hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Fransson, Marina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskollärares syn på det sociala mötets betydelse i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling. Personalgruppen och  dess sammansättning är en påverkansfaktor i processen att utveckla givande möten.

  • 152.
    Fredriksson, Therese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekberg, Maja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Läroplan i förändring: en kvalitativ studie angående lärares inställning till Gy 11’s ämnesplaner och kunskapskrav, i relation till Lpf 94's kursplaner och betygskriterier2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2011 infördes en ny läroplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar på att ta reda på vad Gy 11 faktiskt innebär för lärare och deras arbete i skolan idag. Både lärarstuderande och verksamma lärare tycks uppleva svårigheter med att till fullo implementera Gy 11 i lärandesituationer. I denna studie jämförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för den nya läroplanen. För att uppnå detta mål har en kvalitativ undersökning gjorts i form av personliga intervjuer med gymnasielärare. Respondenterna är lärare i södra Sverige med erfarenhet av både Lpf 94 och Gy 11. En diskussion förs kring de positiva och negativa följderna av ett läroplansskifte. Resultatet pekar på att respondenterna uppfattar att införandet av nya läroplanen har varit jäktat, vilket har bidragit till en osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utföras. Majoriteten av de tillfrågade lärarna anser därför att införandet av Gy 11 har påverkat deras yrkesroll negativt.

  • 153.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ahlin, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Going forward with feedback: on autonomy and teacher feedback2014Ingår i: Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 2014 / [ed] Jane Mattisson, Maria Bäcke, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2014, s. 42-58Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Language teachers often complain that they are becoming “composition slaves” (Hairston 1986) spending an inordinate amount of work on giving feedback on students' texts. This might be particularly true of L2 teachers as several studies indicate that students prefer teacher feedback to peer feedback, particularly in L2 learning (Zhang; Hyland). While the ultimate goal of teacher-written feedback is an independent and self-regulating, the risk of “over-dependence on teacher feedback lower[ing] the students’ initiative” (Miao, Badger, and Zhen) looms large. This paper probes the limits and implications of teacher feedback focusing on the question of whether teacher feedback generates dependent students. Through a discussion of three cases, we ask: when does feedback go from being constructive to impeding development of independence? This idea of dependence is further considered in relation to current debates about the rise of “therapeutic education” in which students are discussed in terms of “vulnerability” (Füredi; Ecclestone and Hayes). We conclude by suggesting that the challenge for teachers is not to assume the role of therapists but to encourage reflective education through clarity about academic goals, and making explicit the crucial role of autonomy for successful student progression — in and beyond the university setting.

  • 154.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Pedagogisk karriärstege vid Högskolan Kristianstad: några reflektioner från beredningsgruppens arbete2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 155.
    Fridström, Marcus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fanfiction i Klassummet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction. Jag har inte själv gjort någon undersökning i uppsatsen eftersom tiden inte skulle ha räckt till det – jag skulle i så fall fått genomföra mitt undervisningsmoment i praktiken. Därför har jag använt mig av undersökningarna från de två avhandlingarna samt Författande fans när jag motiverat mitt undervisningsmoment i slutet av uppsatsen, som på sätt och vis är mitt resultat. I den sista diskussionsdelen diskuterar jag forskningsbakgrund, undersökningar och resultat och försöker att se på fanfiction och min skrivuppgift utifrån olika perspektiv.

  • 156.
    Frykner, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Holte, Gunilla
    En annan sida av myntet: En studie kring integrerade elever med intellektuell funktionsnedsättning med fokus på deras kamratskap och sociala samspel2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to contribute with new experiences on how friendship and the social interaction for integrated students with intellectual disability looks like. There is research showing both positive and negative effects of inclusion and the integration of students with disabilities. With this study we want to fill the gap in the research field that we consider to be about the companionship and social interaction of integrated special school pupils. To investigate the situation at the schools, we have used two different methods, sociograms and observations. The result showed that the pupils with intellectual disabilities had few mutual relationships in the classroom and the social interaction with other students was very limited. Friendship and social interaction with other classmates seemed to diminish with age. Some difference was also discernible between the sexes, where the boys had more social interaction than the girls. Although the purpose of the study was not to explain why it looks like it did, we could see that the adults who are supporting the students have a major role to play in successful integration and inclusion of students with intellectual disability.

  • 157.
    Fäldt, Gunilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hodel-Fryzell, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Gränslandet mellan årskurs 3 och 4: en utmaning för elever i språklig sårbarhet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to examine transitions between year three and four, for children in linguistic vulnerability. Further, it aims to find knowledge about how to remove barriers so that problems don´t occur. The background of the study is our experience of the language-problems children meet when they start year four. The study was conducted with a both quantitative- and qualitative method. A questionnaire was distributed to parents and interviews have been carried out with pupils, teachers, special education teachers and headmasters. The respondents were chosen primarily from two different schools, with exception of one interview, which was held at a third school. The theoretical framework consists of sociocultural-, relational- and system theoretical perspectives and the analysis is performed through a content analysis. The results of the study indicate and confirm that linguistic problems at transitions are universal and that linguistic demands between year three and four can increase drastically. The cooperation and communication between involved professionals appear to most important to reduce these problems. Early interventions and proactive actions seem to be crucial. The role of the special education teacher can be to take the responsibility for the linguistic adaptability at transitions.

  • 158.
    Gagzis, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Specialpedagogens funktion i arbetet med bedömning: ett kunskapsbidrag utifrån specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken. I arbetet genomförs intervjuer med fyra specialpedagoger som arbetar i olika verksamheter. Deras beskrivningar syftar till att ge vidare insikt och vägledning om hur specialpedagogers arbete kring bedömning kan påverka elevers möjligheter till allsidiga bedömningar utifrån ett relationellt perspektiv.

     

    Resultaten i den tidigare forskningen visar att det skett en ökning av antalet bedömningar såväl i svensk skola som internationellt. Det faktum att bakomliggande orsaker till ökningen inte problematiseras eller ifrågasätts kan beskrivas som en ökad bedömningskultur. Detta sker samtidigt som det saknas forskning kring konsekvenser av bedömning och vad som styr bedömning. Bedömningar såsom formativ och summativ bedömning har olika syften och påverkar således eleverna olika. Perspektiv på elever i skolproblematik och vilken roll specialpedagogen tar är viktigt i bedömningssammanhang.

     

    De teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är systemteori med utgångspunkt i Bronfenbrenners ekologiska systemteori där aktivitet i och mellan mikro-, meso-, exo- och makro-nivåerna är centrala. Dessutom är relationellt- och kategoriskt perspektiv valda utgångspunkter. Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Resultaten visar att specialpedagoger har en stor roll i arbetet kring bedömning, inte minst genom övergripande och aktivt arbete med extra anpassningar samt implementerandet av och upprätthållandet av ett relationellt förhållningssätt i verksamheterna. Genom extra anpassningar och relationellt förhållningssätt ges eleverna möjlighet till stöttning så att deras kunskaper kan bli synliga vid bedömning. Kommunikation är centralt i specialpedagogiskt arbete. Legitimitet att utföra sitt arbete beror till stora delar på specialpedagogens relationella kompetens men att ha rektors mandat är också viktigt.

  • 159.
    Genell, Kristina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Ekelund, Christer
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    High quality in business education: the success of a small university2013Ingår i: 22nd Nordic Academy of Management Conference: Conference Proceedings, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper has its origin in the new evaluation system that was introduced by the Swedish National Agency for Higher Education (HSV) (from 2013 The Swedish Higher Education Authority) in 2011. In this new evaluation system the focus is on the results (in the form of bachelor and master theses) compared to the earlier systems that focused on processes, number of professors, published articles etc. The result of the evaluation of the subject of business administration, that was carried out in 2011, were to a certain extent surprising. At the bachelor level only three universities (Stockholm School of Economics, Jönköping International Business School and Kristianstad University) received the highest grade “very high quality”. The central question of this paper is how it was possible for a small university like Kristianstad University (HKR) to succeed in this new way of measuring quality in education. Was it pure luck or is it possible to explain this excellent result? The first part of the paper is a discussion that provides possible explanations like emphasis on quality and generic skills as well as the advantages of a small university with less distance between lecturers and students, and also fewer students compared to the big universities. In the second part of the paper we focus on the concept of “refinement”. The students that are admitted to the programme at HKR have considerably lower grades that the students admitted to the big universities. A survey of the bachelor theses that were sent to the evaluation from HKR showed some interesting results. The male students who had the lowest grades when admitted to the programme produced the best bachelor theses according to the evaluation.

  • 160.
    Gilca, Hulda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Entreprenöriellt förhållningssätt i teknikundevisningen för årskurs F-3: En studie av lärares resonemang2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Regeringen satsar på entreprenörskap i skolan, utgångspunkten är att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lärande och liv (Palander, 2011). Således är det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[…] bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgångsläge i ovanstående citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhållningssättet kan gestaltas i teknikundervisningen för årskurs F-3.

    Arbetet innehåller bland annat en forskningsbakgrund, där doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfält. Syftet med arbetet är att undersöka de kvalitativa sätten som lärare för årskurs F-3 resonerar kring entreprenöriellt förhållningssätt i teknikämnet. Alltså har jag valt det kvalitativa angreppssättet för min studie, där semistrukturerade intervjuer har varit en metod för att samla in data. Jag har intervjuat sex lärare som arbetar eller har arbetat med teknik i årskurs F-3. Respondenterna har skildrat sina innebörder utifrån vad Lgr 11 framställer om entreprenörskap i relation till teknikämnet. Resultat av analys visar på respondenternas skilda men även lika föreställningar och innebörder, kring fenomenet. Det framkommer även vissa undervisningsmetoder som anses utveckla elevernas entreprenöriella förmågor i teknikämnet. Resultatet och diskussionen åskådliggör likaså de möjligheter och utmaningar som finns med entreprenöriellt förhållningssätt i teknikundervisningen, samt vilka faktorer lärare behöver begrunda för att överkomma dessa utmaningar.

  • 161. Glawe, Maria
    Lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer: aktionsforskning i gymnasieskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är att

    undersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori. Studiens resultat pekar på att

    lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram genom mellanmänskliga möten. Genom förstelärarens och speciallärarens särskilda yrkesskicklighet och genom lärarnas vilja att utvecklas i sin yrkesroll skapas goda möjligheter för att lärande ska ske. Specialläraren presenteras i ett nytt ljus, där relationella inslag gör sig gällande. Det handlar om utveckling av undervisnings- och lärandemiljöer och förebyggande arbete genom kvalificerad handledning. Förstelärarens arbete för att skapa pedagogiska mötesplatser, handleda kollegor och utveckla undervisningen på skolan synliggörs i studien.

  • 162.
    Glendell, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att planera för musik: musikaktiviteter i tre förskolor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek.

  • 163.
    Gogu, Tobias
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Evolutionen är ett syfte": en studie av elevers världsbilder angående evolutionsteorin2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis swedish students’ worldsviews, in relation to the theory of evolution, were studied. Thirty students from two different schools and cities took part in the survey and four students were later chosen for interviews. The results showed that there are many different types of students and categories in this matter. The study also showed that for some religious students, accepting the theory of evolution was not difficult thus showing that religious students can both believe in God and in the theory of evolution.

  • 164.
    Granberg, Albina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Uppsala University.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala University.
    Teaching and learning cooking skills in Home Economics: what do teachers for students with mild intellectual disabilities consider important to learn?2017Ingår i: British Food Journal, ISSN 0007-070X, E-ISSN 1758-4108, Vol. 119, nr 5, s. 1067-1078Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to explore which elements of cooking skills Home Economics (HE) teachers in schools for students withmild intellectual disability (ID) consider important for their students to learn. Design/methodology/approach - In total, 22 qualitative interviews with HE teachers of students with mild ID were conducted. The transcripts were analyzed thematically using the sociocultural approach on learning and knowledge as a theoretical framework. Findings - The elements of cooking skills that were emphasized included mastering the language of cooking, measuring, following recipes, representing an instrumental and task-centered - knowledge on cooking. Practical implications - The results of this study provide an insight into cooking lessons in HE in schools, not only regarding the focus that teachers give to cooking skills, but also to how cooking skills can be understood on a theoretical level. This has implications for both regular schools and schools for students with mild IDs since the elements that teachers consider important then guide what the students are given to learn. Teachers should be conscious that the planning of lessons should also be based on the students' specific circumstances and context. Originality/value - To the authors' knowledge, this is the first study that provides knowledge about how HE teachers reason regarding which cooking skills they consider important for students to learn. HE is taught to both children and adolescents, and it is important to investigate teachers' perceptions about the subject and how the teaching is organized, including cooking skills.

  • 165.
    Granqvist, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Dans i skolan: dansens roll i fyra skolor i Blekinge2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola få använda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och är inte ett eget ämne. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i grundskolan som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lärarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen använder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska ämnen och området dans. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten Kartläggning av dansen i sydost som har sammanställts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begränsat mig till fyra skolor i Blekinge län.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om ämnet dans i skolorna. Det görs få ansträngningar i kommunerna för att nå ut med dans i skolan. När inte kunskap om ämnet dans finns är det ofta de instrumentella målen som blir huvudsyfte för den som undervisar vilket betyder att man inte utgår från uttryckets egenvärde. Oftast får inte eleverna någon estetisk upplevelse av dansen. Resultatet visar också att när den som undervisar dans har ämneskunskapen kan eleven få en estetisk upplevelse även i de fall lektionens syfte utgick från instrumentella värden.

  • 166.
    Grengby, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Pedagogisk förmåga, Social förmåga, Ledarskap: egenskaper på "bra" lärare?2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

    Ur ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ”bra” lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen diskuterar även egenskaperna i relation till vad elever behöver för att klara av sin skolgång och stå rustade mot arbetsmarknaden efter sin skolgång.

    Tidigare forskning pekar på att undervisning som görs meningsfull innebär att lärare inneharen pedagogisk förmåga. Lärare har social förmåga när det finns ett positivt samspel mellan lärare och elev och när elever blir bekräftade. Ledarskap innebär ett ansvarstagande från både lärare och elevers håll. Organiserad undervisning, tydlighet och när elever får vara med och bestämma betyder också att ett gott ledarskap finns hos läraren. Positiv effekt på inlärningen ges vid varierande undervisning, vilket ingår i både pedagogisk förmåga, social förmåga ochledarskap. Resultat pekar på att elever anser pedagogisk förmåga, social förmåga och ledarskap varaviktiga egenskaper för en ”bra” lärare.

    Resultat visar också att elever anser sig möta dettarelativt ofta, dock i mindre utsträckning än vad de anser det vara viktigt.

    Ämnesord: pedagogisk förmåga, social förmåga, ledarskap, meningsfullhet, samspel,varierande undervisning, viktigt, möter, arbetsmarknaden.

  • 167.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Om du hade 100 miljoner ...2000Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 2, s. 3-7Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    NCM har fått ett regeringsuppdrag att i samarbete med Statens skolverk och Högskoleverket ”utarbeta förslag till innehåll i kompetensutvecklingsprogram för matematik och matematikdidaktik för lärare”. Matematikbiennalen 2000 avslutades med synpunkter från en panel på vad som bör prioriteras och varför? Här följer ett referat av inläggen.

  • 168.
    Grönwall, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, My
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    En skola för alla: Pedagogers uppfattningar om inkludering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Pedagogerna vi har intervjuat arbetar alla i grundskolan. I resultatet ser informanterna positivt på att arbeta inkluderande men för att ett inkluderande arbetssätt skall fungera krävs det att de rätta förutsättningarna finns. När informanterna pratar om inkludering är de tydliga med att alla elever skall vara med.

  • 169.
    Gustafsson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedersen, Carolin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barnlitteraturens betydelse i förskolan: en studie om pedagogers arbete med lässtunder i språkutvecklande syfte2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar. Pedagogerna beskriver barnlitteraturen som betydelsefull för barns språkutveckling. Lässtunderna uppstår oftast spontant enligt pedagogerna och för att barnen ska varva ner. Däremot sker de planerade lässtunderna när barnen vilar och vid olika temaarbeten. Därtill visar resultatet av intervjuerna att barns språk stimuleras när de får höra berättelser och bearbeta dessa genom samtal under lässtunderna. Slutligen visar studien på att arbetet med barns språkutveckling under lässtunderna till viss del försvåras, då en del av pedagogerna anser att de inte har tillräckligt med tid, närhet till biblioteket och att lokalernas utformning kunde vara bättre för att arrangera lässtunder.

     

  • 170.
    Gustafsson, Ebba
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Pettersson, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares tolkning av digitalisering i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitalisering är idag väldigt aktuellt och det finns en samhällsdebatt kring användandet av digitala verktygi förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tolkning av digitalisering i förskolan och hurde anser att digitalisering har betydelse för barns utveckling och lärande. Syftet är även att synliggöradigitaliseringen betydelse för olika åldrar och hur förskollärarna anser sig arbeta med det, därigenom harstudien undersökt småbarns- och storbarnsavdelningar. För att uppnå syftet har studien utgått ifrån enkvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare som arbetar påsmåbarns- eller storbarnsavdelningar. Resultatet visade att förskollärarna tolkade digitalisering i förskolansom något positivt och som idag är väldigt aktuellt för förskolan. Resultatet visade att förskollärarna anseratt digitalisering kan stödja barns utveckling och lärande hela tiden, och att det handlar om vad för syftepedagogerna har med arbetet med digitala verktyg. Det som framkom i resultatet var att förskollärarnaarbetade med digitalisering i förskolan på liknande sätt oavsett vilken åldersgrupp de arbetade med. Denskillnad som framkom var att de mindre barnen inte kunde uttrycka sig kring utvecklingen av arbetet meddigitalisering i förskolan. Resultatet stärker tidigare forskning som påtalar att digitalisering i förskolan är härför att stanna och att det handlar om hur de digitala verktygen används.

  • 171.
    Gustafsson, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sletterhage, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Det är så tomt här, jag skulle föreslå två gungor och en rutschkana”: En intervjustudie av barns perspektiv på förskolegården2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.  

  • 172.
    Gustavsson, Jakob
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Terrorism: en komparativ studie av hur terrorismbegreppet används i svenska läromedel2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och används i svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, både före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad är en politisk fråga kan man således även anta att användningen av begreppet har förändrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:Skiljer sig egentligen framställningen och användningen av begreppet terrorism åt i de äldre läroböckerna jämfört med de läroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i så fall hur? Vilken bild lyser igenom i läroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur väl stämmer egentligen denna bild överens med kravet på en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som läroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förändrats från att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera främst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur väl dessa resultat stämmer överens med skolans anspråk på att vara en skola för alla.

  • 173.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att bli bättre lärare: hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis reports results from a study that focuses on teachers’ professional development during an in-service training period.   The aim is to analyse and describe how the teachers talk about and handle lesson content. The first question concerns changes in relation to a specific object of learning. The second question concerns how they relate to a theoretical framework and the third question concerns differences in the students’ learning outcome and if it can be understood in relation to the teachers’ development.   The variation theory is the theoretical framework that is used for lesson planning as well as when analysing results. The basis of the study is that learning always is the learning of something and that the teachers’ activity as well as the students’ activity constitutes the space of variation that decides what is possible to learn concerning a delimited object of learning, i.e. the enacted object of learning. The object of learning is seen as a capability and it can be defined by its critical features. The constitution of the meaning aimed for the critical features of the object must be discerned. The intentional object of learning describes the teachers’ intention with the lesson, and the lived object of learning is what the students really discerned. The theoretical assumption is that learning always assumes an experienced variation where learning is seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way. You have to have experienced a phenomenon’s variation to understand its meaning, i.e. what we experience is how something differs from something else.   The method is Learning study and it can be described as a hybrid of the Japanese Lesson study and Design experiment. A Learning study is theoretically grounded and the primary focus is on an object of learning. The learning study group consisted of three teachers and most often two researchers. Each member had equal status in the group. The object of learning seen from the teachers’ perspective was the variation theory that was gradually introduced by the researchers. The empirical material was generated from audio-taped discussions and from videotaped lessons.   The findings should be seen as a contribution to the discussion about teachers’ professional development. The teachers participated in a collective construction of professional knowledge and it can be stated that the teachers had no problem changing their discussions to focus on a specific object of learning when the theoretical framework was used in relation to their own practices. Another finding is that the change in how the teachers handled the object of learning influenced the students’ learning in a positive way although the results were subtle.

  • 174.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Dilemman i praxisnära forskning2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 175.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The important differences between what and how-aspects in a learning situation2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 176.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    What is the difference between a lesson study and a learning study?: empirical findings from an intended learning study that turned into a lesson study2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 177.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Marton, Ference
    University of Gothenburg, Learning and teaching unit.
    Teachers' understanding and use of a learning theory2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 57-58Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 178.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Learning study: potential way to study teachers' development in professional skills2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 179.
    Gärdsborn, Martina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Gustafsson, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Pedagogens bemötande av barn i förskolan: ur ett genusperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att titta på pedagogens bemötande av barn i förskolan ur ett genusperspektiv vilket innebär att ta reda på om, när och hur skillnader görs utifrån barnets kön. Den teoretiska ansatsen har även haft det socialkonstruktivistiska perspektivet som grund där fokus ligger på att människor i samspel med varandra konstruerar samhället och innebörden av begrepp såsom könsroller, genus, femininitet och maskulinitet. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats där både observationer och intervjuer har använts och våra forskningsfrågor har varit: På vilka sätt syns det skillnader i pedagogens bemötande av flickor och pojkar? Hur erbjuder samt uppmuntrar pedagogerna barnen olika utifrån förutbestämda könsmönster? Tyder pedagogers utsagor kring sitt bemötande av flickor och pojkar på medvetenhet? Resultatet från observationerna påvisade att pedagogerna bemötte flickor och pojkar på olika sätt främst när det kommer till tonläge, kroppsspråk, samtalets innehåll, att ställa olika krav samt genom att tillskriva barn könsroller. Resultatet från intervjuerna synliggjorde att pedagogerna till stor del var medvetna om begreppet genus samt om sitt individanpassade agerande men att där fanns en viss omedvetenhet kring sitt agerande utifrån ett genusperspektiv. För att få svar på syftet med studien utfördes först observationerna av verksamma pedagoger och därefter intervjuer för att synliggöra pedagogernas reflektion kring sitt agerande.

  • 180.
    Götulf, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Larsson, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Spindeln i nätet: En studie om specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att bidra med kunskap om och synliggöra specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån en forskningsfråga som berör hur specialpedagogens specifika kompetens framträder i arbetet med extra anpassningar i och utanför klassrummet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använde, totalt intervjuades fem specialpedagoger verksamma i grundskolan F-6. Resultatet av den empiriska studien som vi gjort visar specialpedagogens specifika kompetens är komplex och handlar om att specialpedagogen måste ha kompetens att hantera många olika uppgifter och då på olika sätt och i olika sammanhang. I och utanför klassrummet, verkar specialpedagogen som spindeln i nätet i arbetet med extra anpassningar dock skiljer sig rollen åt beroende på hur specialpedagogens specifika kompetens används på de olika skolorna. Det förekommer att specialpedagogen undervisar elever både enskilt och i grupp och att hen tillhandahåller kompensatoriska hjälpmedel som ett led i att anpassa. Specialpedagogen arbetar även som kvalificerad samtalspartner när det gäller extra anpassningar främst genom att då vara rådgivande eller utgå ifrån en frågeställning. För att specialpedagogen ska erhålla en helhetssyn kring elevers behov av insatser har denna också en observerande och kartläggande roll i klassrummet.  Utanför klassrummet, på organisationsnivå, arbetar specialpedagogen med implementering, skapande av rutiner samt att verka för en helhetssyn. Specialpedagogen har även en del i dokumentation, uppföljning och utvärdering. Dock står inte specialpedagogen ensam i arbetet med extra anpassningar utan samarbete sker med både ledning, skolpersonal och till viss del även vårdnadshavare.

  • 181.
    Hallberg, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Friberg Jönsson, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johnsson, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad får barn i förskolan göra i den fria leken?: Pedagogers uppfattning om hur inspirerande och inbjudande inomhusmiljöer och material påverkar den fria leken2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökning bygger på att ta reda på pedagogers uppfattning kring hur barnen har tillgång till det pedagogiska materialet i den fria leken, vad som kan vara avgörande för att inspirera barnen i förskolans miljö med hjälp av det pedagogiska materialet. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i utvecklingspedagogikens grunder. Begreppen variation, urskiljning och medvetenhet är viktiga för pedagoger att förhålla sig till i mötet med barn i förskoleåldern. Resultatet belyser vikten av pedagogers förhållningsätt, både till det pedagogiska materialet och vilka förutsättningar som skapas i den inomhusmiljön som barnen befinner sig i den fria leken. I resultatet framkommer det också att ett varierande material och pedagogernas intention med det pedagogiska materialet, har betydelse för hur inspirerande det blir för barnens fria lek. En kvantitativ enkät har styrt vårt fokusområde till hur pedagogerna uppfattar vilken plats barnen väljer i den fria leken och vad det kan bero på. En kvalitativ undersökning i form av minifokusgrupper fördjupar oss i pedagogernas uppfattning, kring det pedagogiska materialets funktioner i barnens fria lek.

  • 182.
    Hallgren, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Musikens roll i förskolan: rektorers syn på musik och sin inverkan av den musikaliska undervisningen i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien grundar sig i hur rektorer ser på musiken i förskolan och rektorers syn på sin egen inverkan av den musikaliska undervisningen. Studien har varit en kvalitativ studie där forskaren använt sig av djupintervjuer med semistrukturerade frågor. Fyra rektorer har deltagit i studien och de är från två olika kommuner. Några av rektorerna uppfattade musiken som ett universellt språk och en del av det vardagliga livet i och utanför förskolan. Rektorerna såg på sin inverkan med en kritisk syn där några ansåg att deras inverkan skulle vara större och några uppfattade att den inverkan de hade räckte för verksamheten. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är Kullenberg (2014) som tar upp debatten kring synen på musikpedagogik och Lindströms (2012) teori om lärande i, om, med och genom estetik. Studien vilar på en fenomenografisk grund då den undersökt hur rektorerna uppfattat fenomenet musik som en del av förskolan. Det är även sedan fenomenografin som lagt grunden till hur empirin tolkas av forskaren där forskaren jämfört svaren av rektorerna för att se variationen i hur de uppfattar musiken.

  • 183.
    Hammerå, Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kördel, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Men är man liksom med där så kan leken bygga ofantligt bra broar till andra kompisar utan att vi har samma verbala språk”: Leken som verktyg för att främja trygghet för nyanlända barn i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna på två mångkulturella förskolor arbetar för att skapa trygghet i leken hos nyanlända barn. För att få fram ett resultat så genomfördes en kvalitativ studie där fyra förskollärare intervjuades enskilt kring ämnet, vilket sedan transkriberades och analyserades grundligt för att få fram ett resultat. Studien utgick ifrån ett interkulturellt perspektiv då det perspektivet berör mångkulturella grupper där en handling sker bland individer med olika kulturella bakgrunder. Resultatet visade på att förskollärarna använder sig av olika metoder som närvarande pedagog, ta del av barnens hemkultur, tecken, bilder och rörelser för att främja trygghet hos nyanlända barn i leken. Förskollärarens inflytande i barns gruppkonstellationer beskrivs då det skapar trygghet hos barn även där. En närvarande förskollärare som bidrar till att barnen leker i en varierad mångfald skapar på så sätt en trygghet i en interkulturell miljö.

  • 184.
    Hegner, Susann
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Mustonen, Annika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det flerspråkiga klassrummet: Hur läraren kan skapa en språkutvecklande undervisning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och sociokulturellt perspektiv redogörs för lärarnas syn på språkutveckling, arbetssätt och resurser samt tillgång till forskning och fortbildning för en stöttande undervisning. Forskning visar att olika faktorer i undervisningen så som ordförrådets storlek, modersmålets användning, stöttning genom interaktion och kontexten påverkar flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska.

    Syftet med vår undersökning är att bidra till kunskap om hur lärarna säger sig skapa en språkutvecklande undervisning med särskilt fokus på det flerspråkiga klassrummet. Empirin i denna kvalitativa forskningsstudie samlades in genom intervjuer av nio lärare och jämfördes efter analys med forskningen. Resultatet av empirin visar att ett språkutvecklande arbete är centralt i undervisningen, framförallt i det flerspråkiga klassrummet. Det som har visat sig vara framstående i undervisningen är användning av arbetssätt som bjuder in till samtal, varierande användning av språket, beaktande av elevernas olika inlärningsstilar samt användning av olika uttrycksformer. Det framgick att den mest betydelsefulle resursen är studiehandledaren som kan stötta elever både i och utanför klassrummet. Vidare har majoriteten av respondenter deltagit i fortbildningar samt tagit del av forskning som berör språkutveckling.

    Slutsatsen är att lärare skapar undervisning där visuellt stöd är ett grundläggande redskap och använder olika arbetsformer och resurser som stöttar eleverna i deras språkutveckling. Dessutom krävs en medvetenhet kring att språkutveckling och behärskandet av ett andraspråk tar tid. Modersmålets användning som resurs förespråkas tydligt av forskning. Empirin har dock visat att det inte ges utrymme i undervisning genom aktiv tillämpning av modersmålet som stöd på ett sådant sätt som forskning framhåller.

  • 185.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Regnell, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Olika uttryck för kommunikation”: förskollärares uttalanden om kommunikation i mötet med barn och föräldrar på två mångkulturella förskolor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.

    Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.

    Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. Det framkommer även en medvetenhet från pedagogers sida att eventuella kommunikationssvårigheter är något som berör alla parter, även dem själva.

  • 186. Helldén, Karina
    et al.
    Nord, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Framgångsstrategier i arbetet med elever som både har utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - En studie utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med fokus på verksamma pedagogers upplevelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva verksamma pedagogers upplevelser av framgångstrategier i arbetet med elever som både har utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att försöka förstå pedagogernas upplevelser har det sociokulturella samt det relationella perspektivet använts som teoretisk ram. Studiens litteraturöversikt belyser perspektiv på funktionsnedsättningar samt framgångsstrategier med perspektiv på lärande och utveckling. Studien är kvalitativ med inspiration av fenomenologin. Med hjälp av intervjuer ville vi få kunskap om och beskriva vad pedagoger upplever som framgångsstrategier i arbetet med elever som både har utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Resultaten av studien visar sammanfattningsvis att den fysiska lärmiljön bör vara lugn, strukturerad, att eleverna har möjlighet till egna avskärmade platser eller rum samtidigt som det gemensamma utrymmet ger möjligheter till socialt samspel. Lärmiljön bör präglas av goda relationer, delaktighet samt arbetsglädje. Arbetssättet och undervisningen bör vara anpassad utifrån varje elevs förutsättningar. Användning av scheman och bildstöd, förberedelse, hög personaltäthet och att själv tillverka läromedel som är anpassade utifrån varje elevs behov upplever pedagogerna som framgångsstrategier. Studien visar att erfarna pedagoger som är kunniga och trygga i sin profession utvecklar lärmiljöer utifrån en genomtänkt syn på lärande där de sociokulturella och relationella perspektiven är tongivande. Att stärka elevens egna förutsättningar till lärande och socialt samspel upplever pedagogerna som utmaningar då de ser elevens hela livsperspektiv som en given utgångspunkt i sitt arbete. Studien kan bidra till att synliggöra pedagogers upplevelser av framgångsstrategier i arbetet med aktuell elevgrupp samt att bygga upp en bank av kollektivt minne kring möjliga framgångsstrategier.

  • 187.
    Hellmer, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Student autonomy and peer learning: an example2012Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, nr 1, s. 51-54Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This short article presents and describes a transition from "traditional" teaching with knowledge transferred from the teacher to the students in a classroom to a peer-to-peer situation in which the students, with different support, learn from each other. The process and results are encouraging and the peer-to-peer approach will be used and developed further in economics courses.

  • 188.
    Henriksson, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Barngruppen i fokus under inskolning: en studie utifrån pedagogens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.     

  • 189.
    Henriksson, Rebecca
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hedlund, Matilda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Men det finns flickor som puttas och pojkar som är snälla.": En studie om förskollärares förhållningssätt till genus i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under vår utbildning till förskollärare har en nyfikenhet väckts hos oss själva över hur pedagoger arbetar med genus i förskolan och vilka uppfattningar som finns om genus. Vi har använt oss av intervjuer som metod och intervjuat sex legitimerade förskollärare i södra Sverige. Syftet med denna studie har varit att belysa de olika sätten att förhålla sig till genus i förskolan då samma styrdokument gäller i alla förskolor. Läroplanen ger dock tolkningsutrymme för hur arbetet skall gå till, vilket gör att det arbetas på olika sätt i förskola men varje sätt är unikt. I intervjuerna finns inga rätt eller fel utan vi har haft som mål att få förskollärarnas egna spontana tankar kring genus. Arbetets teoretiska ansats är utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, essentionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. I vårt resultat blev det tydligt att förskollärarna kopplar genus och kön som samma betydelse. Vilket vi också kunde koppla till hur de arbetar med jämställdhetsarbete i förskolan. För förskollärarna går genus och jämställdhetsarbete hand i hand i förskolans verksamhet.

  • 190.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad används arbetstiden till?: utvärderingsrapport2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 191.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Nordblad, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    En lärarutbildning med tydlig yrkesinriktning2003Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 109-117Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 192.
    Hjort, Katrin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Den danska gymnasiereformen - mening i galenskapen?: ett diskursanalytiskt perspektiv på lärares arbete2008Ingår i: Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Aili, Carola, Blossing, Ulf, Tornberg, Ulrika, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2008, s. 229-250Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 193.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalificerade samtal mellan handledare i ett VFU-projekt. Presentation på Nätverket ”Specialpedagogik och kvalificeradesamtal” Mälardalens högskola2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 194.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Practitioners' voices regarding pre-school and professional dialogues with student teachers. Paper presented at the EECERA (European Early Childhood Educational Association) Conference, Birmingham 6 - 8 September, 20102010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 195.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    The discourse of the professional pre-school teacher – in a field of tension between creativity and contention. Paper presented at the OMEP European Conference Nicosia, 6-8 May, European University Cyprus2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Sjöberg Larsson, Carita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    VFU-projekt: samtalsguide: vägledning för handledningssamtal i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 197.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Handledares röster om förskolans verksamhet i relation till handledning av lärarstudenter2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 198.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med noteringar för att få syn på vad som händer i undervisningen2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 199.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med öppna uppgifter2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 200.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att utveckla elevernas problemlösningsförmåga2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 151 - 200 av 481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf