hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 511
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Naturvetenskapernas karaktär i barnböcker2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 202.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, A M
    Gothenburg University.
    Att arbeta med aktuell fysikforskning på högstadiet2016Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 203.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, A-M
    Göteborgs universitet.
    Att arbeta med aktuell forskning i fysikundervisningen: ett sätt att belysa naturvetenskapernas karaktär2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 204.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Contemporary science as context for teaching nature of science: teachers’ development of popular science articles as a teaching resource2019Inngår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 205.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll?: bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 206.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching “nature of science” with picture books for children2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Science education research emphasizes the importance of not only focusing on specific phenomena in the teaching of science, but also on the Nature of Science (NOS). However NOS research has mostly focused on older students, and there is almost no NOS research focusing the preschool level. Research shows that stereotypical images are frequent, in school as well as in media, both concerning scientific knowledge and its processes and concerning researchers. As an example it is common that science is communicated as indisputable facts. This is part of the facts-tradition in school where scientific knowledge processes are often not mentioned. In a similar way a common image of the researcher is a white man, wearing lab coat and glasses, carrying a test tube. A pilot study (Hansson & Leden, 2016) on picture books for children, showed how this kind of stereotypical images of science and scientists often are strengthened, but sometimes also challenged in different ways. With a starting point in the results from the pilot study the aim of this presentation is to describe and discuss an upcoming study which will try out ways to use picture books to raise NOS issues in discussions between children and teachers in a preschool setting. This could mean highlighting issues such as How do we know this? What does the knowledge processes look like in science? Can knowledge change? What do a researcher do and what does he/she look like? Our assumption is that an inclusion of such issues in science teaching is important if common stereotypical images are to be challenged. Discussions about NOS in preschool could be a means to avoid reproducing the facts-tradition, and instead open up for more nuanced images of science and scientists, and thereby open up science for more children.

  • 207.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching NOS in preschool through book talks2019Inngår i: / [ed] Fanny Seroglou & Vassilis Koulountzos, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 208.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Yacoubian, Hagop A.
    Lebanon.
    Nature of science and social justice in science education2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 209.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Samband och förändring: en översikt med exempel på uppgifter2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 210.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    The notion of projectile motion: a case study2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study adds to research on the use of mathematics in physics classrooms at upper secondary school. The aim is to look closer into what types of transfer do the teacher and textbook set up for the pupils with respect to ways of reasoning from other physics contexts as well as from mathematics. The frame for analysis is an analytical model based on relations made between Reality, Theoretical models and Mathematics (Redfors, Hansson, Hansson & Juter, 2016). Horizontal and vertical transfer is defined as mappings of new information to an activated known structure and as the creation of a new structure in the learner’s mind, respectively (Rebello, Cui, Benett, Zollman & Ozimek, 2007). Transfer occurs within mathematics and physics and also between the topics.We will focus on a physics lecture (40 min, video recorded) in a 3rd year class. When reasoning movement of charged particles in electric fields the teacher stresses hori- zontal transfer from mechanics and projectile motion. The procedure used is focused on analysing movement in “x direction” and “y direction” separately, not explicitly relating movement to the field direction. Whereas the argumentation in the textbook is based on movement in relation to the existence of a field direction. When considering velocity, the main focus is in both cases on a framework where the components of velocity is central.The tangent of a curve is a notion the students in the present study are quite familiar with from their courses in mathematics, which makes an opportunity for transfer from a mathematics context to help understanding physics. However, the notion of tangent is not used in the textbook or by the teacher in relation to velocity. Using the vector concept in this way would require students and teachers to perform a vertical transfer. This has been shown hard for both students and teachers. However, introducing this way of reasoning had made use of an opportunity for structural use of mathematics – anopportunity overlooked by both teacher and textbook.

  • 211.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Drug calculations in nursing education: is mathematics a problem2018Inngår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, Umeå, 2018, Vol. 5, s. 244-244Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study concerns the teaching of drug calculations in nursing education. It is part of a larger study and focuses on the first year of a three-year nursing program when the students are introduced to drug calculations. The students who attended the first year on the program was divided into smaller groups. We followed one group where the lecture and problem-solving session was video recorded.It is well known that drug calculations are a critical component in nursing practice. Nurses need to do drug calculations correctly and as part of their nursing education must take a drug calculation test obtaining no errors in the results. However, in spite of drug calculation tests many adverse events occur in nursing practice (e.g., Røykenes & Larsen, 2010). Studies of nursing practice show that mathematics enters practices in a rich variety of ways and that it is not advisable to avoid the complexity of a situation by only using standard methods to capture its visible arithmetic and teach it (Coben & Weeks, 2014). To restrict the teaching to an elementary use of mathematics will not cover all the knowledge that is actually relevant to practice. In routine use, mathe- matical reasoning can be almost invisible and many artefacts in the nursing profession often depends on this invisibility. But at times nurses will need to understand under- lying mathematical models to sort out what is happening or what has gone wrong (Pozzi, Noss & Hoyles, 1998).The results of the current study show that the teaching of first-year students did not support conceptual understanding of mathematics including discussions about mathe- matical reasoning or relevant mathematical concepts. Instead, the students were ad- vised to forget their previous mathematical skills – in particular if they felt insecure about mathematics – and apply “safe” methods with a strong focus on instrumental use. For example, in drug dose calculations a triangular arrangement of dosage (d), concentration (c) and volume (v) was used in relation to the “formula” d=cv, instead of reasoning about how to solve an equation. Discussions about the use of  mathematicsand underlying models were absent in the teaching.

  • 212.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Drug calculations in nursing education: is mathematics a problem?2018Inngår i: Proceedings of the 42nd conference of the international group for the Psychology of mathematics education / [ed] E. Bergqvist, M. Österholm, C. Granberg & L. Sumpter, 2018, Vol. 5, s. 244-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 213.
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Göteborgs universitet.
    Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola: en komplex och föränderlig process2019Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Det naturvetenskapliga innehållet blev tydligare identifierat och framskrivet genom den reviderade läroplanen(Utbildningsdepartementet, 2010). Samtidigt beskrivs en osäkerhet hos verksamma i förskola kring vad och hur det naturvetenskapliga innehållet kan ta sig uttryck i verksamheten (Skolinspektionen, 2018). Föreliggande studie riktar fokus mot vad som sker under ett arbetslags planering av undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll konstrueras som lärandeobjekt för undervisning i förskolan utifrån följande forskningsfrågor 1) Hur konstrueras ett fysikaliskt innehåll som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning? och 2) På vilka kvalitativt olika sätt förändras förskollärarnas uttalanden kopplade till fysikinnehållet under fyra arbetslagsplaneringar?  Förskollärares osäkerhet i relation till det naturvetenskapliga innehållet (Skolinspektionen, 2018) riktar uppmärksamhet mot vilken kompetens som behövs för det uppdrag förskolans läroplan identifierar. Tidigare forskning betonar att det handlar om ett kunnande om barns lärande och kunnande inom det ämnesinnehåll som ska undervisas (jfr. Fleer, 2009; Thulin, 2011; Redfors, 2016). Vilket innebär att det inte ensidigt handlar om att fylla på förskollärares kompetens i naturvetenskap. Det handlar istället om att utveckla ett samtidigt kunnande kring innehåll och barns lärande. I föreliggande studie är det arbetslagets samtal under planering av undervisning som står i fokus. Enligt Urban (2008) är det värdefullt att uppmuntra och skapa förutsättningar för förskollärare att föra dialoger där kritiska frågor är i fokus och där mängden och mångfalden av uttalanden kan ge förutsättningar till nya insikter och förståelse. Att se förskolan som en lärande organisation innebär att förskollärarna inte bara konsumerar utan även genererar ny kunskap (Rönnerman, 2000). Arbetslagets samarbete är av betydelse för hur det pedagogiska arbetet organiseras (Granbom, 2011). Studien har en fenomenografisk forskningsansats och fokuserar på det intentionella lärandeobjektet kopplat till de aktuella förskollärarnas erfarenheter från det genomförda lärandeobjektet (Marton, Runesson & Tsui, 2004; Lo, 2014) av ett fysikaliskt innehåll.  En fenomenografisk analys har genomförts med fokus på variationer av samtalsteman som rör intentionellt lärandeobjekt. Resultatet i delstudie I visar att barns utforskande, förskollärares utveckling av kunnande i naturvetenskap och naturvetenskapens didaktik, arbetslagets planeringsmatris och redskap i förskolans miljö bidrar till att konstruera lärandeobjektet. Resultatet i delstudie II pekar på tidsaspektens betydelse för hur förskollärare i studien utvecklar dels språket kopplat till det naturvetenskapliga innehållet och dels var de ser möjligheter till att göra fysik till objekt för lärande i förskola. Föreliggande studie bidrar med kunskap om att det är en komplex och rörlig process som behöver få tid och påverkas av de deltagare och den kontext som studerats. Vid introducering av nytt innehåll i förskolans verksamhet finns det ett värde i att rikta uppmärksamheten mot de aspekter av lärandeobjektets konstruktion som resultaten från denna studie synliggör. Det är arbetslag och förskollärare som i handling bedriver fysikundervisning men som även är bärare av normer eller föreställningar kring hur det ska gå till. Konstruktionen av lärandeobjektet är avhängigt av de förskollärare, barn, redskap och miljö där fysiken ska göras till objekt för lärande. Implikationer för verksamheten är att fundera kring hur kompetensutveckling genomförs i relation till nya innehåll i förskola. Även frågor kring de redskap som finns tillgängliga och dess syfte i relation till läroplanens alla innehållsområden samt hur redskap för planering antingen gynnar eller begränsar didaktiska frågor som påverkar undervisning är värdefulla att sätta på agendan. 

  • 214.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt lärandeobjekt2019Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 3, s. 242-256Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2010 the Swedish national curriculum was revised and learning goals concerning chemistry and physics were introduced. That has induced a need for further understanding of teaching and learning of specific content in preschool. Focus in this article is how physics content is constructed as an object of learning during preschool teachers’ planning of teaching. The result of a phenomenographic analysis focusing themes of the conversation concerning the intended object of learning reveals a complex process. Occurrences in the activities with the children, available tools at the preschool, the preschool teachers’ perceptions of the mission and understanding of the learning object, contribute to the construction of the learning object. All these aspects are discussed and implications for preschool practice are suggested.

  • 215.
    Hemborg, Ann
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Svensson, Rebecca
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hur uppfattar förskollärare fysisk aktivitet och motorisk träning i förskolan: En intervjustudie med nio förskollärare2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien var att undersöka hur förskollärarna uppfattar fysisk aktivitet i förskolan samt vilken kompetens de känner att de har när de leder rörelsepass med barn. För att undersöka detta använde vi oss av intervjuer som metod. För att få studien besvarad intervjuades 9 stycken förskollärare utifrån tre förskolor. I studien resultat framgick det att samtliga förskollärare tyckte att den fysiska aktiviteten är viktig och den behöver vara allsidig då den ligger till grund för ett livslångt lärande. Samt att förskollärarna uttryckte att det är viktigt att barnen rör sig, det framkom även att i samtliga förskolor förekommer 1 planerat rörelsepass i veckan där 8 av 9 förskollärare kände sig kompetenta att hålla i. Det visade sig även att barns rörelse skedde mest i deras fria lek eller spontana aktiviteter utifrån barnens intresse.

  • 216.
    Henriksson, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Barngruppen i fokus under inskolning: en studie utifrån pedagogens perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.     

  • 217.
    Henriksson, Rebecca
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hedlund, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Men det finns flickor som puttas och pojkar som är snälla.": En studie om förskollärares förhållningssätt till genus i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under vår utbildning till förskollärare har en nyfikenhet väckts hos oss själva över hur pedagoger arbetar med genus i förskolan och vilka uppfattningar som finns om genus. Vi har använt oss av intervjuer som metod och intervjuat sex legitimerade förskollärare i södra Sverige. Syftet med denna studie har varit att belysa de olika sätten att förhålla sig till genus i förskolan då samma styrdokument gäller i alla förskolor. Läroplanen ger dock tolkningsutrymme för hur arbetet skall gå till, vilket gör att det arbetas på olika sätt i förskola men varje sätt är unikt. I intervjuerna finns inga rätt eller fel utan vi har haft som mål att få förskollärarnas egna spontana tankar kring genus. Arbetets teoretiska ansats är utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, essentionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. I vårt resultat blev det tydligt att förskollärarna kopplar genus och kön som samma betydelse. Vilket vi också kunde koppla till hur de arbetar med jämställdhetsarbete i förskolan. För förskollärarna går genus och jämställdhetsarbete hand i hand i förskolans verksamhet.

  • 218.
    Henriksson, Terese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Eriksson, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    När språket skymmer sikten: språkligt tillgängliga lärmiljöer för elever i språklig sårbarhet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad två speciallärare med specialisering inom grav språkstörning har för uppfattningar om hur lärmiljön kan anpassas för att stödja, stärka samt utveckla elevers språkliga förmåga samt deras tankar om hur elever i språklig sårbarhet tros uppfatta sin lärmiljö. Studien syftar även till att få uppfattning om hur en fysisk lärmiljö kan bli tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Begreppet språklig sårbarhet har, i samarbete med Ivarsson, Svensson och Sventelius, myntats av Bruce (2016a). Syftet med begreppet är att lyfta bort ensidigt fokus på eleven och därmed påvisa att elevers språksvårigheter uppstår i mötet med lärandemiljön. Den språkliga sårbarheten uppstår när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans.

     

    Studien har utgått från det specialpedagogiska relationella perspektivet, den sociokulturella teorin, designerteoretiska perspektivet och Human Environment Interaction model. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer med speciallärare och elever. I samband med intervjuerna fick vi en rundvandring i kommunikationsskolans lärmiljö och fick möjlighet att observera denna.

     

    Studien tydliggör hur viktigt det är att lärmiljöer anpassas så att den blir språkligt tillgänglig för alla elever, framförallt för de elever som befinner sig i språklig sårbarhet. För att göra lärmiljön språkligt tillgänglig utgår de intervjuande speciallärarna från att skapa en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. Den fysiska lärmiljön blir språkligt tillgänglig genom att elevens svårigheter kompenseras, vilket kan ske genom tekniska hjälpmedel, placering i klassrummet för att exemplifiera. Den pedagogiska lärmiljön bedrivs via undervisning som är språkstödjande och utvecklande. Detta görs genom att speciallärarna använder sig av strukturstöd, strategistöd samt innehållsstöd i undervisningen. Social lärmiljö handlar om hur eleven fungerar tillsammans med andra och hur eleven beter sig i olika situationer. Speciallärarna säger att det handlar om att ge eleven en förförståelse när det gäller hur eleven ska agera när vissa situationer uppstår.

  • 219.
    Holmstedt, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Explicita kriterier som stöd för lärarstudenters relationskompetens2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Research has shown that the access to explicit criteria can promote student learning by making expectations explicit and by supporting students in identifying significant dimensions of quality in task performance. The aim of the study was to investigate how explicit criteria can support pre-service teachers' understanding of relational competence. The research design was an intervention study. Digital video was used as a tool for pre-service teachers to analyze interaction in simulated situations focusing on the relationship between teacher and students. Sources of data used were 1) pre-service teachers’ written analyzes before and after the access to explicit criteria, and 2) transcripts from focus-group interviews, concentrating on pre-service teachers’ perceptions of how the access to criteria affected their understanding of relational competence. The findings indicate that the access to explicit criteria positively affected pre-service teachers’ capacity to discern significant dimensions of relational competence, as well as their understanding of how trustful relationships between teachers and students can be created and maintained. All pre-service teachers perceived that the access to explicit criteria had helped them to gain a deeper understanding of relational competence and how relational competence can be observed and analyzed in interaction. A conclusion that can be drawn from the study is that the pre-service teachers, through access to criteria, developed new interpretative tools to communicate about relationships and teachers’ relational competence.

  • 220.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Inngår i: Frontiers in education, Vol. 3, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preservice teachers’ understanding of relational competence can be supported through the use of digital video and explicit criteria. The study is a mixed method intervention study, where preservice teachers analyzed the teacher-student relationship as depicted in a short video sequence with the support of explicit criteria. These analyses were analyzed with content analysis according to the criteria and a thematic comparison of preservice teachers’ analyses before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the use of explicit criteria supported preservice teachers’ discernment of significant dimensions of teacher-student relationships, so that they were able to discern and discuss aspects of the teacher-student relationship with a specific focus on teacher-student interaction and with greater detail and nuance. The study also provides some tentative evidence that modelling the use of criteria may support preservice teachers’ use of the criteria.

  • 221.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Magnusson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Utveckling av fältdagar inför VFU i syfte att utveckla den praktiska yrkeskompetensen2018Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 50-58Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 222.
    Holmström, Simon
    et al.
    FontD.
    Pendrill, Ann-Maria
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Gymnasiets laborationsundervisning i fysik: vad påverkar lärares val av laborationer?2019Inngår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 7, nr 1, s. 27-58Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vilka faktorer påverkar svenska gymnasielärares laborationsundervisning i fysik? Frågan aktualiseras av den svenska läroplansrevisionen från 2011. I denna studie fick 17 lärare på fyra gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning i fokusgruppsintervjuer. Baserat på en analys av dessa intervjuer genomfördes en kompletterande enkätundersökning med 66 lärare. Händelselogik användes som analysverktyg för att förstå hur lärarnas laborationsundervisning påverkas av olika faktorer. Resultaten från fokusgrupperna tyder på att lärare uppskattar laborationer som 1) bygger på enkel utrustning, 2) ger ett bra resultat avseende värdet på konstanter, samt 3) laborationer som eleverna tycker om. I enkätundersökningen framstod styrdokumenten som en starkare påverkansfaktor än i fokusgrupperna – men resultaten från båda delarna av undersökningen tyder på att styrdokumenten inte är den viktigaste faktorn i lärares val och upplägg av laborationer.

  • 223.
    Holmström, Simon
    et al.
    Katedralskolan .
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Lunds universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Lunds universitet.
    Gymnasiets laboratorionsundervisning i fysik: mellan tradition och ändrade styrdokument2018Inngår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 6, nr 1, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.

  • 224.
    Holst, Elisabet
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Weiderup, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    På väg mot formativ bedömning: En kvalitativ studie av sju pedagogers tankar och arbetssätt i särskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The main purpose of this study is to examine how teachers in special needs school work with formative assessment. We have used a qualitative approach and conducted interviews to get answers to our questions. Our aim is also to examine teachers´ experience of how the five key strategies, defined by Black and Wiliam (2009) in formative assessment, are being practiced with students with learning and intellectual disabilities.The results showed that deeper knowledge, interest and implementation of formative assessment vary between teachers and schools. It also showed that teachers more extensively worked with goal clarification by curriculum or other control document with good results. The teachers also experience good outcome in providing feedback to the students. Most difficulties were experienced in the students´ own learning process such as self- assessing and regulating their own learning. Difficulties were also found in using students as a resource to each other in the learning process.Teachers in the study note that students´ ability to communicate affect their interaction with other students and their ability to show knowledge. The ability to communicate also affects the teachers´ possibilities to assess the students´ learning. This complicates the implementation of formative assessment. A general success factor, and maybe to some extent a necessity, shown in the study is the importance of good relations between teacher and student to promote learning.

  • 225.
    Hult Nilsson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindborg, Elisabeth
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Frihet att utforma uppdraget: En studie om specialpedagoger och speciallärares samarbete, arbetsuppgifter och visioner om framtiden2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Problemformulering: Specialpedagoger och speciallärares samarbete och arbetsuppgifter skiljer sig åt i den svenska skolan.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vad samarbete mellan specialpedagoger och speciallärare karaktäriseras av och vilka arbetsuppgifter som är knutna till respektive yrkesgrupp. Studien syftar också till att belysa de båda yrkesgruppernas visioner om hur deras samarbete kan utvecklas. Studien bygger på tre arbetslag där både specialpedagoger och speciallärare är representerade.

    Tidigare forskning: I den tidigare forskningen presenteras samarbete mellan specialpedagoger och speciallärare och deras respektive arbetsuppgifter.

    Teori: Studien utgår ifrån professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och proaktiv och reaktiv verksamhetskultur.

    Metod: En kvalitativ studie där tre arbetslag, fyra specialpedagoger och fyra speciallärare deltog i enskilda semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: Specialpedagoger och speciallärare samarbetar i elevhälsan, i mindre formella möten och kring dokumentation. Arbetsuppgifterna styrs av elevernas behov och rektors tilldelning. Specialpedagoger och speciallärare har stor frihet och stort inflytande över sitt uppdrag. Specialpedagoger arbetar mest med elever individuellt, arbete med elever i grupp förekommer också. Speciallärare arbetar med elever individuellt och i liten grupp. Det förebyggande arbetet innehåller handledning enskilt och i grupp av framförallt specialpedagoger. Specialpedagoger och speciallärare arbetar med rådgivande samtal enskilt och i grupp. Specialpedagoger och speciallärare arbetar väldigt lite av sin tid i lärmiljön med extra anpassningar.

    Diskussion: Den specialpedagogiska verksamheten och samarbetet kring elever är inriktat på individnivå och det specialpedagogiska insatserna blir kortsiktiga och den ordinarie undervisningen förändras inte med förebyggande arbete. Den specialpedagogiska organisationen måste fokusera mer på grupp- och organisationsnivå och arbeta för att göra undervisningen tillgänglig för alla elever i en inkluderande miljö.

    Specialpedagogiska implikationer: För att få en förändring måste det ske ett samarbete mellan skolledning, specialpedagog och speciallärare där de gemensamt utvecklar en samsyn kring specialpedagogik och den specialpedagogiska organisationen.

  • 226.
    Håkansson, Frida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Associations between autistic traits and creativity domains ​in the average adult population2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

     The present study aimed to research links between autistic traits and creativity in the average adult population. The sample consisted of 108 adults,​ 60 females, 48 males, age 18-66 (M=34,90; SD=10,85), from 20 different social media pages who participated in the study through self-report questionnaires about autistic traits and creativity. The result shows that the autistic traits of difficulties in imagination and difficulties in social skills has associations with difficulties in creativity, while the autistic trait of attention to detail has associations with benefits in creativity. The creativity domains, differences between men and women and the method of self-report are discussed.

  • 227.
    Håkansson, Gloria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att testa flerspråkiga elevers språkförmåga: ett specialpedagogiskt perspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn och elever som inte utvecklar det svenska språket som förväntat utreds med olika språktester. I denna studie undersöker jag ett vanligt förekommande testmaterial, som används för att kartlägga barns och elevers språkutveckling. Flerspråkiga elever som har språkliga svårigheter måste visa svårigheter på samtliga sina språk för att kunna diagnostiseras med språkstörning eller med läs- och skrivsvårigheter. Eleverna testas med bland andra Trog-2, ett språktest för bedömning av receptiva grammatiska färdigheter, men som inte är normerat för flerspråkiga elever. Syftet med studien är att undersöka om det nämnda testmaterialet, Trog-2, kan fånga de olika språkstrukturer som det avser att mäta när man översätter testets begrepp och grammatiska strukturer till modern standardarabiska (MSA) och libanesisk dialekt. Trog-2 analyseras med hjälp av min egenutvecklade modell, S T O. Denna modell anger tre nivåer av överensstämmelse när det gäller begrepp och grammatiska strukturer när test översätts från ett språk till ett annat. Resultatet visar att i Trog-2 finns grammatiska strukturer som helt saknas i MSA och i libanesisk dialekt, eller att de är svåra eller omöjliga att översätta utan att de går förlorade i översättningen. Det finns också strukturer som det fungerar bra att översätta med bibehållen grammatisk struktur.

  • 228.
    Håkansson, Joakim
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fritidslärarens syn på brädspel som ett verktyg för kunskapsbildning: en kvalitativ studie om lärares perception av brädspel som pedagogiskt redskap2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vygotskijs teorier talade mycket om barns utveckling i leken. Jag har valt att byta ut begreppet “lek” mot “spel”, mer specifikt brädspel, i den kontexten. Med brädspel kan eleverna ta åt sig av teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt. Det är även en nyckel för elever som pratar ett annat modersmål än svenska då språket har en stor vikt i spelet vad gäller kommunikation och att läsa regler. Det är även ett bra verktyg för att kunna lyfta eleverna ur Piagets teorier kring utvecklingsstadier där brädspel ofta tränar spelaren att tänka abstrakt och strategiskt. För att på ett adekvat sätt få svar på min frågeställning kring synen på brädspel som ett verktyg för inlärning, samt hur användandet ser ut, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. I det genomförde jag intervjuer med fritidshemslärare i en mindre kommun i Sverige. Resultatet blev att lärare har en bra inställning till brädspelets pedagogiska potential och att det används flitigt i varierande syfte.

  • 229.
    Ibrahimi, Dzenita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Sanela, Karabegovic
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Språkligt tillgänglig undervisning för alla: Att undanröja hinder och utveckla möjligheter i lärmiljön2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärandemålen i skolan är idag formulerade på ett sätt som gör att de språkliga kraven är väldigt höga. För elever i språklig sårbarhet uppstår utmaningarna i mötet mellan de språkliga förutsättningarna och de språkliga kraven. Om de inte får möjlighet att delta kommunikativt, ökar risken för att de inte utvecklas optimalt. Tidigare studier framhäver vikten av språklig tillgänglighet i lärmiljön, och föreslår olika metoder för att öka tillgängligheten. Dock är dessa studier i stor utsträckning baserade på lärarnas perspektiv.I denna studie inkluderar vi även elevperspektivet. Vi intervjuar elever, lärare och specialpedagogiskt team, förkortat SpecTeam för att identifiera hur den språkliga tillgängligheten kan förbättras. Data från eleverna visar att studiero, och mindre grupper är betydelsefullt för lärande, samt att varierande läromedel, och framför allt bildstöd är viktigt för att öka den språkliga tillgängligheten. Sammantaget från alla tre intervjugrupperna, framgår betydelsen av språklig medvetenhet, där nya ord, begrepp och termer befästs. Teoretisk utgångspunkt utgår från det sociokulturella och det relationella perspektivet.Våra resultat visar att tidigare publicerad data är reproducerbar även när elever är inkluderade i undersökningen, vilket stärker de metoder som idag implementeras för att förbättra den språkliga tillgängligheten.

  • 230.
    Ilic, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En kvalitativ studie: om inskolning utifrån förskollärarens perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I förskolans nya läroplan som träder i kraft första juli 2019 så står det att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska få en god introduktion i förskolan (SKOLFS, 2018). Studiens syfte var att bidra med ökad kunskap om inskolning av yngre barn på förskolan sett ur en förskollärares perspektiv och hur de upplevde att inskolningsprocessen gick till på deras avdelning. I syftet ingår även att undersöka hur studiens resultat kan påverka barnet både positivt och negativt. Metoden som användes i datainsamlingen var den kvalitativa intervjun där intervjuer ägde rum med fyra förskollärare. Materialet har tolkats och analyserats utifrån det relationella perspektivet. I studiens resultat belyses vikten av att skapa en trygg relation till föräldrar och barn vid inskolningen. Det som framkom var även att barnets första kontakt med förskolan är viktigt, men även att kunna se efter barnets behov. Avslutningsvis var föräldrasamverkan även en viktig faktor för att inskolningen ska ske på ett gott sätt och för att den fortsatta relationen till föräldrar och barn ska bibehålla sig resten av barnets tid på förskolan.

  • 231.
    Ivarsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Wikström, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Specialpedagogens roll i olika organisationsformer av elevhälsa2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det anges i lagen vilka professioner teamet ska omfatta, men hur dessa elevhälsoteam ska organiseras och i vilken omfattning de olika professionerna ska ingå anges inte. Det är därför upp till varje huvudman att välja organisationsform.I denna studie görs en jämförelse mellan två kommuners sätt att organisera elevhälsa. Vi undersöker också vilken organisationsform som föredras av rektorer och specialpedagoger och vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna har i de två kommunerna.Intervjuer med kommunala tjänstemän och en enkätundersökning med rektorer och specialpedagoger ligger till grund för denna studie och vi har valt situationsteori och systemteori som teoretiska utgångspunkter.Flera intressanta resultat framkom. Den ena kommunen i vår studie har en, i huvudsak, decentraliserad elevhälsa. Denna organisationsform upplevs positivt av rektorerna i båda kommunerna, de vill ha chefskapet över den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet.En centralt samlad elevhälsa, vilket finns i den andra av våra två undersökta kommuner, är den form som huvudsakligen föredras av specialpedagogerna.Vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna mestadels ägnar sig åt skiljer sig i de två studerade kommunerna, även om samtliga specialpedagoger i undersökningen har samma syn på vad de bör arbeta med.Resultaten visar på att specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas av den organisationsform de är anställda i. Ytterligare forskning krävs för att utröna om det är specialpedagogens uppdrag som behöver tydliggöras eller om samtliga huvudmän bör se över elevhälsans organisationsform.

  • 232.
    Janderberg, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Benny
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Visst leker flickor med dockor och pojkar med bilar?: fri lek ur ett könsperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien belyser eventuella könsmönster i den fria leken på fritidshemmet. Vårt syfte med studien är att studera barns val av lek, hur de leker under den fria leken på fritidshemmet, samt undersöka och belysa om det finns någon koppling mellan kön och lek. För att nå vårt resultat använde vi oss av en kvalitativ studie i form av ostrukturerade observationer, detta val gjordes för att inhämta så mycket information som möjligt i barnens naturliga lekmiljö. Våra observationer genomfördes på ett fritidshem med barn i åldern fem till sex år från tre olika förskoleklasser. För att tolka och analysera empirin i studien utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att barns fria lek i stor utsträckning utgår från ett bestämt och traditionellt könsmönster. Samtidigt fann vi att en del barn vågade bryta mot de stereotypiska och traditionella könsmönster som fanns på fritidshemmet.

  • 233.
    Jansson, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lundmark, Isabel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Instrumentell och reaktiv aggression hos svenska mordbrännare2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvantitativa studie undersökte om det var möjligt att kategorisera mordbrännares aggression som instrumentell eller reaktiv utifrån Cornells (1996) kodningsguide. Det huvudsakliga syftet med studien var att tillföra en förståelse om hur teorin gällande reaktivt och instrumentell aggression kan tillämpas när det gäller mordbrännare, och därmed även förhoppningsvis utöka användningsområdet för teorin. Studien bygger på 87 fällande domar från Sveriges hovrätter där gärningspersonerna blivit dömda för försök till mordbrand, mordbrand alternativt till grov mordbrand mellan år 2017-2018 från två av hovrätterna och mellan 2016-2018 från fyra av hovrätterna. Domarna bedömdes av två oberoende bedömare, tillika författarna av denna studie. Med en hög interbedömarreliabilitet visade resultatet av undersökningen att det var möjligt att skilja reaktiva gärningspersoner från instrumentella. Variablerna planering och målinriktning förekom i större utsträckning hos de gärningspersoner som klassades som instrumentella, medan variablerna provokation och känslomässig upphetsning oftare förekom hos reaktiva gärningspersoner. Sambanden mellan variablerna omfattning, relation samt ställning i skuldfrågan och typ av aggression var däremot ej signifikanta. Vidare implikationer av studien visar ett utökat användningsområde för Cornells (1996) kodningsguide, men att det finns skäl till att kritisera den dikotoma klassificeringen. Ett alternativ kan vara att utöka klassificeringen, alternativt att för just mordbrännare använda sig av Canter och Fritzons (1998) kodningsguide som är speciellt framtagen för mordbrännare, men har vissa likheter med Cornells (1996).

  • 234.
    Jansson, Ulla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ringnér, Anette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Specialpedagogens uppdrag Quick fix eller Helhetslösning?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Författarna har under sina fältdagar i utbildningen uppmärksammat att det finns olika åsikter och tankar om specialpedagogens uppdrag i verksamheterna bland pedagogerna. Spe­cialpedagogens uppdrag styrs på olika sätt beroende på ledning och vilka befogenheter speci­alpedagogen har i verksamheterna. Syfte: Att öka kunskapen om pedagogers syn på det spe­cialpedagogiska uppdraget samt hur det kan påverka specialpedagogens roll i en verksamhet. Metod: Vid ett tillfälle träffades fyra pedagoger i en fokusgrupp där deltagarna fick diskutera ett antal bilder med påståenden utifrån den specialpedagogiska examensordningen. En rektor och två specialpedagoger besvarade en enkät med samma tolv påståenden som fokusgruppen samt med några öppna frågor. Resultat: Det skiljde sig i pedagogernas diskussioner om speci­alpedagogens uppdrag beroende på om det diskuterades utifrån vad det står i examensord­ningen eller om det var utifrån pedagogernas önskan. Handledningssamtal var ofta i fokus samt hur handledningssamtal påverkade pedagogernas arbete. Pedagogerna ville ha specialpeda­gogens kunskap och tar upp att det är viktigt med ett bra samarbete mellan professionerna. Skolutveckling diskuterades mest i fokusgruppen när det var utifrån examensordningen. Synen på det specialpedagogiska uppdraget behöver utvecklas i verksamheten menar rektorn. Slut­sats: Pedagogerna uttrycker att specialpedagogerna är viktiga i verksamheten samtidigt som det finns en osäkerhet och otydlighet i det specialpedagogiska uppdraget.

  • 235.
    Johansson, Alexandra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hur talar barn om den fria leken?: en kvalitativ studie om den fria leken ur ett barns perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En studie om hur barn talar om den fria leken och hur de väljer att definiera den till skillnad från annan lek. Detta har undersökts genom observationer av barnens fria lek både inomhus och utomhus samt fokusgrupper tillsammans med barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på det situerade, det kreativa samt de artefakter som finns tillgängliga. Resultatet visar att man inte talar om fri lek, varken mellan pedagoger och barn eller mellan barnen. Däremot är barnen tydliga med vad de anser att fri lek ska grunda sig i, vilket är deras egna val av lek både gällande hur och vad. Även var vilket enligt barnen i studien endast kunde ske utomhus då det inte fanns lika mycket regler utomhus. Observationerna visade att barnens fria lek, den stunden under dagen där barnen själva får välja vad de vill leka, blir påverkat av mycket. Relaterat till det sociokulturella perspektiv synliggjordes rummets förväntningar och erbjudande av artefakter och vilken påverkan det har på barnen och deras lek. Olika rum har olika syften och därför olika signaler på vad som ska ske. Materialet bidrar likväl vad och hur de leker och begränsar deras kreativitet. Utomhus däremot krävdes mer kreativitet av barnen för att använda de artefakter som finns utomhus och fantisera fram ett annat ändamål för artefakten. Det fanns heller inget situerat utomhus som gav några specifika signaler gällande vilken lek som skulle ske. 

  • 236.
    Johansson, Annie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Månsson, Jolanta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Pedagogik för begreppsutveckling på fritidshemmet: erfarenheter före och efter en riktad insats2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

  • 237.
    Johansson, Maritha
    et al.
    Linköpings universitet.
    Magnusson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Läslyftet i praktiken: analys av ett textmaterial och ett lärarlags samtal2019Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 13, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    ”Läslyftet” är en statlig kompetensutvecklingssatsning baserad på arbetet av Timperley et al. (2007). Syftet är att genom kollegialt lärande utveckla lärarnas didaktiska kunskaper för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Denna artikel redovisar en studie av hur satsningen genomförs på en gymnasieskola. Syftet är att förstå och diskutera genomförandet genom att undersöka det pedagogiska material som studeras av lärarna och hur det uppfattas av dem. Det analyserade materialet är 1) artikeln ”Att bearbeta text – före läsandet” (Hallesson & Visén, 2016) och 2) en gruppdiskussion i en grupp av sju lärare, en bibliotekarie och en samtalshandledare, om samma artikel. Studien använder två metoder: en textanalys (Hellspong & Ledin, 1997) av artikeln och en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) av lärarnas diskussion. Analysen av lärarnas diskussion visar en avsaknad av matchning mellan lärarna och texten. Denna kan delvis förklaras av textanalysens resultat som visar att texten innefattar ett antal abstrakta begrepp och saknar tydlig röst. Analysen av lärarnas samtal visar att samtalshandledaren endast delvis kan överbrygga denna distans till texten. Lärarna utvecklar i samtalet en överenskommelse om att det är svårt att se det som erbjuds i texten som användbart i den egna praktiken. Vår tolkning är att lärarnas mottagande av texten kan beskrivas som motstånd och att de upplever texten som ett hot mot sina identiteter som lärare. I analogi med Timperley et al. (2007) visar vår studie också att kompetensutveckling och kollegialt lärande är komplext och beroende på olika kontextuella faktorer som behöver undersökas ytterligare.

  • 238.
    Johansson, Martha
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Starheim, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Vad påverkar en lärares val av metod för arbetet med elevernas läsinlärning?2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie.

    I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.

  • 239.
    Johansson, Nina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Raso, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Särbegåvad i skolan, en fördel eller en nackdel?: Är skolan rustad för särskilt begåvade elevers behov?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp särbegåvade personer upplever att de blivit bemötta under sin skolgång och vilket stöd de anser sig ha fått. För att få ännu ett perspektiv har vi underssökt en grupp specialpedagogers erfrenheter av särbegåvade elever.Frågeställningar: Hur upplever för detta elever att skolan har bemött deras särbegåvning? Anser specialpedagogerna att skolan har tillräckliga kunskaper om särbegåvning? Hur kan skolan bli bättre på det här området? Metod och teori: För att ta reda på detta har vi använt oss av metoden med  kvalitativa intervjuer och vi har analyserat dessa genom att använda oss av Bronfenbrenners ekologiska systemteori.Resultat och analys: De resultat vi fått fram visar på att intervjupersonerna upplevt brister i bemötandet inom skolan att nå dessa elever. Många i skolans värld är inte medvetna om vad särbegåvning innebär och de risker som medföljer om inte dessa elever tas om hand på rätt sätt och får det stöd och de utmaningar som de behöver för att må bra. Detta kan resultera i ett mycket dåligt psykiskt mående och skolgången blir lidande.

  • 240. Jonsson, Agneta
    et al.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Barns frågor i lek2019Inngår i: Forskul, ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 86-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna studie, som ingår i ett övergripande projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan, analyseras de frågor barn ställer under lek. Frågor förstås här som språkliga handlingar som gör något till förgrund och något annat till bakgrund. Frågor indikerar därför vad som är i fokus för barns uppmärksamhet och säger något om hur barn förstår vad de leker. Frågor ses som viktiga att respondera på utifrån en ambition att utforma undervisning responsiv på lek. Syftet med studien var därför att bidra med insikter om vad vi kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärares undervisning i lek. Analysen fokuserar barns frågor i 51 videoobserverade leksituationer där barn och förskollärare deltar. Resultatet visar att barnen i huvudsak ställer frågor i och om leken de är engagerade i (94 av 104 frågor; som om) medan övriga frågor (10) handlar om något som aktualiseras av leken men som handlar om förhållanden utanför denna (som är). Implikationerna av detta resultat för undervisning i förskolan diskuteras.

  • 241.
    Jonsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Rauner, Micaela
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt?: en studie av en högstadieskolas undervisning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie med syftet att bidra med kunskap om elevernas upplevelse av tillgängligheten i deras lärmiljö på en högstadieskola. Studiens fokus är elevernas upplevelse samt om det samstämmer med lärarnas upplevelse av lärmiljön.

    Dagens forskning om skolutveckling och inkludering är betydande och ett av skolans viktiga uppdrag är att undervisningen anpassas efter alla elevers behov och skapa tillgängliga lärmiljöer. Studien utgår från Spsms definition av lärmiljöer och fokuseras på den pedagogiska lärmiljön och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten tolkades utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv med stöd av tankestil och tankekollektiv. Resultatet visar att eleverna önskar en mer tillgänglig lärmiljö där feedback, delaktighet och motivation blir en större del av undervisningen. Resultatet visar även att lärare anser sig undervisa mer inkluderande och tillgängligt än vad de gör och att majoriteten av deras svar i studien var individfokuserade och kategoriskt hållna. Det blev tydligt att verksamheten hade mer hinder i lärmiljön än möjligheter när det kom till inkluderande undervisning.  I studien framgår att det finns stora möjligheter till ett positivt förändringsarbete mot tillgängliga lärmiljöer.

  • 242.
    Justad NIlsson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Petersson, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Högpresterande elever i matematik2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa intervjustudie med semistrukturerade frågor belyses högpresterande elevers situation i dagens skola i Sverige och vad som påverkar dessa elever till att prestera på en hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högpresterande elever i matematik blir utmanade och stimulerade i skolan, samt vilka faktorer som kan påverkar deras lärande så att de når sin fulla potential.

    Genom att intervjua en lärare och tre högpresterande elever i matematik, på en spetsutbildning i södra Sverige, har data insamlats. Resultat visar att högpresterande elever i matematik får acceleration som anpassning, vilket inte uppskattades av eleverna. Lärare på spetsutbildningen förordar problemlösning i par eller grupp med gemensam redovisning. Detta stödjs också av aktuell forskning.

  • 243.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    University students’general and specific beliefs about infinity, division by zero and denseness ofthe number line2019Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 24, nr 2, s. 69-88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 244.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Upper secondary physics teachers’ views of mathematics2018Inngår i: Proceedings of Madif 11, 2018, s. 222-223Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Physics teachers at upper secondary school indirectly teach mathematics in their physics classes through their teaching strategies and preferred ways of using mathematics. Their views of physics and mathematics are important for the way they depict mathematics to the students. A web-questionnaire was administered to Swedish physics teachers. Part of the questions investigated views of mathematics, i.e. as a means for application, as a schema, as a formal construct or as processes. Mathematics as a means for application was the dominant opinion. Students’ lack of knowledge in mathematics was regarded as a problem to many of the teachers, and particularly problem solving and modelling. Students’ conceptual and relevance proficiencies in mathematics were less problematical.

  • 245.
    Juter, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Wästerlid, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    The space between pre-service primary teachers’ first year status and their goals2018Inngår i: Proceedings of Madif 11, 2018, s. 222-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students’ mathematics teacher identity is formed in various settings. A study with 45 pre-service students in their first year of education was conducted as part of alongitudinal study of year 4-6 mathematics teachers’ identity formation, to study the development during their education in terms of mathematical knowledge, pupils’ learning and the teacher role. Questionnaires and interviews were used to collect data. The result shows that many students were reluctant to use mathematics and had conceptions that may mislead pupils. The students’ learning focus was less on pupils’ learning than mathematics and teacher role, but theirideal teacher focused on pupils’ learning.

  • 246.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Att rusta eleverna för gårdagen, nutiden eller framtiden2019Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det sägs ibland att vi utbildar eleverna för att vi vill rusta dem för framtiden. Men kan man det, när vi inte vet hur framtiden ser ut? Eller rustar vi snarare för gårdagen? Anders Jönsson ställer frågan om det inte vore bättre att rusta eleverna för nutiden istället.

  • 247.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Bedömningsreformen som kom av sig…2016Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 248.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Debatt eller censur?: om kontroversiella frågor i klassrummet2017Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 249.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Editorial: Transparency in assessment – exploring the influence of explicit assessment criteria2019Inngår i: Frontiers in Education: Assessment, Testing and Applied Measurement, Vol. 3, artikkel-id 119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In many schools and higher education institutions it has become common practice to shareassessment criteria with students. Sometimes it is required for accountability purposes, at othertimes criteria are used as ameans to communicate expectations to students. Although it is generallyand widely accepted that explicit assessment criteria should be shared with students, challengesto that assumption have been made. On the one hand, research has shown that explicit criteriamay positively affect student performance, reduce their anxiety, as well as support students’ useof self-regulated learning strategies. On the other hand, there are fears that explicit criteria mayhave a restraining influence on students’ learning, as well as limiting their autonomy and creativity.Taken together, the question guiding this Research Topic is when, and under which conditions,transparency in assessment is productive for learning. The contributions to this Research Topicvary from conceptual approaches to more empirical oriented intervention studies.

  • 250.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Facilitating students’ active engagement with feedback2018Inngår i: Handbook of instructional feedback / [ed] A. A. Lipnevich & J. K. Smith, Cambridge: Cambridge University Press, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter brings together research on students’ use of feedback in order to provide a picture of what kind of research has been conducted and what we currently know about how to facilitate students’ engagement with their feedback. 

2345678 201 - 250 of 511
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf