hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 456
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Burman, Helen
    Municipality of Hässleholm.
    Social review as a tool for developing social skills: using contrasting cases2013Ingår i: SAGE Open, ISSN 2158-2440, E-ISSN 2158-2440, Vol. 3, nr 2, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to, based on a theory of learning, compare in what ways two different cases of the use of self-monitoring videotapes for developing social skills in adolescents with autism spectrum disorder (ASD) facilitates social behavior studied with a micro-level approach. Two verbal 15-year-old male students with ASD and cognitive disabilities were filmed for 20 min in three different situations. Student A (Adam) was shown contrasting videotaped examples of his desired/ undesired behaviors and questioned about his perceptions. Based on variation theory, the conjecture to use contrasts to enhance learning has been implemented. Student B (Bill) was videotaped in three different situations on three different occasions, and his behavior was analyzed before and after the intervention by counting incidents of deviant behavior in all nine videos. Both participants expressed increased awareness of their behavior and were able to sustain change, and Bill decreased deviant behavior in one of the focused situations (practical instruction) from 37 to 3 incidents after 6 months.

  • 202.
    Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Theoretical appropriation in pre-school teachers’ expressions after in-service training2013Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 4, nr 7A2, s. 11-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this article is to describe pre-school teachers’ learning of a theoretical framework, introduced in an in-service training by describing the ways they implicitly and explicitly appropriate the theoretical framework. Methods: This paper is the second analysis from a course evaluation that aimed to develop a group of 24 pre-school teachers’ knowledge and use of learning study. The empirical material was collected after a course funded by the Swedish National Agency of Education. The participants (n = 24) were all highly experienced pre-school teachers selected by their municipal employers. The course consisted of literature studies, theoretical discussions and practical work in the form of a learning study project focusing on the teachers’ own practices. They were divided into seven groups. Each group conducted one learning study. After the course, the pre-school teachers answered an evaluation and one of the questions analyzed here was: “Has your understanding of childrens learning developed during the course and, if so, in what way?” The answers were analyzed to show whether and how the theoretical framework was appropriated and expressed in their practice. Results: The result shows that all teachers understood the meaning of the concept of“variation” in the theoretical framework to mean variation of aspects of the content instead of variation of methods. Half of the teachers (n = 12) also used the concepts of variation theory properly, even if the question did not require them to do so. In total, 12 out of 24 participants used the concepts from the theoretical framework, namely: object of learning, critical aspects, variation, simultaneity and discernment.

  • 203.
    Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). University of Gothenburg.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Using learning study as in-service training for preschool teachers2012Ingår i: Early education in a global context / [ed] John A. Sutterby, Bingley: Emerald , 2012, s. 91-107Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main focus of this study is preschool teachers’ own learning from a specific course aimed to develop their knowledge of how to use learning study (LS) in preschool. The study included 24 qualified and experienced preschool teachers who took part in the course. The course was funded by the Swedish National Agency for Education and the teachers were chosen by their municipal employers. An analysis is made of their experiences of the in-service course on LS and variation theory. The 24 preschool teachers were divided into seven groups, each of which implemented one LS. A total of 162 preschool children participated. After the course, the participants were asked, “How do you think LS can contribute in preschool?” Their answers were analyzed, and six qualitatively different categories were found, capturing their different perspectives. In the studies reported in this chapter, the results of the children's learning outcomes are also briefly reported to offer readers a background understanding of the teachers’ experiences. The children's learning outcomes did all show an improvement. In describing their experiences of the in-service training using LS, all of the 24 participating preschool teachers reported that their understanding of children's learning had changed and improved. They specifically mentioned having a stronger focus on content than before, seeing the difference between learning and method by separating them, and focus on the learning of a defined content in the first place.

  • 204.
    Holmstedt, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Elevers uppfattningar om bedömning: satt i relation till lärares bedömningspraktiker2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ. Slutsatser som kunde dras var att det verkar råda både förvirring och okunskap kring begreppet formativ bedömning. Ett bättre namn borde vara formativ undervisning eftersom det handlar om ett förhållningssätt till undervisning där lärare använder sig av olika strategier för att anpassa undervisningen i syfte att öka elevers lärande. Det krävs att lärare får hjälp att få syn på sin praktik för att kunna utveckla densamma. I detta arbete kan även eleverna användas som läranderesurser för sina lärare.

  • 205.
    Håkansson, Anita
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Att synliggöra studenters yrkeskunnande i den verksamhetsförlagda delen av yrkeslärarutbildningen2017Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 35-44Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 206.
    Jedemark, Marie
    Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Bedömning och examination av verksamhetsförlagd utbildning2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 207.
    Jedemark, Marie
    Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Bedömningssamtal inom verksamhetsförlagd utbildning: vilka yrkeskompetenser uppmärksammas och vilka kvaliteterurskiljs?2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 208.
    Jedemark, Marie
    Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Från det generellt akademiska till det specifikt yrkesrelaterade - reduktion eller transformation?2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 209.
    Jedemark, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    VFU på vetenskaplig grund: en sammanfattning av dokumentation från samtal förda med programföreträdare om Kristianstadmodellen2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Jedemark, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Helmstad, Glen
    Lunds universitet.
    Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar: en aktörfokuserad utvärdering av de utbildningsprogram som startade hösten 20102013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Jedemark, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Jóhannsdóttir, Gyða
    Island.
    Haapakorpi, Arja
    Finland.
    Does the implementaion of the Bologna process differ in the Nordic countries?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 212. Johansson, Margreth
    et al.
    Palla, Marta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Att bedöma lärarstudenters yrkesskicklighet2014Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 4, nr Specialnummer, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Jag var inte nervös när jag höll lektionen men nu är jag lite nervös, eftersom jag aldrig har ansvarat för ett trepartssamtal, det har alltid läraren från högskolan gjort. Jag har i varje fall skrivit en agenda och jag vill gärna börja med att prata om både planeringen och undervisningen. Därefter vill jag diskutera utifrån kursens lärandemål och min professionella roll. Jag har tagit med mig planeringsmatrisen och VFU-omdömet. Jag kommer att prata om vad jag har lärt mig och vilka nyvunna insikter som jag fått under denna sista VFU-period. Ja, mina nyvunna insikter har faktiskt förändrats under resans gång. Jag tänker mer på eleverna och deras lärande i stället för min egen ledarroll. Idag känner jag mig betydelsefull som lärare.

    Denna artikel handlar om bedömning av lärarstudenters yrkesskicklighet underden verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU. Enligt Hegender (2007) ärbedömningskriterier ett ”mischmasch” av teori och praktik. Om så är fallet finns det anledningatt fundera över, vilka aspekter av yrkesskicklighet man kan få syn på och vilka stödstrukturersom kan användas vid bedömning. Ovanstående citat är ett exempel på hur lärarstudenter islutfasen av utbildningen kan inleda ett trepartssamtal. Trepartssamtal är en av fyrastödstrukturer, som vi har utformat och prövat. Vår bedömningsmatris (figur 3) består avstödstrukturer som är avgränsade och beskrivna bedömningskriterier. Artikeln avser att svarapå frågan: Vad bedömningsmatrisen ifråga kan bidra med vid pedagogisk bedömning avstudenters yrkesskicklighet. Tre utvecklingsprojekt genomfördes under år 2009-2012 isamarbete med handledare och lärarutbildare från högskolan samt blivande förskolelärare,fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare. De blivande lärarna/pedagogerna var i slutfasenav utbildningen, där det allmänna utbildningsområdet, AU3, behandlas. Utvecklingsprojektenhar delvis finansierats av LärandeResursCentrum, LRC, Högskolan Kristianstad.

  • 213.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ad hoc i lärarvardagen med IKT som intention och realitet2006Ingår i: Education widens democracy: Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NFPF) 34:e kongress, Örebro, Sverige, 9-11 mars 2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 214.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ad hoc-arbete i lärarvardagen med IKT som intention och realitet2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT. Diskussionen utgår från ett organiseringsperspektiv för att förstå svårigheter såväl som möjligheter där lärares IKT-kompetens, adekvat utrustning och att planera sin planeringstid framträder som särskilt betydelsefullt.

  • 215.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: barns perspektiv och nuets didaktik2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.

  • 216.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Ingår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 125-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 217.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Communication with young children in preschool: the complex matter dealing with child perspectives and curriculum2012Ingår i: 22nd EECERA conference: pre-birth to three: identities, learning, diversities, 2012, s. 218-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation aims to share results from a study concerning the preschool teacher as a curriculum-maker to preschool. The research question addressed is “what is characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher’s verbal communication with 1-3 year old children?”. The study is carried out in Sweden and the research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. A qualitative case study with a narrative approach has been adopted and follows the Swedish research council guidelines and ethical rules in social science research. Empirical data consists of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between 1 and 3 during one morning in preschool. The results show that the teacher has an idea of bringing up and to conceptualize children’s near surroundings. Further on there is an idea of inclusion and to teach children different abilities. They also show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives. This research is expected to have impact on understandings of how preschool teachers deal with their teaching assignment for the youngest children in preschool.

  • 218.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Creating curriculum in preschool context: focus on qualitative differences in teachers' communication with the youngest children2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to describe and analyze how teachers ways to communicate with children in preschool contribute to conditions for children's learning and development, and thereby to how curriculum is created. The curriculum as concept (Gundem, 1997; Vallberg Roth, 2001) is used both for the policy documents concerning preschool and for what is actually said and done in pedagogical contexts. Central to the preschool educational work is the communication that takes place between teachers and children. Hundeide (2002) describes communication as a dialogic interaction with verbal, non-verbal and physical interaction between adults and children. This means that adults’, in this case teachers, speech and actions are considered dependent on what children express and a sense of caring is created between people who interact (ibid.). Communication can in turn be said to contribute to the shaping of a social structure which, according to Giddens (1984) takes place at different levels of consciousness and whose duration varies. With that as a starting point communication between children and teachers in preschool can be studied as a contribution to the preschool curriculum is created, maintained and changed over time, but also as a contribution to how children's learning conditions here and now can be understood. The underlying data is from an observational study conducted in Swedish preschool where teachers communicate with 1-3 year old children. 4 teachers were shadowed (Czarniawska, 2007) and filmed during their everyday work in preschool. Ethical issues in research in all events are crucial (Research Council, 2002) and especially when it involves people who, like the youngest children, can not make their case or assess potential research impact (Heikkilä & Sahlström, 2003). This has been the subject of specific ethical considerations in this study. Shiers model (2001) for children's participation has in a qualitative analysis inspired the construction and use of analytical concepts. The study's results show qualitative differences in teachers' communication of content and in how they listen into and make use of children's own expressions. Overall, it contributes to a curriculum in which teachers' awareness of and challenge of children's perspectives and opportunities in conjunction with the formulated intentions of the curriculum seems both limiting and expanding. The discussion highlights the findings related to curriculum theory (Evans, 1975, 1982), social theory (Giddens, 1984), and childhood perspectives (Halldén, 2003; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003).

  • 219.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Förskollärares handlingsutrymme och barns perspektiv i förskola för de yngsta barnen2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras2016Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 12, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera hur förskollärares sätt att kommunicera med de yngsta barnen i förskolan bidrar till villkor för barns lärande. Förskollärare används synonymt med lärare då förskolan är en egen skolform. Datamaterialet är från fyra svenska förskolor där en observationsstudie genomförts av lärares kommunikation med 1-3 åriga barn. Resultaten från studien visar kvalitativa skillnader i lärarnas kommunikation om olika innehåll. En slutsats är att en kvalitativ kategori där en bred repertoar av sätt att kommunicera används av läraren tycks gynna förutsättningarna för aktörerna att gemensamt utvidga innehållet i kommunikationen. En annan slutsats är att den repertoar av barns aktörskap och uttryckssätt som möjliggörs förefaller vara relaterad till de kvalitativa skillnader som framkommit vid lärares repertoar av kommunikation. Diskussionen belyser resultatens konsekvenser i relation till social samhällsteori samt till teorier om yngre barns lärande och utveckling

  • 221.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 222.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.

  • 223.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn2017Ingår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, s. 211-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children: What happened to aesthetics in preschool?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics while aestethics is hardly mentioned. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content as aestethics and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 225.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children. What is essential to learn in preschool?2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 226.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    På stående fot2012Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 2, s. 6-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 227.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen-språk och kommunikation Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 229.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Genus i förskolan: Högskolan Kristianstad HT 16-VT 17.2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 230.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 41-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Lek och undervisning hand i hand för de yngsta barnen i förskolan?2017Ingår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, s. 91-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    An aesthetic dimension of children’s experienced world? Paper presented at NERA’s 37th Congress, Trondheim, Norway 5-7 March2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During preschool history a large number important points of departures regarding children’s learning and development have been brought to attention. In this paper we want to spread some light on two of them. One of these is children’s own experiences and the other is an aesthetic dimension of learning. In this presentation we want describe this topic, to analyse and discuss it. In modern education children’s experiences are considered to be a starting point for their learning and development. A difficulty then is that children arrive to pre-school with different experiences and expectations against which they relate new knowledge of their surrounding world (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Therefore, to take advantage of and make use of each child’s knowledge seems to be a pedagogical consequence in the learning processes. The concept of aesthetics has often got a one-sided interpretation as a methodical support for learning and development about different contents (Pramling et al, 2008). Children have been viewed as creative individuals, who through their own will, actions and practices learn to develop into human beings. At present the Swedish curriculum points out the importance of, as it says: “Creating and communicating by means of different forms of expression…/” (Utbildningsdepartementet, 1998. s. 10). The tendency, thus,  is to view aesthetic expressions as a method closely related to children’s development and acquisition of knowledge. The purpose of this study is to find out how aesthetics can be seen as one dimension of children’s experienced world. The research question is how children’s experienced world appear in verbal communication and how will those experiences be used in a learning situation. The study took place in a pre-school setting with children 3-5 year of age. The data consist of video observations in situations where teachers and children work with science content or more specifically they investigated; “What is soil?” The data are analyzed qualitatively (see Sinclair (2001) and Hohr and Lorenzer (1975) in Austring (2006)). The outcome of the analysis shows that three categories of children’s experienced world can be discerned, which we like Sinclair label: “Pathfinder”, “Track-Taker” and “Floater” (Sinclair 2001). The outcome also shows that the children’s use of their experiences is related to these three categories. When the children are dealing with the science content in focus another result points out that there are three different ways of acting present: empirical, aesthetic and discursive way. On a general level one conclusion is, that aesthetics is a natural part of children’s experienced world and that it is of importance for children in their meaning making. Strong or weak aesthetics in a learning situation will be further discussed and problemized.

  • 233.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Ingår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 43-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 234.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 235.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
    Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective2013Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 183, nr 5, s. 589-604Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses results obtained from a study on the contribution of the preschool teacher as a curriculum-maker in preschool. The research question addressed is ‘what is the characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher's verbal communication with 1–3-year-old children?’ The research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. This study was carried out in Sweden, and the empirical data consist of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between one and three during one morning in preschool. The results show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives.

  • 236.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 237.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 90-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras hur förskolans personal resonerar om att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Fokusgruppssamtal har använts för att samla data från personal som arbetar med de yngsta barnens verksamhet. Billigs diskursteoretiska termer används i analyser av personalens resonemang om undervisningsbegreppets innebörder. Resultaten pekar mot två diskurser där krav och rättigheter utgör spänningsfält och där ett argument för något kan utgöra motargument i samma diskussion. Undervisning med de yngsta barnen utgör en del av en förskola i förändring. Med det i åtanke förstår vi personalens argument som motsägelsefulla när begreppet undervisning i förskolan beskrivs, något som kan ses både inom en diskurs och mellan diskurser.

  • 238.
    Karlsudd, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Willén Lundgren, Berit
    Linnéuniversitetet.
    Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik2013Ingår i: Relationell specialpedagogik: teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, s. 63-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 239.
    Klefbeck, Kamilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Specialläraren som teamledare: en studie om ömsesidigt ansvarstagande, engagemang och ledarskap.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam. Det förväntade resultatet har begränsats till en förståelse kring förhållandena i de grupper jag studerat, varmed allmängiltiga slutsatser inte kunnat dras. Teoretiska ansatser har hämtats från professionsteori, praktisk kunskap, Goffmans rollteori, Foucaults maktaspekt och Antonovskys tes om känslan av sammanhang. Resultatet av studien visade att det inom samtliga team fanns forum för gemensam planering och en tydlig ansvarsfördelning mellan teammedlemmarna, där specialläraren hade en given roll som ledare för såväl elevassistenter, som fritidspedagog. I samtliga team uttryckte teammedlemmarna att de kände sig delaktiga i den gemensamma planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen. Det som skiljde teamen åt var den tid teamen hade till förfogande för den gemensamma planeringen, samt djupet av teammedlemmarnas delaktighet. I analysen av resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna framstod att orsaken till att det kan uppstå samarbetsproblem inom särskolans personalteam kan vara en begränsning i synsättet från samhällets, såväl som verksamheternas sida kring professionsbegreppet inom grundsärskolan. I studien framkom att vi behöver en vidare syn på vad profession innebär, för att bättre kunna se och ta vara på den verkliga kompetensen inom teamet. Professionen bör innefatta alla de som arbetar yrkesmässigt tillsammans. För teamen jag intervjuat skulle detta innebära att professionsbegreppet inte bara skulle inrymma speciallärarna, utan även innefatta övriga teammedlemmar. Genom ett mer omfattande professionsbegrepp skulle samtliga yrkesgrupper kunna mötas av såväl förväntningar som krav, varmed hela teamet under speciallärarens styrning och handledning skulle kunna utveckla en optimal undervisningssituation för eleverna. Vid diskussionen av resultaten framkom att för att de mest gynnsamma förutsättningarna för elevernas utveckling ska kunna uppnås, krävs att skolledningen skapar förutsättningar för teamet att mötas. Specialläraren bör vara trygg i sig själv för att kunna ta tillvara på teammedlemmarnas kompetens och kunna leda dem i att fokusera på elevernas mål enligt läroplan, skollag och aktuell forskning. Ytterligare en förutsättning för det goda samarbetet i teamen visade sig vara att speciallärarna, såväl som de övriga medlemmarna i teamet känner sig bekräftade i det arbete de utför.

  • 240.
    Knutagård, Hans
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Krantz, BrittHögskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.Jedemark, MarieHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    A Nordic perspective on the cultural and the activity approach in theory and practice2014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 241.
    Knutagård, Hans
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Krantz, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Jedemark, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Foreword2014Ingår i: A Nordic perspective on the cultural and the activity approach in theory and practice / [ed] Knutagård, Hans; Krantz, Britt; Jedemark, Marie, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2014, , s. 136s. 5-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 242.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Addressing children's addressivity in other-oriented teaching: a matter of finalizing intersubjectivity or unfinalizing alterity?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jag ser fram emot en dialogkonferens i dubbel mening. Förutom att vi bokstavligen deltar i en konferens med dialogisk inramning, berör mitt konferensbidrag just dialogfilosofisk pedagogik. Jag skulle vilja lägga fram ett nyskrivet artikelmanus som i teoretiskt avseende bygger i huvudsak på Mikhail Bakhtins dialogfilosofi och Eugene Matusovs pedagogiska forskning i Bakhtins anda.

    Arbetet, som har titeln “Addressing children’s addressivity in other-oriented teaching: a matter of finalizing intersubjectivity or unfinalizing alterity?”, problematiserar den traditionella definitionen av intersubjektivitet inom pedagogik och föreslår begreppet alteritet som ett än mer demokratiskt, mindre linjärt, mindre instrumentellt samt mindre konsensusorienterat dialogiskt alternativ. Institutionell kommunikation och instruerande undervisning diskuteras också på ett kritiskt vis och relateras vidare till frågan om dialogiskt lärande. Teoretiska resonemang illustreras med exempel från empiriska studier där barn är involverade i pedagogiska dialoger.

    Nyckelord i sammanhanget är: dialogic pedagogy, Bakhtin, children, intersubjectivity, alterity, finalizing dialogues, unfinalizing dialogues.

    Under min tilltänkta presentation kommer såväl det teoretiska (filosofiska) innehållet som de empiriska excerpten att diskuteras. Jag hoppas på en livfull diskussion i polyfonisk anda!

     

  • 243.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Instrumentellt och existentiellt lärande i relationell belysning: 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 244.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Om röstlösa röster i musikpedagogisk instrumentalism: en problematisering med utgångspunkt i Bakhtins filosofi2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta paper är av dialogfilosofiskt slag. Med intentionen att endast föra en filosofisk musikpedagogisk diskussion redovisas därför inte det empiriska underlaget från det artikelprojekt som ligger till grund för bidraget (Kullenberg & Pramling, in press). Med avstamp i ett urval av den musikpedagogiska forskning som gjorts kring problematiken med den instrumentella utbildningsdiskursen, argumenterar jag i liknande anda. Mer precist förs resonemanget med stöd i internationell musikpedagogisk forskning som bygger på Mikhail Bakhtins anti-instrumentella förståelse av såväl mellanmänsklig kommunikation som estetiska uttryckssätt.

  • 245.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ontologisk undervisning bortom instrumentell kommunikation: ett relationellt alternativ?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 246.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ontologiskt lärande i klassrummet: ett dialogiskt alternativ till instrumentell kommunikation?2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Pedagogisk samexistens: en problematisering av undervisningsdialogens natur2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Att pedagogiska relationer har en avgörande roll för undervisning är idag en vedertagen insikt inom pedagogisk forskning. På samma vis är det tämligen accepterat att kommunikation och språkbruk är av central relevans för lärande. Däremot råder inte lika stor enighet kring vilka slag av dialoger som är betydande. Detta bidrag uppehåller sig därför vid frågor om hur mellanmänskliga dialoger kan förstås. Bidragets syfte är att synliggöra, begreppsliggöra och problematisera utbildningsdialogens funktion och natur. I texten diskuterar författarna pedagogiska implikationer av relevans för fältet relationell pedagogik. Mer precist är det relationen mellan lärare och elever som problematiseras med stöd i dialogfilosofi utifrån Mikhail Bakhtin och Martin Buber samt pedagogisk forskning på området. En konceptuell distinktion utvecklas och illustreras med episoder från svenska klassrum: ontologisk vs. instrumentell samexistens. Slutsatsen är att instrumentell pedagogik kan och bör problematiseras med avseende på etik, demokrati och intersubjektivitet

  • 248.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    “The double dialogicality” reflected in children´s music teaching2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

  • 249.
    Kullenberg, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Eklöf, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Independenceor interdependence?: dialogue-theoretical problems of "independent" learning2017Ingår i: Education in the crossroads of economy and politics: role of research in the advancement of public good: book of abstracts, Tampere: University of Tampere , 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is a theoretical paper that highlights some implications of a dialogic ontology in educational research. However, for the sake of clarity we will very succinctly setting off to describe the background which is our empirical point of departure. The aim of our current empirical study is to explore how 12 adult students in a Swedish secondary school interpret the school task of doing ‘independent’ project works, addressing the questions of how students talk and reason about their own processes and values of the activity-specific task. In brief, the method is focus group conversations (three participant groups) and the result reveals the fact that the participants appreciated their common teacher, who was considered as a very successful guide. The teacher systematically provided orders, instruction, feedback and, most importantly, planning and staging in a stepwise fashion. In doing so she paradoxically also indirectly fostered her students to be even less independent, that is, more easily adapted to the institutional requirements without bothering too much about how to manage the tasks themselves. Project work is commonly described as a self-regulated form of the task; a common mode of student work in Swedish schools (Eklöf, Nilsson & Ottosson, 2014). As Bergqvist & Säljö (2004) highlight, it could further be conceived of as a disciplining, student-centered practice that is widely used to produce self-organizing learners. Although the students are supposed to work independently, they are considerably dependent on the instructional, organizational and evaluative work of the teachers (Åberg, 2015).

     

    Drawing on a sociocultural perspective on learning, as we do, the notion of individualistic independency is well-known as a problematic stance (e.g., Wertsch, 1998). In the sociocultural version of dialogism social interdependence is a dialogic premise on both the epistemological and ontological level (Linell, 2009). Wegerif (2008) describes how the functional role of difference between learners’ voices is of significance to the Bakhtin-influenced take on multi-voiced dialogue (cf. Kullenberg & Pramling, 2016; Lefstein & Snell, 2014). In such a dialogic framing the teacher is not striving to overcome these differences between, for example, the student’s and the teacher’s opinions. Such recognition holds interpersonal difference seriously and moreover address a fairly uncommon approach to the educational notion of intersubjective agreements (Matusov, 1996, 2015; Wegerif, 2011).

     

    This dialogic approach stresses the issue of student agency and, thus, democratic values of teaching acts. When respecting and promoting students’ own voices a genuine interaction of consciousnesses is possible to create throughout the pedagogical dialogues (cf. Bakhtin, 2004; Matusov, 2015). Hence, what constitutes a genuine interaction is the other-orientation toward the difference of the other, recognizing the learning potentials of the gap between distinct consciousnesses. Philosophically speaking, it further suggests the conceptual need to stress alterity in other-orientation (cf. Linell, 2009).

     

    Recalling our examined students, they report a situated learning that is basically grounded in a “teacher-pleasing relationship” (Matusov, 2011). While working successfully they are heavily dependent on their teacher’s agency rather than developing their own. Indeed, as sociocultural scholars we might notice that there exists a considerably confined teacher agency as well; an agency which is clearly bound to pre-determined institutional goals. This contextual condition did not facilitate the student (and teacher) opportunity to learn and experience something radically unpredicted, for example, being dialogically surprised or challenged by the genuine other. The students in our study do not neither regard themselves as truly independent nor creatively personalized. Due to a Bakhtinian approach to education, independency is an illusion anyhow, but being personalized, rather than socialized, in and through education is a central dialogue theoretical issue (Lobok, 2014).

     

    In our fully elaborated paper we will dwell upon the dialogue philosophical issue on other-orientation and the role of alterity, briefly described above. In addition we intend to provide a more detailed sketch of our study and the implications for dialogic pedagogy, informed by Bakhtin and educational scholars within the field.

     

     

     

     

    References

     

    Åberg, M. (2015). Doing project work: the interactional organization of tasks, resources, and instructions. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

    Bakhtin, M. M. (2004). Dialogic origin and dialogic pedagogy of grammar: Stylistics in teaching Russian language in secondary school. Journal of Russian & East European Psychology, 42(6), 12-49.

    Bergqvist, K. & Säljö, R. (2004). Learning to plan: A study of reflexivity and discipline in modern pedagogy. In J.V.D. Linden & P. Renshaw (Eds.) Dialogic learning: Shifting perspectives to learning, instruction and teaching (pp. 109-124). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

    Eklöf, A., Nilsson, L.-E., & Ottosson, T. (2014). Instructions, Independence and Uncertainty: student framing in self-regulated project work. European Educational Research Journal, 13(6), 646-660.

    Kullenberg, T & Pramling, N. (2016). Learning and knowing songs: a study of children as music teachers. Instructional Science, 44(1), 1-23.

    Lefstein, A., & Snell, J. (2014). Better than best practice: Developing teaching and learning through dialogue. London: Routledge.

    Linell, P. (2009). Rethinking language, mind, and world dialogically : interactional and contextual theories of human sense-making. Charlotte, NC: Information Age Publ.

    Lobok, A. (2014). Education/obrazovanie as an experience of an encounter. Dialogic    Pedagogy: An International Online Journal, 2, S1-S5. DOI: 10.5195/dpj.2014.84.

    Matusov, E. (1996). Intersubjectivity without agreement. Mind, Culture, and Activity, 3(1), 25-45.

    Matusov, E. (2011). Authorial teaching and learning. In E. J. White & M. A. Peters (Eds.), Bakhtinian pedagogy: Opportunities and challenges for research, policy and practice in education across the globe (pp. 21–46). New York: Peter Lang.

    Matusov, E. (2015). Comprehension: A dialogic authorial approach. Culture & Psychology,   21(3), 392-416.

    Wegerif, R. (2008). Dialogic or dialectic? The significance of ontological assumptions in research on educational dialogue. British Educational Research Journal, 34(3), 347–361.

    Wegerif, R. (2011). Towards a dialogic theory of how children learn to think. Thinking Skills and Creativity, 6, 179-190

    Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York, NY: Oxford University Press.

     

     

  • 250.
    Kullenberg, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Eksath, Martin
    Jönköping University.
    Pedagogisk samexistens: en problematisering av undervisningsdialogens natur2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 3-4, nr 22, s. 233-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att pedagogiska relationer har en avgörande roll för undervisning är idag en vedertagen insikt inom pedagogisk forskning. På samma vis är det tämligen accepterat att kommunikation och språkbruk är av central relevans för lärande. Däremot råder inte lika stor enighet kring vilka slag av dialoger som är betydande. Detta bidrag uppehåller sig därför vid frågor om hur mellanmänskliga dialoger kan förstås. Bidragets syfte är att synliggöra, begreppsliggöra och problematisera utbildningsdialogens funktion och natur. I texten diskuterar författarna pedagogiska implikationer av relevans för fältet relationell pedagogik. Mer precist är det relationen mellan lärare och elever som problematiseras med stöd i dialogfilosofi utifrån Mikhail Bakhtin och Martin Buber samt pedagogisk forskning på området. En konceptuell distinktion utvecklas och illustreras med episoder från svenska klassrum: ontologisk vs. instrumentell samexistens. Slutsatsen är att instrumentell pedagogik kan och bör problematiseras med avseende på etik, demokrati och intersubjektivitet.

     

2345678 201 - 250 av 456
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf