can children enhance their arithmetic competence by playing a specially designed computer game?2016Ingår i: Cursiv [publisher: Institut for Didaktik, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus Universitet, DK], ISSN 1901-8878, E-ISSN 1901-8886, Vol. 18, s. 177-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fingu is a game and a game platform using virtual manipulatives designed to help children develop competence and fluency with basic number combinations. We present results from an intervention lasting for seven to nine weeks, in which 82 children (5, 6, and 7 years old) were allowed to play the game as part of their ordinary preschool or school activities. The results showed significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures, with moderate to large effect sizes. In contrast, most differences between post-tests and delayed post-tests were non-significant, with low or no effect sizes.

  • 215.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barendregt, Wolmet
    Göteborgs universitet.
    Rietz, Elisabeth
    Göteborgs universitet.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lindström, Berner
    Göteborgs universitet.
    Can children enhance their arithmetic competence by playing an especially designed computer game?2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fingu is a game and a game platform aimed at helping children 4 to 8 years old develop competence and fluency with basic addition combinations. We present results from an eight week intervention, where children, 5-, 6-, and 7 years old, have been allowed to play the game as part of their ordinary pre-school and school activities. Results show significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures with modest to large effect sizes. In contrast most differences between post-tests and delayed-tests, when the children did not play the game, are non-significant with none or low effect sizes. Design principles and results are discussed with special emphasis on children who “struggle to learn math”.

  • 216.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barendregt, Wolmet
    Göteborgs universitet.
    Rietz-Lepännen, Elisabeth
    Göteborgs universitet.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lindström, Berner
    Göteborgs universitet.
    Can children enhance their arithmetic competence by playing an especially designed computer game?2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fingu is a game and a game platform aimed at helping children 4 to 8 years old develop competence and fluency with basic addition combinations. We present results from an eight week intervention, where children, 5-, 6-, and 7 years old, have been allowed to play the game as part of their ordinary pre-school and school activities. Results show significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures with modest to large effect sizes. In contrast most differences between post-tests and delayed-tests, when the children did not play the game, are non-significant with none or low effect sizes. Design principles and results are discussed with special emphasis on children who “struggle to learn math”.

  • 217.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindner, Ann-Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Barns förståelse av materia och dess transformationer2000Ingår i: Undervisning i naturvetenskap ur kultur-, teknologi- och miljöperspektiv: rapport från det sjätte nordiska forskarsymposiet om undervisning i naturvetenskap i skolan, Joensuu 12-16 juni 1999 / [ed] Aho, Lerna, Viiri,Jouni, Joensuu: Joensuu universitet, pedagogiska fakulteten , 2000, s. 376-383Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 218.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ödmark, Krister
    Umeå universitet.
    Popov, Oleg
    Umeå universitet.
    Att göra noteringar och att auskultera2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 219.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Developing practice by the iterative process in a learning study – a case study2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 220.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Handledning här som handledning där, eller...?: den nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete ur ett handledarperspektiv2005Ingår i: Forskningsarbete pågår: Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA) / [ed] Erixon, Per-Olof, Umeå: Umeå universitet , 2005, s. 11-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 221.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Ingår i: Frontiers in education, Vol. 3, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preservice teachers’ understanding of relational competence can be supported through the use of digital video and explicit criteria. The study is a mixed method intervention study, where preservice teachers analyzed the teacher-student relationship as depicted in a short video sequence with the support of explicit criteria. These analyses were analyzed with content analysis according to the criteria and a thematic comparison of preservice teachers’ analyses before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the use of explicit criteria supported preservice teachers’ discernment of significant dimensions of teacher-student relationships, so that they were able to discern and discuss aspects of the teacher-student relationship with a specific focus on teacher-student interaction and with greater detail and nuance. The study also provides some tentative evidence that modelling the use of criteria may support preservice teachers’ use of the criteria.

  • 222.
    Holmström, Simon
    et al.
    FontD.
    Pendrill, Ann-Maria
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Gymnasiets laborationsundervisning i fysik: vad påverkar lärares val av laborationer?2019Ingår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 7, nr 1, s. 27-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilka faktorer påverkar svenska gymnasielärares laborationsundervisning i fysik? Frågan aktualiseras av den svenska läroplansrevisionen från 2011. I denna studie fick 17 lärare på fyra gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning i fokusgruppsintervjuer. Baserat på en analys av dessa intervjuer genomfördes en kompletterande enkätundersökning med 66 lärare. Händelselogik användes som analysverktyg för att förstå hur lärarnas laborationsundervisning påverkas av olika faktorer. Resultaten från fokusgrupperna tyder på att lärare uppskattar laborationer som 1) bygger på enkel utrustning, 2) ger ett bra resultat avseende värdet på konstanter, samt 3) laborationer som eleverna tycker om. I enkätundersökningen framstod styrdokumenten som en starkare påverkansfaktor än i fokusgrupperna – men resultaten från båda delarna av undersökningen tyder på att styrdokumenten inte är den viktigaste faktorn i lärares val och upplägg av laborationer.

  • 223.
    Holmström, Simon
    et al.
    Katedralskolan .
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Lunds universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Lunds universitet.
    Gymnasiets laboratorionsundervisning i fysik: mellan tradition och ändrade styrdokument2018Ingår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 6, nr 1, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.

  • 224. Jonsson, Agneta
    et al.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Barns frågor i lek2019Ingår i: Forskul, ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 86-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie, som ingår i ett övergripande projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan, analyseras de frågor barn ställer under lek. Frågor förstås här som språkliga handlingar som gör något till förgrund och något annat till bakgrund. Frågor indikerar därför vad som är i fokus för barns uppmärksamhet och säger något om hur barn förstår vad de leker. Frågor ses som viktiga att respondera på utifrån en ambition att utforma undervisning responsiv på lek. Syftet med studien var därför att bidra med insikter om vad vi kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärares undervisning i lek. Analysen fokuserar barns frågor i 51 videoobserverade leksituationer där barn och förskollärare deltar. Resultatet visar att barnen i huvudsak ställer frågor i och om leken de är engagerade i (94 av 104 frågor; som om) medan övriga frågor (10) handlar om något som aktualiseras av leken men som handlar om förhållanden utanför denna (som är). Implikationerna av detta resultat för undervisning i förskolan diskuteras.

  • 225.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 226.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Intentions and actions: two cases of prospective mathematics teachers2012Ingår i: Proceedings of NORMA 11: the sixth Nordic Conference on Mathmatics Education in Reykjavík, May 11.-14. 2011 / [ed] G. Gudmundsdóttir, F. Hreinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M. Hannula-Sormunen, E. Jablonka, U. T. Jankvist, A. Ryve, P. Valero & K. Waege, Reykjavik: University of Iceland Press, 2012, s. 379-388Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 227.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Möt modulmakarna inom matematiklyftet2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 228.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Statistiska begrepp och uttrycksformer2013Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 4, s. 21-26Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statistik är ett matematikinnehåll som inbjuder till såväl tematiskt arbete som ämnesintegrerat. Redan i statistikens historiska barndom insåg man vikten av presentationen. I den här artikeln som främst riktas till åk 4-6 diskuteras olika uttrycksformer i undervisningen om statistik.

  • 229.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The validity of students' conceptions of differentiability and continuity2012Ingår i: Evaluation and comparison of mathematical achievement: dimensions and perspectives : proceedings of MADIF 8 : the eighth Swedish mathematics education research seminar, Umeå, January 24-25, 2012 / [ed] C. Bergsten, E. Jablonka & M. Raman, Linköping: Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF, 2012, s. 121-130Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    University students’ conceptions of differentiability, continuity and relations between the concepts were studied to reveal their choices of representations and their strategies to justify their relational claims. Questionnaires and interviews were used to collect data (questionnaires in the part presented here). The results were analysed and categorized through a framework based on Skemp’s (1976) definitions of relational and instrumental understanding, and Tall’s (2004) three worlds of mathematics. The students showed ambiguous representations opposing their own statements in some cases. The most common feature among the students to describe a continuous function was incorrect implying a need to develop the students’ concept images in that area.

  • 230.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    University students linking limits, derivatives, integrals and continuity2011Ingår i: Proceedings of the seventh congress of the European Society for Research in Mathematics Education  / [ed] M. Pytlak, T. Rowland & E. Swoboda, 2011, s. 2043-2052Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mathematical concepts are mentally represented differently depending on individual, context and existing conceptions of related concepts among other things. The present paper reports on a study of students‘ representations in analysis with an emphasis on the types of representations and the links they have between their representations. The data collection was designed to evoke different parts of the students‘ concept images and also to return to the concepts several times over time at every data collection session. The results show that formal and intuitive representations in combination are rare. The number of links between concepts is not in itself a measure of the quality of the concept image, as there is a vast number of erroneous links misleading the students to think they understand the concepts.

  • 231.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    University students’ understandings of concept relations and preferred representations of continuity and differentiability2017Ingår i: Proceedings of the Tenth Congress of the European Society for Researchin Mathematics Education (CERME10, February 1 – 5, 2017). Dublin, Ireland / [ed] Dooley, T. & Gueudet, G, Dublin, Ireland: DCU Institute of Education and ERME , 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study reported in this paper is to investigate how students understand continuity and differentiability during and after a calculus course. The students’ choices of representations, both claimed and acted, were also studied. The study is part of a larger study of four student groups taking a calculus course. 207 students answered a questionnaire during the course and of them, 11 were interviewed after the course (the ones in this paper). Answers in questionnaires and interviews were categorised and compared. All students who preferred formal theoretical representations, and only those students, were able to produce formal proofs. The students’ stated and acted preferencesof representations were quite coherent, with only a few inconsistencies.

  • 232.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    University students’general and specific beliefs about infinity, division by zero and denseness ofthe number line2019Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 24, nr 2, s. 69-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 233.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Grevholm, Barbro
    Limits and infinity: a study of university students’ performance revisited2013Ingår i: Nordic research in didactics of mathematics: Past, present and future / [ed] B. Grevholm, P. S. Hunderland, K. Juter, K Kislenko & P. E. Persson, Oslo: Cappelen Damm , 2013, s. 282-298Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 234.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Upper secondary physics teachers’ views of mathematics2018Ingår i: Proceedings of Madif 11, 2018, s. 222-223Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Physics teachers at upper secondary school indirectly teach mathematics in their physics classes through their teaching strategies and preferred ways of using mathematics. Their views of physics and mathematics are important for the way they depict mathematics to the students. A web-questionnaire was administered to Swedish physics teachers. Part of the questions investigated views of mathematics, i.e. as a means for application, as a schema, as a formal construct or as processes. Mathematics as a means for application was the dominant opinion. Students’ lack of knowledge in mathematics was regarded as a problem to many of the teachers, and particularly problem solving and modelling. Students’ conceptual and relevance proficiencies in mathematics were less problematical.

  • 235.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Karlsson, Anna
    Framtidens läsning: en studie hur digitala resurser gynnar utvecklingen av färdigheter i matematik2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 236.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Olsen, Jan-Fredrik
    Lunds universitet.
    "Just-in-time teaching" in undergraduate mathematics2014Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 19, nr 2, s. 77-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We compared five groups of students to investigate the effects of ”Just-in-time teaching” (JiTT), a method designed to both help students keep up with the often fast pace of undergraduate calculus and to deepen their learning. In total, 137 students participated in the study. The outcome is discussed in terms of conceptual and procedural knowledge in relation to examination and other assessment tasks. We observed an improvement on the assessed items and a shift in study habits.

  • 237.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Wästerlid, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    The space between pre-service primary teachers’ first year status and their goals2018Ingår i: Proceedings of Madif 11, 2018, s. 222-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ mathematics teacher identity is formed in various settings. A study with 45 pre-service students in their first year of education was conducted as part of alongitudinal study of year 4-6 mathematics teachers’ identity formation, to study the development during their education in terms of mathematical knowledge, pupils’ learning and the teacher role. Questionnaires and interviews were used to collect data. The result shows that many students were reluctant to use mathematics and had conceptions that may mislead pupils. The students’ learning focus was less on pupils’ learning than mathematics and teacher role, but theirideal teacher focused on pupils’ learning.

  • 238.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att bedöma förmågan att genomföra systematiska undersökningar i kemi2011Ingår i: Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap / [ed] Lars Lindström, Viveca Lindberg, Astrid Pettersson, Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2011, 2, s. 217-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet visas ett konkret exempel på hur man kan arbeta med formativ bedömning i kemiämnet.

  • 239.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Malmö högskola.
    Att bedöma autentiska uppgifter: en rapport om utmaningar och möjligheter vid bedömning av förväntade läranderesultat i högre utbildning2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007, då en ny högskoleförordning trädde i kraft. Denna nya struktur innebär bland annat ett resultatbaserat perspektiv på utbildningen. I enlighet med detta, förväntas svenska lärosäten upprätta kursplaner för alla sina kurser, där man med konkreta och examinerbara läranderesultat (eng. learning outcomes; se t.ex. Adams, 2004) anger vad studenterna förväntas kunna vid godkänd kurs. Motsvarande gäller för högskoleförordningen, där det anges vad studenterna förväntas kunna vid erhållen examen. Dessa förväntade läranderesultat ska dels omfatta de mål som specificeras i högskoleförordningen för den aktuella examen, dels de eventuella mål som lärosätet har specificerat för respektive examen, ämnesområde och inriktning.

    En viktig fråga i relation till ovanstående är hur man vet att de förväntade läranderesultaten verkligen realiseras. Enligt European Network for Quality Assurance in Higher Education ska överensstämmelse mellan förväntade och förverkligade läranderesultat kvalitetssäkras på flera nivåer, både internt och externt (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, 2009). Samtidigt karaktäriseras svensk högre utbildning av starkt decentraliserade bedömningspraktiker. Externa examinatorer är inte tillåtna och annan metodik för att åstadkomma större likvärdighet i bedömningen av examensmålen har inte utvecklats. Istället ges ett separat betyg för varje enskild kurs och ingen aggregering eller sammanvägning av kursbetyg är möjlig. Examinationsformerna utvecklas i nära samspel med undervisningen och särskilda resurser för examinationen avsätts vanligen inte (Lindberg-Sand, 2011).

    Vi har således en situation där examination av läranderesultat sker i ett ytterst decentraliserat utbildningssystem, och där det oftast faller på examinatorerna att – inom ramen för enskilda kurser – både avgöra huruvida de förväntade läranderesultaten realiseras samt uppskatta bedömningens kvalitet och relevans. Även om inte examensmålen prövas direkt, utan konkretiseras och relateras till innehållet i respektive kurs, ställer ovanstående höga krav på lärarnas bedömningar. Detta bland annat eftersom målen ofta är såväl omfattande och mångdimensionella, som bestående av komplexa kunskapsformer (t.ex. värderingsförmåga och förhållningssätt). Vidare uttrycks läranderesultaten, för att vara direkt utvärderingsbara, i termer av observerbara handlingar. Bedömning av handling (s.k. "performance assessments") ställer emellertid delvis andra krav på lärarnas bedömningspraktik än traditionella kunskapsbedömningar. Även om övergången till ett resultatbaserat läroplanssystem har som yttersta syfte att förbättra utbildningen, är det således svårt att avgöra vad förändringen kan tänkas innebära för kvaliteten på bedömningar och betygssättning. Hur kan de komplexa kunskapsformer som anges i examensmålen examineras? Vilka utmaningar står man inför? Och vilka möjligheter står till buds? Det är dessa frågor som föreliggande rapport handlar om.

  • 240.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Att rusta eleverna för gårdagen, nutiden eller framtiden2019Ingår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det sägs ibland att vi utbildar eleverna för att vi vill rusta dem för framtiden. Men kan man det, när vi inte vet hur framtiden ser ut? Eller rustar vi snarare för gårdagen? Anders Jönsson ställer frågan om det inte vore bättre att rusta eleverna för nutiden istället.

  • 241.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning av lärarstudenters förmåga till analys2012Ingår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl, Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 174-188Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 242.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning i didaktisk belysning2011Ingår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år / [ed] Sven Persson & Bim Riddersporre, Stockholm: Natur och kultur, 2011, s. 318-334Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Detta kapitel behandlar bedömning ur ett didaktiskt perspektiv, det vill säga varför man bedömer i skolan, vad man ska bedöma samt hur man kan bedöma elevernas kunskaper. Dessutom diskuteras vem som bedömer och när.

  • 243.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömningsmatriser - inte bättre än sin användare2013Ingår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 23, nr 2, s. 37-40Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 244.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Bedömningsreformen som kom av sig…2016Ingår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 245.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Debatt eller censur?: om kontroversiella frågor i klassrummet2017Ingår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 246.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Editorial: Transparency in assessment – exploring the influence of explicit assessment criteria2019Ingår i: Frontiers in Education: Assessment, Testing and Applied Measurement, Vol. 3, artikel-id 119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In many schools and higher education institutions it has become common practice to shareassessment criteria with students. Sometimes it is required for accountability purposes, at othertimes criteria are used as ameans to communicate expectations to students. Although it is generallyand widely accepted that explicit assessment criteria should be shared with students, challengesto that assumption have been made. On the one hand, research has shown that explicit criteriamay positively affect student performance, reduce their anxiety, as well as support students’ useof self-regulated learning strategies. On the other hand, there are fears that explicit criteria mayhave a restraining influence on students’ learning, as well as limiting their autonomy and creativity.Taken together, the question guiding this Research Topic is when, and under which conditions,transparency in assessment is productive for learning. The contributions to this Research Topicvary from conceptual approaches to more empirical oriented intervention studies.

  • 247.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Facilitating productive use of feedback in higher education2013Ingår i: Active Learning in Higher Education, ISSN 1469-7874, E-ISSN 1741-2625, Vol. 14, nr 1, s. 63-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although feedback has a great potential for learning, students do not always make use of this potential. This article therefore reviews research literature on students’ use of feedback in higher education. This is done in order to find answers as to why some students do not use the feedback they receive and which factors are important in influencing students’ use of teacher feedback. Findings show that utility is not only a key feature for students’ use of feedback but also that some factors, such as lack of strategies for productively using feedback or lack of understanding of academic discourse, may hinder students’ possibilities to use the information formatively.

  • 248.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Facilitating students’ active engagement with feedback2018Ingår i: Handbook of instructional feedback / [ed] A. A. Lipnevich & J. K. Smith, Cambridge: Cambridge University Press, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter brings together research on students’ use of feedback in order to provide a picture of what kind of research has been conducted and what we currently know about how to facilitate students’ engagement with their feedback. 

  • 249.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Formativ bedömning2011Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult och Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2011, s. 212-227Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet handlar om formativ bedömning, det vill säga bedömningar vars huvudsakliga syfte är att stödja elevernas lärande. Detta syfte skiljer sig från summativa bedömningar, vars primära funktion är att kontrollera vad eleverna lärt sig eller att sortera dem i urvalssyfte. Kapitlet kommer att försöka svara på följande frågeställningar: Vad är det som utmärker formativ bedömning? Finns det några bevis för att formativ bedömning fungerar? Hur kan man arbeta med formativ bedömning i klassrummet och vilka svårigheter finns med att arbeta formativt? 

  • 250.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Formativ bedömning2016Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan / [ed] A. Hult & A. Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2016, 2, s. 137-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
2345678 201 - 250 av 484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf