hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 732
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wijk, HelleGöteborgs universitet.
    Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa belyser omvårdnadens betydelse ur såväl ett salutogent och förebyggande, som ett behandlande och vårdande perspektiv. I boken har 33 svenska forskare bidragit med beskrivningar av det aktuella kunskapsläget utifrån sin egen, och andras, forskning inom respektive område. Flertalet författare är sjuksköterskor med doktorsexamen.

    Boken består dels av kapitel som fokuserar på hur man kan stärka patientens hälsa och välbefinnande, dels av kapitel som fokuserar på omvårdnad vid olika besvär. De kapitel som fokuserar på hälsa och välbefinnande handlar exempelvis om hur man kan stödja delaktighet och känslan av sammanhang samt vikten av en god miljö för omvårdnadens genomförande. De kapitel som fokuserar på omvårdnad vid olika besvär handlar exempelvis om sjuksköterskans bedömning och åtgärder, både generellt enligt omvårdnadsprocessens olika steg vid akuta situationer, men även vid olika vanligt förekommande symtom och tecken på ohälsa. Varje kapitel inleds med en övergripande beskrivning av området, orsaker till patientens besvär samt patientens upplevelse. Därefter följer en beskrivning av hur sjuksköterskan kan bedöma och hjälpa patienten med fokus på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

    Omvårdnadens grunder består av totalt tre publikationer utan inbördes ordning: Perspektiv och förhållningssätt, Ansvar och utveckling samt Hälsa och ohälsa. I första hand är böckerna avsedda som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande nivå, men även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården har nytta av böckerna. Instruktioner för hur man kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

  • 152.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Wijk, HelleUniversity of Gothenburg.
    Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa belyser omvårdnadens betydelse för främjande av hälsa och prevention samt för behandling och vård. I boken har 42 svenska forskare bidragit med beskrivningar av det aktuella kunskapsläget utifrån sin egen, och andras, forskning inom respektive område.Boken består av tre delar: centrala aspekter för hälsa, centrala aspekter vid ohälsa samt omvårdnad vid ohälsa. De kapitel som fokuserar på centrala aspekter för hälsa handlar exempelvis om hur man kan stödja hälsa och välbefinnande, känslan av sammanhang samt vikten av en stödjande miljö. De kapitel som fokuserar på centrala aspekter vid ohälsa omfattar akut omhändertagande, klinisk bedömning, multisjuklighet och läkemedelsbehandling. Kapitlen som fokuserar på omvårdnad vid ohälsa handlar om olika tecken och symtom samt sjuksköterskans bedömning och åtgärder. Varje kapitel inleds med en beskrivning av området, orsaker till patientens besvär samt patientens upplevelse. Därefter följer en beskrivning av hur sjuksköterskan kan bedöma och hjälpa patienten med fokus på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Flera kapitel har förslag till omvårdnadsdiagnoser kopplade till patientfallen.

  • 153.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Nobis, Regina
    Högskolan Väst.
    Partnerskap i samverkan: Utveckling av ett specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre i samverkan mellan sex lärosäten2021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal äldre sköra personer med komplexa vårdbehov ökar. Kartläggningar visar att det finns brist på rätt kompetens inom vård och omsorg för att möta det specifika behov som denna grupp kräver. Framför allt finns ett ökat behov av specialistsjuksköterskor med specifik utbildning inom vård äldre. Trots att det sedan 1993 finns möjlighet att erbjuda denna specialistutbildning har endast ett mindre antal sjuksköterskor specialiserat sig inom området. För att möta det ökade behovet av specialistsjuksköterskor och skapa möjligheter för sjuksköterskor till nätbaserad utbildning startade sex lärosäten i södra Sverige 2008 en samverkan kring att utveckla ett gemensamt nätbaserat specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre.

    Syfte: Syftet var att beskriva utvecklingen av ett specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre i samverkan mellan sex lärosäten.

    Metod: Fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt genom en konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon.

    Resultat: Analysen visade att de hinder och svårigheter som befarades i inledningen av samverkan kunde överbryggas genom ett målmedvetet och engagerat arbete. Resultatet presenteras under fyra kategorier: Mångfald av kompetenser, Organisatoriska utmaningar, Stärkande organisatoriska strukturer, Från frustration till konstruktiv kreativitet och Ett gynnsamt samarbetsklimat.

    Diskussion: Studien visar att de sex lärosätenas utveckling av ett specialistsjuksköterskeprogram med inriktning vård av äldre resulterade i ett framgångsrikt partnerskap som möjliggjorde att det första utbildningsprogrammet i samverkan startade 2010. Avgörande för att uppnå ett partnerskap är att det finns en drivkraft bland deltagarna och ett samarbetsklimat som främjar utvecklingen av en värdegemenskap så att samsyn kan nås kring gemensamma mål och syften. Vidare krävs en väl utvecklad gemensam organisation och ett tydligt koordinatorskap som ger strukturer och stöd i utvecklingen till att nå och upprätthålla ett framgångsrikt partnerskap i samverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete2013Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 27-37Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 155. Edvardsson, Ewa
    et al.
    Johansson, Carolin
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    En skyldighet men inte en självklarhet: barnhälsovårdssjuksköterskanserfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kunskapen om att vissa barn far illa finns och Barnhälsovårdssjuksköterskan har en skyldighet att anmäla vid oro eller vetskap om detta. Barn kan fara illa genomföräldrars bristande omsorg, och/eller genom fysiska och psykiska kränkningar. Detta kan ge upphov till livslångt lidande. BHVsjuksköterskans roll är att identifiera och uppmärksammabarn som riskerar att eller far illa, för att dessa barn ska få den hjälp dehar rätt till av socialtjänsten. Syftet med studien var att undersöka BHVsjuksköterskan serfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Metod: Tio BHVsjuksköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i ett övergripandetema, tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Det övergripande tematblev "En skyldighet men inte en självklarhet", huvudkategorierna är, Perspektiv utifrånyrkesrollen, Perspektiv utifrån personliga erfarenheter och Mötet med barn och föräldrar. Slutsats: Samtliga BHVsjuksköterskor ansåg att det inte alltid var lätt att se vilka barn som for illa. De upplevde det tråkigt och sorgligt att behöva göra en anmälan. De satte alltid barnet främst och menade att det inte kunde bli sämre för barnet om en anmälan gjordes. En återkommande beskrivning hos samtliga BHVsjuksköterskor som medverkade i intervjun var att de fick en känsla av att något inte stämde.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Ehliasson, Kent
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Bengtsson Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Support to individuals with comprehensive disabilities: ideas in the Swedish Disability Act2016Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 18, nr 3, s. 234-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to determine and describe the ideas, that is, a mental construction of perceived reality and values, which are expressed in the Swedish Disability Act and its Government Bill. By means of text analysis, four concepts of reality and values have been identified: (1) Citizenship and justice, (2) The collective and integration, (3) The individual and autonomy, and (4) Decentralization and power shifts. The study also shows that social rights and social citizenship have been strengthened via legislation for individuals with comprehensive disabilities. It is also demonstrated that there is considerable room in the legislation for conflicts between the two concepts and values of collective/integration and the individual/autonomy. It can also be observed that there is a considerable risk that citizens are not treated in a similar manner as regards the interpretation and application of the Disability Act, which may lead to lack of legal security.

  • 157.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Tonårsflickors vardag och hälsa2017Ingår i: Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet / [ed] Bo Nilsson & Eva Clausson, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2017, 5, s. 79-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Självskattad psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Fler flickor rapporterar symtom på ohälsa och dessa skillnader har ökat över tid. Det är fler flickor som rap- porterar att de känner sig stressade och färre flickor uppger att de trivs med livet jämfört med pojkar. Flickor är medvetna om kraven på deras utseende och kravet på att lyckas i livet. De är också medvetna om de könsskillnader som finns både i skolan och media och som påverkar dem. Samhörighet med kamrater och familj är betydelsefullt liksom trygghet i form av tillit till kamrater och att känna sig trygg där de vistas enligt tonårsflickorna själva.

    Detta kapitel kommer att handla om tonårsflickors hälsa och hur tonårs- flickor själva upplever sin vardag, vilket kommer att belysas med resultat från en forskningsstudie, samt diskuteras utifrån ett genusperspektiv och Känsla av sammanhang (KASAM).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garnow, Tide
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Stress, smärta och ledsenhet hos barn och ungdomar2021Ingår i: Barnsliga sammanhang: Forskning om barns och ungdomars hälsa och välmående / [ed] Eva K. Clausson & Eva-Lena Einberg, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2021, s. 58-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn och ungas hälsa och välbefinnande är en global angelägenhet. Hälsobesvär kan vara både fysiska och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis sömnsvårigheter, smärta och ledsenhet. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att tolka och det kan därför vara utmanande att ge effektivt stöd och behandling. Det finns dessutom en risk för att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och att de medicineras (Horwitz & Wakefield, 2007). Ledsenhet är å ena sidan en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. I föreliggande kapitel presenterar vi populärvetenskapliga sammanfattningar av flera studier som genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos barn och ungdomar” vid Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan, Högskolan Kristianstad. Den första undersökningen är en tvärsnitts-studie som handlar om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Därefter presenteras två intervjustudier om skolbarns erfarenheter av stress respektive smärta. Slutligen presenterar vi två intervjustudier som belyser skolsköterskors perspektiv. Den ena fokuserar på skolsköterskors stöd till elever som upplever stress och smärta och samtidigt har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den andra studien beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19-pandemin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Golsäter, Marie
    Jönköping University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Schoolchildren’s voices of health-promoting factors2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 160.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Golsäter, Marie
    Högskolan i Jönköping; Linköpings universitet.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Swedish schoolchildren’s voices of health-promoting factors: a focus group study2021Ingår i: Health Promotion International, ISSN 0957-4824, E-ISSN 1460-2245, artikel-id daab176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Children have the right to express their views on all issues related to their health and development. The aim was to explore health-promoting factors voiced by 8- to 12-year-old children, to determine how the children prioritize those factors and inform school personnel how to develop health-promoting approach based on those findings. Focus groups, with the use of photographs, were conducted with 15 children. A deductive content analysis was used, with overall results showing that health-promoting factors are meaningful relationships and recreational activities. The results add new perspectives to the earlier model of health-promoting factors. By highlighting children’s experience of what promotes health, measures at the individual, group and community level can be adapted to children’s priorities, based on their own needs.

  • 161.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Lidell, Evy
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls' lived experiences of their everyday lives2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 162.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectednessand security2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 163.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls’ lived experiences of their everyday lives2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, artikel-id 27653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, a number of studies have demonstrated that stress and mental health problems have increased among adolescents and especially among girls, although little is still known concerning what girls experience in their everyday lives. The aim of this study was to describe the phenomenon of teenage girls’ everyday lives, as experienced by the girls themselves. A phenomenological approach of reflective lifeworld research was used, and the findings are based on eight qualitative interviews with girls aged 13–16 years. The essence of teenage girls’ everyday lives as experienced by the girls themselves can be described as consciousness regarding demands and unfairness and regarding the importance of connectedness and security. The girls are aware of the demands of appearance and success, and they are conscious of the gender differences in school and in the media that affect them. The girls are also conscious about the meaning of connectedness with friends and family, as well as the importance of the security of their confidence in friends and feeling safe where they stay. If teenage girls feel connected and secure, protective factors in the form of manageability and meaningfulness can act as a counterweight to the demands and unfairness of everyday life. For professionals who work with teenage girls, the results from this study can be important in their work to support these girls.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Lund University.
    Heijbel, Bodil
    Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: a questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees2018Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 59, nr 1, s. 155-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers.

    OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees.

    METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance.

    RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (1 = 0.34), followed by experience of work-life balance (1 = 0.25) and work experiences (1 = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work.

    CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recoverystrategies in the workplace.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Ekman, Hanna
    et al.
    Centralsjukhuset Kristianstad.
    Pettersson, Alexandra
    Lunds universitet.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    A cross-sectional study of distress: a cancer response2020Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 7, nr 3, s. 850-856Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To describe the experience of distress in people with cancer of working age.

    Design: A cross-sectional study.

    Methods: In this cross-sectional study, patients (N = 168) with both ongoing (N = 56) and completed treatment (N = 105) completed the Distress Thermometer and the detailed problem list. Data were analysed by descriptive and analytical statistics.

    Results: A large proportion of patients (29%) continued to experience high distress (>3 according to the Distress Thermometer) even after treatment was completed. Patients experienced several problems after treatment had ended such as fatigue (44%), sleep problems (34%), worries (31%), pain (31%), tingling in hands and feet (31%) and problems with memory/concentration (30%). Patients with financial/insurance problems had significantly higher distress than those who did not have these problems.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Ekstrand, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Nilsson Lindström, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Högskolepedagogiska lunchsamtal på fakulteten för hälsovetenskap2021Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, s. 29-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Ekstrand, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Preventiva hembesök till seniorer – har vi råd att inte satsa?2019Ingår i: Svensk Geriatrik, nr 1, s. 28-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 168.
    Ekstrand, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sahlén, Klas-Göran
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Preventiva hembesök till seniorer: har vi råd att inte satsa?2019Ingår i: Tidningen Ä, ISSN 2001-1164, nr 4, s. 30-32Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 169.
    Elgán, Carina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Att mäta undervisningskvalitet med kvalité2018Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 4-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Ellertsson, Ann-Sofi
    et al.
    Region Skåne.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lund University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Health Among Schoolchildren From the School Nurse’s Perspective2017Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 33, nr 5, s. 337-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate Swedish school nurses’ perceptions of schoolchildren’s health. The study is based on two national surveys in which school nurses responded to questions about schoolchildren’s health in 2015 (n = 181) and 2005 (n = 129). A statistical comparison showed that physical and mental health of schoolchildren in high-risk areas was perceived as worse than that of children in low-risk areas. There were no differences regarding the number of spontaneous visits or consulting reasons related to gender in high- and low-risk areas. A national framework for data collection and reporting of schoolchildren’s health may be important for school nurses to demonstrate the need for increased support in, for example, high-risk areas. By paying attention to factors that can affect schoolchildren’s health, school nurses can also direct health promotion to areas where it is needed. Increased cooperation among school health professionals may also prevent illness and improve health.

  • 171.
    Emsfors, Åsa
    et al.
    Central Hospital Kristianstad.
    Christensson, Lennart
    Jönköping University.
    Elgán, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Nursing actions that create a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2680-2688Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To identify and describe nursing actions performed by nurses that create a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration.

    BACKGROUND: People who suffer from wet age-related macular degeneration risk central vision loss. Treatment with antivascular endothelial growth factor is the only available option at present that preserves vision and no definitive cure currently exists. Patients feel that they are compelled to accept this treatment because they might otherwise become blind.

    DESIGN: An explorative and descriptive design based on the critical incident technique was used.

    METHOD: Interviews with 16 Swedish patients who all had received intravitreal treatment for wet age-related macular degeneration.

    RESULTS: Two main areas of good nursing care were identified: 'Being perceived as an individual' and 'Being empowered'. The first area was divided into two categories: being respectful and being engaged. Being respectful was observed when nurses had a benevolent attitude towards their patients and answered questions kindly and politely. Patients saw themselves as individuals when nurses were available for conversation and focused on them. The second area was divided into two categories: encouraging participation and creating confidence. Encouraging participation refers to when nurses provided information continuously. Nurses instilled confidence and trust in their patients by keeping promises and by being honest.

    CONCLUSIONS: A respectful interaction between patients and caregivers is necessary for patients to obtain beneficial health care.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Patient interviews revealed important information about nursing actions that created a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration. Nurses acknowledged people as individuals and created trust by building partnerships and sharing decision-making. To address each patient's concerns, nurses need to prioritise each patient's narrative and participation by documenting agreements in their medical record.

  • 172.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Förväntningar, begripliggörande och the business of You2020Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 28-46Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Working with stories: Street-Level bureaucrats and their work with individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence2017Ingår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 16, nr 3-4, s. 325-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of our attention is the meeting between street-level bureaucrats and individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence. Based on eleven interviews, we illustrate how stories are understood, used and made meaningful to the street-level bureaucrat. The contribution of this article is first of all that of being a framework, from a storytelling point of view, for the work and organizational experiences of street-level bureaucrats. Secondly, by paying attention to the story part of these relationships, we can better understand the situation of individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence given their interaction with different street-level bureaucrats.

  • 174.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Ehliasson, Kenth
    Bengtsson Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Meaning in work and emerging work identities of housing support workers: a quest for a comprehensible plot2016Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 53, nr 2, s. 367-376Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Work and employees are often marginalized in studies on community-based psychiatric care and support systems. This paper highlights the role of the worker at congregated supported housing for people with severe mental illness (SMI). Housing support workers (HSW) are a fairly new professional role and have developed as a result of major changes in Swedish mental health care and services. The development of new roles is not unproblematic and raises intriguing questions.

    OBJECTIVE: The purpose of this article is to describe housing support workers’ experiences of meaning in their work, and in addition illuminate how the work identity of HSWs can be negotiated and constructed.

    METHODS: Four focus group interviews were conducted with a total of 25 participants. Additionally, three follow up sessions were conducted with the same participants. The material consists of employees from four different sites. The intepretation of the material was inspired by a constructionist approach.

    RESULTS: The analysis generated three themes: to do a good job, everyday needs and the formal role. The work identity for HSWs is complex and not easily interpreted.

    CONCLUSIONS: The experience of an unclear assignment affects the description of what is meaningful and important—the work identity and significant affiliations for HSWs. In the long run, this fragmented world can have negative implications for the HSW.

  • 175.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Consequences of rationalized space and the potential in transitory lived space as recovery from work2020Ingår i: Arbetsliv i omvandling, ISSN 1404-8426, nr 1, s. 7-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Does the in-between exist? And if so, does it have any significance for our wellbeing? This  article  takes  on  the  vital  process  of  recovery  from  work,  and  we  argue  that  to  understand that process there is a great potential in what we define as spaces in-between. The type of stressors we are exposed to in working life, or due to conflicts between work and  other  roles  in  life,  mostly  have  the  character  of  everyday  often  recurring  strain  and irritation. This form of low-intense stress can lead to mental deterioration. When resources are consumed we need time to reboot and recreate energy. We need time for recovery,  which  ought  to  take  place  somewhere.  Depending  on  organizing  processes  in  our  working  life,  these  “whereabouts”  are  more  or  less  accessible.  We  argue  that  the way space is controlled, managed, experienced and constructed affects its potential of being a place for recovery. Through these avenues and with the help of a fictional story,  we  show  how  an  increase  in  surveillance,  control  and  transparency  rationalize  and streamlines the spaces in-between “turning them” in to formal and corporate space. However,  we  also  uncover  the  potential  in  the  space  in-between  and  illustrate  when  these spaces are successfully constructed and made use of as recovery from work. This potential  is  associated  with  the  process  of  re-constructing  these  particular  spaces  to  humanized meaningful places.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rydstedt, Leif W.
    Norge.
    Ekelund, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Arbete, familjeliv och återhämtning: en explorativ studie om "tredje skiftet"2019Ingår i: Arbetsmarknad och arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 3-4, s. 90-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i dygnsberättelser undersöker föreliggande studie förutsättningar för återhämtning. Baserat på gruppintervjuer och en dagboksstudie med anställda på ett svenskt försäkringsbolag fokuserar vi relationen och spänningen mellan första (arbete), andra (icke betalt hemarbete) och tredje (planering/organisering av andra skiftet) skiftet. Begränsade möjligheter för intern återhämtning under arbetet kompenserades av de flesta deltagarna med extern återhämtning under arbetsfri tid. Att ha ensamt ansvar för tredje skiftet reducerade emellertid möjligheterna för återhämtning under dagen och veckan. Materialet visade att kvinnor i åldern 30-45 - i större utsträckning än andra -  hade huvudansvaret ett komplext tredje skift.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rakar, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Med minnen av en framtid - integration och etablering som meningsskapande processer2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, E-ISSN 2002-343X, Vol. 23, nr 1, s. 8-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att flytta innebär att lära sig ett nytt socialt sammanhang, men också ett uppbrott från vår livshistoria. Nutid, dåtid och framtid behöver omförhandlas i ett nytt socialt sammanhang för att (åter-)skapa mening och därmed fortsätta intrigen i livsberättelsen. Vi vill undersöka hur integration och etablering kan förstås som en meningsskapande process och vad ett sådant perspektiv innebär för förståelsen för mötet mellan nyanländ och policy. Har vi en etableringsprocess som ger individen verktyg för att skapa minnen av en ny framtid?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rydstedt, Leif W
    Norge.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare: om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek - en dygnsberättelse2016Ingår i: Arbetsliv i Omvandling, ISSN 1404-8426, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179. Eriksson, Johanna
    et al.
    Strömblad, Annika
    Andersson, Magdalena
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Närståendes upplevelser på ett vård- och omsorgsboende: en kvalitativ intervjustudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det blir allt fler äldre personer i samhället idag eftersom vi lever längre. Ett större antaläldre personer kan innebära att fler närstående blir involverade i den äldre personenslivssituation och vård. Den personcentrerade omvårdnadsmodellen visar att närståendeär en viktig resurs för den äldre och för den äldres välbefinnande. Idag ska närståendekunna vara ett naturligt inslag i vården av den äldre personen. Sedan år 2009när nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen kom, har vården ett ansvar att ge närståendestöd och vägledning. Detta leder till att en dialog mellan vårdpersonal och närståendeär betydande för att främja den äldres hälsa, men också för att främja närståendes delaktighetoch välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelserav att ha en äldre person vid ett vård- och omsorgsboende. Studien har en kvalitativstudiedesign. Tre fokusgruppsintervjuer och två enskilda intervjuer genomfördesmed sammanlagt 26 närstående till en äldre person på ett vård- och omsorgsboende.Intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys. Ett gott bemötandeoch en öppen kommunikation med vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sigvälkomna och sedda som en viktig del i vården. Närstående upplevde trygghet då desjälva och den äldre personen kände sig hemmastadda på vård- och omsorgsboendet.Slutsats: Personalen har en betydelsefull roll för närståendes välbefinnande och delaktigheti vården på ett vård- och omsorgsboende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Christiansen, Mats
    Karolinska Institutet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Åldrandets olika dimensioner2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 107-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 181.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Dahlin Ivanoff, Synneve
    Göteborgs universitet.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Äldres komplexa vårdbehov2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 219-232Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 182.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Äldres hälsa och välbefinnande2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 159-181Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Den förändrade kroppen2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 203-215Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Etzerodt- Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Professionsmedverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt2019Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det kan ta flera år innan ny forskning används i praxis vilket medför att många inte erhåller vård eller förebyggande insatser enligt senaste forskningsrön. Om professioner involveras i forskningsprocessen, kan kunskapen som erhålls bli mer relevant och lättare att implementera i det dagliga arbetet. Vi vill öka förståelsen om hur professioner på bästa sätt kan involveras i forskning och kring vad detta kan bidra med. Vi valde därför att studera hur professioner från vård- och omsorgsverksamheter upplevde att medverka i forsknings- och utvecklingsprojektet Pre-H som samordnas av Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Professionerna är från sju kommuner i Skåne och är med i utvecklingen och implementering av en evidensbaserad modell för förebyggande hembesök. Vår studie ledde till en teoretisk modell som beskriver professioners erfarenheter av att medverka i forskning.

  • 185.
    Etzerodt Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Experiences of giving professionals a voice in research: challenges and lessons learned from using the participatory method group concept mapping.2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 186.
    Etzerodt Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Health professionals‘ experiences of being involved in a research project – a case study2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 187. Forsén, Lotta
    et al.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället: en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Pedagogisk karriärstege vid Högskolan Kristianstad: några reflektioner från beredningsgruppens arbete2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 189. Fridh, Marielle
    et al.
    Joffré, Angelica
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Improving the quality of care through communication arena2013Ingår i: International Journal of Integrated Care, ISSN 1568-4156, E-ISSN 1568-4156, Vol. 13, nr WCIC Conf SupplArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: Collaboration has become an increasingly more common strategy when developing care sectors while, coincidentally, experience and research show that collaboration development may be problematic in itself. This study aims to achieve better understanding of collaboration processes.

    Method: A local project that aimed at improving the quality of healthcare and social care by developing the co-operation between organizations took place in Sweden, and by using participatory action research, PAR, this process was followed between 2004 and 2008. Material was gathered through participant observation from the perspective of patients, relatives, staff, managers and politicians. A descriptive narrative was compiled and a hermeneutic interpretation was performed.

    Results: Initially, the development of collaboration was impeded due to lack of communication between the participants from various levels within the organizations. With the support of PAR, communication arenas were arranged to handle social interaction as well as different perspectives and conflicts, which led to improved collaboration within the organizations as well as between the care organizations.

    Conclusion: Development of collaboration between organizations reflects how collaboration within one organization works. Collaboration is a social and interpersonal phenomenon, and readily available communication arenas are crucial for its development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Utveckling av samverkan: ett deltagarorienterat aktionsforskningsprojekt inom hälso- och sjukvård2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser.

    Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien.

    Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen.

    Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 192. Fält, Isabel
    et al.
    Jangenmo, Marcus
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Gardsten, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities.

    Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes.

    Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop.

    Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease.

    Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care.

    Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Å.
    Region Skåne.
    Olsson, G.
    Region Skåne.
    Challenges in daily life with type 2 diabetes2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (pdf)
    Poster
  • 195.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Mörtberg, Christina
    Linneus University.
    Ethical considerations in Participatory Action Research (PAR)2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (pdf)
    Poster
  • 196.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Diabetestyp 2 är en vanlig kronisk sjukdom med stort fokus på egenvård. Sjukdomen kräver livslång och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården för rådgivning och uppföljning. För att kunna erbjuda en tjänst som svarar upp till behoven vid egenvård behövs insikter om hur personer med typ 2-diabetes uppfattar sin situation. Det finns därför behov av att utveckla hälsovård ur ett användarcentrerat perspektiv. Deltagarbaserad design är en forskningsstrategi som har för avsikt att involvera människor för att ge dem inflytande i designprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Rask, Mikael
    Linnaeus University.
    Larsson, Åse
    Region Skåne.
    Lindberg, Agneta
    Hässleholm Hospital Organization.
    Olsson, Gith
    Hässleholm Hospital Organization.
    Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: a multistage focus group study2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 19-20, s. 3666-3678Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVES: The aim of this study was to identify perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes as a foundation for the future development of a person-centred information and communication technology service.

    BACKGROUND: Learning self-management of type 2 diabetes includes mastering the skills required to complete complex emotional and physical tasks. A service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management.

    DESIGN: Qualitative descriptive design influenced by a participatory approach.

    METHODS: Multistage focus group interviews among one group of recently diagnosed (≤3yrs, n=4) adults and one group with longer experience (≥5yrs, n=7) of type 2 diabetes.

    RESULTS: Challenges in self-management in everyday life with type 2 diabetes were identified: understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both groups described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in, developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group was more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habits while the experienced group was mainly challenged by issues about complications and medications.

    CONCLUSION: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective, it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples' own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 198.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Designing an ICT self-management service: suggestions from persons with type 2 diabetes2017Ingår i: Health and Technology, ISSN 2190-7188, E-ISSN 2190-7196, Vol. 7, nr 2-3, s. 197-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports the wishes and needs of people with type 2 diabetes (T2DM) for a future information and communication technology (ICT) self-management service to help manage their condition and their everyday life. Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The self-management of diabetes includes instrumental and, decision-making skills and skills in managing daily activities, which may be supported by an ICT service. In this study we used a participatory design including two sessions of Future Workshop (FW) as part of a larger research project on the self-management of diabetes. Adults with type 2 diabetes participated in two FW sessions in which their expressed wishes and needs for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the FW as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person-centred care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Att lära ut till alla: Bokrecension av boken ”Universell Design för Lärande – ett inkluderande förhållningssätt” av Pia Häggblom2020Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 91-94Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Att starta en tidskrift: berättelsen om Sömn och Hälsa2020Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 151 - 200 av 732
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf