hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 3074
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151. Andersson, Lina
    Hur påverkas CellaVision DM1200:s förklassificering av leukocyternas infärgning?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammansättningen av leukocyter i perifert blod varierar med olika sjukdomstillstånd och analys av cellerna är avgörande vid diagnostisering och uppföljning av olika leukemier.  Manuell mikroskopering och utvärdering av leukocyterna är tidskrävande och inte alltid självklar eftersom det krävs personal med hög kompetens och erfarenhet för bedömning av cellerna. En tillförlitlig förklassificering av den manuella differentialräknaren CellaVision DM1200 är därför av stort intresse för att underlätta kvantifiering och klassificering av cellerna. För att se om instrumentets förklassificering påverkades av infärgningen undersöktes färglösningens inverkan genom ändringar i fosfatbuffertens pH. Blodutstryk som härstammade från 10 patientprov färgades in med buffertar med pH 6.0, 6.8 och 7.5. Studien visade på en god positiv korrelation i samtliga pH-justerade buffertar, men med bäst resultat för pH 6.0 och 6.8. CellaVision DM1200:s förklassificering av eosinofila granulocyter påverkades mest av pH ändringar, vilket kan förklaras av deras starkt acidofila granula. 

  • 152.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Linda
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Faktorer som påverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett beteende som uppmärksammas mer och mer i samhället och blir allt vanligare är avsiktligt självskadebeteende. Beteendet är vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna är mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande själsliga problem och det borde därför vara av betydelse för omvårdnadspersonal att kunna se bakom ett självskadebeteende för att hjälpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt självskadebeteende och omvårdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar. Totalt tio artiklar användes och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom ur resultatet, sjukvårdens organisation, personalens kunskap och erfarenhet och tillit. Dessa sågs som faktorer som påverkade samspel och belystes ur patient- och omvårdnadspersonals perspektiv. Slutsats: Samspel mellan patienter och omvårdnadspersonal påverkades av en rad faktorer hos både omvårdnadspersonal och patienter. Ytterligare forskning och kunskap behövs för att öka möjligheterna till ett tillfredställande samspel mellan patienter och omvårdnadspersonal.

  • 153.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Paulsson, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Klinikchefens uppfattning om tandhygienistens kompetens2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vad klinikchefer inom Folktandvården i Region Skåne och Privattandläkarna i Skåne län ansåg om tandhygienistens kompetens. Studien var kvantitativ och bestod av en elektronisk enkät som skickades ut till samtliga klinikchefer inom Folktandvården och Privattandläkarna i Skåne län. Det skickades ut totalt 538 enkäter. Inklusionskriterierna var de klinikchefer som anställt en tandhygienist som tagit sin yrkesexamen under de senaste fyra åren. Tjugonio klinikchefer besvarade enkäten.

    Resultatet av studien visade att klinikcheferna ansåg tandhygienisten kunnig inom parodontologi och kariesdiagnostik. Det var två klinikchefer som önskade att tandhygienisten skulle ha ökad kompetens inom endodonti och pedodonti.

    Klinikcheferna fick svara på en fråga i enkäten om de önskade lägga till något i tandhygienistens kompetensområde och där svarade två klinikchefer att blodsocker- och blodtrycksmätning skulle ingå i tandhygienistens kompetensområde.

    Slutsatsen av studien visar att merparten av klinikcheferna ansåg att tandhygienisterna hade bra kompetens inom sitt arbetsområde. På grund av låg svarsfrekvens måste reultatet tolkas med stor försiktighet.

  • 154.
    Andersson, Linneá
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Eriksson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under och efter bröstcancerbehandling2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Kvinnorna kunde få stöd från olika personer i omgivningen och på olika sätt. Det som var gemensamt var att alla upplevde att de behövde mycket stöttning för att ta sig igenom sjukdomen. De flesta var nöjda med sin behandlingsperiod men de som inte fick rätt stöd önskade att de hade fått det. Diskussion: Det var viktigt för kvinnorna att få stöd under och efter en bröstcancerbehandling. Det som prioriterades var att bli lyssnad på, få relevant information, kunna ställa frågor och att någon brydde sig om dem. Slutord: Sjuksköterskan ställs inför en utmaning i mötet med en patient som är med om en svår livskris och ska försöka göra upplevelsen så bra som möjligt. Får patienten tillräckligt med stöd kan detta innebära att denna tar sig igenom sjukdomen lättare.

  • 155.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Jonsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Upplevelsen av stöd i hälsofrämjande arbete - en intervjustudie med Swedbanks hälsoombud2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att uppnå jämlik hälsa för alla är arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan når en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hälsofrämjande arbete genom Bankhälsan Friskvård, som i sin tur använder hälsoombud på bankkontoren. Vårt syfte med studien var att studera Swedbanks hälsofrämjande arbete genom hälsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp självförmåga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhåller sig alla till arbetsplatsen och har använts för att sätta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgångspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lärande och det salutogena perspektivet. Metoden som använts var intervju som analyserats kvalitativt. Resultaten visade att hälsoombuden upplevde stöd genom uppskattning, tid samt utbildning och inspiration. Swedbanks ledning och chefer hade under senare år visat allt mer intresse för hälsoombudens arbete men hälsoombuden upplevde ändå att uppskattningen inte var tillräcklig. Hälsoombuden uppgav att de inte hade någon avsatt tid för hälsofrämjande arbete vilket de upplevde frustrerande. Utbildning och inspiration kom från Bankhälsan Friskvård samt andra hälsoombud och var uppskattad. Våra slutsatser är att om det hälsofrämjande arbetet på Swedbank ska fortsätta ge goda resultat behöver hälsoombuden få bättre stöd i sin arbetsinsats. Exempelvis ger organisationen dubbla budskap till hälsoombuden vilket vi anser måste åtgärdas. Bättre utbildning skulle också ge hälsoombuden större förståelse för motgångar i det hälsofrämjande arbetet.

  • 156.
    Andersson, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Svensson, Karina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Adolescents' knowledge, attitudes and beliefs about HIV/AIDS at a college in Zambia2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background: The HIV-pandemic is a global concern. Everyday about 6000 adolescents become infected with HIV. The HIV-prevalence in Zambia among adolescents, between 15-24 years, were 3,8% for men and 12,7% for women in year 2005. Aim: The aim of this study was to explore adolescents` knowledge, attitudes and beliefs about HIV/AIDS in Livingstone in Zambia. Method: The sample consisted of 67 adolescents, 33 males and 34 females in age 15-24 years. The study design was mainly quantitative, using a questionnaire-based approach with both closed and opened questions. Data was analyzed by using SPSS and content analysis. Result: The result indicates a general high level of knowledge. The narratives expressed both a deep worry for the severity of the HIV epidemic, but also indicating optimism for change. Conclusion: The participants were hesitant concerning change. The complexity of the issue was clear, information about condoms and change of attitudes and beliefs are important, but in addition poverty has to be acknowledged in order to be able to fight HIV.

    Bakgrund: HIV- pandemin är en global angelägenhet. Varje dag smittas runt 6000 ungdomar med HIV. 2005 var HIV förekomsten bland Zambiska ungdomar, 15-24 år, 3,8 % för män och 12,7 % för kvinnor. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap, attityder och föreställningar angående HIV/AIDS i Livingstone i Zambia. Metod: Studiedeltagarna bestod av 67 ungdomar, 33 män och 34 kvinnor i åldrarna 15-24 år. Studiens design var kvantitativ, baserad på en enkät med slutna samt öppna frågor. Resultatet analyserades med SPSS respektive innehållsanalys. Resultat: Reultatet visade på en generell hög kunskap. Informanterna uttryckte både en djup oro över HIV-epidemins utbredning, men även en positiv antydan om förändring.

    Slutsats: Deltagarna visade en ambivalens inför förändring. Det framkom att mer och bättre information om bland annat kondomer är viktigt samt en förändring av attityder och föreställningar. För att uppnå förändring måste helhetsperspektiv inklusive fattigdomsanalys inkluderas.

  • 157.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Block, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Att vara närstående till en person som har schizofreni - en litteraturstudie 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjukdomen schizofreni innefattas av symtom såsom vanföreställningar, vrede och apati samt har en hög självmordsprevalens. Närstående får ofta en minskad livskvalitet pga. de stora påfrestningar de utsätts för. De behöver stöd från vården för att orka vara delaktiga i den sjukes liv. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som har schizofreni och på så vis öka sjuksköterskans förståelse för denna individgrupp. Metod: En allmän litteraturstudie över tidigare genomförda empiriska studier. Resultat: De negativa upplevelserna var dominerande och innefattades bl.a. av oro för vredesutbrott, sorg över den sjukes förändrade personlighet, skuldkänslor över att själv vara frisk och brist på stöd från sjukvårdspersonal. Positiva upplevelser beskrevs bl.a. som hopp om framtiden, acceptans av sjukdomen, stöd från vänner och personlig utveckling. Slutsats: Sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal behöver en ökad kunskap och förståelse om de närståendes situation för att kunna stödja och handleda dem. Adekvat stöd uppnås genom lyhördhet, öppenhet och beredskap för de närståendes behov.

    Background: Schizophrenia includes symptoms suchlike misconceptions, rage and apathy and has a high prevalence of suicide. Next of kin often gets a reduced quality of life because of the strains they are exposed to. They need support from health services so they can manage to be a part of the ill person’s life. Aim: Describing experiences of being next of kin to a person with schizophrenia and there by increase the nurse’s understanding to this group of individuals. Method: An ordinary literature review of empirical studies. Findings: The negative experiences were dominated and included e.g. worry about outbursts of rage, sadness for the changed personality of the mentally ill person, feelings of guilt for not being ill and lack of support from health carers. Positive experiences were described e.g. as hope for the future, acceptance of the illness, support from friends and personal development. Conclusion: To be able to support and guide next of kin, nurses and other health carers need an increased knowledge and understanding of their situation. Adequate support is obtained by being sensitive and open but also to have readiness for the needs of next of kin.

  • 158. Andersson, Magdalena
    et al.
    Ekwall, Anna K
    Department of Health Sciences and the Vårdal Institute, Lund.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences and the Vårdal Institute, Lund.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences and the Vårdal Institute, Lund.
    The experience of being next of kin to an older person in the last phase of life2010Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 8, nr 1, s. 17-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of the study was to investigate the experience of being next of kin to an older person in the last phase of life as narrated after the older person's death.

    METHOD: Qualitative interviews were performed with the next of kin (n = 17) to people aged 75 years and older who had recently died and had received help and/or care from the municipality in the last phase of life. Eleven women and six men participated, of whom seven were spouses, nine were children, and one was a grandchild. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The experience of the next of kin could be understood as being a devoted companion during the transition toward the inevitable end, embracing the categories of living in the shadow of death; focusing on the needs of the dying person, making adjustments to everyday life; feeling the major responsibility; struggling with the health and social care system; and gaining strength from support.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Being next of kin to an old person at the end of life means being a devoted companion during the transition toward the inevitable end, including the feeling of bearing the major responsibility and the need to be acknowledged by professionals. This study points to the importance of having access to professional care when it is needed, to complement and support the next of kin when his or her own resources and strength falter. This also includes support to enable the next of kin to remain involved in the care of his or her loved ones, thereby fulfilling their own wishes.

  • 159.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Department of Health Sciences and The Vårdal Institute, The Swedish Institute For Health Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Health Sciences and The Vårdal Institute, The Swedish Institute For Health Sciences, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences and The Vårdal Institute, The Swedish Institute For Health Sciences, Lund University.
    Health care consumption and place of death among old people with public home care or in special accommodation in their last year of life2007Ingår i: Aging Clinical and Experimental Research, ISSN 1594-0667, E-ISSN 1720-8319, Vol. 19, nr 3, s. 228-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS:Developing care for older people in the last phase of life requires knowledge about the type and extent of care and factors associated with the place of death. The aim of this study was to examine age, living conditions, dependency, care and service among old people during their last year of life, but also their place of death and factors predicting it.

    METHODS:The sample (n=1198) was drawn from the care and services part of the Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Criteria for inclusion were being 75+ years, dying in 2001-2004, and having public care and services at home or in special accommodation.

    RESULTS:In the last year of life, 82% of persons living at home and 51% living in special accommodation were hospitalized; median stays were 10 and 6.7 days respectively. Those living at home were younger and less dependent in ADL than those living in special accommodation. Those living at home and those having several hospital stays more often died in hospital. In the total sample, more visits to physicians in outpatient care predicted dying in hospital, whereas living in special accommodation and PADL dependency predicted dying outside hospital.

    CONCLUSIONS: Old people in their last year of life consumed a considerable amount of both municipal care and outpatient and in-hospital medical care, especially those living at home, which in several cases ended with death in hospital.

  • 160.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Department of Health Sciences, Division of Gerontology and Caring Sciences, Lund.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Health Sciences, Division of Gerontology and Caring Sciences, Lund.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Health Sciences, Division of Gerontology and Caring Sciences, Lund.
    Old people receiving municipal care, their experiences of what constitutes a good life in the last phase of life: a qualitative study2008Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 45, nr 6, s. 818-828Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Old people's life situation when receiving municipal help and care in their last period of life is sparsely investigated from their own perspective.

    Objective

    The aim of this study was to investigate the experiences of aspects that bring about a good life in the last phase of life among people (75+ years) receiving municipal care.

    Participants

    Older people living in a municipality in Southern Sweden being 75 years or older, receiving help and/or care from the municipality, and having a life-threatening disease and/or receiving palliative care were asked to participate. In all 17 people, 10 women and 7 men, aged 78–100 years were included.

    Methods

    Qualitative interviews, with the emphasis on their present life situation especially what brought about a good life, were performed. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Results

    The experience was interpreted to be Turning inwards to come to peace with the past, the present and approaching death while being trapped by health complaints. Six categories embraced the experience of aspects that constitute a good life in the last phase of life: Maintaining dignity, Enjoying small things, Feelings of “being at home”, Being in the hands of others, trying to adjust, Still being important for other people and Completing life while facing death.

    Conclusion

    This study confirm theories suggesting that the last phase of life in old age meant focusing inwards, reflecting on the entire life as a way of completing it as well as enjoying small things and also viewing oneself in the perspective of contributing to the future. It also indicated that this phase of life meant being trapped by health complaints and functional limitations. The struggle to maintaining dignity as opposed to being in the hands of others implies that the concept of palliative care may be useful as a framework for providing nursing care to very old people, especially at the end of life.

  • 161.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Vårdalinstitutet.
    Hallberg, Ingalill R
    Vårdalinstitutet.
    Edberg, Anna-Karin
    Vårdalinstitutet.
    The final period of life in elderly people in Sweden: factors associated with QOL2006Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 12, nr 6, s. 286-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Whether elderly people in the final period of life have a high quality of life (QOL) and what factors relate QOL in this context, is not well known. The aim of this study was to examine the final period in life in elderly people (75 years or older) in need of help with instrumental activities of daily living (ADL), with the focus on quality of life, sense of coherence (SOC), health complaints and self-reported diseases. Also to investigate factors associated with QOL and factors predicting mortality. The sample consisted of 411 people, fifty of the respondents (the study group) had died within 1 year of data collection. The results showed that the study group had lower QOL than the comparison group. More admissions to hospital as well as the number of health complaints present negatively affected QOL for all respondents. Factors that predicted mortality included older age and higher number of health complaints.

  • 162.
    Andersson, Malena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Thorell, Karin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Attityder till friskfaktorer på arbetsplatsen - En enkätstudie bland personal på Högskolan Kristianstad/Attitudes towards factors of well-being at the workplace – a questionnaire survey among personnel at Kristianstad University 2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    For a long period of time there has been an extensive documentation of how things are presumed not to be at our workplace. However there is little knowledge on how it is supposed to be, what makes us feel good and what makes us retain our well-being. The aim of this study was to survey the attitudes towards factors of well-being at the workplace among personnel at four institutions at Kristianstad University. The work method used in this study is quantitative and a questionnaire survey was carried out to produce an overall picture. The majority considered praise from manager and the opportunity of development discussions of great importance. During the development discussion the majority considered feedback on work achievements the topic of most importance to discuss. Stress management was found to be the pre-eminent benefit to be offered from the employer. Women had a more positive attitude towards factors that promote health in the relationship between the co-workers. In general women also had a more positive attitude towards factors that promote health in the assignment. The result of our study raises attitudes towards health promoting factors, and could indicate the direction for pursued health promoting work in the workplace. To enable an organization, and its employees, to develop and grow according to their attitudes, they will need opportunities to reflect and learn.

  • 163.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rubin, Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Patienters erfarenheter och behov av informationsgivning gällande sexualliv vid hjärt- och kärlsjukdom: en litteraturstudie ur ett patientperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och många av de drabbade får även problem med sexuallivet. En persons sexualliv är kopplat till upplevelser av hälsa och en av sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv undersöka aspekter av informationsgivning gällande sexuallivet hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar.

    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Resultatet sammanställdes med hjälp av manifest innehållsanalys.

    Resultat: Patienters behov och erfarenheter samt önskemål gällande information beträffande sexualliv varierar. En del patienter upplever att erhållen information rörande sexualliv är tillräcklig medan andra upplever att informationen är både otillräcklig och inadekvat. Patienterna önskade en kombination av både skriftlig och muntlig information. Det framkom också att patienter kan uppleva skam och blygsel i samband med att information beträffande sexualliv ges.

    Slutsats: Information gällande sexualliv till patienter med hjärt- och kärlsjukdomar bör utformas individuellt utifrån den enskilda patientens behov.

  • 164.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Collin, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier och två underkategorier framträdde som essentiella för sjuksköterskors attityder till övervikt. Huvudkategorierna var: Sjuksköterskors attityd och erfarenhet av patienter med övervikt, Sjuksköterskors attityd till patienter i relation till sin egen vikt, Sjuksköterskors attityd på grund av osäkerhet och rädsla samt Sjuksköterskors attityd till att ta upp ämnet övervikt med patienter. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att ökad kunskap och ökad reflektion kan hjälpa sjuksköterskor att vara professionella och neutrala i mötet med personer med övervikt.

  • 165.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Chanette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Omvårdnad av patienter med cancer inom palliativ vård: en litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancersjukdom är bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter i Sverige. Målet med omvårdnaden inom palliativ vård är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med är smärta och flertalet patienter inom palliativ vård har behandlingskrävande smärta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast står närmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad inom palliativ vård av patienter med cancer. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på en analys av tio vetenskapliga empiriska studier inom ämnesområdet. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: sjuksköterskans erfarenhet av att använda och söka kunskap, att främja livskvalitet, att stödja anhöriga samt oförmåga att påverka. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskan har kunskapsbrist vid omvårdnad av patienter med cancer inom palliativ vård. Det är främst inom behandling av cancerrelaterad smärta som kunskapsbrist förekommer. Genom litteraturstudien kan sjuksköterskor få ökad kunskap om vilka erfarenheter deras kollegor har inom ämnesområdet för att själva utvecklas och kunna erbjuda god omvårdnad av patienter inom palliativ vård.

  • 166.
    Andersson, Nilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Margela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lidande och sorg: vad upplever närstående som stödjande från sjuksköterskan?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svårt sjuka patienter och deras närstående. När någon är sjuk involveras hela familjen. Det är då viktigt att närstående får hjälp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstår och då spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur närstående upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till svårt sjuka patienter ansåg att rak och ärlig information från sjuksköterskan var av största vikt. Att känna sig sedd, respekterad, trygg och omhändertagen var andra viktiga faktorer som bidrog till att närstående upplevde att de fick tillfredställande stöd från sjuksköterskan. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan visar att hon bryr sig om närstående och vågar fråga hur de vill ha hjälp i sin sorg och sitt lidande. Sjuksköterskan bör också hjälpa närstående att upprätthålla ett visst hopp även i svåra situationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och träning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med sorg och lidande.

  • 167.
    Andersson, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur idrottsläraren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Motivation är ett ord som är väl bekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för deras skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till fysisk aktivitet finns idrottsläraren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Metod: Kvalitativ ansats har valts för studien, detta genom individuella intervjuer med sex idrottslärare. Resultat: Resultatet visade att idrottsläraren kan spela en stor roll i olika arbetsformer när det gäller att motivera eleverna. Genom kommunikation, elevanpassad undervisning och stöd hjälper läraren sina elever att utveckla intresse för fysisk aktivitet och en rörelseglädje, vilket kan vara grunden till ett liv där fysisk aktivitet och hälsa är i fokus. Läraren kan bidra till bättre självkänsla genom att ge positiv feedback till eleverna samtidigt få dessa elever att lyckas med uppgiften. En viktig del är att undervisningen har olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. Genom temadagar får eleverna möjlighet att hitta en aktivitet som de tycker är intressant och rolig. Metoder för att motivera sina elever är genom beröm, uppmuntran, feedback och entusiasm. Motiverade och intresserade elever i ämnet idrott och hälsa är grunden till ett livslångt lärande. Slutsatsen: Idrottslärarna försöker sträva efter att väcka ett större intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det kom också fram att idrottsläraren måste vara väldigt noggrann med sin tolkning av läroplanen och med utformning av sin planering. Idrottsläraren formade elevernas intresse genom temadagar där eleverna fick delta och se flera olika aktiviteter för att väcka elevens intresse.

  • 168.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Håkansson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Spädbarnsskrik: pappors upplevelse av skrikperioden2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Spädbarnsskrik associeras med intensiv gråt hos spädbarnet. Som pappa kan skrikperioden upplevas påfrestande. Specialistsjuksköterskan på barnhälsovården kan erbjuda vägledning och stöd i föräldraskapet. Huruvida spädbarnsskriket påverkar papparollen är inte väl studerat Syfte: Att beskriva pappors upplevelser och erfarenheter av spädbarnsskrik under spädbarnets första sex månader Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta pappor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: I resultatet framkom att papporna upplevde en otillräcklighet under skrikperioden. Otillräcklighet i kunskap om spädbarnsskrik, som pappa och i relationen till spädbarnets mamma. Stödet under skrikperioden var betydelsefullt. Det erhållna stödet var främst från spädbarnets mamma samt från socialt nätverk och sjukvården Slutsats: Pappan vill vara delaktig och medverka på BHV. Specialistsjuksköterskan kan uppmärksamma den otillräcklighet och det stöd pappan efterfrågar. Med pappagrupper skapas en möjlighet för pappan att utbyta erfarenhet med andra pappor sina upplevelser av spädbarnsskrik.

  • 169.
    Andersson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Man behöver inte spela med de bästa för att vinna": En intervjustudie om hur flickors självförtroende konstrueras inom flickfotbollen2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten.

  • 170.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Användning av en munbedömningsguide på inneliggande sjukhuspatienter2003Ingår i: Svensk sjukhustandläkartidning, ISSN 0348-0011, Vol. 28, nr 1, s. 23-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 171.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Assessments of oral health status in frail patients in hospital2004Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The general aims of this thesis were to evaluate the usefulness of an oral assess¬ment guide and to determine the oral health status among frail patients in hospital settings. A further aim was to analyze possible factors that may be associated with oral health status, with special focus on the relationship between oral health and nutritional status among elderly rehabilitation patients. The Oral Assessment Guide (OAG) was used in patients with haematological malignancies undergoing chemotherapy. In further studies a Revised Oral Assessment Guide (ROAG) was used among geriatric rehabilitation patients. The inter-rater reliability of the OAG between registered nurses at the ward and a dental hygienist (DH) was good, as well as between a registered nurse and a DH using ROAG. Problems in the oral cavity were detected in all patients with haematological malignancies undergoing chemotherapy. Problems related to mucous membranes, teeth and/or dentures were most frequent. Oral health problems were also a frequent finding among the geriatric rehabilitation patients. The frequency of oral health problems was significantly lower at discharge compared to admission. Oral health problems were more often found among patients that stayed for longer periods at the hospital, were more dependent on help with daily activities and suffered for dysphagia, than among the healthier patients. Oral health problems were more common among the patients being at risk of undernourishment, suspected to be or severely undernourished (UN), than among the well-nourished patients. Problems in oral health status were significantly associated with the occurrence of respiratory diseases, living in special accommodation, being UN and being a woman. The highest Odds Ratio (OR) was found in problems with gums in relation to the occurrence of respiratory diseases (OR 8.9; 95 % CI 2.8-27.8). OAG as well as ROAG were found to be useful for assessing oral health status in frail patients at hospital. Oral health problems were a frequent finding among the patients. The use of an oral assessment tool on a routine basis may facilitate the detection of problems which otherwise can be hidden, and can serve as a guide for initiating individualised oral health procedures.

  • 172.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att åldras - ökad risk för sämre tandhälsa?2012Ingår i: Ä. En tidning för Riksföreningen sjuksköterskan inom äldrevård, ISSN 2001-1164, Vol. 2, s. 70-72Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 173.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Bedömning av munstatus2006Ingår i: Munvård inom vård och omsorg / [ed] Öhrn, Kerstin, Andersson Pia, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 23-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 174.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Evaluation of oral health status using an oral assessment guide in geriatric rehabilitation patients and in patients with haematological malignancies2002Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Evaluation of oral health status using an oral assessment guide on geriatric rehabilitation patients and in patients with haematological malignancies2003Ingår i: The first national conference on dental hygiene research in Sweden / [ed] Hovius, Marjolin, 2003, s. 180-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 176.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Implementering av en munbedömningsguide på äldre patienter inneliggande på sjukhus2004Ingår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 24, s. 25-27Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 177.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Kvalitatsindikatorer för munhälsa2013Ingår i: Kvalitatsindikatorer inom omvårdnad: Svensk sjuksköterskeförening / [ed] Ewa Idvall, Stockholm: Gothia Förlag AB, 2013, 6, s. 30-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 178.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap III. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Munhälsa2014Ingår i: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Anna-Karin Edberg, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 301-331Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 179.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Munhälsa2013Ingår i: Ortopedisk vård och rehabilitering / [ed] Ami Hommel, Carina Bååth, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 113-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Munhälsa2009Ingår i: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Edberg, Anna-Karin, Wijk, Helle, Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 349-380Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Munhälsa och ätandet2006Ingår i: Munvård inom vård och omsorg / [ed] Öhrn Kerstin, Andersson Pia, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 53-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 182.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Munhälsans inverkan på ätandet2003Ingår i: Westergren, Albert (red.), Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur , 2003, s. 55-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 183.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Munhälsostatus hos patienter som vårdas på sjukhus2004Ingår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 96, nr 10, s. 62-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 23 april 2004 försvarade tandhygienist Pia Andersson avhandlingen ”Assessments of oral health status in frail patients in hospital” vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Fakultetsopponent var professor Tony Axéll, Specialisttandvården, Halmstad. Handledare under avhandlingsarbetet har varit professor Stefan Renvert, Högskolan Kristianstad och professor Ingalill Rahm Hallberg, Vårdalinstitutet, Lund. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utvärdera ett formulär för att bedöma munhälsan på patienter som låg inne på sjukhus och att undersöka förekomsten av problem i munnen. På äldre patienter inom rehabilitering undersöktes dessutom om det fanns samband mellan munhälsostatus och relaterade faktorer som ålder, kön, boendeform, civilstånd, sjukdomsorsak vid inskrivning till avdelningen, läkemedelsintag, funktionsstatus och nutritionsstatus med fokus på sambandet mellan munhälsostatus och nutritionsstatus.

  • 184.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Munvård hos äldre vid olika sjukdomstillstånd2006Ingår i: Munvård inom vård och omsorg / [ed] Öhrn Kerstin, Andersson Pia, Lund: Studentlitteratur , 2006, s. 83-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 185.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Oral health status in geriatric rehabilitation patients2004Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 2, nr 1, s. 45-45Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Utvärdering av munhälsostatus med användning av en munbedömningsguide på geriatriska patienter och på patienter med maligna blodsjukdomar2003Ingår i: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 23, nr 1, s. 23-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 187.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Vidgade perspektiv inom oral hälsa2011Ingår i: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 31, nr 2, s. 52-53Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Bjurbrant Birgersson, Ann-Marie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Wårdh, Inger
    Institutionen för odontologi, avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet.
    Kvalitetsindikatorer för munhälsa2007Ingår i: Idvall, E. (red), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad, Stockholm: Gothia , 2007, s. 45-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 189.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Friman, Göran
    Nordling, Monica
    Folktandvården Jönköpings län.
    Externt munhälsoarbete för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar2011Ingår i: Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning - barn, vuxna och äldre: konsensusarbete för effektivare munhälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning / [ed] Pia Grabe och Inger Wårdh, Göteborg: Mun-H-Center förlag , 2011, , s. 106-125s. 106-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 190.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Hakeberg, Magnus
    Research Center, Public Dental Service, Region Västra Götaland.
    Abrahamsson, Kajsa H.
    Department of Periodontology, Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Psychometric properties of the Dental Hygienist Anxiety Scale in a group of general dental patients2013Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 71, nr 3-4, s. 877-882Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective.  The aim of the present study was to evaluate the psychometric properties of the Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) in a sample of adult general dental patients.  Materials and methods.  The DHAS is a questionnaire adapted to assess fear and anxiety of dental hygienist (DH) treatment. The DHAS contains four items and the sum of scores range from 4 (no anxiety) to 20 (extreme fear). A convenient sample of 80 patients in treatment at two DH programs in Sweden were consecutively included in the study. The DHAS was distributed together with questions regarding self-perceived oral health and experience of dental care at the first visit after a clinical examination performed by a DH. Re-test assessments of DHAS were conducted ∼ 2 weeks later in conjunction with the next visit to the DH before treatment (scaling session).  Results.  The results verified a significant positive correlation between the average DHAS sum of scores and global fear of DH and dentist treatment, perceived pain during the last DH treatment and female gender. The DHAS sum of scores had a high internal consistency, Cronbach's  coefficient of 0.89 and 0.87 at the first and at the second assessment, respectively. The test-re-test reliability of the DHAS sum of scores was acceptable, with an intra-class coefficient of 0.82 and Kappa coefficients between 0.49-0.78 for the four single items in the DHAS. Conclusions.  These results suggest that the DHAS has acceptable psychometric proprieties and is a valid and reliable scale to assess anxiety in DH treatment.

  • 191.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hakeberg, Magnus
    University of Gothenburg.
    Karlberg, Gunn
    Karlstad University.
    Östberg, Anna-Lena
    Karlstad University.
    Clinical correlates of oral impacts on daily performances2010Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 8, nr 3, s. 219-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of this study was to investigate the associations between oral health measures and oral health-related quality of life as captured by OIDP (oral impacts on daily performances).

    METHODS: The study was performed in three dental clinics in Sweden and included 204 patients, 43.8% men and 56.2% women (aged 20-86 years), consecutively recruited in connection with their routine dental examination. The patients were interviewed using the OIDP followed by a clinical examination. Four bite-wing radiographs were taken in two of the clinics (n = 154). A self-administered questionnaire provided information about socio-economic data.

    RESULTS: Subjects >or=60 years had significantly more missing teeth, lesser maximal jaw opening, higher number of sites with alveolar bone loss and proportionally more filled teeth than younger individuals. Impacts related to the oral health that affected their daily life were reported in 39.7%. Multivariate logistic regressions analysis showed that missing teeth (>or=10) and a limited jaw opening (<40 mm) were significantly associated with having one or more impact as measured with the OIDP [odds ratio (OR) 6.50, 95% CI 1.48-28.43 and OR 2.87, 95% CI 1.03-7.96, respectively].

    CONCLUSIONS: Individuals with diminished functional oral health status (missing teeth and limited jaw opening) had significantly more often one or more oral impacts on daily life than those with fewer than 10 missing teeth and a jaw opening >or=40 mm. The OIDP instrument may be valuable for use in routine dental check-ups in patients with related problems to determine possible oral impacts on daily life.

  • 192.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Johannsen, Annsofi
    Arbete mot tobaksbruk kartläggs2009Ingår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 101, nr 7, s. 62-63Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att tandvårdspersonal har bristande kunskaper i hur man hjälper patienter att sluta röka och snusa. En studie pågår därför för att öka kunskapen om metoder för tobaksavvänjning.

  • 193.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och Folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Johannsen, Annsofi
    Karolinska Institutet.
    Dental patients' perceptions and motivation in smoking cessation activities2016Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 74, nr 4, s. 285-290Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The aim of the present study was to investigate smokers' perceptions of and motivation for smoking cessation activities in dentistry.

    Materials and methods

    Patients who smoked were consecutively recruited from general as well as specialist dental care clinics in Sweden. After a dental visit the patients completed a questionnaire about self-perceived oral health, smoking habits, motivation, reasons to quit and not to quit smoking, support to quit, smoking cessation activities and questions about smoking asked by dentists and dental hygienists.

    Results

    The sample consisted of 167 adult patients (≥ 20 years) who smoked daily. During the last 6 months, 81% of the patients had experienced oral health problems. The most common complaints were discolourations of the teeth, periodontal problems and dry mouth (38%, 36% and 33%, respectively). Improved general health was a major reason to quit smoking (89%). It was also stated that it was important to avoid oral health problems. 71% of the patients preferred to quit by themselves and 16% wanted support from dentistry. High motivation to quit smoking was reported by 20%. Occurrence of periodontitis during the last 6 months was significantly associated with being highly motivated to stop smoking (OR = 3.0, 95% CI = 1.03-8.55).

    Conclusions

    This study revealed that, although it was important to quit smoking to avoid oral health problems, the patients were not aware that tobacco cessation activities can be performed in dentistry. Periodontal problems seem to be the most motivating factor among the patients who were highly motivated to stop smoking.

  • 194.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Johannsen, Annsofi
    Karolinska institutet.
    Tandhygienisters arbete med tobaksavvänjning2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets syfte var att kartlägga tandhygienisters utövande av tobaksavvänjning i behandling av patienter som röker och/eller snusar, samt att undersöka deras inställning till tobaksavvänjning i förhållande till olika tillstånd i munhålan. Syftet var också att genom intervjuer beskriva yrkesgruppens uppfattningar om och erfarenheter av arbetet med tobaksavvänjning i patientbehandling. Målet med projektet har varit att implementera kunskaper om tobaksavvänjning i utbildningen till tandhygienist utifrån exempel från tandhygienistens verksamhet.

    Projektet har genomförts vid tandhygienistutbildningarna Högskolan Kristianstad och Karolinska institutet i Stockholm från hösten 2008 till och med 2010. En enkät som innehöll 25 frågor skickades till 400 tandhygienister som slumpmässigt valdes ut från medlemsregistret i Sveriges tandhygienistförening. Enkäten besvarades av 232 tandhygienister (58%). Tolv tandhygienister intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Dessutom har kursplaner granskats och innehållet av undervisningen om tobak utvärderats vid de båda lärosätena.

    Resultatet av enkäten visade att 45% av tandhygienisterna hade utbildning i tobaksavvänjning. I stort sett samtliga av dem tillfrågade patienter som rökte eller snusade om deras tobaksbruk, de informerade om tobakens skadliga effekter och frågade om motivationen till att sluta använda tobak. Sextiofyra procent av tandhygienisterna uppgav att de arbetade aktivt för att få patienterna att sluta röka eller snusa. Avsaknad av tid, otillräcklig kompetens och erfarenhet uppgavs vara hinder till att bedriva tobaksavvänjning. Skrivna riktlinjer för tobaksavvänjning och utbildning i detta område efterfrågades av 53% respektive 37%. Samtliga tandhygienister tyckte att det var viktigt att bedriva rökavvänjning på patienter som har tandlossning och tandimplantat, 58% uppgav att de utförde rökavvänjning på patienter som har tandlossning och 31% att de utförde det på patienter med tandimplantat.

    Resultatet av intervjuerna visade att tobaksavvänjning kan beskrivas som osynligt i munhälsoarbetet. Det integrerades i andra behandlingsåtgärder, eftersom det saknas debiteringskod i tandvårdens ekonomiska system för åtgärder mot tobaksbruk. Tandhygienisterna frågade sina patienter om deras tobaksbruk vid varje behandlingstillfälle och försökte få dem motiverade till att sluta. Deras förhållningssätt för att få sina patienter att upphöra med att röka eller snusa präglades av en helhetssyn. De hade fokus på etiska aspekter, som patientens självbestämmande och att deras egna handlingar skulle ha ett gott syfte för såväl patienten som för samhället. Flera av dem som intervjuades betonade att de var aktsamma för att inte förstöra sin goda relation till patienten. De tolkade patienterna utifrån hur motiverade de var till att sluta röka eller snusa och utgick från detta i sitt arbete. Kunskap om olika metoder för att få patienter att upphöra med sitt tobaksbruk upplevdes vara betydelsefullt för att bedriva ett bra arbete med tobaksavvänjning.

    Granskning av kursplaner och utvärderingar vid de båda lärosätena visade att utbildningens innehåll om tobaksavvänjning hade brister. Det framkom att det framförallt fanns brister i den praktiska tillämpningen och att denna del behövde få utökat utrymme i utbildningen.

    Projektet har lett till förändringar av tobaksinnehållet i kursplaner vid tandhygienistutbildningarna på respektive lärosätet för att förbättra undervisningen. Projektet har också resulterat i att de studerande kommer att få utbildning som kan erbjuda dem diplomering i tobaksavvänjning enligt standard hos Yrkesföreningar mot tobak. Därigenom stärks de för att i sin framtida yrkesroll kunna arbeta med att avvänja patienter från tobaksbruk. Ett hinder för att tandhygienister ska kunna utföra tobaksavvänjning är debiteringen, eftersom patienter får betala en högre avgift om avvänjningen sker inom tandvården, jämfört med inom hälso- och sjukvården för samma åtgärd. Detta kan innebära att patienter avböjer erbjudande som ges av tandhygienister. Det är därför angeläget att ekonomiska och organisatoriska förutsättningar ges, så att tobaksavvänjning kan bedrivas inom tandvården. Denna arena är betydelsefull för främjande av folkhälsan och åtgärden når en stor grupp människor eftersom en hög andel av befolkningen besöker tandvården regelbundet.

  • 195.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap III. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL).
    Kavakure, Jules
    Region Skåne.
    Lingström, Peter
    Sahlgrenska akademin, Göteborg.
    The impact of oral health on daily performances and its association with clinical variables in a population in Zambia2017Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 15, nr 2, s. 128-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to investigate oral impacts on daily performance and to relate these data to oral clinical variables.

    Material and methods: The study was performed at a dental clinic in Livingstone, Zambia, and included 78 subjects (mean age 28, range 15–48 years) consecutively recruited in connection witha dental care visit. Data were collected through a structured interview using the Oral Impacts on Daily Performances (OIDP) index measuring oral health-related quality of life followed by a clinical examination.

    Results: Oral health affected one or more daily performances during the last 6 months for 61.5% of the subjects. ‘Difficulty of eating and enjoying food’ was the performance reported most frequently (42.3%), and ‘speaking and pronouncing clearly’ was least often reported (10.3%). DMFT was 3.8, 3.6 (mean  SD; range0–15). A majority of the individuals had periodontal pockets ≥4mm (mean 4.3, 2.6) (94.9%) and gingival bleeding on probing >20%(88.5%). Two or more decayed teeth were shown to be significantly associated (OR 4.6, CI 1.2–17.1) with one or more oral impacts on daily performances in a multivariate logistic regression analysis.

    Conclusions: This study shown that there is a significant association between decayed teeth and oral impacts on daily performances. More research is needed, however, for deeper understanding of oral health problems and their impacts on daily life in Zambia.

  • 196.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lingström, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att åldras - ökad risk för karies?2008Ingår i: Dentalmagazinet, ISSN 2000-0073, nr 1, s. 33-36Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 197.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Persson, Lena
    Centre for Caring Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill
    Centre for Caring Sciences, Lund University.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Testing an oral assessment guide during chemotherapy treatmen in a Swedish care setting: a pilot study1999Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 8, nr 2, s. 150-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Oral complications are common in patients with haematological malignancies who undergo chemotherapy treatment. A pilot study including 16 haematological patients was carried out to evaluate the oral status using an Oral Assessment Guide (OAG) and to test the reliability of the OAG. The oral assessments were made daily by registered nurses at a Department of Internal Medicine in Sweden. Once a week a dental hygienist made the oral assessments independent of the registered nurses in order to provide data for calculations of inter-rater reliability. All patients had varying degrees of alterations in the oral cavity, especially in the mucous membranes, teeth/dentures and gums. The inter-rater agreement between the nurses and the dental hygienist was good for saliva and swallow, and moderate for voice and gums. Assessments to detect alterations in the oral cavity afford the opportunity for early and individualized interventions and may decrease the risk of oral infections. It is necessary to train the nurses to ensure high levels of reliability in the oral assessments. The OAG seems to be a reliable and clinical useful tool for assessing the oral cavity status and determining changes.

  • 198.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Lorefält, B.
    Department of Medicine and Care, Division of Nursing Science, Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    Unosson, M.
    Department of Medicine and Care, Division of Nursing Science, Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Oral health problems in elderly rehabilitation patients2004Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 2, nr 2, s. 70-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A combination of poor oral hygiene and dry mouth may be hazardous to the oral health status. However, systematic assessments in order to detect oral health problems are seldom performed in the nursing care of the elderly. The aims of this study were to investigate the occurrence of oral health problems measured using the Revised Oral Assessment Guide (ROAG) and to analyse associations between oral health problems and age, gender, living conditions, cohabitation, reason for admission, number of drugs, and functional and nutritional status. One registered nurse performed oral health assessments using ROAG in 161 newly admitted elderly patients in rehabilitation care. Oral health problems were found in 71% of the patients. Thirty per cent of these patients had between four and eight problems. Low saliva flow and problems related to lips were the most frequent oral health problems. Problems in oral health status were significantly associated with presence of respiratory diseases (problems with gums, lips, alterations on the tongue and mucous membranes), living in special accommodation (low saliva flow, problems with teeth/dentures and alterations on the tongue), being undernourished (alterations on the tongue and low saliva flow) and being a woman (low saliva flow). The highest Odds ratio (OR) was found in problems with gums in relation with prevalence of respiratory diseases (OR 8.9; confidence interval (CI) 2.8–27.8; P < 0.0005). This study indicates the importance of standardised oral health assessments in order to detect oral health problems which can otherwise be hidden when the patients are admitted to the hospital ward.

  • 199.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Comparison of oral health status on admission and discharge in a group of geriatric rehabilitation patients2003Ingår i: Oral Health and Preventive Dentistry, Vol. 1, nr 3, s. 221-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to compare oral health status on a geriatric rehabilitation ward among patients who were assessed using the Revised Oral Assessment Guide (ROAG) on admission and at discharge; and to investigate in what respect the oral health procedures (OHP) suggested in ROAG were applied when oral health problems were detected. MATERIALS AND METHODS: Registered nurses on the ward performed oral health assessments using ROAG with 107 patients on admission and at discharge. When oral health problems were detected measures to be taken were suggested using ROAG. RESULTS: Oral health problems were common among the patients on admission (86%), as well as at discharge (51%). The frequency of the problems was significantly lower at discharge compared to admission. The OHP that were recommended in ROAG were completely followed when saliva flow-related problems were detected. Regarding other oral health problems, measures other than the recommended ones were often performed. CONCLUSION: This study demonstrated that the oral health was better at the end of the hospital stay compared to admission.

  • 200.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Rahm Hallberg, Ingalill
    Department of Nursing, Medical Faculty, Lund University.
    Renvert, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Inter-rater reliability of an oral assessment guide för elderly patients residing in a rehabilitation ward2002Ingår i: Special Care in Dentistry, ISSN 0275-1879, Vol. 22, nr 5, s. 181-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to test the inter-rater reliability of a revised oral assessment guide (ROAG) for patients residing in a geriatric rehabilitation ward. A consecutive sample of 140 patients was recruited for the study. Oral assessments were performed for 133 newly admitted patients by one registered nurse (RN) during a period of six months. A dental hygienist (DH) carried out 103 oral assessments during the same half-year. For 66 patients, the RN and the DH performed independent assessments. There was an agreement between the RN and the DH in the majority of the independent assessments, except for tongue and teeth/dentures. The percentage agreement exceeded 80 percent. Inter-rater agreement measured by Cohen's Kappa coefficient ranged from moderate to very good and percentage agreement had a range of 58 to 91 percent. The agreement was highest in assessment of voice and swallowing (91%). Assessments of teeth and dentures seemed to be most difficult for the RN to evaluate. ROAG was found to be a clinically useful assessment tool. Additional education and training is needed to improve the reliability of the oral assessments and should include continuous support from a dental hygienist as well as a pictorial manual on how to use the ROAG.

1234567 151 - 200 av 3074
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf