hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 510
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad används arbetstiden till?: utvärderingsrapport2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 202.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Nordblad, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    En lärarutbildning med tydlig yrkesinriktning2003Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 109-117Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Hjort, Katrin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Den danska gymnasiereformen - mening i galenskapen?: ett diskursanalytiskt perspektiv på lärares arbete2008Ingår i: Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Aili, Carola, Blossing, Ulf, Tornberg, Ulrika, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2008, s. 229-250Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalificerade samtal mellan handledare i ett VFU-projekt. Presentation på Nätverket ”Specialpedagogik och kvalificeradesamtal” Mälardalens högskola2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Practitioners' voices regarding pre-school and professional dialogues with student teachers. Paper presented at the EECERA (European Early Childhood Educational Association) Conference, Birmingham 6 - 8 September, 20102010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 206.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    The discourse of the professional pre-school teacher – in a field of tension between creativity and contention. Paper presented at the OMEP European Conference Nicosia, 6-8 May, European University Cyprus2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Sjöberg Larsson, Carita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    VFU-projekt: samtalsguide: vägledning för handledningssamtal i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 208.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Handledares röster om förskolans verksamhet i relation till handledning av lärarstudenter2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med noteringar för att få syn på vad som händer i undervisningen2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 210.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med öppna uppgifter2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 211.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att utveckla elevernas problemlösningsförmåga2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 212.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Det dolda spelet i klassrummet2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 213.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Förslag på problem att arbeta med2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 214.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Samband och förändring för årskurs 1-32014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 215.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Teachers’ awareness of student learning. Paper presented at Norsma 5, Reykjavik, October 20092009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We report from a project aiming at stimulating primary and secondary teachers to work with open-ended activities, and using accounts-of to develop their awareness of the results of these activities. Results show that accounts-of seem to have a good potential of developing teachers’ awareness of student reasoning and thinking, i.e. giving them a better stance for following the learning of the students, and that open-ended tasks seem to have a great potential for a better inclusive mathematics teaching by not demanding special tasks or special instructions for certain students or smaller groups of students.

  • 216.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ödmark, Krister
    Umeå universitet.
    Popov, Oleg
    Umeå universitet.
    Att göra noteringar och att auskultera2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 217.
    Holmberg, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Forskare, consult eller morsa: handledares uppfattning om kvalité vid handledning av examensuppsatser2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studier  av  handledarrollen  har  visat  på  betydande  skillnader  mellan  olika handledare.   Framförallt   har   bristen   på   gemensam   teoretisk   referensram uppfattats  som  en  väsentlig  anledning  till  skillnaderna.  I  den  här  studien undersöks hur olika handledare vid en företagsekonomisk institution förstår sin arbetsuppgift dels med utgångspunkt från sina tidigare olika erfarenheter, dels med utgångspunkt från sin uppfattning av vad som de anser väsentliga aspekter på  kvalité  i  handledningssituationen. De  aspekter på  begreppet kvalité  som använts är vetenskaps-, lärande-, samhälls- och social kvalité. Resultatet visar på att de olika individuella meningsskapande processerna i huvudsak kan hänföras till två olika underförstådda referensramar som baseras på handledarens syn på den primära uppgiften att dana forskare eller konsulter. Samtidigt ser de sin egen handledarroll i samma termer d.v.s. som seniorforskare eller seniorkonsult – och ibland också i en så stödjande roll att de kan uppfattas som stormorsa.

  • 218.
    Holmquist, Per-Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hjertqvist, Björn
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sociala relationer och konflikthantering2011Ingår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 187-201Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärande lär lärare2011Ingår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 13-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skälen till att välja läraryrket är många. En del är i första hand intresserade av att undervisa i sitt ämne, några är mer intresserade av kontakten med barn och ungdomar och för ytterligare andra kan kombinationen av dessa delar vara orsaken till yrkesvalet. Innan man har egen erfarenhet av att arbeta som lärare är det omöjligt att till fullo veta vad läraryrket innebär, dess komplexitet och vilka frågeställningar man behöver brottas med.

    Bokens syfte är att öppna nya dimensioner för hur vi kan tänka om lärande, skola och lärarutbildning. De förgivettaganden som vi har ska utmanas och ifrågasättas för att ge plats för utveckling av ny kunskap som lärare kan vara med om att skapa i sin framtida lärargärning. För att våga tänka nytt och ifrågasätta vårt sätt att se på undervisning idag, i syfte att skapa en ännu bättre skola, krävs en förmåga att problematisera, se möjligheter och lyssna till dem som på olika sätt är verksamma i dagens skola.

    Författarna presenterar sina olika perspektiv genom att kombinera fakta och praxisnära frågeställningar inom tre områden:

    • lärande i pedagogiska miljöer

    • samverkan i pedagogiska miljöer

    • pedagogiska miljöer som samhällsinstitutioner.

    Boken är en introduktion till den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen och kan med fördel också läsas av verksamma lärare i kompetensutveckling som arbetar med att utveckla sin skolverksamhet.

  • 221.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Teachers' learning in a learning study2011Ingår i: Instructional science, ISSN 0020-4277, E-ISSN 1573-1952, Vol. 39, nr 4, s. 497-511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The point of departure in this study is the question: do teachers who develop theoretical knowledge of the variation theory change the way(s) they offer their pupils the object of learning due to the theoretical framework. The aim of the study is to describe this development, i.e. to find if and how teachers developed theoretical knowledge when planning instruction, and in what way(s) this has an impact on the pupils' learning outcome when using contrasts in the instruction. The theoretical framework is strongly content related, and by analysing the learning object's critical aspects the teachers are guided to focus on the content in this particular way. The question "what does it take to develop knowledge about the object of learning?" has to be answered by the teachers before choice of teaching method is made. The research method used is Learning Study, a fusion between lesson study and design experiment. The teachers (6) have carried out nine research lessons in three Learning Study cycles (containing three lessons each). The pupils belong to three different classes and are between 9 and 11 years old. The result shows how the teachers gradually use the variation theory when planning instruction and how the learning outcomes shown by the pupils improve. The developed theoretical insight seems to affect the teachers' ways of seeing the object of learning, such as subtle changes of how to organize the critical features of the learning object, are discerned. In every learning study cycle contrasts are used in one lesson, and in the analysis of the effect of the contrasts, the two remaining lessons are used as control groups. The results show the impact of contrasts in the pupils' learning outcomes. The need to complement a lesson study with a theoretical perspective on learning is that the teachers are then given the opportunity to make use of the theory when planning instruction individually, not only in a lesson study. There again, the Learning Study model seems to be a powerful model with which to develop teachers' understanding of the theoretical framework.

  • 222.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Generative learning2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    By contrasting critical aspects in a dimension of variation, the learning object can change form and be experienced in different ways which influence the students’ ability to learn. To investigate in which ways the contrasts affect the students’ learning outcome was the primary focus of the study, but the results also show an interesting pattern of how students’ learning outcome in short and long time perspective are affected. We have worked with learning study as a method, and the results are based on analyses of three learning studies made up of three lessons each. The results show how one pattern offers the students to look critically upon their previous knowledge and make them find new ways of seeing the object of learning. This pattern has also been found to be more powerful in preparing students for future learning, since it seems to generate new learning after the learning situation itself.

  • 223.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nor to lead or to be led: praxis-oriented basic research within the field educational science and teaching2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 224.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Nilsson, Jan
    Hur kan lärare utveckla ett livslångt lärande?2005Ingår i: Lärande hela livet: en antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle / [ed] Lindelöf, Jan, Lund: Studentlitteratur , 2005, s. 39-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När vi tog på oss uppgiften att författa detta kapitel, vilket vi gjorde med glädje, började vi genast att fundera över kapitelrubrikens motsats, dvs. kan lärare undvika att utveckla ett livslångt lärande? Tanken på att lärare inte skulle utveckla ett livslångt lärande var för oss båda väldigt främmande, eftersom vi anser att lärares professionella objekt är just lärande. För utomstående framstår kanske rubrikens fråga som berättigad, med tanke på att det i det massmediala bruset finns farhågor om att skolan inte utvecklas i takt med samhället eller att det är svårt att förändra skolan, som ofta framställs som om den lever kvar i gamla mönster och vägrar förnya sig. Det finns dock ett undantag där man tycks vara enig om att skolan förändrats, och det är i så fall att lärarna i skolan inte längre har någon automatisk auktoritet (SOU1997:121; SOU1999:23).

  • 225.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Olander, Clas
    Göteborgs universitet.
    Teacher development through iterative processes – Learning Study and Design-based Research2011Ingår i: Proceedings of the 15th Biennial of the International Study Association on Teachers and Teaching (ISATT), Back to the future: legacies, continuities and changes in educational policy, practice and research, Braga, University of Minho, Portugal, 4- 8 July, Minho: Centro de Investigação em Educação (CIEd), Instituto de Educação, Universidade do Minho , 2011, s. 420-427Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 226.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Wennås Brante, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Teachers' readiness to provide generative learning2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 227.
    Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Theoretical appropriation in pre-school teachers’ expressions after in-service training2013Ingår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 4, nr 7A2, s. 11-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this article is to describe pre-school teachers’ learning of a theoretical framework, introduced in an in-service training by describing the ways they implicitly and explicitly appropriate the theoretical framework. Methods: This paper is the second analysis from a course evaluation that aimed to develop a group of 24 pre-school teachers’ knowledge and use of learning study. The empirical material was collected after a course funded by the Swedish National Agency of Education. The participants (n = 24) were all highly experienced pre-school teachers selected by their municipal employers. The course consisted of literature studies, theoretical discussions and practical work in the form of a learning study project focusing on the teachers’ own practices. They were divided into seven groups. Each group conducted one learning study. After the course, the pre-school teachers answered an evaluation and one of the questions analyzed here was: “Has your understanding of childrens learning developed during the course and, if so, in what way?” The answers were analyzed to show whether and how the theoretical framework was appropriated and expressed in their practice. Results: The result shows that all teachers understood the meaning of the concept of“variation” in the theoretical framework to mean variation of aspects of the content instead of variation of methods. Half of the teachers (n = 12) also used the concepts of variation theory properly, even if the question did not require them to do so. In total, 12 out of 24 participants used the concepts from the theoretical framework, namely: object of learning, critical aspects, variation, simultaneity and discernment.

  • 228.
    Holmqvist, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att lära med relationen som redskap: ur ett elevperspektiv i gymnasiesärskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har som syfte att belysa hur några elever på gymnasiesärskolans nationella program upplever och beskriver vilken betydelse relationer till undervisande lärare har för det egna lärandet. Studien består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomförts med elever på olika nationella program på en gymnasiesärskola. Resultatet av studien visar att eleverna anser att relationen till undervisande lärare är viktig för den egna lärprocessen, men kanske än mer viktig för det psykiska välmåendet. Genom en god relation till sin lärare skapas trygghet och förtroende, vilket eleverna värderar högt. Samtalet är i fokus när eleverna beskriver vad som är viktigt i relationen till sin lärare, att kunna prata om positiva såväl som negativa saker och att läraren lyssnar är något som betonas av eleverna.

  • 229.
    Holmén, Mats
    et al.
    Ekopiloterna, Sölvesborg.
    Åström, Johan
    Ekopiloterna, Sölvesborg.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Ekopiloterna i Sölvesborg: ett försök att utforska vilken pedagogik och lärarroll som är möjlig i gymnasieskolan2001Ingår i: Forskningen i skolan, skolan i forskningen: ett möte på lika villkor : dokumentation från forskningssymposium i Malmö 25 januari 2001 / [ed] Andræ Thelin, Annika, Stockholm: Statens skolverket , 2001, s. 26-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 230.
    Holst, Elisabet
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Weiderup, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    På väg mot formativ bedömning: En kvalitativ studie av sju pedagogers tankar och arbetssätt i särskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.

  • 231.
    Hulst, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tell, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Språkets makt i förskolan: En litteraturstudie med fokus på pedagogers användning av språket som maktinstrument.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En litteraturstudie som analyserar och studerar artiklar, avhandlingar och antologier. Syftet är att undersöka vilken makt pedagoger har i användandet av språket i mötet med barnen, med fokus på vilken makt som synliggörs och hur den upprätthålls genom språket av pedagogerna i förskolans verksamhet. Studien belyser den omedvetna makt som vägleder individen i sättet att tänka mot ett bestämt mål och som utgör osynliga ramar för hur samhället fungerar.

    En diskursiv ansats antas för att sammanfatta befintlig forskning där empirin analyseras för att kunna förstå problemområdet. Teoretisk utgångspunkt är Foucaults maktteori och det postmodernistiska synsättet vilka båda synliggör förgivettagna mönster.

    Resultatet visar att pedagogers oreflekterade språkliga handlingar utgår från förgivettaganden och historiska arv och används i mötet tillsammans med barnen på förskolan. Detta kan leda till maktutövning då omedvetna normer och värden kan förstås som ”sanningar” vilka överförs till barnen. 

  • 232. Husar, Silvia
    et al.
    Stenqvist, Helena
    Varför är det så många elever som inte uppnår målen i matematik i årskurs 3?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken. I analysen framkommer att samtliga lärare utgår från boken i undervisningen och att eleverna har förståelse för de fyra olika räknesätten. Eleverna visade dock att de hade svårt att koppla matematiken till vardagen vilket vi har lyft i vår diskussion.

  • 233. Hägglund, Sven-olof
    et al.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Centrum för kompetensutveckling.
    Från PEEL till PLAN: en strategi för utveckling av lärares och elevers aktiva lärande under eget ansvar1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 234.
    Håkansson, Anita
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Grounded theory: en empirinära metod för forskning i pedagogiskt arbete2005Ingår i: Forskningsarbete pågår: Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA) / [ed] Erixon, Per-Olof, Umeå: Umeå universitet , 2005, s. 147-158Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 235.
    Håkansson, Jan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärares yrkesutveckling genom PLAN1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 236.
    Håkansson, Jan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Centrum för kompetensutveckling.
    PLAN - lärares yrkesutveckling i teori och praktik1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 237.
    Håkansson, Jessika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Renevall, Tina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kvalitetsarbete i förskolan.: en studie om förskollärares planeringsmöjligheter i den pedagogiska verksamheten2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien har vi utgått från en kvalitativ forskningsmetod, innehållande semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en kommun. Empirin analyserades utefter Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet pekar på olika förutsättningar till planering av pedagogisk verksamhet och gemensam reflektion. Alla respondenter i studien menar att tiden för gemensam reflektion är viktig för att nå utveckling i det pedagogiska arbetet, men förutsättningarna ser olika ut.

    Vår slutsats är att samma förutsättningar till planering, reflektion och utvärdering inte ges i den likvärdiga förskolan.

     

  • 238.
    Hörnquist, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hagström, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Undervisning i förskolan: en kvalitativ studie om pedagogers uppfattning av undervisningsbegreppet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar

    undervisningsbegreppet. Via våra frågeställningar vill vi vidare ta reda på hur pedagogerna

    uppfattar undervisningsbegreppet i förhållande till sitt uppdrag formulerat i läroplanen och

    hur de tillämpas i den pedagogiska verksamheten. Vi har valt att genomföra en kvalitativ

    forskning med en fenomenografisk ansats då den gör det möjligt för oss att ta del av en

    variation olika uppfattningar. Utifrån ett kvalitativt frågeformulär kommer vi att samla in svar

    i textform som vi sedan analyserar och tolkar för att kunna urskilja en variation i resultatet.

    Vårt forskningsämne kommer att placeras in i ett redan existerande forskningsfält och centralt

    för vårt valda ämne är begrepp som samspel och kommunikation och därför tar vi fäste i

    utvecklingspedagogiken och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. De båda perspektiven

    beskriver olika aspekter av utveckling och lärande, vilka är centrala i diskussionen kring

    undervisningbegreppet. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar undervisning som

    målstyrda processer där pedagoger och barn i samspel utvecklar ny kunskap. Vi kan dock

    urskilja en variation i det faktiska användandet av begreppet då en grupp pedagoger medvetet

    väljer att inte använda sig av eller tala om det. Vår slutsats är att det sker undervisning i

    förskolan trots att pedagoger väljer att inte ge uttryck och utrymme för begreppet.

  • 239.
    Hörnquist, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hagström, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Undervisning i förskolan: en kvalitativ studie om pedagogers uppfattning av undervisningsbegreppet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet. Via våra frågeställningar vill vi vidare ta reda på hur pedagogerna uppfattar undervisningsbegreppet i förhållande till sitt uppdrag formulerat i läroplanen och hur de tillämpas i den pedagogiska verksamheten.

    Vi har valt att genomföra en kvalitativ forskning med en fenomenografisk ansats då den gör det möjligt för oss att ta del av en variation olika uppfattningar. Utifrån ett kvalitativt frågeformulär kommer vi att samla in svar i textform som vi sedan analyserar och tolkar för att kunna urskilja en variation i resultatet. Vårt forskningsämne kommer att placeras in i ett redan existerande forskningsfält och centralt för vårt valda ämne är begrepp som samspel och kommunikation och därför tar vi fäste i utvecklingspedagogiken och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. De båda perspektiven beskriver olika aspekter av utveckling och lärande, vilka är centrala i diskussionen kring undervisningbegreppet.

    Resultatet visar att pedagogerna uppfattar undervisning som målstyrda processer där pedagoger och barn i samspel utvecklar ny kunskap. Vi kan dock urskilja en variation i det faktiska användandet av begreppet då en grupp pedagoger medvetet väljer att inte använda sig av eller tala om det. Vår slutsats är att det sker undervisning i förskolan trots att pedagoger väljer att inte ge uttryck och utrymme för begreppet.

  • 240.
    Ilic, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En kvalitativ studie: om inskolning utifrån förskollärarens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolans nya läroplan som träder i kraft första juli 2019 så står det att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska få en god introduktion i förskolan (SKOLFS, 2018). Studiens syfte var att bidra med ökad kunskap om inskolning av yngre barn på förskolan sett ur en förskollärares perspektiv och hur de upplevde att inskolningsprocessen gick till på deras avdelning. I syftet ingår även att undersöka hur studiens resultat kan påverka barnet både positivt och negativt. Metoden som användes i datainsamlingen var den kvalitativa intervjun där intervjuer ägde rum med fyra förskollärare. Materialet har tolkats och analyserats utifrån det relationella perspektivet. I studiens resultat belyses vikten av att skapa en trygg relation till föräldrar och barn vid inskolningen. Det som framkom var även att barnets första kontakt med förskolan är viktigt, men även att kunna se efter barnets behov. Avslutningsvis var föräldrasamverkan även en viktig faktor för att inskolningen ska ske på ett gott sätt och för att den fortsatta relationen till föräldrar och barn ska bibehålla sig resten av barnets tid på förskolan.

  • 241.
    Ingelf, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Wallberg, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Det utvidgade klassrummet: Kan utomhusundervisning bidra till att elever i årskurs tre får en bättre förståelse och mer kunskap av enklare matematiska begrepp i jämförelse med undervisning inomhus?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?

     

    Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.

     

    Ämnesord: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.

  • 242.
    Jaana, Rantala
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lässtunden i förskolan: pedagogers syn på lässtunden i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen. Vilket är en bra förutsättning för en bra lässtund då man ska ta tillvara på barnets intresse för att kunna fånga upp denne. Informanterna anser att deras syn på lässtunden och sitt sätt att jobba med den har förändrats under utbildningens gång och blivit mer pedagogisk på det sätt att det finns en tanke bakom en lässtund och att det inte bara är ett ”lugnande” och ”samlande” tillfälle. Resultatet visade även att lässtunden finns i den dagliga verksamheten, men att den kan se annorlunda ut ifrån förskola till förskola. En del har planerad lässtund andra mer spontant.

  • 243.
    Jacobsson, Oscar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Santesson, Rickard
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur surfplattan används i fritidshemmet: en observationsstudie om surfplattans användning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har undersökt hur barnen använder surfplattan i det sociala samspelet, på fritidshemmen. Syftet med studien har varit att observera hur barnen använder surfplattorna i det sociala samspelet, samt hur pedagogerna ser på användandet av surfplattan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskjis socio­kulturella perspektiv, där grunden är barnens lärande i det sociala samspelet. Studien har genomförts på två olika fritidshem, där vi använt två kvalitativa metoder, nämligen observationer och in­tervjuer.

    I resultatet framkom det att surfplattan använts i det sociala samspelet för att främja social kompetens och som ett verktyg för att skapa nya gruppsammansättningar, hur barn som inte interagerar i vanliga fall hittar något gemensamt tack vare surfplattan.

  • 244.
    Jakobsson, Ronina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Eriksson, Rebecca
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En tyst elev säger mer än tusen ord: en studie av hur några lärare upplever att de arbetar med talängsliga elever2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studies syfte är att genom intervjuer synliggöra några svenska lärares arbetssätt med talängsliga elever. Den frågeställning som undersökningen utgår från är ”Vilka arbetssätt med kommunikationsängsliga elever menar studiens tillfrågade lärare att de använder i sin undervisning?”. Teoretiskt perspektiv för studiens analys är hermeneutiken och på resultatet har ett sociokulturellt lärandeperspektiv applicerats. Studiens resultat visar att enligt de tillfrågade lärarna är att skapa trygghet i gruppen och låta den talängsliga eleven träna sig att prata i mindre sammanhang väsentligt för att underlätta för de elever som lever med olika grader av talängslan som i förlängningen riskerar att bli ett demokratiskt problem.

  • 245.
    Jansson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Henell, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Jag går in för att lära känna varje barn”: förskollärares uppfattningar kring att möta alla barn i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn. Resultat i studien visar även att förskollärare anser uppdraget att möta alla barn svårt i och med tidsbristen samt de stora barngrupperna på förskolan. Förskollärares uppfattningar visar att smågrupper är en bra metod för att klara av att möta alla barn. I studiens svar framgår även att ett gemensamt förhållningssätt samt reflektion är av vikt då det gäller att möta alla barn. Resultatet visar både förskollärares uppfattningar av uppdraget att möta alla barn samt även metoder för hur detta kan göras i förskolan.

  • 246.
    Johannesson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Olsson, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Medvetenhet och osäkerhet: hur vill jag att du ska bli?: – en fenomenografisk studie om barnskötares och förskollärares uppfattningar om hur genus påverkar barnets identitetsskapande2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform. Analysprocessen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, då studien fokuserar på att urskilja variation i uppfattningarna om studiens problemprecisering. Resultatet urskiljer barnskötares och förskollärares uppfattningar om studiens fenomen utifrån olika betydelsefulla aspekter som tillsammans besvarar studiens problemprecisering. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare strävar efter att bemöta barnet som individ men att barnets könstillhörighet avgör för hur det blir bemött som flicka eller pojke går att urskilja som en avgörande aspekt för hur barnet skapar sin identitet.

  • 247.
    Johansson, Annie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Månsson, Jolanta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Pedagogik för begreppsutveckling på fritidshemmet: erfarenheter före och efter en riktad insats2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

  • 248.
    Johansson, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Erlandsson, Maja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lust att lära - att tända en eld: åtta pedagogers syn på motivation och skapandet av lusten att lära hos elever i grundskolans tidigare år2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov. Även skillnaderna mellan inre och yttre motivation tydliggörs. Allt för att optimera en fungerande lärandemiljö där elever, såväl som pedagoger, känner glädje i skolvardagen, motivation till skolarbetet och lust att lära.

    Sammantaget pekar vår undersökning på att det tycks finnas ett antal gemensamma faktorer som påverkar och främjar, eller i missgynnsamma fall, motverkar känslan av lust och motivation.

  • 249.
    Johansson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad. Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Softic, Jasmina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning. Högskolan Kristianstad.
    Barns lek utomhus - med naturmaterial i fokus: - ett genusperspektiv på barns lek genom utevistelsen2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.

  • 250.
    Johansson, Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Madsén, Torsten
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    På jakt efter nya perspektiv - om vägar till forskningen1994Ingår i: Lärares lärande: från fortbildning till en lärande arbetsorganisation / [ed] Madsén, Torsten, Lund: Studentlitteratur , 1994, s. 219-236Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
2345678 201 - 250 av 510
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf