hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 955
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bökberg, Christina
    et al.
    Lund University.
    Ahlström, Gerd
    Lund University.
    Karlsson, Staffan
    Lund University.
    Hallberg, Ingalill Rahm
    Lund University.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Best practice and needs for improvement in the chain of care for persons with dementia in Sweden: a qualitative study based on focus group interviews2014Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 14, s. 596-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Persons with dementia receive health care and social services from a wide range of professional care providers during the disease trajectory, presenting risks of miscommunication, duplication and/or missed nursing interventions. Accordingly, the aim of this study was to investigate professional care providers’ views on conditions for best practice in terms of collaboration and improvement needs in the chain of care from early to end-of-life stage for persons with dementia in Sweden.

    Methods: The study had a qualitative design based on three focus group interviews. A strategic sample of 23 professional care providers was included. Data were subjected to content analysis based on the three stages of dementia (early, moderate, end-of-life).

    Results: The results were divided into five categories: Diagnosis is a prerequisite for specialized dementia care, Creating routines in the chain of care, Competent staff a prerequisite for high-quality care, Day care facilitates transition in the chain of care and Next-of-kin participation is a prerequisite for continuity in the chain of care. It was clear that, according to the participants, best practice in dementia care in Sweden is not achieved in every respect. It appeared that transitions of care between different organizations are critical events which need to be improved. The further the disease progresses, the less collaboration there seems to be among professional care providers, which is when the next of kin are usually called upon to maintain continuity in the chain of care.

    Conclusions: The results indicate that, according to the care providers, best practice in terms of collaboration is achieved to a higher degree during the early stage of dementia compared with the moderate and end-of-life stages. Lack of best practice strategies during these stages makes it difficult to meet the needs of persons with dementia and reduce the burden for next of kin. These are experiences to be taken into account to improve the quality of dementia care. Implementation research is needed to develop strategies for best practice on the basis of national knowledge-based guidelines and to apply these strategies in the moderate and end-of-life stages.

  • 202. Carlen, Pontus
    et al.
    Bengtsson Tops, Anita
    Växjö universitet.
    Suicidal patients as experienced by psychiatric nurses in inpatient care2007Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 16, nr 4, s. 257-265Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Psychiatric nurses have a major influence on the lives of patients with suicidal behaviour in inpatient care. Despite this, there is a lack of knowledge about how nurses experience patients with suicidal behaviour in a deeper sense. The aim of this study was to investigate how psychiatric nurses experience patients with suicidal behaviour within an inpatient psychiatric context. Semi-structured interviews were carried out with 11 psychiatric nurses, each of whom had more than 5 years of experience caring for patients with suicidal behaviour. Data were analysed using qualitative latent content analysis. Two main themes emerged from the data analysis. These are 'labelled' and 'suffering'. In the nurses' natural attitude, they saw patients as being labelled with different conditions and/or behaviours based on objective signs. These were categorized into different groups or identities such as psychiatric diagnosis, mask wearer, screened-off, or the social, relapsing or determined patient. On reflection, however, the nurses described the patients' suffering in terms related to feelings of hopelessness, meaninglessness, and being out of control. The nurses' experiences of the patients as suffering were based on their subjective reflective experience of the patients. The study gives support to the conclusion that two main logic systems are represented in the care of patients with suicidal behaviour: technical practical and nursing perspectives. In order to ensure that these two logic systems combine, it is necessary for the psychiatric care organization to intervene to support the nurses in reflecting on their everyday work.

  • 203.
    Carlsson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Johansson, Elinor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Syfte: Syftet var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Studien baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Upplevelse av låg självkänsla, Upplevelse av utanförskap och Upplevelse av viktnedgång. Dessa belyser ungdomars upplevelser av deras egen kroppsuppfattning och självbild. Diskussion: Olika faktorer som påverkar den överviktigas vardag är skönhetsideal, utanförskap och stigmatisering. Slutsats: Det är viktigt att belysa detta ämne för att överviktiga ungdomar ska få ett bra bemötande och en bra vård.

  • 204.
    Carlsson, Margareta
    et al.
    Department of Geriatric and Long-term Care Medicine, Gothenburg University.
    Berg, Stig
    Department of Geriatric and Long-term Care Medicine, Gothenburg University.
    Wenestam, Claes-Göran
    Department of Educational Research, Gothenburg University.
    The oldest old: patterns of adjustment and dependence1991Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 5, nr 2, s. 93-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to investigate how dependence was experienced by 129 non-institutionalized 85-year-old persons, who previously had been categorized into seven different patterns of adjustment. The participants' subjective experiences of dependence were expressed in in-depth interviews and additionally, mobility, self-maintenance and need of help in daily living was conventionally assessed. When the results from these two methods were compared, it was found that subjectively experienced dependence did not generally correspond with the scorings on dependence. The in-depth interviews revealed that subjects with poorer adjustment could be most affected by minor impairments, while physical impairments were of a subordinate importance to those who were better adjusted. For appropriate caring interventions, it is therefore suggested that conventionally assessed dependence needs to be supplemented with documented subjective experiences of dependence.

  • 205.
    Carlsson, Margareta
    et al.
    Department of Geriatric and Long-term Care Medicine, Gothenburg University.
    Berg, Stig
    Department of Geriatric and Long-term Care Medicine, Gothenburg University.
    Wenestam, Claes-Göran
    Department of Educational Research, Gothenburg University.
    The oldest old: patterns of adjustment and life experiences1991Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 5, nr 4, s. 203-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A qualitative method was used to study the life experiences and the adjustment to very old age of a non-institutionalized population of 129 85-year-olds living in Gothenburg, Sweden. In-depth interviews were analyzed and categorized and seven patterns of adjustment emerged: Self-Realizing, Mature Aging, Adapting, Dependent, Resignedly Accepting, Despairing and Withdrawing. Additionally, a coping strategy—ritualization of time and occupations—was revealed in the interviews. These results reflect the heterogeneity among this age group and indicate that the subjective reality should be seriously considered both in further research and in the care of the elderly.

  • 206.
    Carlström, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Wendel, Christina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes erfarenheter av stöd efter dödsfall i palliativ vård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara närstående vid livets slut och att förlora en av sina närmaste är oftast mycket svårt. Närstående kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vården grundar sig på fyra hörnstenar där en är stöd till närstående. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till närstående en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på tolv kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteratursökningen har utförts i databaserna PubMed, Psycinfo och Cinahl. Resultat: De behov som beskrivs och identifieras i resultatet är: praktiskt stöd med underkategorier: vägledning och socialt stöd samt emotionellt stöd med underkategorier: hantera sorgeprocessen, trygghet och tillit och själslig balans. Slutsats: För att möjliggöra stöd till närstående är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder och informerar om vilket stöd de kan ge. Vårdarna behöver vägledning i vilket stöd de kan erbjuda och till vem/vilka stödet riktar sig till. Närståendes behov av stöd kan se olika ut. Att identifiera de närståendes som är i behov av mest stöd är något som behöver utvecklas inom den palliativa vården.

  • 207.
    Cato Jurlander, Ingegerd
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Demens är ett syndrom med kognitiv svikt som leder till svårigheter att klara det dagliga livet, vilket medför att omgivningen och miljön måste vara anpassad efter personens behov. Tidigare forskning har visat att utevistelse i en anpassad trädgård som skapar trygghet, är orienterbar, stimulerar till aktiviteter och gemenskap samt erbjuder avskildhet och skyddar mot intryck som kan skapa oro kan leda till ett ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studien har en case study design med mixed metod approach med tyngpunkt på kvalitativansats. Studiens resultat visar att den förändrade utemiljön stödjer de boendes välbefinnande, inbjuder till aktivitet, gemenskap och avskildhet samt väcker minnen.Trädgården väcker förväntningar hos de boende men ställer krav på personalen och användningen styrs av personalens tid och kunskap. En förändrad utemiljö med större möjligheter till en stimulerande utevistelse visar sig skapa ett ökat välbefinnande förboende, närstående och personal

  • 208.
    Cederholm, Tommy
    et al.
    Uppsala universitet.
    Rothenberg, ElisabetHögskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Mat och hälsa: en klinisk handbok2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kunskaper och vetenskapligt förankrade insikter kring matens betydelse för människans hälsa tilltar samtidigt som intresset för kost och hälsa ökar hos både patienter och allmänhet. Personal inom vård och omsorg upplever därför ofta svårigheter att orientera sig i flödet av hälsobudskap där buden dessutom kan vara motstridiga. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har ett kontinuerligt behov av att uppdatera sina kunskaper om mat, nutrition och hälsa. 


    Bokens första del ger råd om nutritionshandläggning vid speciella sjukdomar, t.ex. hjärt–kärlsjukdomar, diabetes och fetma.Dessutom fokuseras nutritionens betydelse vid vanliga kroniska sjukdomar såsom mag-tarm-, njur- och demenssjukdom.Åldrandet, mat och nutrition diskuteras i flera kapitel.Vårdprocessen vid utredning och behandling belyses. Bokens andra del ger kliniskt relevant kunskap om näringslära och kostrekommendationer. T.ex. avhandlas hälsoeffekter och behov av fett, kolhydrater och protein, omega-3-fettsyror och vitamin D,hälsoeffekter av traditionell medelhavskost, och dess nordiska motsvarighet, liksom olika typer av populära koster.


    I den här boken samlas kunskapen hos tjugosex av Sveriges främsta forskare inom nutritionsområdet på ett lättillgängligt sätt för att ge evidensbaserade svar på många av de frågor som möter sjukvårdspersonal.

  • 209.
    Cederholm, Tommy
    et al.
    Uppsala universitet.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ödlund Olin, Ann
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Behandling av nutritionsproblem2015Inngår i: Mat och hälsa: en klinisk handbok / [ed] Cederholm, Tommy; Rothenberg, Elisabet, Studentlitteratur AB, 2015, s. 143-150Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 210.
    Cederholm, Tommy
    et al.
    Uppsala universitet.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ödlund Olin, Ann
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Utredning av nutritionsproblem (undernäring och fetma)2015Inngår i: Mat och hälsa: en klinisk handbok / [ed] Cederholm, Tommy; Rothenberg, Elisabet, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 135-142Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 211.
    Cervin, Monica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Karlsson, Ann-Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Perifer venkateter: förebyggande av komplikationer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer av betydelse som kan förebygga PVK relaterade komplikationer med fokus på tromboflebit och infektion. Metod: En litteraturstudie som är baserad på 15 artiklar, 2009-2014. Resultat: Faktorer av betydelse för att förebygga tromboflebit och infektion i samband med PVK är inläggningsteknik, anatomisk placering, PVK storlek, slutna- eller öppna system och hur länge en PVK är in situ. Utbildning av personalen och feedback förbättrade handhavandet av PVK och följsamheten till riktlinjer. Slutsats: Flera faktorer påverkar om patienten utvecklar tromboflebit eller infektion i samband med PVK. Flera går att förebygga genom att följsamheten till riktlinjer förbättras och utförda omvårdnadsåtgärder dokumenteras.

  • 212.
    Chavoshi, Negar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Christensen, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Jämförelse av sex symtom enligt Svenska Palliativregistrer hos personer med och utan trycksår.: en registerstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag finns det sex olika symtom som förknippas med livskvalitet i palliativt skede. Kort tid efter att en patient har avlidit dokumenteras förekomst av smärta, rosslighet, illamående, ångest, andnöd samt förvirring i Svenska Palliativregister av det vårdteam som har varit mest delaktiga i patientens omvårdnad. Syfte: Att jämföra symtomförekomst av sex symtom enligt Svenska Palliativregister hos personer med eller utan trycksår inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv jämförande registerstudie. Resultat: Det fanns ett svagt positivt samband mellan smärta och förekomst av trycksår. Ett bifynd var att det även fanns ett signifikant samband mellan trycksårförekomst och vårdtid. Slutsats: Studiens resultat visar behov av vidare forskning. Spridning av kunskaper om trycksår och smärta kan stödja åtgärder för att öka livskvalitet hos svårt sjuka patienter.

  • 213.
    Chavoshi, Negar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Svensson, Ann-Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Schizofreni och livskvalitet: en litteraturstudie2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker. Det visade sig att svåra symtom, civilstatus, socialt nätverk, otillfredsställda behov och ekonomi alla vara direkt relaterade till livskvaliteten hos patienter med schizofreni. Slutsats: Förbättrade levnadsförhållanden betyder inte nödvändigtvis förbättrad livskvalitet. Många faktorer bland annat trygg och lugn omgivning, bra ekonomi och ett bra socialt nätverk påverkar livskvaliteten. Därför bör sjukvårdspersonal tillgodose patienternas behov på ett adekvat sätt och därmed bidra till en förbättrad livskvalitet.

  • 214.
    Christensson, Per
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ekwurtzel, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Patienters hantering av smärta samt skillnaden mellan mäns och kvinnors smärthantering: en empirisk studie på inneliggande patienter på sjukhus2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är baserat på 99 patienter som samtliga var inneliggande på ett sjukhus. Resultatet presenteras i form av text, tabeller och figurer för att det ska vara överskådligt och tydligt. Diskussion: Studien visar att en majoritet av patienterna agerar aktivt för att lindra smärta och att de meddelar vårdpersonal om smärta upplevs. Slutsats: Studien stödjer tidigare fynd i det avseendet att patienter generellt agerar aktivt för att lindra smärta. Studiens resultat, visade att det troligen inte existerar någon skillnad mellan könen gällande smärtlindring, motsäger tidigare forskning. En möjlig förklaring är att sätten att hantera smärta är bundna till individen och dennes personlighet istället för till könet.

  • 215.
    Claesson, Anneli
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Falkenström, Marika
    Föräldrars upplevelser vid en neonatal transport av barnet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år transporteras cirka 2 500 nyfödda barn i Sverige till andra sjukhus på grund av tidig födelse, missbildningar, komplikationer eller för att de kräver en annan vårdnivå. Föräldrarnas upplevelser av transportprocessen kan på längre sikt påverka hela familjens hälsa och välbefinnande. För att kunna ge rätt stöd i samband med neonatala transporter ska sjuksköterskan ha kunskap och förståelse för hur föräldrarna upplever en neonatal transport av sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrarnas upplevelse vid en neonatal transport av barnet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: upplevelse av förlust av kontroll, upplevelse av trygghet och upplevelse av delaktighet. Dessa delades in i subkategorierna: oförberedd, påfrestning, rädsla och oro, utlämnad, förtroende, lättnad, närvara vid transport, informerade föräldrar samt ansvar för informationsutbyte. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har betydelse för hur föräldrarna upplever en neonatal transport av barnet. I samband med en neonatal transport är det viktigt att det finns välutvecklade och användarvänliga verktyg som personalen ska använda för att kunna bemöta föräldrarna i deras situation och därmed kunna förbättra deras upplevelser. Kommunikation är nyckeln till att minska negativa upplevelser för föräldrarna vid en neonatal transport.

     

  • 216.
    Claesson, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ehn, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mötet och interaktionen: mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; ”att skapa en relation med anhöriga”, ”information”, ”kommunikation”, ”emotionellt stöd” samt ”att göra anhöriga delaktiga”. Det framkom att information hade stor betydelse för de anhörigas välbefinnande samt att flera sjuksköterskor upplevde en osäkerhet inför de anhöriga. Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av att informeras om patientens tillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att inte glömma de anhöriga utan att se till hela familjen. Utbildning och handledning krävs inom området, då sjuksköterskorna känner osäkerhet i mötet med anhöriga till svårt sjuka patienter.

  • 217.
    Clair, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Németh, Jásmine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelse av sin livssituation: vid palliativ vård i hemmet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.

    Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.

    Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.

    Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få. De negativa aspekterna var bristande information och stöd från vårdpersonal och att de upplevde sin nya livssituation som frihetsbegränsande. 

  • 218.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skolsköterskors arbete med att värdera, dokumentera och förbättra skolbarns hälsa2008Inngår i: Barnbladet, ISSN 0349-1994, nr 5, s. 32-34Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 219.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skolsköterskors uppfattning om, dokumentation av samt modeller för att arbeta med att förbättra skolbarns hälsa2009Inngår i: Elevhälsa: för dig som ingår i elevvårdsteamet, nr 2, s. 21-25Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 220.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Dokumentation av skolbarns psykosociala hälsa: en utmaning för svenska skolsköterskor. Poster presenterad vid Andra Nordiska Konferensen i Familjefokuserad Omvårdnad, Kalmar 18-19 maj, 20062006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultatet visar på betydelsen av att utveckla dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen till såväl struktur som innehåll och med särskild betoning på den psykosociala hälsan. Resultatet visar även på betydelsen av att utveckla metoder och pröva modeller för att förbättra organisation och samverkan.

  • 221.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Family intervention sessions: one useful way to improve schoolchildren's mental health2008Inngår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 3, s. 289-313Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines the effectiveness of therapeutic conversations with families (through family sessions) in alleviating health complaints among adolescent girls in a school setting. Four girls with recurrent, subjective health complaints and their families were included in the study. Three sessions were held with each family, using genograms, ecomaps, interventive questions, and other family nursing interventions; practicing school nurses were also present. A therapeutic letter was sent to each family at the end of the sessions. The Strengths and Difficulties Questionnaire was used as a pre- and posttest measure. Evaluative interviews were carried out with the families and with school nurses. The families reported feeling relief and described positive affective, behavioral, and cognitive changes as a consequence of the interventions. The school nurses experienced the family sessions as time-saving and easy-to-use tools in their work. Involving the family when schoolchildren's recurrent mental health problems are addressed may reduce future suffering.

  • 222.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Familjefokuserad omvårdnad - en modell för skolsköterskor2012Inngår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 187-203Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 223.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    School health nursing: perceiving, recording and improving schoolchildren's health2008Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore School health nursing through school nurses’ descriptions of school children’s health and to analyse factors influencing the recording of schoolchildren’s health in the School Health Record (SHR). An additional aim is to evaluate family nursing interventions as a tool for the school nurses in the School Health Service (SHS).Methods: The thesis comprises four papers. A combination of qualitative and quantitative methods was used through individual interviews with a strategic sample of school nurses (n=12) (PI), a national survey to a representative sample of school nurses (n=129) (PII, III) and the implementation of family nursing models developed in Canada with girls in their early adolescence with recurrent health complaints and their families (n=4) in co-operation with their school nurses (n=2) (PIV). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was used as pre and post test. Evaluation interviews were conducted with the families and the nurses separately. Qualitative content analyses were used to analyze the interview text with the school nurses and the families. Manifest content analysis was used to analyze the free text answers of the survey and the evaluation interview with the school nurses. Descriptive statistical analyses were used to describe demographic data in all four papers. The SDQ was hand-scored statistically.Findings: The findings showed that nurses judged the schoolchildren’s mental health as deteriorated, especially in socially disadvantaged areas and more generally among girls expressed as psychosomatic symptoms. Individual factors related to lifestyle affected the schoolchildren’s physical health, and the mental health was, to a large extent, affected by the school environment and family relations. The latter seemed to be the most important factor affecting schoolchildren’s mental health. The basis for the school nurses judgement of the physical health was health check-ups and the health dialogues. Spontaneous visits were more commonly used to judge the mental health. Recording schoolchildren’s mental health was a challenge for school nurses. Difficulties were related to ethical considerations, tradition, lack of time and the improper structure of the SHR. Fears of marking the schoolchild for life related to the schoolchild itself, the parents or to other authorities/successive caregivers were brought up as hinders for recording mental and social health. Family sessions may be useful within the profession when handling recurrent health complaints among adolescence girls. The girls and their families experienced relief, they felt confirmed and that their feelings and reactions were normal in that situation. The families became aware of their own strengths and possibilities and this was supported by the SDQ which showed an increased well-being. The school nurses valued this way of working and meant that the sessions seemed to start a changing process within the families.Conclusions: The results indicate that school nurses have a deep knowledge about schoolchildren’s health which is not used to its full potential in a public health perspective. However, the experienced difficulties recording schoolchildren’s mental health seem obvious, which would demand developing the SHR for the needs of today. Family sessions in SHS with the school nurse as a collaborator with the family seemed useful and may be transferable to other health problems expressed by the schoolchildren. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and other models for health determinants are used to illustrate the school nurse as a mediator working on the bridge over different health streams with schoolchildren’s health on an individual and a population level.

  • 224.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    The role of the school nurse based on Urie Bronfenbrenners ecological systems theory. Poster presented at the School Nurses Interna­tional 17th Biennial Conference, July, 2013, Ljubljana, Slove­nia2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Clarifying school nurses’ role with a heoretical model as premise, can facilitate oth theirs and others’ understanding f that school nurses can provide n their profession. The model can also e helpful in planning and prioritizing in ollaboration with managers and other ecision makers in the system.

  • 225.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    School nurses – facilitating and constraining beliefs in documenting schoolchildren’s mental health. Oral presentation at Tredje nordiska konferensen i familjefokuserad omvårdnad, 2010, Kalmar2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 226.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    Teider, Karin
    Dokumentation av elevers hälsa2012Inngår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 121-133Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 227.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Köhler, L.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Documenting schoolchildren’s mental and social health: a challenging issue for school nurses. Oral presentation at The Universality of School Nursing: The Privilege of Caring for the World’s Children”, 2009, Monmouth University, West Long Branch, New Jersey, USA2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 228.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Köhler, Lennart
    Nordic School of Public Health, Göteborg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ethical challenges for school nurses in documenting schoolchildren's health2008Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 15, nr 1, s. 40-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explored Swedish school nurses' experiences of school health record documentation. Fifty per cent of a representative sample of Swedish school nurses (n = 129) reported difficulties with documenting mental and social health problems in family relationships, schoolchildren's behaviour, and school situations. Ethical considerations concerning fears of misinterpretation and practical barriers to documentation were expressed as reasons for their worries. Mental and social ill health is an increasing and often dominating problem among schoolchildren, thus proper documentation is a basic issue, both for individuals and for the population as a whole. School nurses obviously need professional guidance regarding documentation and ethical challenges. Systematic effort should be directed towards recognition and support of these nurses' unique opportunities to consider, follow and promote all aspects of schoolchildren's health.

  • 229.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Köhler, Lennart
    Nordic School of Public Health, Göteborg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Schoolchildren's health as judged by Swedish school nurses: a national survey2008Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 36, nr 7, s. 690-697Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS: To use school nurses' knowledge and experience for a better understanding of schoolchildren's health problems and their association to socioeconomic background and gender. METHODS: Mail questionnaires were sent to a nationally representative, random sample of Swedish school nurses (n=129). The questionnaire included structured and open-ended questions asking for school nurses' judgement of schoolchildren's health status; changes over the previous two years; estimation of schoolchildren's most common reasons for consulting the school nurse; and estimation of factors influencing schoolchildren's health. RESULTS: Swedish school nurses judged schoolchildren's mental health to have deteriorated during the previous two years with increasing health complaints, especially among girls and in disadvantaged housing areas. Disturbed family relations were considered as one important explanatory factor. Girls were more inclined to consult school nurses with subjective health complaints. Boys more often consulted the nurses with physical injuries. CONCLUSIONS: School nurses work closely with the children and meet them continuously during the school age period. They have a genuine knowledge of schoolchildren's health, which should be used even more, both in research and practice. The results may be applicable in other countries with similarly organized school health systems.

  • 230.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Morberg, Siv
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan lång tid tillbaka har skolsköterskan en central roll när det gäller att främja skolbarns hälsa då hon/han möter alla barn och ungdomar under de viktiga skolåren. Skolsköterskan är en uppskattad person och en värdefull tillgång för såväl elever som deras familjer och skolpersonal. Avsikten med boken är att belysa skolsköterskans arbete och visa på fördjupad kunskap om användbara metoder och modeller i arbetet utifrån aktuell forskning.

    Boken vänder sig i första hand till studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna samt till redan yrkesverksamma skolsköterskor. Den kan också vara en källa till kunskap om skolsköterskans arbete för övrig personal inom Elevhälsan samt för skolledare, ansvariga chefer och politiker.

  • 231.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 232.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 233.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Inngår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 3, s. 20-22Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 234.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Kerstin
    Lund University, Department of Nursing, Faculty of Medicine.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    School nurses' view of schoochildren's health and their attitudes to document it in the school health record: a pilot study2003Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 17, nr 4, s. 392-398Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study highlights school nurses' view of schoolchildren's health and their attitude to document it in the school health records. A strategic sample of 12 school nurses was interviewed. The interviews were semistructured and analysed with qualitative content analysis. The findings showed that the school nurses' viewed schoolchildren as physical healthy although they called attention to growing problems related to a changed lifestyle. Psychosocial ill-health was however increasing and the most common reason for visiting the school nurse was psychosomatic expressions. According to the nurses' descriptions, health was related to the individual, the school and the family situation. The family situation was mentioned as one of the most important factors of schoolchildren's health. The nurses described no problem to document schoolchildren's physical health. Ethical consideration, tradition, lack of time and the structure of the record were however factors that were said to hinder the documentation of the psychosocial health. In order to promote, protect and recover schoolchildren's health, more research is needed about how beliefs, experience, ethical consideration and resources influence the school nurse's daily work with schoolchildren's health.

  • 235.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Teider, Karin
    Vänersborgs municipality.
    Einberg, Eva-Lena
    School of Social and Health Science, Halmstad University.
    School-VIPS: a Swedish model for documenting all aspects of school schildren’s health. Poster presented at The 20th Florence Network Annual Meeting, Malmö University, Faculty of Health and Society, the 10th-14th April, 20122012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    School-VIPS may facilitate school nurses’ documentation of schoolchildren’s health. It may also make it possible to compare and contrast children’s health development and to evaluate nursing interventions implemented. School- VIPS may also increase the opportunities for follow-up activities and future nursing research.

  • 236.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Teider, Karin
    Vänersborgs municipality.
    Einberg, Eva-Lena
    School of Social and Health Science, Halmstad University.
    School-VIPS: a Swedish model for documenting all aspects of school schildren’s health. Poster presented at The School Nurses Interna­tional 16th Biennial Confer­ence, July, 2011, Hong Kong2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     School-VIPS may facilitate school nurses’ documentation of schoolchildren’s health. It may also make it possible to compare and contrast children’s health development and to evaluate nursing interventions implemented. School- VIPS may also increase the opportunities for follow-up activities and future nursing research.

  • 237. Copland, Lotta
    et al.
    Liedman, Bengt
    Rothenberg, Elisabet
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Ellegård, Lars
    Hustvedt, Bo-Egil
    Bosaeus, Ingvar
    Validity of the ActiReg system and a physical activity interview in assessing total energy expenditure in long-term survivors after total gastrectomy2008Inngår i: Clinical Nutrition, ISSN 0261-5614, E-ISSN 1532-1983, Vol. 27, nr 6, s. 842-848Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND & AIMS: Malnutrition is common after total gastrectomy. There is a need for clinically useful methods to assess energy requirements. We aimed to validate measurements of energy expenditure by an activity monitor (ActiReg) and a physical activity interview (HPAQ(modified)), in long-term survivors after gastrectomy for gastric carcinoma, using doubly labelled water as reference method.

    METHODS: Total energy expenditure (TEE) was estimated by DLW (14 days), ActiReg (3 days) and HPAQ(modified) (7 days) in 15 patients. Measurements were repeated after 12 months. Basal metabolic rate was measured with indirect calorimetry.

    RESULTS: ActiReg and HPAQ(modified) both underestimated TEE by 180 (+/-254 SD) and 130 (+/-326 SD)kcalday(-1), i.e. 14% vs. 12%, respectively. However, this was evident only at higher levels of physical activity (PAL(DLW)> or =1.65), whereas at lower levels (PAL<1.65) no difference was found. There were no changes in TEE over time independent of the method used. DLW and ActiReg had approximately the same width of the 95% confidence interval of this estimate, while it was 2.4 times larger by HPAQ(modified).

    CONCLUSION: Both simple methods underestimated total energy expenditure at higher, but not at lower physical activity levels. The ActiReg method appears useful to estimate changes in TEE over time.

  • 238.
    Copland, Lotta
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Rothenberg, Elisabet
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Ellegård, Lars
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Hyltander, Anders
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Bosaeus, Ingvar
    Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Muscle mass and exercise capacity in cancer patients after major upper gastrointestinal surgery2010Inngår i: e - SPEN: the European e-journal of clinical nutrition and metabolism, ISSN 1751-4991, Vol. 5, nr 6, s. e265-e271Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background & aims

    Nutritional therapy has traditionally been evaluated by changes in weight and in food intake, while body composition and function may be of greater clinical significance. We investigated relationships between total body skeletal muscle mass (TBSMM), energy balance and exercise capacity in 41 patients before, 6 and 12 months after curatively intended major upper gastrointestinal surgery.

    Methods

    TBSMM and body energy content were assessed by DXA. Exercise capacity was measured on a treadmill. Energy balance was defined as the difference in body energy content at two points in time.

    Results

    During the first postoperative year average weight loss was 7% although 1 our of 3 patients remained weight stable (WS). Average TBSMM decreased significantly at 6 months (0.9 kg, p < 0.01), but was regained at 12 months, as was exercise capacity. 72% of weight losing patients (WL) lost TBSMM compared to 17% of WS patients, p < 0.01. Both TBSMM and changes in TBSMM, but not changes in energy content, were correlated to exercise capacity, r2 = 0.49, p < 0.001 and r2 = 0.15, p < 0.05 respectively.

    Conclusions

    TBSMM and exercise capacity were clearly related in cancer patients after major upper gastrointestinal surgery, as were changes in TBSMM and exercise capacity. Energy balance was not directly correlated to exercise capacity, but more WS than WL patients increased their TBSMM indicating a possible influence by energy balance.

  • 239.
    Dagerbjörk, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Desirée
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans interventioner och dess effekter vid diabetesrelaterade fotsår: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier. Dessa var Sjuksköterskans olika interventioner vid fotvård, där sjuksköterskans olika interventioner i arbetet mot att förhindra fotsår hos personer med diabetes typ 2 beskrivs i samtal och undersökning. Primära effekter av interventioner, där vikten av kunskap gällande sjukdomen och vikten av stöd i vardagen beskrivs. Samt Sekundära effekter av interventioner, som beskriver hur personerna kan undvika komplikationer och öka livskvaliteten. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre fynd. Dessa var Brist på fotundersökningar, då brister fanns gällande fotundersökningar inom vården. En utbildning passar inte alla, varje människa är unik och tar åt sig av information på olika sätt. Samt Delaktighet i vården, då relevansen för personens engagemang och delaktighet i vården lyfts fram. Slutsats: Genom att individualisera vården och öka kunskapen hos personer med diabetes typ 2 kan komplikationer undvikas och känsla av hälsa infinna sig.

  • 240.
    Dahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Jönsson Sträng, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Upplevelsen av att vänta på en organtransplantation2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation.

  • 241.
    Dahlbo, Madeleine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Lundqvist, Pia
    Lund University.
    Keeping the child in focus while supporting the family: Swedish child healthcare nurses experiences of encountering families where child maltreatment is present or suspected2017Inngår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, Vol. 21, nr 1, s. 103-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Child maltreatment can lead to acute and long-term consequences, and it is important that at-risk children are identified early. Child healthcare (CHC) nurses in Sweden are in a position to identify child maltreatment, as they follow children and their parents from the child's birth to school age. Therefore, the aim was to describe CHC nurses' experiences when encountering families in which child maltreatment was identified or suspected. Individual open interviews with eight CHC nurses were performed and analysed using a qualitative content analysis. Findings revealed that keeping the child in focus, while supporting the family was essential for the nurses. This family-centred approach was assumed to benefit the child's interests. Meeting families where child maltreatment was identified or suspected influenced the nurses, emotionally in different ways. Nevertheless, it was important to keep an open mind and communication build on honesty. Furthermore, the nurses requested professional supervision in order to help them learn from the situation ahead of the next time. This knowledge about CHC nurses' experiences may form a basis for the development of interventions that aim to support the CHC nurses in their professional role, and thereby improve support to children and parents in the future.

  • 242.
    Dahlstrand, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mathiasson, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Yngre personers upplevelser av livet efter stroke2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas. Resultat: De som drabbas av stroke kan uppleva tiden efter som ett fysiskt och psykiskt lidande. Förändringar i den nya situationen är förenat med blandade känslor och upplevelser. Yngre personer lever ofta ett mer aktivt liv och vid insjuknande kan hela livssituationen förändras drastiskt. Ofta fick livet omvärderas och anpassning till den nya livssituationen var tvunget. Resultatdiskussion: Delaktighet i rehabiliteringen var viktigt för ett lyckat utfall. Trötthet var ett utbrett problem som ledde till många konsekvenser i vardagen. Dåligt välbefinnande skapade frågor och funderingar. Ett behov av information sågs och att vara delaktig under hela vårdprocessen var önskvärt. Slutsats: En medvetenhet hos vårdpersonal om de osynliga handikapp som förekommer samt ett lyhört förhållningssätt är viktigt för att kunna möta personen i den situation de befinner sig i. Att göra personer med stroke delaktiga i vården kan öka deras upplevelser av kontroll, meningsfullhet och livskvalitet.

  • 243.
    Dalstam, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kudo, Catrin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat att pappor upplever att de känner sig utanför i kontakten med barnavårdscentralen. En av barnhälsovårdens uppgifter är att ge stöd och råd till föräldrar, för att främja barns utveckling. Pappor som inte är delaktiga, kan leda till otrygg anknytning mellan barnet och föräldern, vilket kan påverka barnets fortsatta utveckling. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen. Studien hade en kvalitativ ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer gjordes med tolv distriktssköterskor som arbetade på olika barnavårdscentraler i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Möjligheter att vara närvarande, pappans känslor kan påverka delaktigheten och pappor som är aktiva på BVC (barnavårdscentralen). Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att papporna inte var särskilt delaktiga i kontakten med barnavårdscentralen, vilket ofta berodde på att pappan arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att papporna kunde känna sig bortglömda, när fokus främst var på mamman och barnet. Distriktssköterskorna upplevde att papporna hade andra frågor och var intresserade av andra ämnen än mammorna. Majoriteten av distriktssköterskorna upplevde att pappornas delaktighet i kontakten med barnavårdscentralen ökade, och att det delvis berodde på att distriktssköterskan själv hade ändrat inställning till pappors delaktighet och därmed mer aktivt bjöd in papporna nuförtiden.

  • 244.
    Danarö, Christoffer
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Gillsjö, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Mötet med sjuksköterskan: en litteraturstudie om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten. De kunde även uppleva otrygghet, bristande stöd samt att de inte blev sedda. Detta benämndes icke-vårdande möten. Diskussion: Vikten av reflektion i det dagliga arbetet för att få till de vårdande mötena med patienten diskuterades. Även vikten av att tydliggöra sjuksköterskans ansvarsområden i utbildningen lyftes fram. Slutsats: Det finns ett fortsatt behov av att sprida kunskapen om kvinnors upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Den förståelse för patientens situation som studien ger bör appliceras på alla patienter oavsett sjukdom, vilket kan leda till vårdande möten i alla vårdsituationer.   

  • 245.
    Del Treppo, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stendahl, Carl-Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Information inför hjärtoperation: hur upplever patienten situationen?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation. Metod: Allmän litteraturstudie, 10 artiklar användes. Resultat: Under analysen framkom fyra kategorier; emotionell påverkan, behov av information, mottaglighet och hanterbarhet samt delaktighet. Studier visade att information minskade oron och ökade tillfredsställelsen. Patienter som hade fått rutinmässig information efterfrågade ytterligare. Andra studier visade att informationsnivån inte hade någon effekt på oron inför operation och det fanns studier som visade att information ökade oron. När informationen gavs spelade stor roll för hur patienterna upplevde den preoperativa tiden. Patienter uttryckte även en önskan om att få ytterligare information för att kunna uppleva delaktighet i sin vård. Diskussion: Tre kategorier arbetades fram; positiv påverkan, informationskrav och negativ påverkan. Informationen var viktig och ledde till en bättre utgång. Patienternas krav på information har ändrats genom åren och är större nu. För lite information ledde till känslor som oro, rädsla och ovisshet. Slutsats: Information påverkar patienters upplevelser inför operation, både positivt och negativt.

  • 246.
    Delander, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hemsjukvård i förändring, en utmaning för distriktssköterskan: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna. Samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare. Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta. Då distriktssköterskan i hemsjukvården är ansvarig för samordning och att stödja vårdtagaren i kontakt med vård och omsorg kan detta kan innebära att hennes arbete påverkas. 

    Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans uppfattning om framtida utmaningar i arbetet inom hemsjukvården. 

    Metod: En kvalitativ studie genomfördes där 15 personliga intervjuer genomfördes med personer med anställning som distriktssköterskor i hemsjukvården. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Följande tre kategorier framkom: Förändrade vårdbehov, Förändrade samordningsbehov och Förändrade kunskapsbehov. Resultatet visar att distriktssköterskorna uppfattar att det finns behov av utveckling och förändring både inom hemsjukvården och mellan vårdinstanser för att tillmötesgå den framtida vårdtagarens förändrade vårdbehov. 

    Slutsats: Distriktssköterskorna uppfattar stora förändringar i arbetet inom hemsjukvården framöver, de ses både som positiva men i vissa fall som mindre lätthanterliga utmaningar. Det är av vikt att distriktssköterskorna medverkar och bidrar med sin kunskap och sina idéer i utformningen av framtidens hemsjukvård.

  • 247.
    Delic, Jasmina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ekholm, Elina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Omvårdnaden i det tysta: En litteraturstudie om upplevelser av att vårda en partner med demens2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en av Sveriges folksjukdomar och idag finns det ungefär 160 000 drabbade. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och detta gör att de anhörigas liv påverkas. På grund av de behov som personen med demens har, kan det bli en utmaning för den anhörige att vårda. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en partner med demenssjukdom i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och är baserad på 13 kvalitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Tre huvudkategorier som är Upplevelser i den praktiska omvårdnaden, Upplevda förändringar och Känslomässiga upplevelser med tillhörande underkategorier. De anhöriga hade både positiva och negativa upplevelser av att vårda, dock dominerade de negativa känslorna. Slutsats: Med kännedom och förståelse för anhörigas upplevelser av att vårda sin partner med demenssjukdom kan sjuksköterskan ge rätt utbildning, stöd och information. Det är önskvärt med ett bredare perspektiv på anhörigas upplevelser av att vårda då det har framkommit att fler kvinnor än män vårdar sin partner med demenssjukdom. Litteraturstudien är en begränsad studie och det är av betydelse med fortsatt forskning.

  • 248.
    Dessner, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Svensson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Allas rätt till lika bemötande i vården: en allmän litteraturöversikt om homosexuella personers upplevelser i vården2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rättigheterna för homosexuella personer har på senare år förbättrats, men inom vården förekommer fortfarande heteronormativa antaganden.

    Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vården.

    Metod: Allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär analyserades.

    Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Resultatet presenteras i de två huvudkategorierna ”Diskriminering och stigma” och ”Respekt”.

    Slutsats: För att fler ska få en positiv upplevelse i mötet med vården är det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden.

  • 249.
    Dickerboom, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Larsson, Madelene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Urininkontinens: Åtgärder vid urininkontinens hos kvinnor över 65 år2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som har stor påverkan på det känslomässiga välbefinnandet. Risken att drabbas av problem med urininkontinens ökar med stigande ålder. Urininkontinens innebär ofta ytterligare betydande grad av vårdtyngd för de personalgrupper som vårdar dessa patienter. Det är sjuksköterskans ansvar att utreda och förskriva inkontinenshjälpmedel, därför behöver hon ha kunskaper om olika utrednings-, omvårdnads- och behandlingsalternativ som finns. Syftet var att belysa vilka åtgärder som kan användas för att hantera omvårdnaden av kvinnor över 65 år med urininkontinens, samt resultatet av åtgärderna. Metod: En litteraturstudie gjordes där totalt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatet visade åtgärder som delades in i sex kategorier; "personalutbildning", "patientinformation", "utredning och bedömning", "fysisk träning", "beteendeträning" och "inkontinenshjälpmedel". Diskussion: Största hindret för att minska urinläckaget är brist på kunskap och engagemang hos patienter och personal. Med små, enkla medel som motion, fasta toalettider och minskat vätskeintag kan urinläckaget och även användandet av blöjor minska, i både antal och storlek. Slutsats: Det finns åtgärder att göra innan blöjor förskrivs. Samtliga åtgärder gjorde att urinläckaget minskade.

  • 250.
    Dillenz, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Westrup, Emil
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hur patienter som drabbats av strokeupplever ätsvårigheter2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed. Analysen av artiklarna gjordes genom att hitta textinnehåll i artiklarna som svarar mot syftet i denna studie. Dessa har format kategorier som redovisas i resultatet. Resultat: Fyra kategorier av upplevelser framkom: Ny tugg- och sväljproblematik, Försämrad matupplevelse och ork, Rädsla för att inte kunna kontrollera födointaget och Skam för sitt bordsskick. Slutsats: Sjuksköterskan kan med hjälp av metoder för bedömning av patientens ätsvårigheter hjälpa patienten att undvika negativa upplevelser. Om patienter känner skam och döljersina ätsvårigheter kan detta leda till att de inte orkar fullfölja en måltid. Det i sin tur kan leda till ett försämrat födointag och ett förvärrat hälsotillstånd. Med ett förhållningssätt till patientens individuella upplevelse av skam och rädsla kan sjuksköterskan försöka få patienten att sätta ord på hur han/hon känner sig och på så sätt förbättra ätsvårigheterna.

2345678 201 - 250 of 955
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf