hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 479
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Naturvetenskap i förskolan genom att "fånga tillfället": en problematiserande diskussion2016Ingår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 153-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 152.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool science with a starting point in everyday situations: preschool teachers’ reasoning2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 153.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?2014Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 10, nr 1, s. 77-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Identifying and building on children’s questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children’s questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.

  • 154.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    NRCF och Göteborgs universitet.
    Förskollärare lyssnar efter barns frågor med ett naturvetenskapligt innehåll2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 155.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Göteborgs universitet.
    Naturvetenskap med utgångspunkt i vardagliga situationer: hur förskollärare resonerar kring olika situationers lämplighet2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Science learning starting in everyday situations: preschool teachers evaluate different situations’ suitability2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article takes a starting point in the idea that science in preschool would benefit from starting with children’s questions and situations in preschool everyday life. In a previous study preschool teachers have collected such questions and everyday situations in their own preschool practice. A content analysis was performed resulting in a number of different categories describing the potential science content. With the present study we want to contribute to a deepened understanding of how preschool teachers view the possibility to work with science starting from different kinds of questions and situations in preschool everyday life. The data were collected in focus group interviews with preschool teachers who were asked to evaluate different questions/situations (collected in the previous study) in respect to the extent they could work as starting points for science learning situations. The results show that the preschool teachers put forward different kinds of reasons when discussing whether or not the questions/situations could work as a starting point for science learning. These reasons are discussed in relation to policy documents as well as earlier results in the research field concerning science and preschool.

  • 157.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Examples of socio-scientific issues (SSI) in physics education: a development project at NRCF2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 158.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gymnasieelever i gruppdiskussioner om fysiken och våra grundläggande antaganden om världen2006Ingår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: proceedings fra Det 8. Nordiske Forskesymposium om undervisningen i naturfag / [ed] L. Bering, J. Dolin, L.B. Krogh, J. Solberg, H Sørensen & R. Troelsen, Copenhagen: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, s. 386-396Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 159.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lower secondary students' views in astrobiology2013Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 5, s. 1957-1978Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Astrobiology is, on a profound level, about whether life exists outside of theplanet Earth. The question of existence of life elsewhere in the universe has been of interestto many societies throughout history. Recently, the research area of astrobiology has grownat a fast rate, mainly due to the development of observational methods, and the media isfrequently reporting on new research findings. International surveys show that astrobiologyquestions are among those that interest young people the most. The popularity of astrobiologyand the way it captures much science content makes it an interesting area for scienceteaching. However, there is very little research directly focused upon students’ views inastrobiology. The study reported in this paper draws from the answers of 186 Swedish lowersecondary students (16 years old) to a questionnaire, with closed and open-ended questionsregarding their views of issues in astrobiology. The study was guided by the worldviewtheory (Cobern 1991; Cobern, Science Education 80(5):579–610, 1996; Cobern, Scienceand Education 9:219–246, 2000). The results show that even though basic reasoning inastrobiology is known by a majority of the students, there is a considerable number ofstudents, for whom this is not the case. Furthermore, it was found that for all questions, thereare students answering in different ways when asked to describe their own view and the viewthey associate with science researchers. The implications of the study for further researchand for the teaching of astrobiology in science class are discussed.

  • 160.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Physics and the possibility of a religious view of the universe: Swedish upper secondary students' views2007Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 3-5, s. 461-478Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is addressing both upper secondary students’ views of whether it is possible to combine a scientific view of the universe with a religious conviction, and their views of miracles. Students are asked about their own views as well as the views they associate with physics. The study shows that in some cases the students’ own views differ from the views they associate with physics. This we consider to be a possible problem for these students. Through looking at how the students explain the views they associate with physics concerning the issues above, we show that these views are for many of the students intertwined with and linked to other views, that in the students’ views, are part of the worldview of physics. It is common that the students associate scientism with physics. We question whether these kinds of views are necessary for the building of scientific knowledge. Consequences for the teaching and learning of science are discussed.

  • 161.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ views in the area of astrobiology: Secondary students’ views2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 162.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' views of presuppositions in Physics A: Report from students' group discussions2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 163.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ work with socio-scientific issues related to astrobiology in a digital teaching sequence2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 164.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Swedish upper-secondary school students' worldviews: taking a starting point in their views of the universe2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 165.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Tre elever berättar om universum, gud och fysiken2006Ingår i: Nordina, ISSN 1504-4556, Vol. 1, nr 6, s. 31-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 166.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Upper secondary students in group discussions about physics and our presuppositions of the world2007Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 9-10, s. 1007-1025Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we report on a group activity, based on previous work [Hansson & Redfors: 2006b, Science & Education (accepted)], in an upper secondary physics class in Sweden. The aim was to engage students in a discussion about which presuppositions that are really necessary for physics. During the activity the students were to decide about the physics’ view concerning a number of statements. The overall aims of the study were to gain more knowledge about what kind of presuppositions the students associate with physics, and to identify possible ways to address this with students in class. The study shows that it is common for students to associate ‘scientism’ with physics. This is only to some extent problematised and questioned during the discussions. Furthermore we can see that presuppositions necessary for physics are not immediately recognized by the students.

  • 167.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Yacoubian, Hagop A.
    Lebanon.
    Nature of science and social justice in science education2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Begreppskartor: ett verktyg i matematikdidaktisk forskning2008Ingår i: Dokumentation av Matematikbiennalen: Matematik - en huvudsak: Stockholm 2008, 31 januari - 1 februari, Stockholm: Stockholms universitet , 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 169.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Examining prospective teachers' reasoning of function: a feedback perspective2009Ingår i: Nordic research in mathematics education: Proceedings from NORMA 08 / [ed] C Winsölw, Rotterdam The Netherlands: Sense Publishers , 2009, s. 175-184Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 170.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Examining prospective teachers’ reasoning of functions in school mathematics2009Ingår i: Prooceedings of the 33rd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] M. Tzekaki, M. Kaldrimidou, & H. Sakonidis (Eds.), Thessaloniki, 2009, s. 385-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 171.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lärarstudenters syn på funktioner2009Ingår i: Matematikdidaktiska frågor: resultat från en forskarskola / [ed] G Brandell, B Grevholm, K Wallby & H Wallin, Göteborg: NCM , 2009, s. 42-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 172.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Matematiska modeller2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 173.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Matematiska modeller - vi studerar ett exempel2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 174.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Matematiska modeller inom samband och förändring2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 175.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preservice teachers' conceptions of the function concept, its significance in mathematics and presence in school mathematics2005Ingår i: Proceedings of NORMA 05, Fourth Nordic Conference on Mathematics Education / [ed] C. Bergsten, B. Grevholm, H. Strømskag Måsøval & F. Rønning, Trondheim, Norway: Tapir Academic Press , 2005, s. 271-285Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 176.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preservice teachers' views of the presence of functions in school mathematics2010Ingår i: Proceedings of the 34th Conference of the. International Group for the Psychology of Mathematics Education: Mathematics in different settings / [ed] Pinto, M.M.F., Kawasaki, T.F., Belo Horizonte, Brazil, 2010, s. (vol 3) 49-56Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper examines preservice teacher's views on the function concept. It includes two groups of preservice teachers as they consider the presence of functions in school mathematics. The findings imply that preservice teachers will give issues related to the concept of function low priority in their teaching, and that they require additional support to develop their views on functions. The study illustrates that discussion about fundamental concepts should be an essential component in the preparation of preservice teachers. It also illustrates that reflection on the presence of functions impacts preservice teachers' reasoning, and serves as a starting point for valuable didactical discussions, which are related to subject matter knowledge, pedagogical content knowledge and curricular knowledge.

  • 177.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Reflektionsverktyg - att utveckla modelleringsförmåga2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 178.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Resonemangsförmåga2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Resonemangsförmåga2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 180.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Samband och förändring2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Samband och förändring: en översikt med exempel på uppgifter2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 182.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The significance of facilitating feedback of evoked concept images to the concept definition: a case study regarding the concept of function2007Ingår i: Proceedings of the 31st Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education: vol. 1 / [ed] Woo, J.H., Lew, H.C., Park, K.S. & D.Y., Seoul, South Korea, 2007, s. 224-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 183.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Tillfällen att utveckla fördjupad förståelse - en bristvara?2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 184.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    An attempt to investigate the use of mathematics in physics classrooms2015Ingår i: Proceedings of the 39th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Kim Beswick, Tracey Muir, Jill Wells, 2015, Vol. 3, s. 25-32Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We outline a framework to study the use of mathematics in physics classrooms. The framework focuses on the relations made between Reality, Theoretical models and Mathematics. In this paper the analyses of one teacher and her 3rd year classes at secondary school are presented. The results show that phenomena in reality are often used as a short prelude to put focus on the relationship theoretical model and mathematics. Mathematics is generally used in an instrumental way to handle various formulas without further insight or discussion of the related models or their relation to reality. There is a lack of varied communication with a structural use of mathematics, i.e., mathematics used to support reasoning in relation to a theoretical model, highlighting the meaning of concepts and models in the studied classrooms. 

  • 185.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    The notion of projectile motion: a case study2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study adds to research on the use of mathematics in physics classrooms at upper secondary school. The aim is to look closer into what types of transfer do the teacher and textbook set up for the pupils with respect to ways of reasoning from other physics contexts as well as from mathematics. The frame for analysis is an analytical model based on relations made between Reality, Theoretical models and Mathematics (Redfors, Hansson, Hansson & Juter, 2016). Horizontal and vertical transfer is defined as mappings of new information to an activated known structure and as the creation of a new structure in the learner’s mind, respectively (Rebello, Cui, Benett, Zollman & Ozimek, 2007). Transfer occurs within mathematics and physics and also between the topics.We will focus on a physics lecture (40 min, video recorded) in a 3rd year class. When reasoning movement of charged particles in electric fields the teacher stresses hori- zontal transfer from mechanics and projectile motion. The procedure used is focused on analysing movement in “x direction” and “y direction” separately, not explicitly relating movement to the field direction. Whereas the argumentation in the textbook is based on movement in relation to the existence of a field direction. When considering velocity, the main focus is in both cases on a framework where the components of velocity is central.The tangent of a curve is a notion the students in the present study are quite familiar with from their courses in mathematics, which makes an opportunity for transfer from a mathematics context to help understanding physics. However, the notion of tangent is not used in the textbook or by the teacher in relation to velocity. Using the vector concept in this way would require students and teachers to perform a vertical transfer. This has been shown hard for both students and teachers. However, introducing this way of reasoning had made use of an opportunity for structural use of mathematics – anopportunity overlooked by both teacher and textbook.

  • 186.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Drug calculations in nursing education: is mathematics a problem2018Ingår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, Umeå, 2018, Vol. 5, s. 244-244Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study concerns the teaching of drug calculations in nursing education. It is part of a larger study and focuses on the first year of a three-year nursing program when the students are introduced to drug calculations. The students who attended the first year on the program was divided into smaller groups. We followed one group where the lecture and problem-solving session was video recorded.It is well known that drug calculations are a critical component in nursing practice. Nurses need to do drug calculations correctly and as part of their nursing education must take a drug calculation test obtaining no errors in the results. However, in spite of drug calculation tests many adverse events occur in nursing practice (e.g., Røykenes & Larsen, 2010). Studies of nursing practice show that mathematics enters practices in a rich variety of ways and that it is not advisable to avoid the complexity of a situation by only using standard methods to capture its visible arithmetic and teach it (Coben & Weeks, 2014). To restrict the teaching to an elementary use of mathematics will not cover all the knowledge that is actually relevant to practice. In routine use, mathe- matical reasoning can be almost invisible and many artefacts in the nursing profession often depends on this invisibility. But at times nurses will need to understand under- lying mathematical models to sort out what is happening or what has gone wrong (Pozzi, Noss & Hoyles, 1998).The results of the current study show that the teaching of first-year students did not support conceptual understanding of mathematics including discussions about mathe- matical reasoning or relevant mathematical concepts. Instead, the students were ad- vised to forget their previous mathematical skills – in particular if they felt insecure about mathematics – and apply “safe” methods with a strong focus on instrumental use. For example, in drug dose calculations a triangular arrangement of dosage (d), concentration (c) and volume (v) was used in relation to the “formula” d=cv, instead of reasoning about how to solve an equation. Discussions about the use of  mathematicsand underlying models were absent in the teaching.

  • 187.
    Hansson, Örjan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Drug calculations in nursing education: is mathematics a problem?2018Ingår i: Proceedings of the 42nd conference of the international group for the Psychology of mathematics education / [ed] E. Bergqvist, M. Österholm, C. Granberg & L. Sumpter, 2018, Vol. 5, s. 244-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Göteborgs universitet.
    Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola: en komplex och föränderlig process2019Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Det naturvetenskapliga innehållet blev tydligare identifierat och framskrivet genom den reviderade läroplanen(Utbildningsdepartementet, 2010). Samtidigt beskrivs en osäkerhet hos verksamma i förskola kring vad och hur det naturvetenskapliga innehållet kan ta sig uttryck i verksamheten (Skolinspektionen, 2018). Föreliggande studie riktar fokus mot vad som sker under ett arbetslags planering av undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll konstrueras som lärandeobjekt för undervisning i förskolan utifrån följande forskningsfrågor 1) Hur konstrueras ett fysikaliskt innehåll som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning? och 2) På vilka kvalitativt olika sätt förändras förskollärarnas uttalanden kopplade till fysikinnehållet under fyra arbetslagsplaneringar?  Förskollärares osäkerhet i relation till det naturvetenskapliga innehållet (Skolinspektionen, 2018) riktar uppmärksamhet mot vilken kompetens som behövs för det uppdrag förskolans läroplan identifierar. Tidigare forskning betonar att det handlar om ett kunnande om barns lärande och kunnande inom det ämnesinnehåll som ska undervisas (jfr. Fleer, 2009; Thulin, 2011; Redfors, 2016). Vilket innebär att det inte ensidigt handlar om att fylla på förskollärares kompetens i naturvetenskap. Det handlar istället om att utveckla ett samtidigt kunnande kring innehåll och barns lärande. I föreliggande studie är det arbetslagets samtal under planering av undervisning som står i fokus. Enligt Urban (2008) är det värdefullt att uppmuntra och skapa förutsättningar för förskollärare att föra dialoger där kritiska frågor är i fokus och där mängden och mångfalden av uttalanden kan ge förutsättningar till nya insikter och förståelse. Att se förskolan som en lärande organisation innebär att förskollärarna inte bara konsumerar utan även genererar ny kunskap (Rönnerman, 2000). Arbetslagets samarbete är av betydelse för hur det pedagogiska arbetet organiseras (Granbom, 2011). Studien har en fenomenografisk forskningsansats och fokuserar på det intentionella lärandeobjektet kopplat till de aktuella förskollärarnas erfarenheter från det genomförda lärandeobjektet (Marton, Runesson & Tsui, 2004; Lo, 2014) av ett fysikaliskt innehåll.  En fenomenografisk analys har genomförts med fokus på variationer av samtalsteman som rör intentionellt lärandeobjekt. Resultatet i delstudie I visar att barns utforskande, förskollärares utveckling av kunnande i naturvetenskap och naturvetenskapens didaktik, arbetslagets planeringsmatris och redskap i förskolans miljö bidrar till att konstruera lärandeobjektet. Resultatet i delstudie II pekar på tidsaspektens betydelse för hur förskollärare i studien utvecklar dels språket kopplat till det naturvetenskapliga innehållet och dels var de ser möjligheter till att göra fysik till objekt för lärande i förskola. Föreliggande studie bidrar med kunskap om att det är en komplex och rörlig process som behöver få tid och påverkas av de deltagare och den kontext som studerats. Vid introducering av nytt innehåll i förskolans verksamhet finns det ett värde i att rikta uppmärksamheten mot de aspekter av lärandeobjektets konstruktion som resultaten från denna studie synliggör. Det är arbetslag och förskollärare som i handling bedriver fysikundervisning men som även är bärare av normer eller föreställningar kring hur det ska gå till. Konstruktionen av lärandeobjektet är avhängigt av de förskollärare, barn, redskap och miljö där fysiken ska göras till objekt för lärande. Implikationer för verksamheten är att fundera kring hur kompetensutveckling genomförs i relation till nya innehåll i förskola. Även frågor kring de redskap som finns tillgängliga och dess syfte i relation till läroplanens alla innehållsområden samt hur redskap för planering antingen gynnar eller begränsar didaktiska frågor som påverkar undervisning är värdefulla att sätta på agendan. 

  • 189.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt lärandeobjekt2019Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 3, s. 242-256Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2010 the Swedish national curriculum was revised and learning goals concerning chemistry and physics were introduced. That has induced a need for further understanding of teaching and learning of specific content in preschool. Focus in this article is how physics content is constructed as an object of learning during preschool teachers’ planning of teaching. The result of a phenomenographic analysis focusing themes of the conversation concerning the intended object of learning reveals a complex process. Occurrences in the activities with the children, available tools at the preschool, the preschool teachers’ perceptions of the mission and understanding of the learning object, contribute to the construction of the learning object. All these aspects are discussed and implications for preschool practice are suggested.

  • 190.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science in Early Childhood Education - Teachers' communication2016Ingår i: Abstract Book, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To develop knowledge about how science is communicated by the teachers in the preschool context, specificallyteachers' communication about science while planning the intended object of learning. Preschool teachers'attitudes and perceptions of the mission, and what the child in preschool should and can learn, is of outmostimportance for work with science, but also preschool teachers' knowledge of both science and science education(Eshach & Fried, 2005; Fleer, 2009; Thulin, 2011). However, the mission is manifold and further investigations ofhow different aspects come into play when planning science activities are needed. The theoretical framework isprimarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997; PramlingSamuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to develop andimplement viable practices concerning science activities with a focus on communication. Video and audio areused to collect data. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. Allparticipants and children's caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with aright to abandon participation. The video-data collection of teachers planning consecutive activities withchildren focusing the intended object of learning (forces and motion) is on-going. Initially, the teachers tend tofocus prerequisites and other aspects of their mission, the relation to the object of learning will be problematizedduring the symposium. The importance of content specific and educational knowledge, and teachers'experiences of their mission is stressed. The significance and complexity of this intertwined perspectives arediscussed.

  • 191.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study of pupils' conceptualisation of the role of the flower in plant reproduction2000Ingår i: Research in didaktik of biology: proceedings of the Second Conference of European Researchers in Didaktik of Biology, University of Göteborg, November 18-22, 1998 / [ed] Björn Andersson, Ute Harms, Gustav Helldén, Maj-Lis Sjöbeck, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet , 2000, s. 47-59Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a five-year longitudinal study, 25 pupils were interviewed individually at the age of 10y, 11y, 13y and 15 years of age about the role of flowers in plant reproduction. At age 15, each pupil listened to what they had said four years earlier and described how they thought their understanding had developed. All interviews were tape-recorded and the audiotapes transcribed verbatim. Analysis of the interview data and the descriptions of the pupils’ differential conceptual development were grounded in Ausubel’s theory of meaningful learning. At the beginning of the study the pupils expressed human-centred ideas. They commonly used anthropomorphic and teleological reasoning to explain the flower’s role in plant reproduction. Each pupil’s conceptual development from ages 11 to 15 could be described by one of four categorisations. Six pupils expressed alternative ideas all of the interviews. Many pupils had undifferentiated ideas of pollination and seed dispersal. Conceptions of the role of the flower in plant reproduction at age 10y were used as a basis for later conceptual development. An early introduction of some scientific concepts can help students develop deeper understandings of ecological processes. It is important to illuminate pupils’ expressions and ideas of science phenomena, give them opportunities to reflect on their ideas and encourage them to compare their conceptualisations with other explanations.

  • 192.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A study of recurring core developmental features in students’ conceptions of some key ecological processes2004Ingår i: Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education, ISSN 1492-6156, E-ISSN 1942-4051, Vol. 4, nr 1, s. 59-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this 6-year longitudinal study, 24 students were interviewed 11 times, between the ages of 9 and 15, to learn about their understanding of ecological processes. Students were asked about their conceptions of three topics: (a) the conditions for life of plants in a sealed transparent container, (b) the decomposition of leaves on the ground, and (c) the role of flowers in plant reproduction. At ages 15 and 19, the students listened to what they had said about these topics as 11? and 15?year?olds. They were then asked to state how they thought their understanding had developed. The interviews were analysed using principles from Ausubel's (1978) theory of meaningful learning. Characteristic individual themes in the students? conceptions could be followed year by year, especially with respect to their understanding of the cycles in nature. After the students had listened to their earlier interviews, they would often refer to experiences from an early age that they mentioned again and again. The analysis of students? descriptions of themselves as learners also made it possible to discern their different views of learning about ecological processes. In this 6?year longitudinal study, 24 students were interviewed 11 times, between the ages of 9 and 15, to learn about their understanding of ecological processes. Students were asked about their conceptions of three topics: (a) the conditions for life of plants in a sealed transparent container, (b) the decomposition of leaves on the ground, and (c) the role of flowers in plant reproduction. At ages 15 and 19, the students listened to what they had said about these topics as 11? and 15?year?olds. They were then asked to state how they thought their understanding had developed. The interviews were analysed using principles from Ausubel's (1978) theory of meaningful learning. Characteristic individual themes in the students? conceptions could be followed year by year, especially with respect to their understanding of the cycles in nature. After the students had listened to their earlier interviews, they would often refer to experiences from an early age that they mentioned again and again. The analysis of students? descriptions of themselves as learners also made it possible to discern their different views of learning about ecological processes.

  • 193.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elevers kunskapsutveckling och förståelse av ekologiska processer2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bokens innehåll bygger på en longitudinell studie då författaren följde hur enskilda elevers förståelse av ekologiska processer utvecklades från årskurs två till årskurs åtta i grundskolan samt hur eleverna såg på sin kunskapsutveckling i början av sista terminen på gymnasiet. Författaren beskriver och diskuterar elevers förståelse av ett antal ekologiska fenomen som handlar om villkor för liv, växande och nedbrytning i naturen samt om blommans roll.

    Några av frågorna som ställs i boken är:

    • Vilka föreställningar har elever om de gröna växternas villkor för liv och växande?

    • Vad föreställer sig elever att det händer med döda växter på marken? Hur uppfattar de att jord bildas?

    • Hur föreställer sig elever att tillväxten från frö till fullbildad växt går till?

    • Vilka tankar har elever om blommans roll?

    Boken vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare.

  • 194.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Exploring understandings and responses to science: a program of longitudinal studies2005Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 35, nr 1, s. 99-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper will report on the development of a research program by a group of science educators at Kristianstad University, which has its roots in a longitudinal study I conducted concerning students’ developing understandings of ecological processes. Following the insights generated in this first study concerning the nature of student understandings, and the potential of the longitudinal design, a research group has developed at Kristianstad which has extended this work into related areas. This paper will describe my own work and its development, and link it with three projects that use a longitudinal design, which we have subsequently undertaken and in some cases completed. The emphasis within the paper will be on the findings generated by these studies on student learning and response to science, and the particular features of the longitudinal design that allow such insights to emerge. The paper will explore patterns of change, and continuity, as a way of appreciating the particular contributions of longitudinal studies.

  • 195.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Personal context and continuity of human thought as recurrent themes in a longitudinal study2003Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 47, nr 2, s. 205-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study of personal context and continuity in 23 students' thinking builds upon data from a longitudinal study of the students' conceptualisations of ecological processes. Each student was interviewed 11 times from age 9-15 about these processes. At the ages of 15 and 19, the students listened to what they said at the age of 11 and 15, respectively, and described how they thought their understanding had developed. The occurrence of charac teristic individual elements in the students' conceptions can be followed as themes in the interviews year by year. The students could, as 15- and 19-year-olds, often reveal concrete experiences from an early age that they referred to repeatedly in the interviews. Even if there was a substantial conceptual development, there was also a very strong element of personal continuity. Conceptions that had developed at an early age seemed to be important for future conceptual development.

  • 196.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Personal context and continuity of human thought: recurrent themes in a longitudinal study of pupils' understanding of scientific phenomena2001Ingår i: Research in science education: past, present, and future / [ed] Helga Behrendt..., Dordrecht: Kluwer Academic , 2001, s. 107-112Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study of personal context and continuity in twenty-three pupils' thinking builds upon data from a longitudinal study of pupils' conceptualisations of conditions for life, decomposition and the role of the flower. Each pupil was interviewed eleven times between the age of 9-15. At age 15 and 19, each pupil listened to what they had said four years earlier and described how they thought their understanding had developed. The occurrence of characteristic, individual elements of a content or structural nature can be followed through the interviews, year by year. As 15 and 19-year-olds, the pupils could recognise statements in the interviews as results of experiences from an early age. It is possible to follow a characteristic, individual theme in most of the interviews. Conceptions developed at an early age appeared to be important to future conceptual development. Early introduction of some scientific concepts would help pupils to develop a deeper understanding.

  • 197.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Studies of the development of students' understanding of ecological phenomena2012Ingår i: Science education research and practice in Europe: retrospective and prospective / [ed] Doris Jorde & Justin Dillon, Rotterdam: Sense Publishers, 2012, s. 91-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Following an intensive debate on the advisability of building a refuse disposal unit in the town of Kristianstad, Sweden, local people started to discuss what would happen to the residue from refuse incineration. From the debate it was evident that there was limited knowledge of what actually happens to refuse in general. Many thought that the matter would disappear, except for a small residue of ash. There was, in many cases, no recognition of the existence of waste gas. Most people found it difficult to realize that all matter still existed after combustion. This became a challenge for us as teachers and teacher educators. Is not this a kind of knowledge that citizens should acquire at school?

  • 198.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    To develop an understanding of the natural world in the early ages1997Ingår i: Growing up with science: developing early understanding of science / [ed] Kjell Härnqvist and Arnold Burgen, London: Jessica Kingsley for Academia Europaea , 1997, s. 186-199Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 199.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Sofia
    Önnestad School, Kristianstad.
    Students' early experiences of biodiversity and education for a sustainable future2008Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 4, nr 2, s. 123-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to be able to help students to read nature and to get an ability to discern both biodiversity in different contexts and changes in the environment we need to investigate how they experience biodiversity and how they discern different components in an ecosystem. Therefore, we undertook an interview-study of fifteen 10-12 year old students’ experiences of biodiversity and how they discerned organisms in different ecosystems. We analysed how they described the organisms and how they referred to experiences from everyday life. After two years we interviewed the students about what they said in the initial interview. Experiences of biodiversity at an early age seemed to be important for the future development of their understanding. It is important, both to give children early experiences of biodiversity in nature and to take students’ early ideas into consideration in teaching for lifelong learning and for a sustainable future.

  • 200.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet.
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet.
    Karlefors, Inger
    Luleå tekniska universitet.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet.
    Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning2015 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bokens författare börjar med att behandla de små atomerna, därefter cellen och villkoren för några olika livsformers liv och växande, och avslutar i ekosystemen och våra mänskliga samhällen. Deras utgångspunkt är övertygelsen om att det naturvetenskapliga ämnesinnehållet ska behandlas tillsammans med de ämnesdidaktiska frågorna.Den didaktiska belysningen är inspirerad av variationsteorin, en teori om lärande som utgår från att variationen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna urskilja saker i vår omvärld. Fokus ligger här på ”lärandets objekt”, det vill säga det som eleverna förväntas lära sig, hur detta lärande görs möjligt och vad eleverna sedan faktiskt lär sig.Boken är främst tänkt som kurslitteratur inom lärarutbildningen och grundläggande fortbildningar för förskollärare och lärare. Den kan också användas i olika barnledarutbildningar inom natur- och fritidssektorn. Intresserade lärare som vill bredda sina kunskaper i ämnet kan också ha stor glädje av boken.Denna nya upplaga har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden.

1234567 151 - 200 av 479
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf