hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 370
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Larsson, Hans Albin
    Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
    Debatten och ickedebatten om historieundervisningen: skolreformerna och historieämnet2004Inngår i: Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken / [ed] K-G Karlsson & U Zander, Lund: Studentlitteratur , 2004, 1, s. 357-383Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 202.
    Larsson, Hans Albin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lång natts färd mot dag: kring debatten och ickedebatten om historieundervisningen2009Inngår i: Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken / [ed] K-G Karlsson & U Zander, Lund: Studentlitteratur , 2009, 2, s. 383-417Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 203.
    Larsson, Hans Albin
    Högskolan i Jönköping.
    Vad, varför och hur?: en betraktelse kring kärnämnet2005Inngår i: Historiedidaktiska perspektiv: bidrag från lärare och studenter vid lärarutbildningen i Jönköping / [ed] Hans-Olof Ericsson, Per Göran Johansson, Hans Albin Larsson, Jönköping: Jönköping University Press , 2005, s. 325-352Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 204. Laveklint, Zandra
    et al.
    Tengheden, Emma
    Har du koll på problemlösningsförmågan?: En innehållsanalys av två läroböcker i matematik för årskurs 12014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka i vilken omfattning de fem förmågorna i kursplanen för matematik; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan och den kommunikativa förmågan, finns representerade i två läroböcker för matematik i årskurs 1. Vårt huvudsyfte är att urskilja de möjligheter läroböckerna skapar för utvecklandet av elevernas problemlösningsförmåga.

    I forskningsbakgrunden görs en översikt av tidigare forskning kring lärobokens inflytande i matematikundervisningen samt problemlösningens betydelse för individ, skola och samhälle. Vår studie tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som betonar individens lärande om omvärlden i samspel med kulturella artefakter och det individualkonstruktivistiska perspektivet, som ser till individens eget konstruerande av kunskap i mötet med ett innehåll.

    Ur en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av Prima Matematik 1A (Brorsson 2014a) och Koll på matematik 1A (Almström & Tengvall 2014a), fann vi att läroböckerna domineras av procedurförmågan och begreppsförmågan. Vidare visar vårt resultat att resonemangsförmågan och den kommunikativa förmågan finns representerade i låg utsträckning medan problemlösningsförmågan ges minst utrymme av samtliga förmågor.

    Slutsatsen av vår studie är att den svenska skolans läroboksstyrda matematikundervisning, kan antas bidra till att eleverna i föga utsträckning ges möjlighet att utveckla bland annat problemlösningsförmågan.

  • 205.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Nature of science progression in school year 1-9: an analysis of the Swedish curriculum and teachers’ suggestions2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Science education research on nature of science (NOS) has mostly focused students’ and teachers’ views of NOS, while less attention has been paid to the appropriateness of various NOS aspects at different levels in the educational system. Even more scarce is research focusing teachers’ perspectives on these matters. The aim of this study is to: 1) analyze NOS progression in the Swedish national curriculum, and 2) investigate science teachers’ perspectives on a NOS progression for year 1-9. Participants in the study are Swedish in-service science teachers (grades 1-9) who took part in a three-year research-project focusing NOS teaching. Throughout the project the teachers met in focus-group discussions. They also planned and implemented NOS lessons in their classrooms. Sources of data are: 1) curriculum material, and 2) two focus groups meetings about NOS progression (recorded and transcribed). The results show that many NOS aspects are, at least implicitly, part of the Swedish curriculum, but no specific progression is described. The teachers’ suggestions for NOS progression are based on arguments concerning the level of abstractness. Theoretical approaches and unfamiliar contexts are considered abstract, while hands-on activities, everyday contexts, and historical cases are considered concrete approaches to NOS.

  • 206.
    Leden, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ideland, Malin
    Malmö university.
    Why, when and how to teach nature of science in compulsory school: teachers’ views2013Inngår i: E-Book Proceedings of the ESERA 2013 Conference: Science Education Research For Evidence-based Teaching and Coherence in Learning. Part 6 / [ed] C. P. Constantinou, N. Papadouris & A. Hadjigeorgiou; co-ed. M. Charalambous, Nicosia: European Science Education Research Association , 2013, s. 60-71Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 207. Levau, Annika
    Naturvetenskap i förskolan: En studie om vad sju förskollärare uppfattar naturvetenskap som2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt.

  • 208.
    Liedtke, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Språk, hjärna och inlärning: hur psykolingvistiken försöker förklara hur vi lär oss bäst2009Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 209.
    Liedtke, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Was macht exzellente Lehre exzellent?: Grundkriterien und Schlüsselqualifikationen für eine erfolgreiche universitäre Fremdsprachendidaktik2009Inngår i: Am Rande im Zentrum: Beiträge des VII. Nordischen Germanistentreffens, Riga 7. - 11. Juni 2006 / [ed] Taterka, Thomas, Berlin: SAXA-Verl. , 2009, s. 463-474Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 210.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ekborg, Margareta
    Malmö högskola.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Malmberg, Claes
    Malmö högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Rehn, Agneta
    Malmö högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet.
    Att utgå från samhällsfrågor i grundskolans naturorienterade undervisning - ett sätt att öka elevers intresse och kunnande?2011Inngår i: Resultatdialog 2011, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2011, s. 93-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 211.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ekborg, Margareta
    Malmö högskola.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet.
    Ottander, Christina
    Umeå University.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Nyström, Eva
    Umeå University.
    Ideland, Malin
    Malmö University.
    Malmberg, Claes
    Malmö University.
    Rehn, Agneta
    Malmö University.
    Socio-scientific issues - a way to improve students´interest  and learning?2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to many documents there is a strong need to renew science education. One way could be to work with socio scientific issues (SSI). This paper reports about both students and teachers' experiences and learning when working with socioscientific issues in science education at senior level (age 13-16). The approach is multidimensional as factors that influence cognition as well as motivation and the forming of attitudes are complex. Results suggest SSI work forms are more important than personal factors for explaining outcomes. Relevant issues, autonomy and functioning group work seem to be important aspects of successful SSI work together with structure provided by the teacher, and information that challenges previous knowledge. In general, SSI seems to be most efficient for students, who believe they learn from presenting and discussing their knowledge, focus on ‘the large picture’, acknowledges own responsibility for learning, finds school science personally relevant and are self-efficacious. It seems that the outcomes from SSI work are much in the hands of the teacher. Thus, working with SSI could be considered as an appropriate activity for all students. However, educators should continue to look for ways to promote development of students’ attitudes and epistemological beliefs.

  • 212.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Samhällsfrågor som ingång till naturvetenskapligt lärande - ett sätt att öka elevers intresse och kunnande i naturvetenskap?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 213.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    What will students learn when working with a socio-scientific issue as "Are cell phones hazardous"2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 214.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    What will students learn when working with a socio-scientific issue as "Are cell phones hazardous?"2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents results from one part of a study about lower secondary students‟ and teachers‟ experiences and learning when working with a socio-scientific issue in science education. The case: Are cell phones hazardous? started from two articles from the same newspaper – one saying that there are no risks associated with the use of cell phones and another saying that the risk for developing a brain tumour is considerable. Data was colleced using observations, tape and video recording, interviews and questionnaires. Both boys and girls found this case very interesting and related to a current issue. Almost all students claim that the introduction to the case aroused their interest and that they learnt new facts during the work. The more interesting the students found the case, the more they claimed they have learnt. We also have results indicating the importance of the teachers‟ way of introducing and structuring the work. Further analysis will give us more information about what is crucial and how we can improve this way of working.

  • 215.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Ideland, Malin
    Malmö Högskola.
    Malmberg, Claes
    Malmö Högskola.
    Rehn, Agneta
    Malmö Högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå Universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå Universitet.
    Winberg, Mikael
    Umeå Universitet.
    Socio-scientific issues: a way to improve students’ interest and learning?2011Inngår i: US-China Education Review B, ISSN 2161-6248, Vol. 1, nr 3, s. 342-347Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to many documents, there is a strong need to renew science education. One way could be to work with SSI (socio-scientific issues). This paper reports on both students' and teachers' experiences and learning when working with socio-scientific issues in science education in secondary school (aged from 13 to 16). The approach is multidimensional, as factors that influence cognition as well as motivation and the forming of attitudes are complex. Results suggest that SSI work forms are more important than personal factors for explaining outcomes. Relevant issues, autonomy and functioning group work seem to be important aspects of successful SSI work together with structure provided by the teacher, and information that challenges previous knowledge. In general, SSI seems to be most efficient for students, who believe that they learn from presenting and discussing their knowledge, focus on "the large picture", acknowledge own responsibility for learning, find school science personally relevant and are self-efficacious. It seems that the outcomes from SSI work are much in the hands of the teacher. This paper is a short summary of the first year and quantitative part of the project. Further results from the project will later be found in our homepage (http://www.sisc.se).

  • 216.
    Lindahl, Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Ekborg, Margareta
    Malmö högskola.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Nyström, Eva
    Umeå universitet.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola.
    Malmberg, Claes
    Malmö högskola.
    Rehn, Agneta
    Malmö högskola.
    Socio-scientific issues: a way to improve students' interest and learning?2009Inngår i: ESERA: European Science Education Research Association: 2009 conference: 31 August - 4 September 2009, Ankara: Gazi University , 2009, s. 120-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the past decade, there has been mounting evidence that the problem has become more acute. Studies, such as those performed under the ROSE project, (Sjøberg & Schreiner, 2006), have indicated that most youth surveyed expressed positive attitudes on the importance of scientific and technological issues to society. However, the students show a diminishing interest. There are four different papers being presented in this symposium. They are from ongoing large-scale projects on Socio-Scientific Issues (SSI). The three first are part of a European project, CoReflect (www.coreflect.org). The forth is from a national project in Sweden SISC (www.sisc.se). The two projects take different perspectives on scaffolding, inquiry and collaboration in SSI. One project is focusing on data-driven inquiry, where collaboration and scaffolding are important aspects. The other has a more pronounced humanistic perspective and focus interest, knowledge and self-efficacy of the students. One project has a designed-based approach with teachers taking part in the developmental phase, while in the other a large group of teachers have implement pre-designed materials. A digital learning environment is used in a collaborative setting in one project, whereas teachers in the other project are using the materials in different ways.

  • 217.
    Lindau, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Karlsson, Åse
    Högskolan Kristianstad.
    Hur uppnås kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre?: En kvalitativ undersökning av hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre.2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

  • 218.
    Lindberg, Veronica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Fridh, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Det stora steget: Om elevers syn på hur förberedda de är att möta gymnasieskolans naturvetenskap2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.

  • 219.
    Linnarud, Moira
    Karlstads universitet.
    Språkdidaktisk forskning i Sverige: smältdegel eller salladsskål?2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 31-39Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 220.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Datalekens didaktiske muligheter2014Inngår i: Barnehagedidaktikk: en dynamisk og flerfaglig tilnærming / [ed] Broström, Stig; Lafton, Tove og Letnes, Mari-Ann, Bergen: Fagbokforlaget, 2014, s. 198-208Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 221.
    Lozic, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Didactic Challenges in Teaching Students with Autism2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Swedish educational context the term "education for all" has a relatively long tradition but the interpretation and implementation of these educational policies has varied during the past six decades. The issues of class, gender, ethnicity and disability as well as discourses of inclusion, integration and exclusion have permeated the debates about and the implementation of “education for all”. Today the number of students attending schools for students in the need of special educational support, due to their difficulties to reach intended learning outcomes, has increased. In this paper, I examine the specific didactic challenges teachers working with children with autism face. Additionally, the teachers' preunderstanding of students' identities and problems are being analysed. The study is based on interviews with upper secondary school teachers working in a school for students with high functioning autism in general and Asperger syndrome in particular. The interviews with teachers and school counsellors were conducted in a Swedish city and the questions discussed in the paper are:

    Which didactic challenges face educators in their everyday work? What is characteristic for the pedagogic work at the analysed school and in which ways educators prepare students for their future life? In which ways the analysed educational institution contributes to inclusion/exclusion of students and implementation of “education for all” policy?

    The analysis shows that teachers advocate individualised didactic solutions and help, extra resources, methodological clarity and step-by-step instructions. Teachers are expected to be highly adaptable and their work often centres on students social skills, behavioural training and socialization of youth, rather than only helping students to achieve expected learning outcomes. Thus, the “hidden curriculum” is in this learning environment highly visible. The school is described as integrative because it gives students opportunity to practice their social skills but excludes them from general social contexts.

  • 222.
    Lozic, Vanja
    Malmö högskola.
    Historieintresse och historieundervisning: elevers och lärares uppfattningar om historieämnet2011Inngår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 77, nr 2, s. 191-192Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 223.
    Lozic, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Inclusion through exclusion: teachers' perspectives on teaching students with autism2014Inngår i: Cypriot Journal of Educational Sciences, ISSN 1305-9076, E-ISSN 1305-905X, Vol. 9, nr 1, s. 3-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Today the number of Swedish students attending schools for students in the need of special educational support, due to their difficulties to reach intended learning outcomes, has increased. The article describes some challenges teachers working with children with high functioning autism face. The study is based on interviews with six-form colleges teachers working in a Swedish school for students with high functioning autism. Questions that are raised in this study are: How do teachers interpret students’ needs and experiences? Which educational considerations dominate teachers’ reflections about educational practices? In which ways their school contributes to the implementation of ‘education for all’? The analysis shows that teachers advocate personalised teaching solutions, extra resources and methodological clarity. Teachers are expected to be highly adaptable and their work centres on students’ social skills, behavioural training and socialization of youth, rather than only helping students to achieve learning outcomes. Educational policies of inclusion are partly based on exclusionary processes.

  • 224.
    Lozic, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Vem är jag?: emancipation och historieämne i "mångkulturella skolor"2012Inngår i: Historiedidaktik i Norden 9. Del 2 :historisk kunskap: historisk kunskap / [ed] Eliasson,Per, Malmö: Malmö högskola , 2012, s. 124-145Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån intervjuer med 36 gymnasieelever har jag kommit fram att historieämnet uppfattas som eurocentriskt. En utvidgning av historieämnets geopolitiska horisont ses som en möjlig lösning på problemet. En trolig förklaring till detta är att flera elever ser olika asiatiska länders (framförallt Kinas) potentiella ekonomiska expansion som en viktig anledning till att se sig omkring och utveckla kunskaper om omvärlden. Den globala ekonomin och mediernas syn på omvärlden är därmed en möjlig förklaring till det ökade intresset för andra delar av världen. Dessutom har majoriteten av eleverna för avsikt att resa och/eller studera utomlands efter studenten. Många elever har också regelbundet besökt sina föräldrars födelseländer samt påverkats av föräldrarnas och de utländska mediernas syn på omvärlden.

    Med utgångspunkt från intervjuerna har tre möjliga förslag till individualisering på basis av enskilda elevers etniska identifikationer utkristalliserats. För det första skulle man kunna låta eleverna specialisera sig inom ett visst område genom individuella arbetsuppgifter. För det andra kan stora så kallade invandrargruppers historia skrivas in i den historia som definieras som generell och som läses av samtliga elever. För det tredje har några få elever angett att en individualisering av historieämnet på basis av elevers etniska tillhörigheter kan göras inom den så kallade privata sfären eller som en del av modersmålsundervisningen.

  • 225.
    Lucander, Henriette
    et al.
    School of Technology, Malmö University.
    Knutsson, Kerstin
    Faculty of Odontology, Malmö University.
    Salé, Hanna
    Faculty of Odontology, Malmö University.
    Jönsson, Anders
    Centre for Profession Studies, Malmö University.
    “I’ll Never Forget This”: evaluating a pilot workshop in effective communication for dental students2012Inngår i: Journal of Dental Education, ISSN 0022-0337, E-ISSN 1930-7837, Vol. 76, nr 10, s. 1311-1316Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study evaluated a pilot workshop for teaching communication skills to dental students. The methodology is based on an experiential learning approach, the use of realistic clinical scenarios, simulated patients, and an integrated teaching team of both educational researchers and dentists. Furthermore, the methodology was adapted for short workshops, which is thought to offer better possibilities for frequent and effective training of communication skills throughout the curriculum. The workshop was piloted with groups of six to ten students from the sixth and tenth semesters (n=94). Results show that the majority of students found the tasks meaningful and well aligned with how they perceived their future profession as dentists. Most students also thought that they learned from the task. An interesting finding is that students not only found it instructive to practice how to communicate in authentic situations, but that they generally found the workshop to be thought-provoking while at the same time providing structure and intellectual tools for the future. A possible explanation for this finding is the sharing of explicit criteria for high-quality communication.

  • 226.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    A longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 162009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a ten-year longitudinal study. The study’s aim is to learn more about how students actually make meaning and come to understand transformations of matter. The theoretical framework builds upon social constructivist perspectives. In the study (1997-2006) 23 students all born in 1990 are followed. Interviews allowing the students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on have been performed. The students have altogether been interviewed 14 times. In 5 interviews the students have listened to an earlier interview and have had the possibility to comment earlier statements and reflect upon their own learning. Most students make progress in describing and explaining the situations in the first years of the study. Then there is a vast spread in the students’ capability to connect the science taught in school with the processes; decay, burning, evaporation and condensation taking place in the situations. There seems to be a connection between the above mentioned capability and what is said about learning. The implications for science education research, compulsory school science curricula, and school science education out of these findings are discussed.

  • 227.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    A ten-year study following students' ideas about situations in which transformations of matter occur2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents results from a ten-year longitudinal study. The study’s aim is to learn more about how students actually make meaning and come to understand transformations of matter. The theoretical framework builds upon social constructivist perspectives. In the study (1997-2006) 23 students all born in 1990 are followed. Interviews allowing the students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on have been performed. The students have altogether been interviewed 14 times. In 5 interviews the students have listened to an earlier interview and have had the possibility to comment earlier statements and reflect upon their own learning. Most students make progress in describing and explaining the situations in the first years of the study. Then there is a vast spread in the students’ capability to connect the science taught in school with the processes; decay, burning, evaporation and condensation taking place in the situations. There seems to be a connection between the above mentioned capability and what is said about learning. The implications for science education research, compulsory school science curricula, and school science education out of these findings are discussed.

  • 228.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Barns uppfattningar av materia - hur kan vatten förflytta sig?2002Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vad händer i ett glas med vatten när man lägger en glasskiva ovanpå glaset? Vad är det som sitter på insidan av glasskivan och hur har det kunnat bli så? I en longitudinell studie där vi intervjuat barn varje år, från 7 till 11 års ålder, har vi följt hur deras föreställningar och förklaringar av ovanstående fenomen förändras. De flesta vet eller förmodar redan som 7-åringar att det är vatten, i form av små droppar, på glasskivan. De flesta förklaringarna innehåller en vattenrörelse från vattnet i glaset till vattendroppar på glasskivan. Vilka uppfattningar av denna vattenrörelse ger barnen uttryck för? För många barn är värme en betydelsefull faktor för att vattnet ska kunna flytta sig. I flera fall är det det slutna systemet som möjliggör att värme bildas. Andra barn har uppfattningar som bygger på att vattnet övergår i små droppar, små bubblor eller molekyler och att det är litenheten hos dessa partiklar som möjliggör förflyttningen. Barnens egna erfarenheter spelar stor roll för deras förklaringar. De uppfattningar som barnen i denna studie ger uttryck för jämförs med uppfattningar man funnit i andra undersökningar av liknande fenomen.

  • 229.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study on the development of children's ideas about transformations of matter in different contexts2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to develop successful teaching approaches of transformations of matter, we need to know more about how young students develop understanding of these processes. In this longitudinal study I follow, mainly through interviews, 20 children from 7 to 11 years of age. I have chosen to examine the development of ideas about matter transformation of three different phenomena; one biological, one chemical and one physical. An early introduction of the concept of molecule is also made. Depending of the phenomenon some children in different ways use the molecule as a tool for understanding, while others do not. The children develop understanding of the different phenomena quite differently. They rely directly on their experiences when explaining the phenomena and the development of words and language seems extremely important. To understand the challenges that children meet trying to understand scientific explanations it is important to know about the complexity and individual variety of learning. A longitudinal study like this with a qualitative analysis has got the chance to catch this complexity and variation.

  • 230.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study showing students' use of molecule concept in explaining transformations of matter2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 231.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A study showing students' use of molecule concept in explaining transformations of matter2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 232.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elever lär om materieomvandlingar2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 233.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Following how students from age 7 to 16 use their experiences when developing their ideas about transformations of matter2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we present results from a 10 year longitudinal study with the aim to investigate how students use experiences when they develop their ideas about decomposition, burning, evaporation, and condensation. The theoretical framework of this study builds upon social constructivist perspectives. In our study (1997-2006) we have followed 23 students all born in 1990. We have conducted interviews allowing the students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on. Most students make progress in describing and explaining the situations in the first years of the study. Then there is a vast spread in the students’ capability to use their experiences and science taught in school in productive ways to improve their understanding of transformations of matter. We discuss the implications for science education research, compulsory school science curricula, and school science education out of these findings.

  • 234.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    How students' understanding of transformations of matter in three different contexts grow from the age of seven to thirteen2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 235.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' reflections on their own ideas about transformations of matter2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 236.
    Lövström, Therése
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Att arbeta med matematik utomhus: - En förskoleklasslärares och två naturskolelärares syn på utomhusmatematik2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie är att se hur en förskoleklasslärare och två naturskolelärare ser på utomhusmatematik. Syftet är även att undersöka hur de beskriver sitt användande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik är något vanligt förekommande i skolan.

    I studien har kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna använder både naturskolelärarna och förskoleklass-läraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för få använder sig av utomhusmatematik men de vill gärna att fler lärare ska använda sig av utomhusmatematik, då de ser naturen som en stor resurs.

    Studiens resultat är att utomhusmatematik, enligt naturskolelärarna och förskoleklassläraren, inte är något som vanligen används i skolan.

  • 237.
    Magntorn, Ola
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Förmåga att läsa naturen2012Inngår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl & Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 208-227Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 238.
    Magntorn, Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Beside the pond: Students' ability to read nature2005Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: proceedings fra Det 8. Nordiske Forskersymposium om undervisningen i naturfag / [ed] Lisbeth Bering, Copenhagen: Danmarks Pedagogiske Universitets Forlag , 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 239.
    Magntorn, Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Magntorn, Karin
    Artkunskap - en väg till djupare ekologisk förståelse2004Inngår i: Utomhusdidaktik / [ed] I Lundegård, P-O Wickman, A Wohlin, Lund: Studentlitteratur, 2004, s. 97-117Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 240.
    Magnusson, Petra
    Lunds universitet/Malmö högskola.
    Läsning i ny tid: pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis investigates a practice at an upper secondary school in Sweden. The starting point is the teachers’ questions concerning the possibilities of supporting the development of the students’ reading abilities through texts that are long, alphabetical and printed, and in this study, non-fictional. The thesis suggests that by applying a multimodal and multiliteral approach the possibilities are widened. The purpose of the study is to investigate how teachers handle the challenge of teaching using lengthy alphabetical printed texts in the text realities of today, and to describe such teaching through a multimodal framework. Data was collected through ethnographical methods and includes information gathered in interviews with three teachers, observations of lessons, and group discussions on texts. The data also include the texts used in the history and social science classes. Three analyses were made. Firstly, the practical theory of the teachers was analysed using the discourse analytical tool suggested by Roz Ivanic. She presents two dynamic models, one showing four layers of language and one providing a framework of six discourses for understanding the layer in focus. The models were used in this study to examine each of the teachers’ approaches to reading, reading development, and learning as a whole. In the first analysis the teachers are shown to be focusing on different discourses but they all result in explicit, structured teaching. In the second analysis, the texts used in the history and social science classes are categorised and discussed from a multimodal point of view, and the questions used to influence the students’ reading strategies are examined in terms of what kind of meaning-making they promote. The third analysis focuses on the students’ group discussions, with and without the teacher. The discussions are described through a didactic designing model as a learning sequence. The results show that the teachers’ approach offers possibilities for working with lengthy alphabetical printed texts: in applying a multimodal view of text the teachers try to incorporate the text worlds of today. Through structured teaching they aim to develop the students’ skills in meaning-making processes in a multimodal world, which includes designing through texts that are alphabetical and printed. By using modelling in text conversations the teacher is pointing out reading paths to the students, guiding them through the questions. By using the field of multimodality in describing what is taking place in the study the thesis points to possibilities when the fields of didactics and multimodal research come closer together. It is suggested that by putting reading into a multimodal perspective it is possible to empower the students’ design authority and by using a didactic approach to other texts multimodal meaning-making is put in a broader perspective.

  • 241.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis concerns the changing predispositions and conditions for contemporary meaning-making in school education. From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. The overall aims are to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame ofmultimodal theory. Firstly, the research questions are concerned with how teachers work with written; paper-based, expository texts, and secondly, with students' meaning-making, working with meaning-offerings from different modes and media. This is followed by questions surrounding the predispositions for a multimodal view in the Swedish curriculum outline. Finally, the consequences for the role of fiction in education, using multimodal theory formation as a framework are addressed. The thesis presents two empirical studies which investigate meaning-making in upper secondary education, followed by critical discussions of the cmTiculum outline and the role of fiction. The empirical data was collected using methods inspired by ethnography in classes taking social sciences and media courses. The analyses were inspired by multimodal research, and the main analytical tools consist of a discourse framework and model inspired by Roz IvaniC, the Leaming Design Sequence developed by Staffon Selander, the wheel of multimodality and the pedagogy of multiliteracies, both developed by the New London Group and Bill Cope and :Mary Kalantzis. The first study focuses on the teachers' perspective in trying to develop students' meaning-making through written, paper-based expository texts. Analyses within the discourse framework and design layer model are used to describe the teachers' practical theory. The wheel ofmultimodality is used to differentiate the meaning-offerings used in class, and the pedagogy of multiliteracies is used to describe and analyze the discussions in groups and with the teacher. Results highlight three major possibilities for working with written, paper-based expository texts: a vvider view on meaning-making, meaning-offerings encompassing several modes and media, and the teacher's modeling ofthe reading through discussion. The second study describes and analyzes meaning-making and design in learning \vith meaning-offerings from different modes and media from the students' perspective. The analytical tools are the wheel of multimodality, the Learning Design Sequence and the further-developed pedagogy of multiliteracies. Results show a similarity in meaning-making regardless of mode and media, staiiing with the visual mode and with the students focusing their efforts on comprehending the meaning-offering. This can be explained by lack of clarity and lack of guidance which are seen as obstacles for learning. The discussions surrounding the curriculum outline and the role of fiction show that, in using a multimodal theory formation frame, the curriculum does not explicitly support a multimodal view on meaning-making and that fiction can not be seen as unique due to neither mode nor media. The results suggest that multimodal theory formation gives access to tools that are useful in developing students' meaning-making according to the predispositions and conditions oftoday, in which reading development is viewed as part of developing meaning-making as a who lei and that meaning-making in school should be based on a non-hierarchical and inclusive view on modes and media to create a readiness and a flexibility to meet demands of a rapidly-changing society. As a consequence, the curriculum outline needs to be reworded and the role of fiction in education needs to be problematized.

  • 242.
    Malmberg, Christina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Wennemo, Conny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Upplevelsen av nyttan med dyslexi- och dyskalkylidiagnos: Intervjuer med initiativtagare2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.

    Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.

    Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.

    Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd. Föräldrar och pedagoger har olika erfarenheter i samband med svårigheterna vilket speglas i resultatet. Diagnosens största nytta upplevs, framförallt av föräldrarna, vara en ökad förståelse för problematiken. Även diagnosens nytta som förklaringsmodell syns tydligt i studien. Det framgår av resultatet att behovet av diagnosen upplevs, framförallt av pedagogerna, vara större vid skolbyten och vid övergången till högre årskurser, gymnasium och högskola än i de lägre årskurserna. Diagnosens betydelse i livet utanför skolan, vid exempelvis ansökan om hjälpmedel för hemmabruk framkommer av både föräldrar och pedagoger i studien.

     

     

  • 243. Mardones Larsson, Sandra
    et al.
    Bjare, Ulrika
    Ewald, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elmeroth, Elisabeth
    Högskolan i Kalmar.
    Näslundh, Carina
    Svenska: en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning2007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 244.
    Mardones-Larsson, Sandra
    et al.
    Myndigheten för skolutveckling.
    Fagerlund, Peter
    Myndigheten för skolutveckling.
    Dahlström, Petra
    Myndigheten för skolutveckling.
    Ekborg, Margareta
    Umeå universitet.
    Linsdahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Israelsson, Marie
    Värmdö Gymnasium.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet.
    Naturorienterande ämnen: en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning2008Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna samtalsguide i de naturorienterande ämnena erbjuder lärare i ämneslag och arbetslag ett konkret verktyg för kollegial kompetensutveckling och diskussion om undervisningen i de naturorienterande ämnena, dess innehåll, arbetssätt och bedömning. Den tar sin utgångspunkt i den nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03) med en reflekterande ansats och diskussionsfrågor att lyfta fram i olika samtalsarenor i skolan och mellan skolor.

  • 245.
    Martinsson Hartsner, Albin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wiberg, Simon
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Geografiska traditionstraditioner: En studie av de geografiska traditionernas närvaro i kursplaner och hos yrkesverksamma SO-lärare i grundskolans senare del2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar.

    Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.

    Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.

  • 246.
    Maurines, Laurence
    et al.
    Université Paris-Sud.
    Redfors, AndreasHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science Learning and Citizenship. Part 5: nature of science, history, philosophy, sociology of science2012Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
  • 247.
    Meckbach, Jane
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
    Idrottsdidaktisk forskning: inblickar och utblickar2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 41-51Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 248.
    Miliander, June
    Karlstad universitet.
    Svenska 11-åringar skriver på engelska: fri skriftlig produktion i Nationella utvärderingarna av engelska i år 5, 1989 och 20032007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 161-173Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 249.
    Mäkitalo, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Palo, Annbritt
    Luleå tekniska universitet.
    Litteratur som gräns eller bro för pojkar och flickor i gymnasieskolan: litteraturpedagogik och skrivpedagogik som redskap för identitetskonstruktion2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 175-184Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 250.
    Månsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fatta matte!: Matematisk förståelse ur ett lärarperspektiv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.

2345678 201 - 250 of 370
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf