hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 3087
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Department of Nursing, Medical Faculty, Lund University.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Inter-rater reliability of an oral assessment guide för elderly patients residing in a rehabilitation ward2002Ingår i: Special Care in Dentistry, ISSN 0275-1879, Vol. 22, nr 5, s. 181-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to test the inter-rater reliability of a revised oral assessment guide (ROAG) for patients residing in a geriatric rehabilitation ward. A consecutive sample of 140 patients was recruited for the study. Oral assessments were performed for 133 newly admitted patients by one registered nurse (RN) during a period of six months. A dental hygienist (DH) carried out 103 oral assessments during the same half-year. For 66 patients, the RN and the DH performed independent assessments. There was an agreement between the RN and the DH in the majority of the independent assessments, except for tongue and teeth/dentures. The percentage agreement exceeded 80 percent. Inter-rater agreement measured by Cohen's Kappa coefficient ranged from moderate to very good and percentage agreement had a range of 58 to 91 percent. The agreement was highest in assessment of voice and swallowing (91%). Assessments of teeth and dentures seemed to be most difficult for the RN to evaluate. ROAG was found to be a clinically useful assessment tool. Additional education and training is needed to improve the reliability of the oral assessments and should include continuous support from a dental hygienist as well as a pictorial manual on how to use the ROAG.

  • 202.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Rejnefelt, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Munhälsa hos äldre med demenssjukdom2005Ingår i: Tandhygienisttidningen. 25(3), 2005, Vol. 25, s. 64-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL). Blekinge Institute of Thechology & Trinity College, Dublin.
    Sjögren, P
    Oral Care.
    Zimmerman, M
    Karolinska Institutet.
    Dental status in nursing home residents with domiciliary dental care in Sweden2017Ingår i: Community Dental Health, ISSN 0265-539X, Vol. 34, nr 4, s. 203-207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the dental health status of elderly people in nursing homes receiving domiciliary dental care.

    DESIGN: Case note review.

    CLINICAL SETTING: Nursing homes in 8 Swedish counties.

    PARTICIPANTS: Care dependent elderly people (≥65 years).

    METHODS: Clinical data, including the number of remaining natural teeth, missing and decayed teeth (manifest dental caries) and root remnants, recorded by dentists according to standard practices. Medical and dental risk assessments were performed.

    RESULTS: Data were available for 20,664 patients. Most were women (69.1%), with a mean age of 87.1 years (SD 7.42, range 65-109). The mean age for men was 83.5 years (SD 8.12, range 65-105). Two or more medical conditions were present in most of the population. A total of 16,210 individuals had existing teeth of whom 10,974 (67.7%) had manifest caries. The mean number of teeth with caries was 5.0 (SD 5.93) corresponding to 22.8% of existing teeth. One in four individuals were considered to have a very high risk in at least one professional dental risk assessment category.

    CONCLUSIONS: Care dependent elderly in nursing homes have very poor oral health. There is a need to focus on the oral health-related quality of life for this group of frail elderly during their final period of life.

  • 204.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Johannsen, A.
    Division of Periodontology and Dental Hygiene, Department of Dental Medicine, Karolinska Institutet, Huddinge.
    The invisible work with tobacco cessation: strategies among dental hygienists2012Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 10, nr 1, s. 54-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective:  This study elucidates dental hygienists’ experiences of work with tobacco cessation among patients who smoke or use snuff.

    Methods:  Data were obtained and categorized by interviewing 12 dental hygienists, who worked actively with tobacco cessation interventions. Qualitative content analysis was used for analysis.

    Results:  The latent content was formulated into the core category ‘the invisible oral health promotion work’. The informants thought that they had a responsibility to work with tobacco cessation. They perceived the financial system in which they perform the activity as frustrating, because tobacco cessation has no treatment code in the dental care insurance. This was one of several reasons why they had to integrate it in other treatment procedures. The results identified three categories: ‘balance in the meeting’, ‘possibilities and hindrance’ and ‘procedures’. In the narratives, both positive and negative aspects were displayed.

    Conclusions:  The financial conditions for tobacco cessation interventions need to be reformed and the activity has to be given a higher priority in the organization of dental care. Practical training in performing tobacco cessation interventions is important during the dental hygiene education; otherwise, tobacco cessation interventions will remain invisible in oral health promotion in the future.

  • 205.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Johannsen, Annsofi
    Karolinska institutet.
    Strategier för tobaksavvänjning: det osynliga munhälsoarbetet2011Ingår i: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, nr 3, s. 26-27Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 206.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Westergren, Albert
    Department of Nursing, Medical Faculty, Lund University.
    Karlsson, Siv
    North-east Skåne Health Care District, Central Hospital, Kristianstad.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Department of Nursing, Medical Faculty, Lund University.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Oral health and nutritional status in a group of geriatric rehabilitation patients2002Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 16, nr 3, s. 311-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aims of this study were to evaluate the oral health status and nutritional status in a group of geriatric rehabilitation patients, and to analyse the relationship between these two parameters. Nurses at the ward performed structured assessments of oral and nutritional status using the Revised Oral Assessment Guide and the Subjective Global Assessment form in 223 newly admitted patients. Most oral health problems were found among patients who stayed longer at the hospital and were more dependent on help as compared with the healthier patients. Thirty-four per cent of the patients were either severely undernourished, at risk or suspected to be undernourished (UN). Oral health problems were more common among UN patients (p < 0.0005) compared with well-nourished patients. The most frequent oral health problem was found on teeth or dentures (48%). Problems related to the tongue and lips were also common among UN patients (56 and 44%, respectively). Oral health status was correlated (r = 0.32) to nutritional status. Problems with swallowing had the strongest association to the nutritional status (OR 6.05; 95% CI 2.41-15.18). This study demonstrated that poor oral health status was related to undernourishment.

  • 207.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wickholm, Seppo
    Karolinska Institutet.
    Johannsen, Annsofi
    Karolinska Institutet.
    Svenska tandhygienisters arbete med tobaksavvänjning2010Ingår i: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 30, nr 5, s. 45-Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 208.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Öhrn, KerstinHögskolan Dalarna.
    Munvård inom vård och omsorg2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Munvård är en viktig men ofta eftersatt del av vård och omsorg. Allt fler människor behåller sina naturliga tänder långt upp i åldrarna, vilket medför att behovet av hjälp med munvård ser annorlunda ut idag jämfört med för ett par decennier sedan.

    Boken ger kunskap om den friska munhålan, de vanligaste sjukdomarna samt hur man kan förebygga och behandla dessa. Den beskriver också undersökning av munnen och hur fynden dokumenteras. Andra ämnen som tas upp är munhälsa och nutrition, munvård för patienter med cancer och andra sjukdomstillstånd samt etik och bemötande.

    Munvård ger en god teoretisk grund och lämpar sig särskilt väl för sjuksköterskestudenter och andra inom vård- och omsorgsutbildningarna samt för redan yrkesverksamma inom området.

  • 209.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Östberg, Anna-Lena
    Hakeberg, Magnus
    Association between oral health and oral healthrelated quality of life2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 210.
    Andersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Smajli, Dorentina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Självupplevd oral hälsa hos patienter som strålats mot huvud- och halscancer2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att majoriteten av informanterna upplevde sin orala hälsa negativt efter avslutad strålbehandling, dessa benämns i fysisk effekt och psykisk begräsning. Informanterna upplevde smärta samt muntorrhet efter avslutad strålbehandling. Resultatet visade även att nutritionsbegränsingar uppstod och att de var tvungna till att göra kostförändringar, även sväljning och tuggning försvårades. Informanterna upplevde generellt att det var jobbigt att äta i stora sammanhang då rädslan för att sätta maten i halsen förekom. Strålbehandlingen påverkade även informanterna psykiskt genom att de ofta var låga i humöret. Slutsatsen av studien visar att dessa patienter upplever smärta, har problem med att äta och påverkas psykiskt samt att de hämmas socialt.

  • 211.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Friberg, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stickrädsla och nålfobi hos vuxna: En litteraturstudie utifrån ett patientperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal. 

  • 212.
    Andersson, Sebastian
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Lipemi-interferens vid mätning av Hb på Sysmex XN-10 och HemoCue Hb 201+2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anemi kan uppstå till följd av förlust av erytrocyter eller försämrad produktion av nya erytrocyter. För att upptäcka och följa upp patienter med anemi är det viktigt att korrekt kunna mäta hemoglobinkoncentrationen (Hb) i blodet. En vanlig metod för att mäta Hb-koncentration är fotometri i kombination med en kemisk omvandling. Liksom alla mätningar med ljus är dessa känsliga för turbiditet i provet. Lipemi är en vanlig källa till turbiditet som kan uppstå till exempel som följd av en fettrik måltid, diabetes mellitus, lever- eller njursjukdomar, alkoholism och vissa läkemedel. Olika instrumenttillverkare har olika metoder för att motverka interferensen av lipemi. Sysmex hematologi-instrument XN-10 använder en fettlösande bärarvätska i sin fotometriska kanal (HGB) och HemoCue mäter vid en andra våglängd som ska kompensera för turbiditet. Sysmex XN-10 har också en optisk kanal (HGB-O) som är till för att räkna retikulocyter genom att mäta deras nukleinsyra- samt Hb-innehåll men ger då också ett beräknat värde på Hb-koncentrationen i hela provet. Syftet med denna studie var att jämföra HGB och den HGB-O för bestämning av Hb-koncentrationen i helblod. Båda kanalerna jämfördes även med HemoCue Hb 201+ vid bestämning av Hbkoncentrationen i svårt lipemiska prover. Hb-mätning på plasma från motsvarande prover utfördes också för att undersöka om värdet motsvarade Hb-höjningen i de lipemiska proverna. Prover analyserade med både HGB och HGB-O på Sysmex XN-10 på klinisk kemi vid Skånes universitetssjukhus i Lund under november månad 2018 (n = 392) jämfördes med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient. Lipemi simulerades med fettemulsionen Intralipid i totalt 32 prover. Färdiganalyserade patientprover från föregående dag delades i ett lipemiskt prov med Intralipidtillsats och ett nollprov med tillsats av NaCl-lösning i en motsvarande volym. Differenserna mellan de lipemiska- och nollprovernas Hb-värden testades för signifikans med icke-parametrisk Wilcoxons teckenrangtest. Kruskal-Wallis samt Dunns's tester användes för att visa på signifikanta skillnader mellan de tre metoderna. Signifikansnivån sattes vid p < 0,05. Resultaten visade god korrelation mellan HGB - och HGB-O Hb-värden med ett Spearman korrelationsvärde på 0,982.  Jämförelsen av metoderna vid lipemi visade signifikant skillnad mellan nollprov och lipemiskt prov för HGB- (p < 0,001) men inte HGB-O (p = 0,11) på XN-10. HemoCue Hb 201+ visade också signifikant skillnad (p < 0,001) vid lipemi men med lägre median-värde än HGB och mindre spridning än HGB-O. HGB-O:s median-värde tydde på minst lipemipåverkan men spridningen av differenserna var stor. Spridningen av HGB-O resultaten kan bero på hemolys då endast intracellulärt Hb mäts i denna kanal. Resultaten i denna studie tyder på att HemoCue-metoden är den mest pålitliga vid Hb-mätning av lipemiska prover och därmed det lämpligaste komplementet till HGBmetoden

  • 213.
    Andersson, Simon
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lagerqvist, Nelly
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten får den information som behövs så att båda parter kan känna bekräftelse och trygghet. Tolkning är förslagsvis det mest effektiva tillvägagångssättet att bryta en språkbarriär för god omvårdnad.

  • 214.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Appelquist, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Fast-Bremberg, Emelia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att vara beroende av hjälp vid ALS: En studie av bloggar och biografier2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuron sjukdom som bryter ner kroppens muskler. Detta försvagar de kroppsliga funktionerna. För att klara av sin vardag ökar då beroendet av hjälp från både hjälpmedel och människor. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara beroende av hjälp vid sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har använts och materialet hämtats från bloggar och biografier som beskriver personers liv med ALS. Resultat: I resultatet beskrivs följande kategorier: Att vara beroende av hjälp från hjälpmedel, att vara beroende av hjälp från närstående, att vara beroende av hjälp från utomstående och att vara beroende av hjälp från samhället. Diskussion: Det huvudsakliga fyndet var upplevelsen av att inte längre vara delaktig i sitt eget liv. En stor rädsla fanns över att någon främmande skulle ta hand om ens behov och en känsla av underlägsenhet kunde uppstå. Missnöje med samhällets hjälp och känslan av att vara ifrågasatt förekom.

  • 215.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kuqi, Nepe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolan - himmel eller helvete: en studie om elevers upplevelser av mobbning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

  • 216.
    Andersson, Tove
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Molin, Kajsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Långvarig smärta: personers erfarenheter av smärtbehandling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta kan göra att personer upplever en helt annorlunda livsvärld när de lider av långvarig smärta. Långvarig smärta skiljer sig från den akuta smärtan genom att den ska ha varat i minst 3-6 månader. Långvarig smärta kan förekomma både inom öppen- och slutenvård. Behandling av detta tillstånd förklaras genom fem pelare som belyser personen som helhet och att behandling ska ske därefter. De fem pelarna tar upp en ökad kunskap kring sitt smärttillstånd, fysisk aktivitet, social aktivitet, läkemedel och fysioterapi. Pelarna kan kombineras samt varieras för bästa effekt. Syfte: Beskriva vuxna personers erfarenheter av smärtbehandling inom sjukvården och på smärtkliniker vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. Den första huvudrubriken var erfarenheter av möten vid smärtbehandling och tar upp hur personerna upplevde omvårdnadspersonalens bemötande och upplevelsen av mötet med andra personer i samma situation. Den andra huvudrubriken var att hantera smärtan i vardagen som beskriver personernas nya copingstrategier och deras attityd till läkemedel. Den tredje och sista huvudkategorin var betydelsen av förståelse kring långvarig smärta som tar upp personernas erfarenhet av informationsbrist gällande sitt tillstånd, samt att personerna i samband med behandlingen börjat ta mer ansvar för dem själv. Diskussion: I metoddiskussionen kommer litteraturstudiens genomförande att diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Litteraturstudien anses hålla en hög kvalité. I resultatdiskussionen tas de tre huvudfynden att inte bli lyssnad på/att bli lyssnad på, att hjälp varandra och känna gemenskap samt motvilja till läkemedel upp.

  • 217.
    Andertoft, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Paulsson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Respekterad eller ifrågasatt?: om bemötande av personer med psykisk ohälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

  • 218.
    Andrisan, Loredana
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Molin, Klara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Att uppmärksamma och tillgodose äldre personers behov utifrån ett palliativt förhållningssätt på vård och omsorgsboende: omvårdnadspersonals perspektiv2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende befinner sig i livetsslut och är ofta svårt sjuka. Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att förbättralivskvaliteten för patienter och deras familjer i samband med livshotande sjukdom.Förhållningssättet lämpar sig väl att använda vid vård- och omsorgsboende. Syfte:Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattningar om vad de gör och kan göra för att uppmärksamma och tillgodose äldres behov på vård- ochomsorgsboende utifrån ett palliativt förhållningssätt. Metod: Sju fokusgruppdiskussioner som representerades av omvårdnadspersonal på fyra olika vård- och omsorgsboende genomfördes, sex fokusgruppdiskussioner genomfördes 2010 och en 2017. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat:Genom analysen framträdde ett övergripande tema Att möta den äldre utifrån dennes tankar, känslor och värderingar och tre huvudkategorier Att lära känna den äldre, Att sörja för den äldres angelägenheter och Att den äldre ges valmöjligheter. Slutsats: Föratt kunna tillgodose äldre personers behov utifrån ett palliativt förhållningssätt behöver omvårdnadspersonal möta den äldre personen utifrån dennes tankar, känslor och värderingar vilket kräver resurser i form av tid men också handledning i att samtala omexistentiella frågor.

  • 219.
    Andruskiene, Jurgita
    et al.
    Klaipeda Unversity, Lithuania.
    Kirveliene, Deimante
    Klaipeda Unversity, Lithuania.
    Martinkenas, Arvydas
    Klaipeda Unversity, Lithuania.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Work experience and school worker's health evaluated by salutogenic health indicators2011Ingår i: Acta Medica Lituanica, ISSN 1392-0138, Vol. 18, nr 2, s. 86-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. The aim of the study was to establish relations between work experience and health, evaluated by salutogenic health indicators, among school workers.

    Materials and methods. Teachers (n = 180) and other school workers (n = 154) from randomly selected Panevėžys district schools were questioned using instruments developed by scientists of the Kristianstad University: the Work Experience Measurement Scale (WEMS) and Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS). The questionnaire of personal data contained questions about sociodemographic and work-related characteristics.

    The differences among the mean values were tested by the independent samples t-test and one-way ANOVA. The Cronbach’s alpha coefficient was used to check the internal consistency. The significance level was accepted at p = 0.05.

    Results. In the teachers’ group, 86.7% were females (75.3% among others), 20.4%were older than 55 years (30.7% in other goups), 18.9% held an executive position(8.5% among others). Teachers, as compared with other school workers, scored higher the domain of internal work experience, (76.9 vs. 62.8, respectively), while other school workers gave higher standardized scores for the time experience domain (71.9 vs. 63.7, p < 0.001 respectively). The SHIS scores among teachers varied from 54.7 (worst experience) to 78.0 (best experience), p < 0.001. In the group of other school workers, the SHIS mean scores varied from 51.9 to 80.0, p < 0.001.

    Conclusions. Teachers more positively evaluated the domain of internal working

    experience, while other school workers were more satisfied with time experience at the workplace. The established strong correlation between work experience and health, measured by salutogenic health indicators, encouraged the idea to implement workrelated health promotion at school.

  • 220.
    Andruškienė, Jurgita
    et al.
    Litauen.
    Kuzmienė, Ala
    Litauen.
    Martinkėnas, Arvydas
    Litauen.
    Jurgutis, Arnoldas
    Litauen.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Psychosocial work experiences related to health: a study of Lithuanian hospital employees2015Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 53, nr 3, s. 669-677Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Research in the area of workplace health promotion from a salutogenic perspective is lacking in Eastern Europe.

    OBJECTIVE: To evaluate the relationship between psychosocial work environment and health from a salutogenic perspective among Lithuanian hospital workers.

    METHODS: Using a cross-sectional design a questionnaire was distributed to staff in a large hospital in Lithuania. Out of 811 employees, 714 completed the survey: 151 physicians, 449 nurses and 114 other staff members (e.g., psychologists, technicians, therapists). A response rate of 88.0% was achieved. The Work Experience Measurement Scale (WEMS) and the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) were linguistically adapted and used for the first time in a Lithuanian context. Logistic and multiple linear regression models were used for the analyses.

    RESULTS: Supportive working conditions, positive internal work experiences and time experience contributed the most to good health, defined as a high SHIS index. Having an executive post was significantly related to good work experiences, i.e. a high WEMS score, while being at the age of 40-54 years was associated with a low WEMS score. Physicians had the highest score on supportive working conditions; while nurses had the lowest scores on autonomy.

    CONCLUSIONS: A salutogenic approach enables an organisation to identify how to improve working conditions for the employees by focusing on possibilities and resources. Individual activities for workplace health promotion among different work groups seem necessary.

  • 221.
    Andrén, Martin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Gustafsson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    "Folk kommer att dö": Framtida krigsveteraner och hur samhället ska kunna möta deras behov2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of our study is to research what the future help-needs and expectations on the civilian society are among Swedish soldiers before they are sent on their first deployment abroad, especially to Afghanistan. The fact that Sweden sends soldiers to a warzone is something that is new nd research according the help-needs from the returning soldiers are missing.

    This study is based on a qualitative method where the data consists of four focus group interviews with at least two participants in each focus group from three different military bases in Sweden. The results indicate that the soldiers´expectations on the civilian society are low but that they would like to have more support from the civilian society. An important notice during the study, we encountered the fact that the participants in some way feel stigmatized. The results also show that they want the Swedish armed forces to be in charge and provide the care for the soldiers where health professionals involved have som military background. In the results found we also see that they are in different extent thinking and aware of the risks with deployment in Afghanistan and that they are thinking more on the physical risks rather than the psychological.

    One of the final conclusions is that if they really are stigmatized this might be a new group of people for the Swedish social services to work with.

  • 222.
    Angelin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever: en kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever.

  • 223.
    Anghel Maurer, Roxana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress: En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett ökande antal människor lider av stressrelaterad fysisk och psykisk ohälsa. Utgångspunkten för distriktssköterskans omvårdnadsarbete är att förebygga sjukdom och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor erfar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av intervjuer. I studien deltog 16 distriktssköterskor verksamma på nio olika vårdcentraler i Skåne. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna arbetade hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress antingen aktivt med patientens stress genom att ge hjälp till självhjälp eller att de överlämnade ansvaret för patientens stresshantering genom att vägleda dem till lämplig instans på grund av brist på tid, möjligheter och riktlinjer. Det aktiva arbetet innebar att de gav råd till egenvård, uppmuntrade och gav patienten verktyg till förändring av sin situation. Slutsats: Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress behöver synliggöras för att stärka distriktssköterskans roll och uppmuntra till utökat stresspreventivt arbete. Distriktssköterskorna behöver dessutom nationella riktlinjer och rekommendationer som stöd i det preventiva arbetet, mer tid och kompetensutveckling för att inte riskera att överlämna hanteringen av patienter med stressproblematik till andra professioner i större utsträckning än nödvändigt.

  • 224.
    Angrén Nyborg, Carin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Henriksson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans stöd vid smärtbehandling av patienter med cancerrelaterad smärta: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier. Strategier som hjälper patienten att hantera smärtan, medvetna och omedvetna hinder (barriärer) som påverkar smärtbehandlingen, kommunikation mellan patienter, närstående och sjuksköterskor samt utbildning som innefattar både personal, patient och anhörig. En väsentlig uppgift för sjuksköterskan är att bygga upp en god relation till patient och skapa trygghet för att möjliggöra kommunikation, vilket är grunden för att ge information och undervisa patienten i smärta och smärthantering. För att kunna göra det krävs att sjuksköterskan har god sakkunskap i ämnet.

  • 225.
    Anna, Martinsson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Lunds universitet .
    Att ta sig uppför livets bergstoppar på äldre dar2019Ingår i: Vetenskap & hälsaArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 226.
    Annerén, Göran
    et al.
    Uppsala universitet.
    Hedov, Gerth
    Uppsala universitet.
    Wester, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Downs syndrom: ny kunskap ställer höga krav på medicinsk vård och habilitering1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, nr 1, s. 71-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 227.
    Antonsson, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Engvall, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Malmberg, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej. De flesta närstående var nöjda med sitt beslut att närvara och skulle göra det igen trots att situationen upplevdes som svår. Närstående kände samhörighet med patienten och upplevde att de hanterade situationen bättre om de fick kontinuerlig information om händelseförloppet samt hade en stödperson vid sin sida. Sorgen underlättades då de delat den sista stunden med sin närstående. Slutsats: Närståendes närvaro under hjärt-lungräddning är fortfarande ett relativt outforskat område. Valmöjligheten att närvara är viktig, likaså kontinuerlig information och att ha en stödperson hos sig under hjärt-lungräddningen anses väsentligt. Närstående som varit närvarande under hjärt- lungräddning uppvisar lägre tendens till negativa psykologiska effekter och upplever även att sorgeprocessen underlättas.

  • 228.
    Antonsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Svensson, Lina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Musik som omvårdnadsåtgärd i pre-, peri- och postoperativ vård2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of this study was to illustrate the effects of music in pre-, peri-, and postoperative care. This study is a systematic literature study based on 22 scientific articles with quantitative methods. Music is an alternative treatment used in nursing care. Nurses could as a complement to routine pre-, peri-, and postoperative nursing have music interventions in mind, because an operation involves anxiety, fear and pain for many patients. The result of the study shows that music can reduce patients’ anxiety, pain and improving their wellbeing and recovery. Music is also used as a tool for distraction. Some negative effects of the music could be seen as well. Something that nurses should have in mind is that music should be voluntary and that patients should have as big influence as possible regarding the music intervention. In order to improve positive effects the patients´ should choose their own type of music.

  • 229.
    Appelgren, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Henningsson, Josefin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat: allmän litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att redogöra för icke-kirurgiska behandlingsmetoder vid mukosit och periimplantitsom beskrivs i litteraturen. Litteraturstudien belyser ävenbehandlingsalternativens påverkan på vävnaden vid sjukdomstillstånden mukosit ochperi-implantit. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie och innefattar 12vetenskapliga artiklar som bearbetats utefter studiens syfte. Resultatet redovisar sexbehandlingsalternativ, Er:YAG laser, air abrasive, ultraljud, handinstrument,handinstrument i kombination med antibiotika och handinstrument i kombination medklorhexidin. Metoderna är beskrivna både hur de används och vilken klinisk påverkan dehar på vävnaden runt tandimplantat. De förbättringar som visats är viss reduktion avfickdjup, blödning vid sondering (BOP) och vinst av klinisk fästenivå (CAL). Samtligametoder ger positiv effekt, men i olika grad. Ett flertal studier påvisar betydelsen av godegenvård och regelbundna besök för stödbehandling vilket är av betydelse förimplantatens överlevnad och för att undvika progression av sjukdom. Däremot kan detses en begränsning i hur länge resultatet bibehålls i vävnaden.

  • 230. Appelgren, Louise
    et al.
    Mladin Radosavlevici, Silvana
    Personers upplevelser av att leva med urininkontinens: en allmän litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: upplevelsen av levd kropp, upplevelsen av levd tid, upplevelsen av levt rum och upplevelsen av levda relationer. Sju subkategorier framkom: ett begränsat liv, en förlorad kroppskontroll, en förlorad spontanitet, den förgångna tiden/nutiden/framtiden, någon att räkna med och upplevelser i möten med vården. Att leva med urininkontinens kan innebära begränsningar i vardagen så som fysiskt, socialt som sexuellt vilket vårdpersonal bör ha förståelse för eftersom det är ett stort problem för personer.

  • 231.
    Appé, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer.

  • 232.
    Araujo de Pina Cabral, DB
    et al.
    Brasilien.
    Dantas, JR
    Brasilien.
    Skärstrand, H
    Lund University.
    Barone, B
    Brasilien.
    Carvalho, F
    Brasilien.
    Tortora, R
    Brasilien.
    Milech, A
    Brasilien.
    Vaziri-Sani, Fariba
    Lunds universitet.
    Oliveira, JE
    Brasilien.
    Zajdenverg, L
    Brasilien.
    Rodacki, M
    Brasilien.
    Prospective evaluation of glutamine and phospholipids levels in first degree relatives of patients with Type 1 Diabetes from a multiethnic population2015Ingår i: Diabetology and Metabolic Syndrome, ISSN 1758-5996, E-ISSN 1758-5996, Vol. 7, nr 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A dysregulation in the metabolism of lipids may be an early marker of autoimmunity in Type 1 Diabetes (T1D). It would be of general importance to identify metabolic patterns that would predict the risk for T1D later in life. The aim of this study was to perform a prospective evaluation of glutamine and phospholipids levels in Brazilian first degree relatives (FDR) of patients with T1D in a mean interval of 5 years.

    FINDINGS: Brazilian FDR (n = 30) of patients with T1D were evaluated and blood was sampled to measure the levels of glutamine and phospholipids in the fasting serum by quantitative colorimetric method. The tests were repeated after a mean interval of 5 years and compared to a control group (n = 20). The FDR presented lower levels of phospholipids than controls (p = 0.028), but not of glutamine (p = 0.075). Phospholipids levels decreased over time (p = 0.028) in FDR and were associated with Glutamic acid decarboxylase autoantibody (GADA) titers (p = 0.045), autoantibody positivity (p = 0.008) and PTPN22 polymorphisms (p = 0.014).

    CONCLUSIONS: In this Brazilian multiethnic population, there was a significant decrease in phospholipids levels in FDR in patients with T1D during a 5-year prospective follow-up, as well as a significant association between these metabolite, GADA and PTPN22 polymorphisms. For Glutamine no difference was found. These findings suggest that a dysregulation in the metabolism of lipids may precede the onset of the autoimmunity in T1D.

  • 233.
    Araujo, Débora Batista
    et al.
    Brasilien.
    Skärstrand, Hanna
    Lund University.
    Barone, Bianca
    Brasilien.
    Dantas, Joana Rodrigues
    Brasilien.
    Kupfer, Rosane
    Brasilien.
    Zajdenverg, Lenita
    Brasilien.
    Milech, Adolpho
    Brasilien.
    Vaziri-Sani, Fariba
    Brasilien.
    Oliveira, José Egídio Paulo de
    Brasilien.
    Rodacki, Melanie
    Brasilien.
    Zinc transporter 8 autoantibodies in patients with type 1 diabetes from a multiethnic population and their first degree relatives2014Ingår i: Arquivos brasileiros de endocrinologia e metabologia, ISSN 0004-2730, E-ISSN 1677-9487, Vol. 58, nr 7, s. 737-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Zinc transporter 8 autoantibodies (ZnT8A) have been poorly studied in non-Caucasian individuals. We aimed to investigate the prevalence of ZnT8 autoantibodies in patients with T1D and their first degree relatives (FDR) from a multiethnic population, as well as its relation with the insulin (INS) or the protein tyrosine phosphatase non-receptor 22 (PTPN22) gene polymorphisms.

    SUBJECTS AND METHODS: ZnT8A were analyzed in sera from T1D patients (n = 72, mean age of 30.3 ± 11.4 years) of variable duration (15.7 ± 11.8 years) and their FDR (n = 78, mean age of 18.3 ± 9.1 years) by a triple mix Radioligand Binding Assay (RBA) for the ZnT8 autoantibody (ZnT8-RWQ) variants. SNP (single nucleotide polymorphism) for INS and PTPN22 were genotyped.

    RESULTS: The prevalence of ZnT8A was higher in T1D patients than FDR, for ZnT8TripleA (24% vs. 4%,p = 0.001), ZnT8RA (24% vs. 4%, p < 0.001) and ZnT8QA (15% vs. 3%, p = 0.004). All FDR with ZnT8A (n = 3) had at least another positive antibody. Heterozygosis for PTPN22 was associated with a higher frequency of ZnT8TripleA (p = 0.039) and ZnT8RA (p = 0.038).

    CONCLUSIONS: ZnT8A is observed in non-Caucasian patients with T1D, even years after the disease onset, as well as in their FDR. In those, there was an overlap between ZnT8A and other T1D antibodies. ZnT8A was associated with PTPN22 polymorphisms. Further longitudinal studies are necessary to elucidate the importance of these findings in the natural history of T1D patients with multiethnic background.

  • 234.
    Arcombe, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet: en litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO . Dessa blev sedan kvalitetsgranskade, analyserade och presenterade i tre kategorier. Resultat: Tre kategorier framkom i artiklarnas resultat som sedan blev denna studies resultat. Sjuksköterskornas upplevelse kring aktiv dödshjälp var något individuellt och aldrig detsamma som tidigare. Upplevelsen varierade beroende på vilken patient samt vilken situation som man befann sig i. Medan sjuksköterskan upplevde konflikt med sina moraliska värderingar och lagar kring aktiv dödshjälp ville hon samtidigt göra ett bra jobb genom att se så patienten fick en så bra och värdig död som möjligt. Vissa sjuksköterskor upplevde att mötet med patientens närstående inte alltid var så lätt dock ansåg de att det var deras skyldighet att ta hand om dem. Slutsats: Genom att sjuksköterskan lägger sina personliga åsikter till sidan skapar detta en trygghet i hennes yrkesprofession. Bra relationer mellan parterna skapas med öppen kommunikation. Om diskussioner för ämnet om döden och dödsprocessen startar redan på sjuksköterskeutbildningen kan detta göra att kunskapen och förståelsen ökar.

  • 235.
    Arfvidsson Isaksson, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Stiberg, Zara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård: närståendes erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa.

  • 236.
    Ariche, Haifa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Trifkovic, Jelena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Leva livet efter mastektomi: Kvinnornas upplevelser efter mastektomi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet visades att många kvinnor upplevdeförändring av sin kropp. Genom förlust av bröstet förlorade de kvinnlighet,sexualitet och identitet. De upplevde sina kroppar som stympade vilket leddetill sorg. Relationen till partnern påverkades både positivt och negativtberoende om kvinnorna ansåg sig vara sexuellt accepterade eller inte. Ärretsymboliserade både förlust, rädsla för ny cancer och seger över att ha blivitbotad. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskan har det hälsofrämjande tänkesättet i mötet med kvinnor som hargenomgått mastektomi, för att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser ochuppmuntra dem att uppnå en hög känsla av sammanhang.

  • 237.
    Arkoazi, Nadia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rantzow, Veronica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Oral hälsa hos barn med och utan astma2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som är vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Över 300 miljoner människor världen över beräknas ha sjukdomen.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma.

    Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrån en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp där barn med och utan astma jämfördes. Övriga två artiklar studerade antingen hur den orala hälsan påverkades av kombinationsbehandling med specifika läkemedel eller jämförde den orala hälsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.

    Resultat: Några av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jämfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna. Avseende plack, blödning och kariesrelaterade bakterier var resultaten också motstridiga. Barn med astma som medicinerades med β2-stimulerare kombinerat med kortikosteroider hade ett minskat salivflöde och en ökad nivå av kariesrelaterade bakterier.

    Slutsats: Det finns motstridigheter kring om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma. Kombinationsbehandling med β2-stimulerare och kortikosteroider medför ett reducerat salivflöde och en ökad nivå av kariesrelaterade bakterier hos barn med astma.

  • 238.
    Arnarsson, Arsaell
    et al.
    Iceland.
    Nygren, Jens
    Halmstad University.
    Nyholm, Maria
    Halmstad University.
    Torsheim, Torbjorn
    Norway.
    Augustine, Lilly
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Bjereld, Ylva
    University of Gothenburg.
    Markkanen, Ilona
    Finland.
    Schnohr, Christina W
    Denmark.
    Rasmussen, Mette
    Denmark.
    Nielsen, Line
    Denmark.
    Bendtsen, Pernille
    Denmark.
    Cyberbullying and traditional bullying among Nordic adolescents and their impact on life satisfaction2019Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to investigate the prevalence of cybervictimization in the six Nordic countries and to assess its overlap with traditional bullying. A further aim was to examine potential associations between life satisfaction, on the one hand, and traditional bullying and cyberbullying on the other.

    METHODS: Analyses were based on data from the 2013⁄2014 Health Behaviour in School-aged Children study. It included 32,210 boys and girls, aged 11, 13, and 15, living in the six Nordic countries.

    RESULTS: The prevalence of cyberbullying by both pictures and by messages was around 2% in all the Nordic countries except Greenland. There it was considerably higher. The prevalence of being bullied in a traditional manner varied widely by country. For boys, this type of bullying was most frequent in the youngest age group and then decreased steadily in the older age groups. Girls were on average more likely to be cyberbullied. Cyberbullying was more common among 13- and 15-year-olds than 11-year-olds. Higher family affluence was unrelated to the risk of cyberbullying. However, it was related to traditional bullying and combined forms of bullying. Compared with intact families, cybervictimization was commoner among single-parent families and stepfamilies. Adjusting for age, gender, family affluence, and family structure, those subjected to cyberbullying had lower life satisfaction than those who were not bullied.

    CONCLUSIONS: We found relatively little overlap between cyberbullying and traditional bullying, indicating that the two may be separate phenomena stemming from different mechanisms, at least in the Nordic context.

  • 239.
    Arnoldi, Michelle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Leidzén, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vårdpersonalens uppfattningar av patienter med substansbrukssyndrom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missbruk och beroende av alkohol och narkotikapreparat är ett utbrett problem och en stor riskfaktor för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Människor med missbruk eller beroendeproblematik riskerar att bli stigmatiserade då det förekommer fördomar mot denna patientgrupp. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara lika för alla samt ges med respekt för allas lika värde. Trots detta förekommer det ojämlikheter i vården för vissa utsatta grupper vilket kan leda till ökat lidande och sämre hälsa och välbefinnande. Således finns det ett behov av att belysa uppfattningarna om patientgruppen för att kunna förbättra behandlingssituationer och på så sätt främja en bättre vård. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens uppfattningar av patienter med substansbrukssyndrom som kan påverka mötet i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva empiriska studier. Resultat: Det framkom att negativa uppfattningar om patientgruppen är vanligt förekommande, men även att empati visades för patientgruppen då vårdpersonal såg personen bakom sjukdomen. I resultatet tas det också upp vad dessa uppfattningar fick för konsekvenser för patienterna. Slutsats: En ökad medvetenhet kring substansbrukssyndrom och vårdpersonalens uppfattningar kan leda till ett mer förstående förhållningssätt inom sjukvården och således ett ökat välbefinnande hos patienten. För att säkerställa god vård för patientgruppen är det emellertid väsentligt att stödja, handleda och utbilda vårdpersonal. Vidare forskning om huruvida svensk vårdpersonal uppfattar patientgruppen hade varit att föredra då det finns en kunskapslucka inom området. 

  • 240.
    Arnoldsson, Edyta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ernstsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Att låta hoppet leva - en litteraturstudie om hur hoppet kan påverkas hos vuxna patienter med cancer2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebära en chock och många hamnar i en tillfällig kris. Diagnosen kan väcka många känslor som kan vara svåra att hantera. Känslan av hopp kan hos en svårt sjuk människa bli försvagad men genom att ge den näring kan hoppet återvända. Hopp har många olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mäta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur hoppet kan påverkas hos vuxna patienter med cancer. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från vetenskapliga studier. Resultat: Nio olika kategorier som påverkar hoppet kunde identifieras: Hopp genom andlighet, relationer, tillit, bekräftelse, att vara delaktig, förväntan på att bli frisk, att leva i nuet, att sätta upp mål samt inre resurser. Diskussion: Hoppet påverkas av både inre och yttre faktorer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja hoppet. Sjuksköterskan kan dock inte påverka hoppet hos en patient som inte är mottaglig för det. Omvårdnaden måste främst baseras på respekt och lyhördhet för patientens önskningar och integritet.

  • 241.
    Arnoldsson, Viktor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Murati, Tauland
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ungdomars användning och upplevelser av sociala medier i relation till psykisk stress: en kvantitativ undersökning ur ett genusperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.

  • 242.
    Aronsen Torp, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Berggren, Vanja
    Erlandsson, Lena-Karin
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Weight status among Somali immigrants in Sweden in relation to sociodemographic characteristics, dietary habits and physical activity2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 243.
    Aronsen Torp, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Berggren, Vanja
    Lund university.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Lund university.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Weight status among Somali immigrants in Sweden in relation to socio-demographic characteristics, dietary habits and physical activity2015Ingår i: Open Public Health Journal, ISSN 1874-9445, Vol. 8, s. 10-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Immigrants are considered globally to be a vulnerable subpopulation. Vulnerable population groups have a higher prevalence of obesity than the general population. Despite increased immigration of people from Somalia to Sweden in recent years, little research has been undertaken about obesity and obesity-related health risks among Somali immigrants. The present study aimed to investigate the prevalence of overweight and obesity, as well as possible relationships between weight status and socio-demographic characteristics, dietary habits and physical activity (PA) among Somali immigrants in Sweden.

    Methods:This quantitative cross-sectional study included 114 respondents. Data were collected by means of a questionnaire covering socio-demographic factors, PA and dietary habits. Weight and height were also measured.

    Results:Of the 114 respondents, 50.9% had a body mass index (BMI) of 25 or above.In bi-variate analysis, there were no statistically significant differences between those with a BMI below 25 and those with a BMI of 25 or more regarding PA or dietary habits. Multiple logistic regression analysis showed that female gender and being married were associated with having a BMI of 25 or above.

    Conclusion: Socio-demographic factors may be more strongly associated with high BMI than PA or dietary habits among the targeted group and should be taken into account as an issue affecting Somali immigrants in Sweden that warrants further research.

  • 244.
    Aronsson, Karina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patientens förståelse för egenvård vid nyligen diagnostiserad typ 2 diabetes2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.

  • 245.
    Aronsson, Karina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hörberg, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Liljegren, Gunilla
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Vård i livets slut: Faktorer som stödjer sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet.2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: En av de mest krävande uppgifter sjuksköterskor har, är omvårdnad av personer som befinner sig i livets slut. Förr var döden en del av livet och fanns dagligen i människors närhet. Idag betonas ungdom, hälsa och en kultur som är dödsförnekande. Detta är ett problem som även speglar vården och en kärnkompetens i omvårdnad i livets slutskede bör efterfrågas hos alla sjuksköterskor. SYFTE: Syftet var att belysa vilka faktorer som kan vara stöd för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet vid livets slutskede. METOD: En allmän litteraturstudie är gjord. Analys har genomförts av 17 artiklar med hjälp av innehållsanalys. RESULTAT: Att vara mogen som människa kan innebära att ha erfarenhet, ha mod och ha förmåga till empati. Att få kraft i mötet kan vara att få lära känna, få ta sig tid, få uppskattning och få förtroende. Förutsättningar för att ge en god omvårdnad kan innebära lindring genom beröring, miljö, kommunikation och kunskap.

    SLUTSATS: Ömsesidig relation ger sjuksköterskor stöd i arbetet och patienterna stöd i sjukdomen. Är patienterna nöjda känner sig även sjuksköterskorna tillfreds. Utbildning inom palliativ vård är viktigt och flera studier visar att extra utbildning är nödvändigt för att ge en god omvårdnad vid livets slut.

  • 246.
    Arponen, Omar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Realtids-PCR för påvisande av plasmidburen ampicillinresistens: Kartläggning av förekomst i vattenisolat från Helge Å, Kristianstad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The antibiotic class β-lactams include drugs such as penicillins, cephalosporines, carbapenems and monobactams which mechanism of action is to inhibit cell-wall synthesis. Bacteria have developed several mechanisms to counter β-lactams. Bacteria can defend themselves from antibiotics by releasing enzymes that attack the antibiotic compound itself by hydrolysis, target alteration or redox reactions. Presence of antibiotics can also trigger a downregulation of genes coding for antibiotic binding proteins, as well as upregulation of proteins that serves as channel and pump proteins that ensure no accumulation of antibiotics occurs in the cytosol. The aim with the study was to investigate the presence of three plasmid-mediated genes (blaFOX, blaCIT(CMY-2) and blaMOX) coding for ampicillin resistance (pAmpC) in water isolates sampled from Helge River, Kristianstad. The detection of genes was done according to a previous optimized protocol for Real-Time PCR with SYBR™Green chemistry (duplex blaCIT(CMY-2)/blaMOX and singleplex blaFOX). The method proved not to be robust for multiplex PCR, only the singelplex for the gene blaFOX could produce valid results. 30 of 96 isolates were deemed as positive for the gene, whereas 27 of 79 were considered clinical relevant. Among the 27 isolates, 16 also harbored other genes for resistance (13 blaCTX-M, 2 blaOXA, 1 blaTEM and 1 blaSHV). One isolate carried on three resistancegenes (blaFOX, blaCTX-M och blaTEM). A majority of the positive isolates, 20 out of 27, were sampled near the pumpstation. The findings indicate that Helge river might be a reservoir for dissemination of antibiotic resistance genes.

  • 247.
    Artursson Kjell, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Varför slutar flickor att idrotta inom organiserad lagidrott?: en kvalitativ studie bland flickor i åldern 13 till 16 år2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. 

    Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott.

     

  • 248.
    Arvidsson, Andreas
    et al.
    Osby kommun.
    Palmquist, Eva-Lott
    Kristianstads kommun.
    Skog, Therese
    Kostenheten Kristianstads kommun.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Förebyggande hälsoarbete med Senior alert2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 249.
    Arvidsson, Andreas
    et al.
    Osby kommun.
    Skog, Therese
    Region Skåne Hässleholm.
    Palmquist, Eva-Lott
    Kristianstads Kommun.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    ”Risk för undernäring”2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 250.
    Arvidsson, Emil
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Buchholtz, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    “En ytlig bransch”: en kvalitativ studie om upplevd hälsa och kroppsuppfattning bland träningsinstruktörer som arbetar på gym2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En dålig kroppsuppfattning kan påverka välmåendet negativt och medföra en rad olika konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Tidigare forskning kring fenomenet kroppsuppfattning är begränsad, särskilt kopplat till yrkesrollen, vilket gör det svårt att förstå arbetets betydelse för kroppsuppfattningen. Syftet med studien var att undersöka kroppsuppfattning och upplevt välbefinnande bland träningsinstruktörer som arbetar på gym. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsuppfattningen och välbefinnandet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare har fått representera resultatet. Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att de flesta informanter hade både negativa och positiva tankar om den egna kroppen, men där de positiva tankarna dominerade. Den egna kroppen ansågs vara ett värdefullt redskap där det var viktigt för deltagarna att underhålla sitt yttre då klienter ofta föredrog vältränade träningsinstruktörer. Somliga informanter tävlade även i bodybuilding, vilket tenderade att påverka deras välmående negativt. Det framkom även att det finns en större press kring kvinnors utseende än vad det gör för män ur ett samhällsperspektiv. Deltagarnas syn på hälsa sammanfatttas som ett holistiskt synsätt där flera viktiga komponenter behövde samspela med varandra. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns därför ett behov för att vidare studera kroppsuppfattning utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar den.

2345678 201 - 250 av 3087
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf