hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 624
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rydstedt, Leif W.
    Norge.
    Ekelund, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Arbete, familjeliv och återhämtning: en explorativ studie om "tredje skiftet"2019Ingår i: Arbetsmarknad och arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 3-4, s. 90-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i dygnsberättelser undersöker föreliggande studie förutsättningar för återhämtning. Baserat på gruppintervjuer och en dagboksstudie med anställda på ett svenskt försäkringsbolag fokuserar vi relationen och spänningen mellan första (arbete), andra (icke betalt hemarbete) och tredje (planering/organisering av andra skiftet) skiftet. Begränsade möjligheter för intern återhämtning under arbetet kompenserades av de flesta deltagarna med extern återhämtning under arbetsfri tid. Att ha ensamt ansvar för tredje skiftet reducerade emellertid möjligheterna för återhämtning under dagen och veckan. Materialet visade att kvinnor i åldern 30-45 - i större utsträckning än andra -  hade huvudansvaret ett komplext tredje skift.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rakar, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Med minnen av en framtid - integration och etablering som meningsskapande processer2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att flytta innebär att lära sig ett nytt socialt sammanhang, men också ett uppbrott från vår livshistoria. Nutid, dåtid och framtid behöver omförhandlas i ett nytt socialt sammanhang för att (åter-)skapa mening och därmed fortsätta intrigen i livsberättelsen. Vi vill undersöka hur integration och etablering kan förstås som en meningsskapande process och vad ett sådant perspektiv innebär för förståelsen för mötet mellan nyanländ och policy. Har vi en etableringsprocess som ger individen verktyg för att skapa minnen av en ny framtid?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rydstedt, Leif W
    Norge.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare: om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek - en dygnsberättelse2016Ingår i: Arbetsliv i Omvandling, ISSN 1404-8426, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 154. Eriksson, Johanna
    et al.
    Strömblad, Annika
    Andersson, Magdalena
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Närståendes upplevelser på ett vård- och omsorgsboende: en kvalitativ intervjustudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det blir allt fler äldre personer i samhället idag eftersom vi lever längre. Ett större antaläldre personer kan innebära att fler närstående blir involverade i den äldre personenslivssituation och vård. Den personcentrerade omvårdnadsmodellen visar att närståendeär en viktig resurs för den äldre och för den äldres välbefinnande. Idag ska närståendekunna vara ett naturligt inslag i vården av den äldre personen. Sedan år 2009när nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen kom, har vården ett ansvar att ge närståendestöd och vägledning. Detta leder till att en dialog mellan vårdpersonal och närståendeär betydande för att främja den äldres hälsa, men också för att främja närståendes delaktighetoch välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelserav att ha en äldre person vid ett vård- och omsorgsboende. Studien har en kvalitativstudiedesign. Tre fokusgruppsintervjuer och två enskilda intervjuer genomfördesmed sammanlagt 26 närstående till en äldre person på ett vård- och omsorgsboende.Intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys. Ett gott bemötandeoch en öppen kommunikation med vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sigvälkomna och sedda som en viktig del i vården. Närstående upplevde trygghet då desjälva och den äldre personen kände sig hemmastadda på vård- och omsorgsboendet.Slutsats: Personalen har en betydelsefull roll för närståendes välbefinnande och delaktigheti vården på ett vård- och omsorgsboende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Christiansen, Mats
    Karolinska Institutet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Åldrandets olika dimensioner2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 107-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 156.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Dahlin Ivanoff, Synneve
    Göteborgs universitet.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Äldres komplexa vårdbehov2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 219-232Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Äldres hälsa och välbefinnande2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 159-181Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 158.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Den förändrade kroppen2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 203-215Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 159.
    Etzerodt- Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Professionsmedverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt2019Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det kan ta flera år innan ny forskning används i praxis vilket medför att många inte erhåller vård eller förebyggande insatser enligt senaste forskningsrön. Om professioner involveras i forskningsprocessen, kan kunskapen som erhålls bli mer relevant och lättare att implementera i det dagliga arbetet. Vi vill öka förståelsen om hur professioner på bästa sätt kan involveras i forskning och kring vad detta kan bidra med. Vi valde därför att studera hur professioner från vård- och omsorgsverksamheter upplevde att medverka i forsknings- och utvecklingsprojektet Pre-H som samordnas av Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Professionerna är från sju kommuner i Skåne och är med i utvecklingen och implementering av en evidensbaserad modell för förebyggande hembesök. Vår studie ledde till en teoretisk modell som beskriver professioners erfarenheter av att medverka i forskning.

  • 160.
    Etzerodt Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Health professionals‘ experiences of being involved in a research project – a case study2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 161.
    Forsén, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället: en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Pedagogisk karriärstege vid Högskolan Kristianstad: några reflektioner från beredningsgruppens arbete2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Fridh, Marielle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Joffré, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Improving the quality of care through communication arena2013Ingår i: International Journal of Integrated Care, ISSN 1568-4156, E-ISSN 1568-4156, Vol. 13, nr WCIC Conf SupplArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: Collaboration has become an increasingly more common strategy when developing care sectors while, coincidentally, experience and research show that collaboration development may be problematic in itself. This study aims to achieve better understanding of collaboration processes.

    Method: A local project that aimed at improving the quality of healthcare and social care by developing the co-operation between organizations took place in Sweden, and by using participatory action research, PAR, this process was followed between 2004 and 2008. Material was gathered through participant observation from the perspective of patients, relatives, staff, managers and politicians. A descriptive narrative was compiled and a hermeneutic interpretation was performed.

    Results: Initially, the development of collaboration was impeded due to lack of communication between the participants from various levels within the organizations. With the support of PAR, communication arenas were arranged to handle social interaction as well as different perspectives and conflicts, which led to improved collaboration within the organizations as well as between the care organizations.

    Conclusion: Development of collaboration between organizations reflects how collaboration within one organization works. Collaboration is a social and interpersonal phenomenon, and readily available communication arenas are crucial for its development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Utveckling av samverkan: ett deltagarorienterat aktionsforskningsprojekt inom hälso- och sjukvård2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser.

    Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien.

    Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen.

    Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 166. Fält, Isabel
    et al.
    Jangenmo, Marcus
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Gardsten, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities.

    Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes.

    Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop.

    Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease.

    Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care.

    Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Å.
    Region Skåne.
    Olsson, G.
    Region Skåne.
    Challenges in daily life with type 2 diabetes2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (pdf)
    Poster
  • 169.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Mörtberg, Christina
    Linneus University.
    Ethical considerations in Participatory Action Research (PAR)2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (pdf)
    Poster
  • 170.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Diabetestyp 2 är en vanlig kronisk sjukdom med stort fokus på egenvård. Sjukdomen kräver livslång och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården för rådgivning och uppföljning. För att kunna erbjuda en tjänst som svarar upp till behoven vid egenvård behövs insikter om hur personer med typ 2-diabetes uppfattar sin situation. Det finns därför behov av att utveckla hälsovård ur ett användarcentrerat perspektiv. Deltagarbaserad design är en forskningsstrategi som har för avsikt att involvera människor för att ge dem inflytande i designprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Rask, Mikael
    Linnaeus University.
    Larsson, Åse
    Region Skåne.
    Lindberg, Agneta
    Hässleholm Hospital Organization.
    Olsson, Gith
    Hässleholm Hospital Organization.
    Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: a multistage focus group study2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 19-20, s. 3666-3678Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVES: The aim of this study was to identify perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes as a foundation for the future development of a person-centred information and communication technology service.

    BACKGROUND: Learning self-management of type 2 diabetes includes mastering the skills required to complete complex emotional and physical tasks. A service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management.

    DESIGN: Qualitative descriptive design influenced by a participatory approach.

    METHODS: Multistage focus group interviews among one group of recently diagnosed (≤3yrs, n=4) adults and one group with longer experience (≥5yrs, n=7) of type 2 diabetes.

    RESULTS: Challenges in self-management in everyday life with type 2 diabetes were identified: understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both groups described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in, developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group was more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habits while the experienced group was mainly challenged by issues about complications and medications.

    CONCLUSION: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective, it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples' own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 172.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Designing an ICT self-management service: suggestions from persons with type 2 diabetes2017Ingår i: Health and Technology, ISSN 2190-7188, E-ISSN 2190-7196, Vol. 7, nr 2-3, s. 197-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports the wishes and needs of people with type 2 diabetes (T2DM) for a future information and communication technology (ICT) self-management service to help manage their condition and their everyday life. Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The self-management of diabetes includes instrumental and, decision-making skills and skills in managing daily activities, which may be supported by an ICT service. In this study we used a participatory design including two sessions of Future Workshop (FW) as part of a larger research project on the self-management of diabetes. Adults with type 2 diabetes participated in two FW sessions in which their expressed wishes and needs for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the FW as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person-centred care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Att starta en tidskrift: berättelsen om Sömn och Hälsa2020Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 174.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Avslutande reflektioner2020Ingår i: Sömn och hälsa, E-ISSN 2003-2501, nr 3, s. 64-70Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    In search of the future school nurse2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 176.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    JOSN Podcast Sleep habits and nighttime texting among adolescents - interview with Pernilla Garmy: Journal of School Nursing Podcast2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 177.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Kom till ro och sov gott: sömnvanor, problem och förslag2019Ingår i: Hälsa, nr 1, s. 23-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Barn behöver sova för att må bra. Samtidigt finns många faktorer som kan störa sömnen. Läkemedelsverkets dokument "Sömnstörningar hos barn" kartlägger ungas sömnbehov, och ger också handfasta tips till barnfamiljer som drabbats av sömnproblem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Making your school nurse philosophy visible2020Ingår i: Sage Open Nursing, ISSN 2377-9608, Vol. 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a school nurse, it can be challenging to make values and philosophy useful in the context of a busy and stressful workday. However, values and philosophy can help guide school nurses in their profession. This article proposes strategies for how school nurses can make their school nurse’s values and philosophy visible. The first step in formulating a school nurse philosophy is to identify overall values, such as how one views society and people’s equal values. A peer-mentoring group, such as a mastermind group, could offer a place to have philosophical discussions with colleagues.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mastermindgrupper: hur går det till och vad tycker deltagarna?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Mastermindgrupper - hur går det till och vad tycker deltagarna? Huvudsyftet med en mastermindgrupp är att hjälpa medlemmarna i gruppen att hantera utmaningar och lösa problem genom att använda sig av sina kollektiva kunskaper och erfarenheter. Begreppet mastermind myntades av Napoleon Hill i USA på 1920-talet (Hill, 2011/1937). En mastermindgrupp består vanligen av tre till sex 3-6 deltagare och maximalt åtta till tio 8-10 deltagare rekommenderas (Fritsches, 2018). Deltagarna ska ha något gemensamt. Inom akademin vara det t ex vara studenter på ungefär samma utbildningsnivå, en grupp lärare eller forskare. Gruppen är självstyrd, och har ett gruppbaserat tillvägagångssätt för problemlösning (Hill, 2011/1937). Varje mastermindgrupp bestämmer dagordning, mål, tillvägagångssätt, tidsramar, frekvens och format för sina möten. Gruppens möten är regelbundna (vanligtvis en gång varje/varannan månad, 1-2 timmar per tillfälle) och kan vara fysiska och/eller virtuella, baserat på deltagarnas behov och önskemål. Gruppens agenda utgår ifrån ett särskilt gemensamt intresse för deltagarna, exempelvis undervisning eller forskning (Fritsches, 2018). Deltagarna ger stöd till varandra genom att bidra aktivt med olika kompetens, perspektiv och erfarenheter. En deltagare agerar facilitator vid varje möte och deltagarna brukar turas om att vara facilitator. I en undersökning om juniora forskares erfarenheter av att delta i mastermindgrupper (Garmy, Olsson Möller, Winberg, Magnusson, & Kalnak, 2019) identifierades fyra teman som beskriver de postdoktorala forskarnas erfarenheter av att delta i mastermindgrupper: (I) Ett forum som inbjuder till förtroendefulla samtal; (II) Personlig och professionell utveckling; (III) En kvalitativ paus och tid för reflektion; samt (IV) Utmaningar som upplevs av masterminddeltagare. Referenser Fritsches, K. (2018). Postdoc Career Success. Retrieved from https://postdoctraining.com Garmy, P., Olsson Möller, U., Winberg, C., Magnusson, L., & Kalnak, N. (2019). Benefits of participating in mastermind groups. Health Education and Care, 4, 1-3. Hill, N. (2011/1937). Think and grow rich: Hachette UK.

  • 180.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Podcast: Bullying, pain and anagesic use in children - interview with Pernilla Garmy, PhD: Healing Pain Podcast hosted by Joe Tatta2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Bullying, Pain, And Analgesic Use In Children with Pernilla Garmy, PhD

    Welcome back to the Healing Pain Podcast with Pernilla Garmy, PhD

    We’re talking about an important topic. It’s the effect of bullying on chronic pain in children and adolescents. When I did an interview with Dr. Christine Chambers, a psychologist who treats children and adolescents with chronic pain, I said that I was going to be dedicating more episodes to this important topic because if we can prevent pain in children, it won’t carry over to having pain in adults. We won’t have the mass of chronic pain that we have now. When I saw this topic on a med search I did, I said this is someone I have to invite on the podcast to discuss what her research has shown. Our guest is Pernilla Garmy, PhD.

    She is a registered nurse specializing in children’s health. She has several years of experience working as a school nurse in Sweden. She’s an Associate Professor at Kristianstad University in Sweden. Her research is focused on sleep, mental health and lifestyle in school-aged children and adolescents, as well as the link between pain, bullying and mental health problems, which we’ll talk about more. She’s published more than twenty scientific articles and published an article called Bullying, pain and analgesic use in school-age children, which was published in the journal, Acta Paediatrica.

    Pernilla is Chair of the Sleep and Health Section of the Swedish Society of Nursing and the editor of the Swedish journal, Sleep and Health. I know you’re going to enjoy this episode. We talk a lot about pain in children through the context of bullying and analgesic use. This is great information. If you’re a physical therapist, a mental health professional, a school nurse and even parents of children with pain will be interested in this topic so make sure to share it out with your friends and family. Let’s welcome Pernilla to the show.

  • 181.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Recension av boken ”Sömn sömn sömn”2019Ingår i: Sömn och hälsa, ISSN 2003-234X, nr 1, s. 57-58Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    School nurses' Experiences in working with students with mental health problems2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    School nursing: the picture in Sweden2013Ingår i: Community Practitioner, ISSN 1462-2815, Vol. Aug;86, nr 8, s. 38-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 184.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Spaning: så jobbar vi i framtiden2019Ingår i: Skolhälsan, nr 3, s. 12-15Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Stress och nedstämdhet hos ungdomar2019Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K Clausson, Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 241-252Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Stress, smärta och läkemedel2019Ingår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 1, s. 18-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Över hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna på gymnasiet har ofta huvudvärk, magkont eller ryggsmärta. Elever som dessutom känner sig nedstämda använder smärtstillande läkemedel i högre utsträckning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sömn hos barn och ungdomar: vad vet vi och vad kan vi göra?2019Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K Clausson, Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 253-265Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sömn och hälsa2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sömn och hälsa2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidskriften Sömn och Hälsa ges ut av Nätverket Sömn och Hälsa i Svensk Sjuksköterskeförening i samarbete med Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Syftet med tidskriften är att sprida praktiknära kunskap om sömn och hälsa. Tidskriften ges ut två gånger per år. Artiklar är tillgängliga open access via databasen Diva. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Sömn och hälsa: conference proceeding 20192019Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Sömnstörningar hos barn2015Ingår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 1, s. 28-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 192.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sömnvanor hos barn och ungdomar2019Ingår i: Sömn och hälsa, ISSN 2003-234X, nr 2, s. 61-67Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn behöver sova för att må bra. Samtidigt finns många faktorer som kan störa sömnen. Läkemedelsverkets dokument ”Sömnstörningar hos barn” kartlägger ungas sömnbehov, och ger också handfasta tips till barnfamiljer som drabbats av sömnproblem. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Utvärdering av DISA2016Ingår i: Skolhälsan, s. 11-12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 194.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Utvärdering av DISA: ett skolbaserat program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar2016Ingår i: Barnbladet, nr 4, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 195.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Andre, Bengt
    Läkemedelsverket.
    Anrsvik Malmberg, Kerstin
    Barn och ungdomspsykiatri Stockholm.
    Gullberg, Ninna
    Läkemedelsverket.
    Hägglöf, Bruno
    Umeå universitet.
    Sömnstörningar hos barn: kunskapsdokument2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett möte med experter på barns sömnproblem genomfördes i februari 2014 varvid detta kunskapsdokument togs fram. Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus bland deltagarna. Läkemedelsverkets ansvar var att facilitera mötet samt att tillsammans med experterna sammanställa kunskapsdokumentet. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnesområde, även referenser. Socialstyrelsen medverkade vid expertmötet, liksom i framtagandet av kunskapsdokumentet. Inför mötet har SBU (2013) identifierat kunskapsluckor inom området, vilka publicerats i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor, se www.sbu.se. En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska litteraturöversikter saknas eller att de visar på osäker effekt. Man fann att detta gäller "Melatonin till barn som har flera funktionsnedsättningar och sömnproblem", "Melatonin som behandling av sömnproblem hos barn med adhd" och " Melatonin för i övrigt friska barn med sömnproblem". SBU konstaterade tidigare (2010) att "Effekten av alimemazin vid behandling av sömnbesvär" också är envetenskaplig  kunskapslucka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    A qualitative study exploring adolescents’ experiences with a school-based mental health program2015Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 15, artikel-id 1074Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Supporting positive mental health development in adolescents is a major public health concern worldwide. Although several school-based programs aimed at preventing depression have been launched, it is crucial to evaluate these programs and to obtain feedback from participating adolescents. This study aimed to explore adolescents’ experiences with a School-based cognitive-behavioral depression prevention program. Methods: Eighty-nine adolescents aged 13–15 years were divided into 12 focus groups. The focus group interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories and eight subcategories were found to be related to the experience of the school-based program. The first category, intrapersonal strategies, consisted of the subcategories of directed thinking, improved self-confidence, stress management, and positive activities. The second category, interpersonal awareness, consisted of the subcategories of trusting the group and considering others. The third category, structural constraints, consisted of the subcategories of negative framing and emphasis on performance. Conclusions: The school-based mental health program was perceived as beneficial and meaningful on both individual and group levels, but students expressed a desire for a more health-promoting approach.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Lund University.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University.
    Psychometric analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in adolescents2017Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 45, nr 3, s. 253-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to test the psychometric properties of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in an adolescent population. Methods: The investigation was performed among Swedish students aged 13–15 years (n = 817; 58% girls). The SHIS was assessed for respondent acceptability, and its psychometric properties were evaluated according to classical test theory (regarding unidimensionality, targeting, reliability, and external construct validity). Results: The adolescents found it easy to complete the questionnaire, which was completed in an average of 4 minutes. Exploratory factor analysis, which is based on polychoric correlations, identified one factor, supporting the instrument’s unidimensionality. Floor/ceiling effects were ⩽ 3.3%. Reliability estimates yielded a Cronbach’s alpha value of 0.93; the test–retest reliability (n = 50; 2-week interval) coefficients were 0.89 for the total SHIS score and 0.52–0.79 for item scores. Spearman correlations with other variables were based on a priori expectations (self-rated general health, 0.595; depressive symptoms, −0.773; anxiety, −0.577; and sleep problems, 0.519). Conclusions: Our observations support both the acceptability and the psychometric properties of the SHIS as a brief, unidimensional assessment tool for salutogenic health in adolescents. Further studies using modern test theory are needed to better understand the measurement properties of the SHIS, including the functioning of its response categories and its comparability between adolescents and adults.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lunds universitet.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lunds universitet.
    Salutogent frågeformulär för ungdomar2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Våra observationer stöder både acceptansen och de psykometriska egenskaperna för SHIS som ett kort, en-dimensionellt frågeformulär för att mäta salutogen hälsa hos ungdomar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Att leda ett skolbaserat program för att förebygga depressiva symptom hos ungdomar: DISA-ledares erfarenheter2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Supporting positive mental health development in adolescents with a group cognitive intervention2014Ingår i: British Journal of School Nursing, ISSN 1752-2803, E-ISSN 2052-2827, Vol. 9, nr 1, s. 24-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Supporting positive mental health development in adolescents is an important school health concern, but there is a need to investigate the suitability of the interventions used.

    Aim: The aim is to investigate the experiences of school health professionals in conducting a universal school-based programme aimed at preventing depressive symptoms in adolescents.

    Methods: Twenty-two school health professionals participated in four focus groups. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Findings: The overall theme identified in the study consists of 'striking a balance between strictly following the manual and meeting the students' needs'. Three subthemes emerged: 'doing good and sowing seeds for the future', working with insufficient tools, and 'personal development as a professional and as an individual'.

    Conclusions: School health professionals conducting the programme found it valuable in a school setting, but considered support from the school administration essential.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 151 - 200 av 624
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf