hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 451
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Olander, Clas
    Göteborgs universitet.
    Teacher development through iterative processes – Learning Study and Design-based Research2011Ingår i: Proceedings of the 15th Biennial of the International Study Association on Teachers and Teaching (ISATT), Back to the future: legacies, continuities and changes in educational policy, practice and research, Braga, University of Minho, Portugal, 4- 8 July, Minho: Centro de Investigação em Educação (CIEd), Instituto de Educação, Universidade do Minho , 2011, s. 420-427Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 202.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Wennås Brante, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Teachers' readiness to provide generative learning2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 203.
    Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Theoretical appropriation in pre-school teachers’ expressions after in-service training2013Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 4, nr 7A2, s. 11-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this article is to describe pre-school teachers’ learning of a theoretical framework, introduced in an in-service training by describing the ways they implicitly and explicitly appropriate the theoretical framework. Methods: This paper is the second analysis from a course evaluation that aimed to develop a group of 24 pre-school teachers’ knowledge and use of learning study. The empirical material was collected after a course funded by the Swedish National Agency of Education. The participants (n = 24) were all highly experienced pre-school teachers selected by their municipal employers. The course consisted of literature studies, theoretical discussions and practical work in the form of a learning study project focusing on the teachers’ own practices. They were divided into seven groups. Each group conducted one learning study. After the course, the pre-school teachers answered an evaluation and one of the questions analyzed here was: “Has your understanding of childrens learning developed during the course and, if so, in what way?” The answers were analyzed to show whether and how the theoretical framework was appropriated and expressed in their practice. Results: The result shows that all teachers understood the meaning of the concept of“variation” in the theoretical framework to mean variation of aspects of the content instead of variation of methods. Half of the teachers (n = 12) also used the concepts of variation theory properly, even if the question did not require them to do so. In total, 12 out of 24 participants used the concepts from the theoretical framework, namely: object of learning, critical aspects, variation, simultaneity and discernment.

  • 204.
    Holmén, Mats
    et al.
    Ekopiloterna, Sölvesborg.
    Åström, Johan
    Ekopiloterna, Sölvesborg.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Ekopiloterna i Sölvesborg: ett försök att utforska vilken pedagogik och lärarroll som är möjlig i gymnasieskolan2001Ingår i: Forskningen i skolan, skolan i forskningen: ett möte på lika villkor : dokumentation från forskningssymposium i Malmö 25 januari 2001 / [ed] Andræ Thelin, Annika, Stockholm: Statens skolverket , 2001, s. 26-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Holst, Elisabet
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Weiderup, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    På väg mot formativ bedömning: En kvalitativ studie av sju pedagogers tankar och arbetssätt i särskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.

  • 206.
    Hulst, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tell, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Språkets makt i förskolan: En litteraturstudie med fokus på pedagogers användning av språket som maktinstrument.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En litteraturstudie som analyserar och studerar artiklar, avhandlingar och antologier. Syftet är att undersöka vilken makt pedagoger har i användandet av språket i mötet med barnen, med fokus på vilken makt som synliggörs och hur den upprätthålls genom språket av pedagogerna i förskolans verksamhet. Studien belyser den omedvetna makt som vägleder individen i sättet att tänka mot ett bestämt mål och som utgör osynliga ramar för hur samhället fungerar.

    En diskursiv ansats antas för att sammanfatta befintlig forskning där empirin analyseras för att kunna förstå problemområdet. Teoretisk utgångspunkt är Foucaults maktteori och det postmodernistiska synsättet vilka båda synliggör förgivettagna mönster.

    Resultatet visar att pedagogers oreflekterade språkliga handlingar utgår från förgivettaganden och historiska arv och används i mötet tillsammans med barnen på förskolan. Detta kan leda till maktutövning då omedvetna normer och värden kan förstås som ”sanningar” vilka överförs till barnen. 

  • 207. Husar, Silvia
    et al.
    Stenqvist, Helena
    Varför är det så många elever som inte uppnår målen i matematik i årskurs 3?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken. I analysen framkommer att samtliga lärare utgår från boken i undervisningen och att eleverna har förståelse för de fyra olika räknesätten. Eleverna visade dock att de hade svårt att koppla matematiken till vardagen vilket vi har lyft i vår diskussion.

  • 208. Hägglund, Sven-olof
    et al.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Centrum för kompetensutveckling.
    Från PEEL till PLAN: en strategi för utveckling av lärares och elevers aktiva lärande under eget ansvar1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Håkansson, Anita
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Grounded theory: en empirinära metod för forskning i pedagogiskt arbete2005Ingår i: Forskningsarbete pågår: Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA) / [ed] Erixon, Per-Olof, Umeå: Umeå universitet , 2005, s. 147-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärares yrkesutveckling genom PLAN1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Håkansson, Jan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Centrum för kompetensutveckling.
    PLAN - lärares yrkesutveckling i teori och praktik1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 212.
    Hörnquist, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hagström, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Undervisning i förskolan: en kvalitativ studie om pedagogers uppfattning av undervisningsbegreppet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar

    undervisningsbegreppet. Via våra frågeställningar vill vi vidare ta reda på hur pedagogerna

    uppfattar undervisningsbegreppet i förhållande till sitt uppdrag formulerat i läroplanen och

    hur de tillämpas i den pedagogiska verksamheten. Vi har valt att genomföra en kvalitativ

    forskning med en fenomenografisk ansats då den gör det möjligt för oss att ta del av en

    variation olika uppfattningar. Utifrån ett kvalitativt frågeformulär kommer vi att samla in svar

    i textform som vi sedan analyserar och tolkar för att kunna urskilja en variation i resultatet.

    Vårt forskningsämne kommer att placeras in i ett redan existerande forskningsfält och centralt

    för vårt valda ämne är begrepp som samspel och kommunikation och därför tar vi fäste i

    utvecklingspedagogiken och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. De båda perspektiven

    beskriver olika aspekter av utveckling och lärande, vilka är centrala i diskussionen kring

    undervisningbegreppet. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar undervisning som

    målstyrda processer där pedagoger och barn i samspel utvecklar ny kunskap. Vi kan dock

    urskilja en variation i det faktiska användandet av begreppet då en grupp pedagoger medvetet

    väljer att inte använda sig av eller tala om det. Vår slutsats är att det sker undervisning i

    förskolan trots att pedagoger väljer att inte ge uttryck och utrymme för begreppet.

  • 213.
    Hörnquist, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hagström, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Undervisning i förskolan: en kvalitativ studie om pedagogers uppfattning av undervisningsbegreppet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet. Via våra frågeställningar vill vi vidare ta reda på hur pedagogerna uppfattar undervisningsbegreppet i förhållande till sitt uppdrag formulerat i läroplanen och hur de tillämpas i den pedagogiska verksamheten.

    Vi har valt att genomföra en kvalitativ forskning med en fenomenografisk ansats då den gör det möjligt för oss att ta del av en variation olika uppfattningar. Utifrån ett kvalitativt frågeformulär kommer vi att samla in svar i textform som vi sedan analyserar och tolkar för att kunna urskilja en variation i resultatet. Vårt forskningsämne kommer att placeras in i ett redan existerande forskningsfält och centralt för vårt valda ämne är begrepp som samspel och kommunikation och därför tar vi fäste i utvecklingspedagogiken och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. De båda perspektiven beskriver olika aspekter av utveckling och lärande, vilka är centrala i diskussionen kring undervisningbegreppet.

    Resultatet visar att pedagogerna uppfattar undervisning som målstyrda processer där pedagoger och barn i samspel utvecklar ny kunskap. Vi kan dock urskilja en variation i det faktiska användandet av begreppet då en grupp pedagoger medvetet väljer att inte använda sig av eller tala om det. Vår slutsats är att det sker undervisning i förskolan trots att pedagoger väljer att inte ge uttryck och utrymme för begreppet.

  • 214.
    Ilic, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En kvalitativ studie: om inskolning utifrån förskollärarens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolans nya läroplan som träder i kraft första juli 2019 så står det att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska få en god introduktion i förskolan (SKOLFS, 2018). Studiens syfte var att bidra med ökad kunskap om inskolning av yngre barn på förskolan sett ur en förskollärares perspektiv och hur de upplevde att inskolningsprocessen gick till på deras avdelning. I syftet ingår även att undersöka hur studiens resultat kan påverka barnet både positivt och negativt. Metoden som användes i datainsamlingen var den kvalitativa intervjun där intervjuer ägde rum med fyra förskollärare. Materialet har tolkats och analyserats utifrån det relationella perspektivet. I studiens resultat belyses vikten av att skapa en trygg relation till föräldrar och barn vid inskolningen. Det som framkom var även att barnets första kontakt med förskolan är viktigt, men även att kunna se efter barnets behov. Avslutningsvis var föräldrasamverkan även en viktig faktor för att inskolningen ska ske på ett gott sätt och för att den fortsatta relationen till föräldrar och barn ska bibehålla sig resten av barnets tid på förskolan.

  • 215.
    Ingelf, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Wallberg, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Det utvidgade klassrummet: Kan utomhusundervisning bidra till att elever i årskurs tre får en bättre förståelse och mer kunskap av enklare matematiska begrepp i jämförelse med undervisning inomhus?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?

     

    Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.

     

    Ämnesord: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.

  • 216.
    Jaana, Rantala
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lässtunden i förskolan: pedagogers syn på lässtunden i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen. Vilket är en bra förutsättning för en bra lässtund då man ska ta tillvara på barnets intresse för att kunna fånga upp denne. Informanterna anser att deras syn på lässtunden och sitt sätt att jobba med den har förändrats under utbildningens gång och blivit mer pedagogisk på det sätt att det finns en tanke bakom en lässtund och att det inte bara är ett ”lugnande” och ”samlande” tillfälle. Resultatet visade även att lässtunden finns i den dagliga verksamheten, men att den kan se annorlunda ut ifrån förskola till förskola. En del har planerad lässtund andra mer spontant.

  • 217.
    Jacobsson, Oscar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Santesson, Rickard
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur surfplattan används i fritidshemmet: en observationsstudie om surfplattans användning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur barnen använder surfplattan i det sociala samspelet, på fritidshemmen. Syftet med studien har varit att observera hur barnen använder surfplattorna i det sociala samspelet, samt hur pedagogerna ser på användandet av surfplattan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskjis socio­kulturella perspektiv, där grunden är barnens lärande i det sociala samspelet. Studien har genomförts på två olika fritidshem, där vi använt två kvalitativa metoder, nämligen observationer och in­tervjuer.

    I resultatet framkom det att surfplattan använts i det sociala samspelet för att främja social kompetens och som ett verktyg för att skapa nya gruppsammansättningar, hur barn som inte interagerar i vanliga fall hittar något gemensamt tack vare surfplattan.

  • 218.
    Jansson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Henell, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Jag går in för att lära känna varje barn”: förskollärares uppfattningar kring att möta alla barn i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn. Resultat i studien visar även att förskollärare anser uppdraget att möta alla barn svårt i och med tidsbristen samt de stora barngrupperna på förskolan. Förskollärares uppfattningar visar att smågrupper är en bra metod för att klara av att möta alla barn. I studiens svar framgår även att ett gemensamt förhållningssätt samt reflektion är av vikt då det gäller att möta alla barn. Resultatet visar både förskollärares uppfattningar av uppdraget att möta alla barn samt även metoder för hur detta kan göras i förskolan.

  • 219.
    Johannesson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Olsson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Medvetenhet och osäkerhet: hur vill jag att du ska bli?: – en fenomenografisk studie om barnskötares och förskollärares uppfattningar om hur genus påverkar barnets identitetsskapande2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform. Analysprocessen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, då studien fokuserar på att urskilja variation i uppfattningarna om studiens problemprecisering. Resultatet urskiljer barnskötares och förskollärares uppfattningar om studiens fenomen utifrån olika betydelsefulla aspekter som tillsammans besvarar studiens problemprecisering. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare strävar efter att bemöta barnet som individ men att barnets könstillhörighet avgör för hur det blir bemött som flicka eller pojke går att urskilja som en avgörande aspekt för hur barnet skapar sin identitet.

  • 220.
    Johansson, Annie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Månsson, Jolanta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Pedagogik för begreppsutveckling på fritidshemmet: erfarenheter före och efter en riktad insats2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

  • 221.
    Johansson, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Erlandsson, Maja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lust att lära - att tända en eld: åtta pedagogers syn på motivation och skapandet av lusten att lära hos elever i grundskolans tidigare år2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov. Även skillnaderna mellan inre och yttre motivation tydliggörs. Allt för att optimera en fungerande lärandemiljö där elever, såväl som pedagoger, känner glädje i skolvardagen, motivation till skolarbetet och lust att lära.

    Sammantaget pekar vår undersökning på att det tycks finnas ett antal gemensamma faktorer som påverkar och främjar, eller i missgynnsamma fall, motverkar känslan av lust och motivation.

  • 222.
    Johansson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad. Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Softic, Jasmina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. Högskolan Kristianstad.
    Barns lek utomhus - med naturmaterial i fokus: - ett genusperspektiv på barns lek genom utevistelsen2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.

  • 223.
    Johansson, Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    På jakt efter nya perspektiv - om vägar till forskningen1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 219-236Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Johansson, Nina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Raso, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Särbegåvad i skolan, en fördel eller en nackdel?: Är skolan rustad för särskilt begåvade elevers behov?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med  kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

  • 225.
    Johansson, Sally
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jonsson, Lovisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Omsorg och Lärande som helhet: En enkätstudie av pedagogers upplevelse av arbetet med omsorg och lärande i förskolan utifrån läroplanen2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår enkätstudie är att beskriva hur pedagoger upplever sitt arbete i förskolan med omsorg och lärande. Syftet leder vidare till problemfokus, om de krav som läroplanen ställer på pedagogerna i det praktiska arbetet. Vilken betydelse har pedagogers kompetens i arbetet med läroplanen för förskolan? Enkätstudien är genomförd utifrån en öppen tolkning av pedagogers upplevelser, för att få en allmän uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till läroplanens innehåll. Studien inriktas på att omsorg och lärande ska samverka som en helhet i det praktiska arbetet. I läroplanen för förskolan omfattas fostran och utveckling också som en del utav aspekter som ska samverka som en helhet i verksamheten. Utvecklingspedagogiken används i studien som en teoretisk tolkningsram, då utvecklingspedagogiken är en viktig grund att förhålla sig till som pedagog i arbetet med omsorg, lärande och utveckling. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i form av en digital enkät med inslag av kvalitativa frågor. Den digitala enkäten sändes ut via mail till fyra förskolor i tre olika kommuner. Pedagoger fick svara hur dem upplever arbetet i förskolans verksamhet med omsorg och lärande utifrån de krav läroplanen ställer (2016). I studien framkom det att pedagogers förhållningssätt och kompetens påverkar kvaliteten i arbetet med omsorg och lärande, både som enskilda aspekter och som en helhet i verksamheten. Stora barngrupper, brist på pedagogers kompetens och olika förhållningssätt anses vara en problematik i arbetet med de krav läroplanen ställer. I huvudresultatet presenteras pedagogers tolkningssätt av läroplanens innehåll i att arbeta med omsorg och lärande som en helhet. Analyseringen omfattar olika perspektiv på läroplanens innehåll, perspektiv på läroplanen som strävansmål eller som mål att uppnå. 

  • 226.
    Johansson, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Emander, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Inomhusmiljön för de yngsta barnen på förskolan: - En studie kring miljöns betydelse för barns lärande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv.

    För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande.

    Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv. 

  • 227.
    Johansson, Veronica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En studie om barns motoriska utvecklingsmöjligheter i förskolans inomhusmiljö2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

  • 228.
    Johnsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Stjärnqvist, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Pedagogers syn på individualisering: på vilket sätt arbetar pedagoger för att individualisera i ämnet svenska, årskurs 4-5?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5. Förutom intervjuer har vi i undersökningen använt oss av forskningslitteratur och vetenskapliga artiklar relevanta för ämnet och som visar att ämnet är relevant inom dagens skola. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna individualiserar med hjälp utav eget arbete för att alla elever ska kunna arbeta i egen hastighet. Resultatet visar även att pedagogerna är positivt inställda till individualisering och nämner ingen negativ effekt. Hastighetsindividualisering är inget begrepp som är bekant för dem, däremot menar de att de använder det i sin undervisning.

  • 229.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ad hoc-arbete i lärarvardagen med IKT som intention och realitet2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT. Diskussionen utgår från ett organiseringsperspektiv för att förstå svårigheter såväl som möjligheter där lärares IKT-kompetens, adekvat utrustning och att planera sin planeringstid framträder som särskilt betydelsefullt.

  • 230.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att lära för att forska och att forska för att lära2003Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 137-143Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Läroplan för förskolan - vad ska det vara bra för?: en studie av en grupp förskollärares uppfattningar av förskolans läroplan2001Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
  • 233.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 41-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 234.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare2017Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 1, s. 90-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras hur förskolans personal resonerar om att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Fokusgruppssamtal har använts för att samla data från personal som arbetar med de yngsta barnens verksamhet. Billigs diskursteoretiska termer används i analyser av personalens resonemang om undervisningsbegreppets innebörder. Resultaten pekar mot två diskurser där krav och rättigheter utgör spänningsfält och där ett argument för något kan utgöra motargument i samma diskussion. Undervisning med de yngsta barnen utgör en del av en förskola i förändring. Med det i åtanke förstår vi personalens argument som motsägelsefulla när begreppet undervisning i förskolan beskrivs, något som kan ses både inom en diskurs och mellan diskurser.

  • 235.
    Josefsson, Anna-Filippa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Olsson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Läs och skrivundervisningens problematik i förskoleklassen: En fallstudie från en skandinavisk skola i Afrika2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.

  • 236.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömningsmatriser - inte bättre än sin användare2013Ingår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 23, nr 2, s. 37-40Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Förord: lärarens kontinuerliga bedömningsarbete2013Ingår i: Bedömning för lärande i klassrummet / Trude Slemmen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013, s. 5-6Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 238.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ekberg, Margareta
    Malmö högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning i NO: grundskolans tidiga år2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undervisning i biologi, fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att bland annat ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll, genomföra undersökningar och använda begrepp för att beskriva och förklara olika fenomen och sammanhang. Men hur vet man i vilken utsträckning eleverna har utvecklat dessa förmågor? Och hur kan man stödja elevernas fortsatta utveckling?

    I den här boken diskuteras vilka aspekter som ska bedömas i förhållande till de förmågor som beskrivs i kursplanerna för NO-ämnena samt hur bedömningen kan genomföras för att hjälpa eleverna att utveckla dessa förmågor. Huvudfokus ligger på strategier för formativ bedömning – hur man kommunicerar förväntningar till eleverna, ger konstruktiv återkoppling och låter eleverna arbeta med själv- och kamratbedömning – men boken tar även upp skriftliga omdömen, betyg, likvärdighet, nationella prov och sambedömning. 

    Boken riktar sig i första hand till lärare, och blivande lärare, som undervisar i NO-ämnena i grundskolans årskurs 1–6. En stor del av innehållet är dock relevant även för andra årskurser och andra ämnen. Författarna har varit ansvariga för utvecklingen av Skolverkets diagnosmaterial i NO för årskurs 1–6 (DiNO) samt medverkar i konstruktionen av de nationella proven i biologi, fysik och kemi för årskurs 6.

  • 239.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Formative assessment in higher education –: an example from astronomy2019Ingår i: Handbook of Formative Assessment in the Disciplines / [ed] H. L. Andrade, R. E. Bennett, and G. J. Cizek, London & New York, NY: Routledge, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter addresses the challenges and potential of implementing formative assessment in higher education with a specific focus on astronomy. We emphasize the use of formative assessment strategies as a coherent whole and a learning environment that encourages student autonomy and divergent thinking.

  • 240.
    Jönsson, Anita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Robinson, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    "Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår.": En undersökning om ett kommunalt beslut om tjänstegarantier för läs- och skrivkunnighet.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola. Skolutveckling präglas i allt högre grad av målstyrning. Bland framgångsfaktorer för språkutveckling märks bland annat lärarens kompetens, specialpedagogiskt stöd och tidiga insatser. Bedömning och dokumentation kan vara en förutsättning för att tidigt upptäcka och stödja individer i svårigheter.  Av intervjuerna framkom att beslutet var ett sätt att konkurrera för att få föräldrar och elever att välja den kommunala skolan. Garantins innehåll påverkades av en tydlig vilja att stärka elevers språkutveckling och att tidigt upptäcka de barn som riskerar att inte lyckas med sin läsutveckling. Det fanns även en tilltro till kraftfulla krav och målformuleringars positiva inverkan på pedagogers undervisning och därmed också elevers resultat. Av studiens resultat framgår garantins effekter för undervisning, dokumentation, motivation och måluppfyllelse. Löftet får konsekvenser för tidiga insatser, kompetensutveckling och för förskolans arbete. Studiens resultat visar även hur visioner och löften kan användas för att marknadsföra dagens skola. Löftet som ursprungligen gavs i ett marknadsföringssyfte ger effekter i den pedagogiska verksamheten.

  • 241.
    Jönsson, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Allansson, Johny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Förebyggande trafiksäkerhetsarbete inom föreningslivet: En intervjustudie bland idrottsföreningar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog.

  • 242.
    Jönsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevinflytande på fritids; en fråga om att få välja aktivitet?: elevperspektiv på inflytande i fritidshemsverksamheten2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om elevers upplevelse av inflytande på fritidshemmet. Undersökningen syftar till att studera vilken uppfattning elever i fritidsverksamhet har om sitt inflytande i verksamheten och om de upplever att den förändrats eller ökat i förhållande till att de blivit äldre. Avstamp görs i skollagen och Skolverkets styrdokuments formuleringar som beskriver elevernas rätt till inflytande i fritidshemsverksamheten och att inflytandet ska vara anpassat efter ålder och mognad. Studien är framarbetad utifrån ett elevperspektiv. Empirin utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra fritidshemselever i åldern tio till elva år som analyseras utifrån Harts och Shiers teorier om delaktighet.

    Resultatet av studien visar att eleverna på det aktuella fritidshemmet upplever att inflytande handlar om deras möjlighet att få välja vilken aktivitet de vill delta i, snarare än att få påverka fritidshemsverksamhetens innehåll. De möjligheter till inflytande som tas upp av eleverna i denna studie är mest de som sker i det informella mötet med de vuxna på fritidshemmet. Inflytandeförhandling och villkorat inflytande, i betydelsen att eleverna måste uppfylla vissa saker för att förtjäna sin delaktighet, beskrivs av eleverna.

    Resultatet visar även på en upplevd frånvaro av formella kanaler där eleverna kan utöva inflytande. Vidare framgår att eleverna i viss mån upplever att deras inflytande ökat i förhållande till att de blivit äldre och då i mening att personalens tillit till elevernas ansvarstagande har ökat.

    Slutsatsen som dras, utifrån Harts och Shiers delaktighetsteorier, är att eleverna på detta fritidshem inte har något reellt inflytande i verksamheten.

  • 243.
    Jönsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Johansson, Martina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mötet i hallen – ur ett jämlikhetsperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien utgår från ett projekt som initierats av en förskola där vi som examensarbetesskribenter har haft som uppgift att titta på pedagogernas roll ur ett utomstående perspektiv. Det relationella perspektivet har fått en betydande roll genom hela studien då just mötet mellan pedagog och barn varit i fokus. Syftet med studien är att iaktta pedagogernas bemötande av barnen i hallen ur ett jämlikhetsperspektiv. Första mötet i hallen på morgonen kan ha en varierande betydelse för varje individ. För vissa barn betyder det att man får springa in och leka med kompisar och för andra är det en ledsam stund där man måste lämna sina vårdnadshavare. Därför är hallen intressant att undersöka närmre för att få inblick i hur pedagogerna arbetar när de möter barnen i hallen på morgonen. Studien baseras på semistrukturerade observationer där ett observationsschema följts. Reflekterande samtal har därefter förts med pedagogerna på avdelningen med utgångspunkt i den insamlade empirin från observationerna. Empirin har varit ett verktyg för pedagogerna att bli självmedvetna och uppmuntra till självreflektion kring sin progression. Resultatet visar att pedagogerna ger barn den tid som behövs för en god lämning samt ett bemötande som är anpassat efter varje enskild individ. Detta kan tolkas som att pedagogerna utgår från ett jämlikhetsperspektiv i mötet med barn i hallen. 

  • 244.
    Karlsson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Pedagogers samtal i måltidssituationer: En studie om frågor och måltidspedagogik2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet grundar sig i en kvalitativ forskningsansats med anknytning till en kvantitativ. Syftet med studien är att undersöka de frågor pedagogerna ställer till barnen under måltidssituationerna samt hur pedagogerna presenterar maten för barnen. Empirin samlas in på två förskolor genom icke-deltagande öppna observationer med dolda inslag. Resultatet har tillsammans med litteraturanknytning och tidigare forskning visat att 65% av frågorna som ställs under måltiderna rör måltiden, 15 % rör förskolan och 20% rör övrig tid. Resultatet visar också att 79% av frågorna som ställdes under de observerade måltiderna var slutna frågor och 21% vad öppna frågor. I resultatet av presentationen av maten visar att ju mer involverade barnen blir i maten desto mer benägna blir det att äta den. I analysen sammankopplas det vi uppmärksammat i resultatet med det sociokulturella perspektivet och måltidspedagogiken. I slutet av studien förs en diskussion där resultatet och analysen problematiseras och diskuteras utifrån tidigare forskning, lärteorier, styrdokument samt våra egna tankar kring resultatets betydelse för barns lärande. Samtalen har betydelse för barns utforskande om världen och är viktiga då barnen lär sig förståelse och att lyssna på varandra. Varför får vi då ett sådant resultat som vi fått? I diskussionen nämns även vikten av att ta tillvara på måltidssituationerna eftersom det är ypperliga tillfällen till lärande och inte bara omsorg och fostran, samt vikten av att pedagogerna äter samma mat som barnen. Studien avslutas med tre punkter till vidare forskning som vi upptäckt under studiens gång.

  • 245.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Högskolan Kristianstad 2008-11-05: Pedagogisk skicklighet – en kvalitetsfaktor i framtidens högskola2010Ingår i: Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet / [ed] Ryegård, Åsa, Olsson, Thomas, Apelgren, Karin, Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet , 2010, s. 141-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 246.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Pedagogisk meritering för lärare vid Högskolan Kristianstad2010Ingår i: Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet / [ed] Ryegård, Åsa, Olsson, Thomas, Apelgren, Karin, Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet , 2010, s. 103-114Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Pedagogisk meritering: karriärmöjligheter utifrån pedagogisk skicklighet2012Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 1, nr 1, s. 11-39Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 248.
    Kastenbom, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson Dahl, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Stress i förskolan: En enkätstudie om hur pedagoger i förskolan upplever stress på sin arbetsplats2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats berör ämnet pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Pedagogers välmående är ett viktigt och omdiskuterat ämne idag. Fler och fler pedagogers hälsa blir allt sämre och sjukskrivningarna ökar. För att pedagogerna i förskolan ska kunna utföra ett bra jobb tillsammans med barnen krävs det pedagoger som mår bra och därför är det viktigt att undersöka pedagogernas egna upplevelser av deras arbetssituation.

    Arbetet har avgränsats och undersökts utifrån fyra olika områden i förskolan; arbetsmiljö, arbetsrelationer, ljudnivå och barngruppens storlek. Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Frågeställningen studien har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna i förskolan stress på sin arbetsplats i relation till barngruppens storlek, ljudnivåer, arbetsrelationer samt arbetsmiljön och organisation?

    Studien utgår från en kvantitativ undersökning baserad på en enkät som skickats ut i två grupper på Facebook. Studiens resultat visar att pedagogerna upplever att de är stressade på sitt arbete. Resultatet visar även ett samband mellan framförallt pedagogernas upplevda stress och barngruppernas storlek, ljudnivån på förskolan samt arbetsmiljön. Avgränsningen arbetsrelationer visade att de flesta pedagogerna i studien trivdes med sina kollegor och sin chef, dock upplevde de fortfarande att de var stressade. Resultatet av pedagogernas egna upplevelser visar att det finns ett problem kring pedagogers arbetssituationer som behöver tas på allvar för att pedagogernas välmående ska förbättras.

  • 249.
    Kemi, Jonatan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Inga konstigheter": en intervjustudie av idrottslärares åsikter kring rörelsehinder i undervisningen.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?

    Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se. Detta diskuteras i sin tur utifrån olika omständigheter. Dessa är medverkan, anpassning, delaktighet, assistent samt omgivning. De slutsatser som dras är att lärarnas åsikterstämmer överens med en inkluderande undervisning, och att ett relationellt synsätt på svårigheter i skolan kan urskiljas. Lärarnas enighet kan även kopplas till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

  • 250.
    Kjellsdotter, Patricia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Har ni varit ute idag?: En studie med syfte att se utevistelsens möjligheter.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utevistelse är något som är starkt förknippat med förskolan idag. Många föräldrar förväntar sig att vi är ute dagligen men det är mer sällan de frågar efter utevistelsens syfte och innehåll. Syftet med den här studien är att få syn på hur förskollärare verksamma i förskolan planerar kring utevistelsen. Vad är det huvudsakliga syftet med utevistelsen samt vilka möjligheter och eventuella hinder finns att förhålla sig till? För att samla empirin används kvalitativa forskningsintervjuer med idag verksamma förskollärare. Studien tar avstamp i ett sociokulturellt perspektiv vilket belyser samspelet mellan barnet och den kultur de befinner sig i. Studiens resultat visar att huvudsyftet med utevistelsen i förskolan är hälsoaspekten, frisk luft och rörelse. Det visar även att den mesta undervisning utomhus sker vid spontana tillfällen, fångade i stunden. Samtidigt visar det sig att undervisningen har fått en allt mer framträdande roll vilket skapar en mer pedagogisk helhet för dagen i förskolan.

2345678 201 - 250 av 451
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf