hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 151 - 174 of 174
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Plantin Ewe, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kragh, Maria
    Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner2018Inngår i: Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling / [ed] Barbro Bruce, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, s. 75-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 152.
    Tetler, Susan
    et al.
    Malmö högskola.
    Elandsson, Magnus
    Malmö högskola.
    Lutz, Kristian
    Malmö högskola.
    Öhman, Malin
    Linköpings kommun.
    Kotte, Elaine
    Malmö högskola.
    Andersson, Helena
    Malmö högskola.
    Assarson, Inger
    Malmö högskola.
    Ohlsson, Lisbeth
    Malmö högskola.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lang, Lena
    Malmö högskola.
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Forskarnas rapport 2015:22015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsrapport utgår ifrån det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade hösten 2012 med 31 deltagande grundskolor fördelade på tolv kommuner. Malmö högskola har sedan programmets start följt de skolutvecklingsprocesser som skett på flera nivåer: 1) på kommunal nivå, där de tolv kommunernas förvaltningschefer och inkluderingskoordinatorer varit en drivande kraft i processen med att utveckla inkluderande lärmiljöer i deras respektive kommuner, 2) på institutionell nivå, där det primärt varit fokus på hur inkluderande ledarskap avspeglats i programmet med utgångspunkt i de deltagande skolornas rektorer, och 3) skolornas lärmiljöer, där de konkreta pedagogiska och didaktiska anpassningar utvecklats och implementerats, för att skapa förutsättningar för delaktighet och goda villkor för alla barns lärande. Malmö högskolas forskning som följt projektet kan karaktäriseras som en ”multi-site” och ett ”multi-researcher”-projekt, som byggt på ett dialogiskt och respektfullt samarbete med FoU-programmets övriga parter: aktörer från de tolv kommunerna och 31 skolorna, Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) samt SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

  • 153.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    An aesthetic dimension of children’s experienced world?2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this presentation we want to elucidate children’s own experiences and the other is an aesthetic dimension of learning. In modern education children’s experiences are considered to be a starting point for their learning and development. To take advantage of and make use of each child’s knowledge seems to be a pedagogical consequence in the learning processes. The concept of aesthetics has often got a one-sided interpretation as a methodical support for learning and development. The tendency is to view aesthetic expressions as a method related to children’s development and acquisition of knowledge. The purpose of this study is to find out how aesthetics can be seen as one dimension of children’s experienced world. The study took place in a pre-school setting with children 3-5 year of age. The data consist of video observations in situations where teachers and children work with science content or more specifically they investigated; “What is soil?” The data are analyzed qualitatively. Three categories of children’s experienced world can be discerned and seen as related to three different ways of acting. On a general level one conclusion is, that aesthetics is a natural part of children’s experienced world and that it is of importance for children equal right in their meaning making. Strong or weak aesthetics in a learning situation will be further discussed and problemized.

  • 154.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd, Lund: Studentlitteratur , 2013, 1, s. 43-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 155.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Child perspectives and children's perspectives: a concern for teachers in preschool2014Inngår i: Educare 2014:2: Childhood, Learning and Didactics / [ed] Lotta Bergman (huvudredaktör), Ingegerd Ericsson, Nanny Hartsmar, Lena Lang, Caroline Ljungberg, Thomas Småberg och Johan Söderman, Malmö: Malmö högskola , 2014, nr 2, s. 13-37Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to study and problematize the importance of the communicative approach of teachers related to child perspectives and children’s perspectives as well as the meaning for children's learning. The article is based on empirical material from two observational studies of preschool teachers at two Swedish preschools, children aged between 1 and 6. One theoretical basis of this article is that teachers not only ought to observe the understanding children are carriers of. Teachers also have to make use of the understanding in the continuing learning process to be able to support children's learning. Children need to be given the opportunity to be aware of and experience how their own understanding can be linked to new experiences. The results reveal qualitatively distinct communicative approaches with regard to how teachers verbally engage in and make use of what children are occupied with. The discussion relates this to child perspectives combined with children’s perspectives as a didactic basis.

  • 156.
    Uljens, Michael
    et al.
    Finland.
    Kullenberg, Tina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Livsvärldsfenomenologi i ljuset av icke-affirmativ pedagogisk handlingsteoriKapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 157. Westman, A.-K.
    et al.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Åberg-Bengtsson, L.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Beach, D.
    Animationer och illustrationer i datorbaserade läromedel med ett naturvetenskapligt innehåll: studier bland femteklassare och förskoleelever2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 158. Åberg-Bengtsson, L.
    et al.
    Karlsson, K. G.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Beach, D.
    "Kan det vara fullmåne när det är dag?": om yngre elevers tolkningar av illustrationer i ett enkelt fakta- och lästräningsmaterial2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 159.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Alla elevers inflytande över sitt eget lärande2017Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Innehållet i artikeln lyfter betydelsen av att alla elever ges möjlighet att utöva inflytande i det egna lärandet. Lärarens relationskompetens betonas som en central aspekt i lärmiljön för att skapa undervisning som ger eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll. I arbetet med elevers aktiva medverkan i lärandeprocessen beskrivs utvecklande av metakognitiva strategier och kamratlärande som framgångsrika arbetssätt. Genom artiklen får läsaren möjlighet att reflektera över er egen undervisning i syfte att öka elevers inflytande samt hur utvärdering och återkoppling kan användas som stöd i arbetet. Syftet är att läsaren utvecklar en djupare medvetenhet kring hur olika förutsättningar som ges för elever att utveckla kunskap om och förståelse för sin egen lärprocess kan bidra till ett ökat lärande.

  • 160.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att erbjuda elever möjlighet att ta till sig kunskaper på olika sätt2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här texten tar sin utgångspunkt i att information behöver presenteras på ett tillgängligt sätt för elever, eftersom olika elever har olika strategier för att känna igen, tolka och förstå olika typer av information. Det innebär att undervisningen behöver planeras så att varierande och flexibla metoder används för att presentera information. En undervisning som är tillgänglig för den variation av elever som finns i en klass är grunden för att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så lång som möjligt. Målsättningen med att utveckla en tillgänglig lärmiljö är att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och att kunna utöva inflytande över sin utbildning. Med utgångspunkt i att det finns en naturlig variation i elevgruppen som undervisas, kan vi anta att eleverna behöver erbjudas en varierande undervisning som bygger på att eleverna lär på olika sätt och har olika strategier för att t.ex. känna igen mönster. Det innebär att när nytt stoff eller ny information skall introduceras för en grupp, behöver presentationen bygga på elevernas olika sätt att lära och att ta till sig information. 

  • 161.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Lärande genom tillgängliga och multimodala arbetsformer2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den här texten är skolans utveckling till att använda varierande arbetsformer som utvidgar elevernas möjligheter att ta till sig undervisningens innehåll och elevernas möjligheter att visa vad de lärt sig i fokus. En utökad repertoar av arbetsformer i undervisningen ökar elevernas engagemang och möter den variation av olikheter som alltid finns i en grupp eller en klass. Utgångspunkten är det som inom Universal Design for Learning, UDL, benämns som ”multiple means of action and expression”. Om det i en grupp eller klass finns en elev som har en synnedsättning, en elev med Downs syndrom, en tredje som möter utmaningar i relation till de exekutiva funktionerna kommer det att finnas en variation i hur de navigerar i lärmiljön. Det kan även förväntas att de bearbetar information och uttrycker sig på olika sätt. Genom att ge eleverna valmöjligheter i förhållande till hur de vill ta del av och bearbeta stoff i undervisningen och även ger möjligheter att för eleverna att välja hur de vill visa vad de lärt sig, ökar elevinflytandet och det bidrar till att eleverna blir mer engagerade i sitt lärande (Meyer, Rose & Gordon, 2014).

  • 162.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Professional development in formative assessment with students with moderate to severe intellectual disabilities: a summary of four school development projects2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigates special teachers and paraprofessionals use of formative assessment for students with moderate to severe intellectual disability (ID). It draws on findings from school develoment projects that contains lesson observations, collection of lesson plans and interviews special teachers and paraprofessionals in four elementary schools in Sweden. A recent project (Anderson & Östlund, 2017) reported that there is still a lack of knowledge in working with formative assessment in the education for students with moderate to severe intellectual disability (ID in Swedish schools. Participants in the study presented represent a wide diversity in the level of education and experience. The special teachers had an academic education - about 5 years - however the paraprofessionals education varied a lot from some years of college education to no education at all. This diversity in the group of professionals has been a challenge in all four projects. The group of students in the participating classes, about 30 students, is in different ages from 6 years to 16 years and has varied forms of disabilities and comes from different cultures and socio-economic backgrounds.The results shows that the participants developed their feedback techniques, providing feedback on a task level, process level and self-regulation level. Another important improvement was the development of  multimodal materials to support the students to get access to the curriculum (fx. Video modelling, visual aids). From an overall perspective the different projects provided a change in teaching culture in all four schools: from a focus on ”taking care” of the students to working with the students PZD in all kind of learning situations.

  • 163.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tre texter om specialpedagogik och lärande2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rapporten består av tre fristående artiklar som skrivits inom ramen för Skolverkets kompetensutvecklingssatsning "Specialpedagogik för lärande". 

    Den första artikeln beskriver specialpedagogikens utveckling i Sverige under ca 100 år med fokus på hur stöd till elever organiserats. 

    Den andra artikeln sammanfattar några skolutvecklingsprojekt som arbetat framgångsrikt med inkludering och att skapa tillängliga lärmiljöer. 

    Den tredje artikeln belyser och ger exempel över hur undervisning kan anpassas efter eleverna och bidra till undervisningen blir meningsfull, hanterbar och begriplig. 

  • 164.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Utveckling av relationer i bedömningsarbete på omsorgspedagogisk grund2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De reformer som genomförts i skolan de senaste decennierna har inneburit ett ökat fokus på mål- och resultatstyrning inom grundsär- och gymnasiesärskola och därmed har också bedömningspraktiken fått större uppmärksamhet. Kunskaperna om hur lärare för elever med intellektuella funktionsnedsättningar arbetar med bedömning är dock begränsade och från fältet uttrycks ofta ett stort behov av att öka kunskaperna om både formativ och summativ bedömning i relation till elever intellektuella funktionsnedsättningar. Till följd av att the Individuals with Disabilities Education Act (2004) infördes i USA uppstod ett liknande behov av att utveckla nya bedömningsformer och över en 15-års period har ett forskningsfält som rör alternativa bedömningspraktiker växt fram där (Stockall & Smith, 2013; Browder et al., 2003).

    I ett nyligen avslutat projekt (Anderson, Sundman Marknäs & Östlund, 2016) har en grundsärskolas arbete med utveckling av bedömningspraktiken följts under en tvåårsperiod. I skolan fanns en elevgrupp som var mycket heterogen och i några av klasserna återfanns elever med flera och omfattande funktionsnedsättningar, elever som under sina skoldagar hade ett stort behov av omsorg. I projektet framträder särskilt de förändring som skett i fråga om hur eleverna involveras och kan vara delaktiga i sin egen lärandeprocess. Från ett elevperspektiv har den praktiknära insatsen inneburit att eleverna getts tillgång till att på ett mer konkretiserat sätt förstå och erfara centralt innehåll, kunskapskrav och förmågor utifrån deras perspektiv.  Detta till följd av arbetslagens ansträngningar att i sitt relationskapande arbete göra undervisningen och bedömningen mer tillgänglig för eleverna.

    I föreliggande presentation är det min avsikt att med stöd av några grundläggande begrepp från det relationella fältet föra en diskussion om relationer i bedömningsarbete i verksamhet som möter elever med intellektuella funktionsnedsättningar. 

  • 165.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Kunskapsbedömning i träningsskolan2015 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns mycket kunskap om bedömning men det finns relativt lite skrivet specifikt för lärare och rektorer i grundsärskolans inriktning träningsskolan. Kunskapsbedömning i träningsskolan, behövs ett speciellt material för det? I alla skolformer ska elevernas kunskaper bedömas i relation till kunskapskraven men i träningsskolan behöver bedömningen också göras utifrån elevens förutsättningar. Hur kan lärare konstruera bedömningsuppgifter för att tillgodose elevernas skilda kognitiva förutsättningar men ändå utmana varje elev så att ett lärande sker? Ambitionen med det här materialet är att stödja lärare i träningsskolan i just detta.

  • 166.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Anderson, Lotta
    Malmö högskola.
    Professionell utveckling inom “Bedömning för lärande” i relation till elever med kognitiva funktionsnedsättningar2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study reports on a research and development project in a Swedish primary school with seven self-contained classes for pupils with developmental disabilities (Compulsory school for students with intellectual disabilities). In the recent decades there has been an overall movement towards more collaborative forms of developing the pedagogical practice in Swedish schools and this project draws on collaboration between the professionals in the school (special teachers and paraprofessionals), the municipality and researchers from two universities (Kristianstad university and Malmö University). The aim with the project was to contribute to the teachers and the paraprofessional’s professional development within in the field of assessment forlearning (AfL) with the purpose to improve the students achievements. Research by Black & Wiliam (1998) and Hattie (2008) has shown that assessment for learning (AfL)/formative assessment is a powerful tool to improve students’ achievements, but there is not much research conducted in this field in relation to students with developmental disabilities. This research and development project can hopefully contribute with new knowledge in this field. The data material is drawn from observations, interviews, group discussions and documents produced in the project and were collected in a Swedish primary school over a period of 12months.. Analytically, the paper is inspired by Biestas (2010) ideas of education and the model in which Biesta refers to three functions of education: (1) qualification, which involves providing participants with the knowledge, (2) socialization, which is concerned with integrating individuals into existing social, cultural and political orders through the transmission of norms and values; and (3) subjectivation, which concerns the process of individuation, or becoming a free subject of action, responsibility and independence. Preliminary results indicate that both teachers and paraprofessionals has developed their educational philosophy and has developed the ability to give students feedback that the helps the students to improve their learning. From a student perspective, the students has, through the professionals' changed way of giving feedback and informing the students about their achievements, become more engaged and involved in their own learning and have become more aware of the educational goals they are working towards and also more aware of the strategies about “how to get there”. The project has also been working for peer feedback developed with the support of the use of Ipads and smartboard as tools to give the student opportunities to reflect on their own and their peers' learning by watching videotaped lessons.

  • 167.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University.
    Andersson, Helena
    Malmö högskola.
    Ohlsson, Lisbeth
    Malmö högskola.
    Assarson, Inger
    Malmö högskola.
    Skolors strävan efter inkluderande lärmiljöer2015Inngår i: Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Forskarnas rapport / [ed] Susan Tetler, Stockholm: Iofus , 2015, , s. 17s. 57-71Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 168.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

  • 169.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet .
    Pedagogiska utredningar i Sverige och Tyskland: några jämförande perspektiv2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Alla elevers rätt till särskilt stöd fi nns reglerat i skolans styrdokument i både Sverige och Tyskland. För att skolan ska kunna besluta om det särskilda stödet görs det i båda länderna pedagogiska utredningar. Det gemensamma förfarandet för att utreda elevers behov av särskilt stöd är utgångspunkten i en pågående kvalitativ studie som bygger på empiri som samlats in i Skåne och i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

  • 170.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Special education needs assessment reports in Sweden and Germany: comparative perspectives2018Inngår i: NERA 2018- 46th CONGRESS / [ed] -, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim: Recently, in discussions on inclusive education, questions of testing and diagnostic cultures attracted attention (Hamre, Morin & Ydesen, 2018). Within the framework of this project, we have examined special educational needs (SEN) assessment in the Swedish region Scania and the German state North Rhine-Westphalia (NRW). In both countries, investigation procedures are carried out before a pupil is categorized as having SEN. However, the SEN definitions and the categorization processes in Sweden and Germany differ. The investigations are carried out by different occupational groups and decision makers. Special education teachers are always involved, but they are expected to cooperate with other professionals, e.g. regular school teachers (NRW) and the pupil welfare team (Sweden). As an in-depth study, our research aims to examine and analyse the outcomes of these different structures and procedures in Swedish and German SEN assessment reports. The research addresses the following questions:

    1. What are the central elements of SEN assessment in Sweden and NRW?
    2. How do guardians and the pupils concerned participate in the assessment?
    3. Which consequences do the SEN assessment reports suggest?
    4. Which thought styles become apparent in the assessment reports?

     

    Theoretical frameworks: The research is inspired by the work of Fleck (1979), seeing the supplement, development and transformation of thought styles as being responsible for empirical discovery. It is supposed that the SEN reports are characterised by different thought styles which can be related to a categorical or relational perspective regarding school problems (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001). Methodology/research design: A qualitative research approach was adopted. 30 assessment reports were collected in Scania; 29 in NRW. We accessed the material by contacting schools (Scania) or school administrations (NRW). A content analysis was conducted. Limitations can be seen in the low number of reports and the selection process, being dependent on the preselection of professionals.

     

    Expected conclusions/Findings: In an international comparative perspective, both differences and similarities were found. Observations were used as a method of investigation both in Sweden and Germany. However, intelligence tests were often conducted in NRW, but only exceptional in Scania. In both countries, the perspective of guardians and pupils is hardly documented. Regarding consequences of the assessment, measures on the individual level dominate, in the German examples even more notable than in Swedish cases. In line with earlier research this tendency is interpreted as maintenance of a thought style focusing on the pupils’ individual “failure”, and to less extent on the adaptation of the learning environment.

     

    Relevance for Nordic Educational Research: Comparative research on assessment will contribute to further discuss and elaborate diagnostic approaches both in the Nordic countries and international.

     

  • 171.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and psychometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018Inngår i: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] B. Hamre, A. Morin & C. Ydesen, New York: Routledge, 2018, 1, s. 231-247Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 172.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University.
    Dehlin, EvaEliasson, LenaFalk, MarcusGannby, KristinJosefsson, JosefineKlefbeck, KamillaHögskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.Rodin, SusanneStoltz, MalinÖstlund, Malena
    Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

    Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 

  • 173.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Stödjande strukturer och aktiviteter2015Inngår i: Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner / [ed] Tetler, Susan, Stockholm: Ifous , 2015, , s. 13s. 111-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 174.
    Økland Sortland, Merete
    et al.
    Norge.
    Tikkanen, Tarja
    Norge.
    Presthus Heggen, Marianne
    Norge.
    Holter, Kari
    Norge.
    Langholm, Guri
    Norge.
    Broström, Stig
    Danmark.
    Bollingberg, Karen
    Danmark.
    Damgaard, Birgitte
    Danmark.
    Frøkjær, Thorleif
    Danmark.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ladstein, Sigve
    Norge.
    Grutle Nappen, Kari
    Norge.
    Norddahl, Kristin
    Island.
    Harju-Luukkainen, Heidi
    Finland.
    Staffans, Eva
    Finland.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalitet i barnehagelærerutdanning i naturvitenskap: en fellesnordisk studiemodul2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, s. 97-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a new joint Nordic study module consisting of a theoretical framework, the kindergarten teacher students’ case study and a reflection talk, in natural science for the kinder-garten teacher education. The module is developed through an interdisciplinary collaboration in the Nordplus network: Learning of science concepts by kindergarten children: Nordic study module for the kindergarten teacher education (NATGREP), with science and quality in the kindergarten teacher education in focus. The introduction describes the Nordic kindergartens shortly, and concepts as quality and competence are shortly discussed. It is followed by the module’s theoretical framework. Then the study module’s development process is described accompanied by reflections of the student’s case studies in relation to the theoretical framework. At the end, the work with the study module is summarised, and the main conclusion is that the study module contributes positively to the students’ skills development, both in science and quality.

1234 151 - 174 of 174
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf