hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 608
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Dahl, Thomas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Problemlösning kan avslöja matematiska förmågor: att upptäcka matematiska förmågor i en matematisk aktivitet2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 152.
    Dako, Charlotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolechef med uppdrag att leda personal i pedagogisk verksamhet: utmaningar och möjligheter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har genom två fall undersökt hur utbildningschefer, förskolechefer och förskollärare ser på förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Vi vill med denna undersökning få en uppfattning om förskolechefers utmaningar och möjligheter utifrån deras uppdrag.

    Studiens syfte är att bidra till att öka kunskapen om förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Detta utifrån utbildningschefers, förskolechefers och förskollärares variation av uppfattningar om möjligheter och utmaningar kopplade till uppdraget.

    Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och analysera resultatet utifrån en fenomenografisk forskningsansats som lägger fokus på informanternas variationer av uppfattningar om fenomenet. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilka alla spelats in med diktafon. Våra informanter var två utbildningschefer, två förskolechefer och två förskollärare, från två olika kommuner.

    Allt vårt material har sedan transkriberats och analyserats. Detta för att få fram ett resultat som har varit relevant utifrån vårt syfte.

    Resultatet visar att samstämmigheten gällande utmaningar och möjligheter för förskolecheferna är stor i de både fallen trots olika organisationsstrukturer.

    De möjligheter vi identifierat i våra två fall visar på att de ibland sammanfaller med utmaningar i informanternas intervjusvar. Det är ekonomiska ramar, styrdokument och kommunövergripande mål som uppfattas både som utmaningar och möjligheter. De utmaningar som förskolechefen i fall 2 upplever som störst just nu är rekrytering av förskollärare och i fall 1 att hitta nya sätt att vara fysiskt närvarande i verksamheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Dalaka, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Zdjelar, Vesna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barn i riskzonen: en intervjustudie om hur pedagoger ser på arbetet kring barn i riskzonen för negativ utveckling 2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Damber, Ulla
    et al.
    Umeå universitet.
    Nilsson, Jan
    Malmö högskola.
    Ohlsson, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Litteraturläsning i förskolan2013Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara? 

    I bokens första del undersöker författarna vilka förutsättningar barnen ges vid ett antal förskolor i Sverige att utveckla kunskap med litteraturens hjälp. I den andra delen resonerar de kring tematiskt arbete i förskolan och vilken funktion läsning av skönlitteratur kan ha i sådana sammanhang. Men de ger även konkreta planeringsförslag på teman – teman om familjekonstellationer och om natur, djur och miljö – där ett uttalat syfte med litteraturläsningen är just att stödja barnens kunskapsutveckling. 

    Litteraturläsning i förskolan vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Den erbjuder också värdefull läsning för bibliotekarier som samarbetar med förskolan.

  • 155.
    Danielsson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Hult Skoog, Ida
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Mona Lisa ler inte: en undersökning av gymnasial historieundervisnings fokus2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet utgår från hypotesen att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Hypotesen grundas på tidigare observationer under vår lärarutbildning och speciellt vår verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Frågan har studerats genom tre separata undersökningar: den enskilde lärarens urval av innehåll, läroböckers innehåll samt innehåll i kursplaner för olika lärarutbildningar. Alla undersökningarna utgick från en av oss bestämd definition av kulturhistoria. Undersökningen gällande den enskilde lärarens urval gjordes genom en enkät för gymnasielärare i historia. Läroboksundersökningen gjordes genom att utläsa hur mycket av böckernas innehåll som stämde in på vår definition av kulturhistoria. Undersökningen om innehållet i kursplanerna för olika lärarutbildningar gjordes genom läsning och tolkning. Samtliga undersökningar har sedan jämförts med tidigare forskning inom ämnet. Forskningen har behandlat olika aspekter av kulturhistoria och gymnasieskolans historieundervisning. Resultatet av våra undersökningar visar att kulturhistoria får litet utrymme i historieundervisningen på gymnasiet. Konsekvensen av detta blir att eleverna inte får någon historisk helhetsbild om detta fortgår. Eftersom det står i kursplanen i historia för gymnasial utbildning att ämnet skall ge perspektiv för individen och stärka identiteten och ge insikt om kulturarvet anser vi att de lärare som försummar kulturhistoria negligerar att följa kursplanen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 156.
    Danielsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nilsson, Emilia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Leken som en främjande faktor i arbetet med inkludering i förskolan: En studie om förskollärares, barnskötares och specialpedagogers uppfattningar om lek och inkludering2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet.

    Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek.

    Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning.

    Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Dencker, Anette
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    da Silva Gustafsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolans dokumentation- sett ur ett föräldraperspektiv.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158.
    Dereci, Baris Mert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nielsen, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Den organiserade lekens betydelse för det sociala samspelet mellan eleverna: En kvalitativ intervjustudie med fritidslärare.2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med den organiserade leken med fokus på det sociala samspelet mellan eleverna i fritidshemsverksamheten.  

    Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, då teorin har ett tydligt fokus på interaktion mellan elever. Undersökningen är byggd på en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju fritidslärare i fyra olika kommuner.

    Studiens resultat visar att majoriteten av fritidslärarna beskriver sitt arbete med den organiserade leken som aktivt i fritidshemsverksamheten. Däremot framkommer det i deras beskrivningar att deras arbete med den organiserade leken varierar. Antingen där leken styrs rakt av, till en viss del eller inte alls. De viktiga aspekterna i det sociala samspelet som uttrycks av fritidslärarna är samarbete, kommunikation, nya kompisband samt öppenhet för varandras tankar och åsikter. Dock visar det sig att i den organiserade leken ligger fokuset mest på de elever som anses vara svaga eller exkluderade ur fritidshemsverksamheten. Studiens slutsats är att fritidslärarna arbetar systematiskt med den organiserade leken i fritidshemsverksamheten, där det sociala samspelet står i fokus för de elever som anses vara svaga eller exkluderade. Den organiserade leken är ett pedagogiskt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med i fritidshemsverksamheten, utifrån ett fritidshemsperspektiv, där eleverna också får ett inflytande, där resterande elever inte glöms bort samt där fritidslärarna är delaktiga och engagerade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Dessborn, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att upptäcka naturvetenskap: i förskolan2021 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här boken täcker tio övergripande naturvetenskapliga teman inom ämnena kemi, fysik, ekologi, mikrobiologi, geovetenskap och teknik. Innehållet har oftast sin utgångspunkt i vardagsfenomen som barnen själva uppmärksammar. I varje kapitel får man följa barns upplevelser av, frågor om och förståelser för olika naturvetenskapliga fenomen. Genom undersökningar och aktiviteter som är beskrivna i boken utvecklar barnen sina resonemang och får ökade insikter och ett vidgat perspektiv. Boken innehåller inte bara barnens kommentarer utan en dialog mellan barn och pedagog. Genom produktiva frågor och resonemang kopplade till aktiviteter hjälper pedagogen barnen att utveckla en ökad förståelse för naturvetenskap. Dialogen innehåller också lärarens barnanpassade förklaringar för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan göra avancerade naturvetenskapliga fenomen begripliga för barn. 

  • 160.
    Edmark, Karin
    et al.
    Stockholms universitet.
    Persson, Lovisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    The impact of attending an independent upper secondary school: Evidence from Sweden using school ranking data2021Inngår i: Economics of Education Review, ISSN 0272-7757, E-ISSN 1873-7382, Vol. 84, s. 1-14, artikkel-id 102148Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the 1990s, the Swedish education market has gone through a dramatic transformation due to the introduction of voucher-funded independent schools. We make use of data on school applications to condition on student preferences for independent versus public education, and estimate a positive relationship between independent upper secondary school attendance and grades, graduation rates, and post-secondary education. We however also find strong indications of more lenient grading standards in independent schools, especially in schools organized as for-profit entities and in schools with a low share of qualified teachers. Our results suggest that, although independent school attendance seems to benefit the individual students in terms of higher grades and increased transition to post-secondary studies, grade inflation in the Swedish upper secondary independent schools may be a serious problem.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 161.
    Ejersbo Kilander, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Upplevelsen av formativt lärande och relationellt perspektiv: en empirisk undersökning av fem elever i grundsärskolan2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fem elever i grundsärskolan upplever formativt lärande och relationellt perspektiv. I studien görs ett försök att upprätthålla en fenomenologisk ansatts. Merleau-Ponty är en erkänd forskare inom teorin som menar att livsvärlden bygger på att vi människor påverkas av varandra. Enligt den svenska skollagen vänder sig grundsärskolan till eleven med en utvecklingsstörning som behöver en anpassad skolgång (SFS 2010:800). Eleverna som har en intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter som gör det svårt för individen att komma i kontakt med omvärlden. Formativt lärande kan beskrivas som att både lärare och elev vet vad målet är för eleven och att det är uppställt i proportion till de bakgrundskunskaper som eleven har. Genom självbedömning och kamratbedömning utvecklar eleven sin syn på sitt lärande. För att synliggöra elevens mål är återkopplingen den viktigaste delen för elevens utveckling och förbättring av sitt skolresultat. Det är viktigt att själva återkopplingen är kopplad till det som eleven gör. Denna studie pekar på att det är viktigt för eleverna med en utvecklingsstörning, att de får sin återkoppling omgående. Vidare är det relationella perspektivet en viktig del av skolan där fokus ligger på relationen mellan olika aktörer. Eleven och läraren vill kunna bekräfta den förtroendefulla relationen mellan varandra. Det är viktigt att läraren visar att han eller hon bryr sig och lyssnar på eleverna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 162.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Umeå Universitet.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    NTA som skolutvecklingsprogram: utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För de flesta lärare är det viktigaste med NTA att det ger inspiration, glädje och lust i arbetet med naturvetenskap och teknik i de tidigare skolåren. På de skolor där man arbetar med NTA får många elever en undervisning i naturvetenskap och teknik som inte bara handlar om naturen och människokroppen. För en del elever betyder det också att de får mer undervisning i dessa ämnen. För en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Den nästan obefintliga kritik som finns mot lådorna och utbildningarna kommer från några lärare med utbildning i naturvetenskap.

    I skolutveckling kan NTA fungera genom att undervisningen i naturvetenskap och teknik på skolan ökar i omfattning och blir kvalitativt bättre. NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led i arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. Det finns exempel på hur NTA kan vara ett medel att öka kontakterna med det omgivande samhället.

    En slutsats är att arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar.

    Download (pdf)
    SUMMARY01
  • 163.
    Ekdahl, Per
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Språkstört på fritids": hur fritidshem anpassar sin undervisning till elever med språkstörning2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i vår undersökning har varit att ta reda på hur ett urval av pedagoger på ett urval fritidshem arbetar med elever med språkstörning. Syftet har varit att ta reda på hur våra informanter ser på de utmaningar och anpassningar som finns när det gäller elever med språkstörning på fritidshemmen. Undersökningens frågor handlar om anpassningar, stöd samt skillnader i arbetssätt i kontrast till den reguljära undervisningen som sker i skolan. För att besvara undersökningens frågor har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Sammanlagt har fyra fritidspedagoger på fyra olika skolor intervjuats. Vi har utgått från aktuell forskning inom området och låtit vår egen undersökning präglas av sociokulturella och hermeneutiska perspektiv.

     

    Av vår undersökning framgår att kännedomen om språkstörning på de undersökta fritidshemmen har brister. Metodarbetet framstår i hela materialet som ganska ensidigt, och trots att specialpedagogiskt samarbete existerar anser informanterna att arbetet med de elever som har en språkstörning bör utvecklas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Ekdal, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Giselsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Historiemedvetande: Broar måste slås; mellan nu, då och sedan2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte.

    Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta.

    Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien.

    Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer. 

    Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

    Fulltekst (pdf)
    Historiemedvetande
  • 165.
    Eklöf, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lite mera flum och oordning tack!: några problembilder2010Inngår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 66-81Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 166.
    Eklöf, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Digitala rum och nya mönster2011Inngår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 67-82Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 167.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Seebass, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Integrativ informationskompetens: diskursöverbryggande samarbete mellan akademi och bibliotek2009Inngår i: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande / [ed] Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna, Lund: Btj , 2009, s. 83-101Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 168.
    Emanuelsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    D'Arcy, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Framgångssagor: berättelser om att lyckas i matematik2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 169.
    Engblom, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson Hellberg, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Modersmålsstöd i förskolan: En studie om likvärdighet och ansvar2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning slår fast att modersmålsstöd är viktigt för barns språkutveckling, både när det gäller att stärka barnen i dess kulturella bakgrund och när det gäller att utveckla deras kognitiva och sociala förmåga. Vårt syfte är därför att undersöka hur en specifik kommun organiserar modersmålsstöd i förskolan och hur detta återspeglas hos förskolechef och förskolepersonal, och i förlängningen hur det påverkar likvärdigheten för de aktuella barnen. Vi stödjer oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv för att kunna analysera vårt resultat och få kunskap om hur interaktionerna mellan nivåerna påverkar barnet. Vi undersökte en medelstor kommun i Skåne och valde att göra en fallstudie för att få svar på vår frågeställning. Studiens resultat pekar på att bristen av kommunikation mellan nivåerna i fallstudien och otydliga styrdokument leder till att barn blir utan modersmålsstöd.

    Slutsatsen av vår studie är att enhetschefen för modersmålssenheten, förskolechefen och förskolläraren inte har samma bild av vad modersmålsstöd är. Detta leder till att modersmålsstöd ser olika ut för olika barn och blir troligtvis inte likvärdig.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 170.
    Engelbrektsson, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Sånt tar man upp när det kommer spontant”: en undersökning av hur lärare arbetar med HBT-frågor i den svenska skolan i förhållande till likabehandlingsplanerna2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället har genomgått stora förändringar vilka också märks och kommer till uttryck i skolans värld. I takt med samhälleliga förändringar har också samlevnadsformerna förändrats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frågor i undervisningen. Särskilt fokus ligger på årskurserna 4-6 eftersom läroplanen anger vad som bör ingå i pedagogernas arbete i de olika ämnena i årskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på huruvida undervisning och lärarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen säger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer. Studien visar i detta fall att pedagogerna på de intervjuade skolorna inte lägger någon större vikt vid att arbeta med HBT-frågor i skolan samt att de inte heller riktigt kan stå upp för det likabehandlingsplanen beskriver, då de under intervjuerna inte nämner några förebyggande åtgärder för mobbning av HBT-personer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Engkvist, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Malmberg Sigfridsson, Jörgen
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Främjande eller åtgärdande?: en studie av kommunala dokument gällande elevers skolnärvaro.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 172.
    Ericsson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nordgren, Erika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Teknikämnet ur lärares perspektiv: att nå en likvärdig utbildning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

    Fulltekst (pdf)
    Teknikämnet ur lärares perspektiv
  • 173.
    Eriksen, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bergfors, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barns tidiga läs- och skrivutveckling: varför och hur används Före Bornholmsmodellen i förskolan2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares motiveringar till varför de använder sig av Före Bornholmsmodellen i förskolan och hur de motiverar arbetet med materialet för att främja barns tidiga läs- och skrivutveckling. En kvalitativ studie i form av intervjuer har gjorts, för att besvara studiens forskningsfrågor. Fyra förskollärare från södra Sverige har intervjuats. Analysen av intervjuerna utgår ifrån en fenomenografisk tolkningsram. Studiens resultat visar flera olika motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i förskolan. Det framkom att kommunen beslutat att alla förskolor ska arbeta med Före Bornholmsmodellen tillsammans med barnen. Trots att det är ett material som förskolläraren inte själv initierat, uttryckts många positiva motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i deras förskolor. I resultatet framgår det bland annat att Före Bornholmsmodellen används för att erbjuda barnen olika vägar in i skriftspråket, och att det är ett material som underlättar för förskolläraren. Det som synliggörs i resultatet är att Före Bornholmsmodellen används av förskollärarna på två skilda sätt. I det ena arbetssättet följs handledningen till materialet mer styrt, och språksamlingarna görs frekvent under en viss tidsperiod. I det andra arbetssättet följs handledningen mindre styrt då förskolläraren utgår från Före Bornholmsmodellens idé men anpassar efter barngruppen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Eriksson, Annica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Lill
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk utredning: för elevens skull?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar.

    Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman; specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag.

    Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Eriksson, Annika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Andersen, Sussi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Språkstörningar, vad är det?: en undersökning baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger samt specialpedagoger2007Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 176.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Herdmo, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tenten, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärares arbete med flerspråkiga elevers ordförrådsutveckling - en undersökning av fyra lärares arbete2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Palmquist, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Eleven, läraren och texten: hur fyra lärare upplever att de arbetar med djupläsning i skönlitteratur i årskurs 4–62019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att inom en hermeneutisk kunskapstradition, med hjälp av en kvalitativ metod och utifrån ett narrativt perspektiv samla in, presentera, beskriva och tolka ett begränsat urval självupplevda berättelser i vilka lärare i årskurs 4–6 talar om hur de arbetar med att stödja elevers djupläsning. I anslutning till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:

    • Hur upplever lärare att de arbetar med skönlitteratur för att för att stödja och utveckla elevers djupläsning?
    • Finns en överensstämmelse mellan detta arbete hos lärarna och en forskningsförankrad syn på hur elever utvecklar sin djupläsning i skönlitteratur?

     

    I studien undersöks lärares upplevelser av sitt arbete med att stödja och utveckla elevers djupläsning av skönlitteratur i årskurs 4–6 samt hur och i vilken grad detta arbete har anknytning till relevant forskning. Studien grundas på fyra verksamma lärares berättelser om läsundervisning. Den har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med standardiserade frågor.

     

    Lärarna är samstämmiga i fråga om vikten av att lära i ett sammanhang, och vad gäller samtalets betydelse för elevens läsförståelse. De har relativt god förankring i forskningen även om de inte nämner det explicit. Den forskare som framförallt nämns är Judith Langer som också betonar vikten av att samtala och reflektera över det lästa som en faktor för att nå djupläsning. Langer beskriver även ett sociokognitivt perspektiv på literacy och menar att lärandet bör ske i ett sammanhang som är begripligt för eleven.

     

    Lärarna i studien berättar om vikten av att lära i ett sammanhang för att lärandet ska bli begripligt för eleverna, vilket innebär att lärandet sker i en kontext som är relevant för dem. Arbete med djupläsning innebär att samtala om texten och att reflektera över det lästa, vilket kan ske både gemensamt och individuellt. Samtliga lärare berättar att högläsning är vanligt förekommande i det gemensamma arbetet kring djupläsning. I studien antyds möjligheten att lärares relativt goda kunskaper om djupläsning har haft en positiv inverkan på läsinlärningen generellt. Detta skulle kunna vara en fruktbar utgångspunkt för vidare studier.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Astronomi på distans: 2011Inngår i: Populär Astronomi, ISSN 1650-7177, Vol. 12, nr 3, s. 38-40Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser ges på distans via internet. I denna artikel kommer jag att berätta lite om de erfarenheter som jag har efter att ha undervisat ca 10 år på distans.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Erlandsson, Vilma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Ivarson, Elsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Augmented reality and gamification in higher education: Designing mobile interaction to enhance students’ intrinsic motivation and learning2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The emergence of augmented reality (AR) and gamification in higher education has gained significant relevance by virtue of their demonstrated usefulness in learning spaces. Prior research has examined these technologies separately and shown promising results, but less is known about the impact of combining AR and gamification in higher education. This article aims to conceptualize, design, and evaluate the effects of AR and gamification on students’ intrinsic motivation and learning with physical course literature. The results from a web - based experiment involving 95 students demonstrate that using AR enhances students’ intrinsic motivation compared to conventional methods such as reading lecture notes. However, the combination of AR and gamification did not influence students’ intrinsic motivation or learning. The findings could serve as a basis to further gamification in higher education and may support authors in the design of AR in future course literature.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Ernestrand, Henrik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Folkesson, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolans demokratiuppdrag: en analys av de kunskapsmässiga och formella förutsättningarna för demokratiundervisningen2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar. Demokratibegreppet förklaras på ett instrumentellt vis, bland annat genom frågan hur istället för varför. Resultatet visar även att det finns svårigheter gällande tolkning av demokratibegreppet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Esbjörnsson, Kersti
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hagberg, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Åtgärdsprogram - överensstämmelse mellan provresultat och åtgärder?2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 182.
    Eugén, Ann-Kristin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Karlsson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    De yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i planerad undervisning: ur ett förskollärarperspektiv2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är hur förskollärare beskriver att de möjliggör de yngsta barnens delaktighet och inflytande i planerad undervisning. Då det var studiens syfte att undersöka förskollärares beskrivningar valdes en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet och det utvecklingspedagogiska perspektivet. Analysen utgår från begreppen förskollärares kommunikation, socialt samspel och hur de yngsta barnens intresse tas tillvara på i planerad undervisning. Resultatet visade att förskollärare möjliggör de yngsta barnens delaktighet och inflytande i planerad undervisning genom att använda dokumentation, vara aktiv och ta tillvara på barnens initiativ till samspel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Ewald, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Lärares frirum har begränsats2014Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 58, nr 3, s. 8-9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    Lärares frirum Svenskläraren
  • 184.
    Falkelod, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ahlberg, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Inomhusmiljön på förskolan- hur viktig är den?: en intervjustudie om förskollärares syn på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Falkstedt, Elna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kron, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag vill röra på min kropp för det är så härligt": ett utvecklingsarbete om de yngre barnens interaktion och delaktighet i musikundervisning i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få syn på hur de yngre barnen i förskolan är delaktiga och hur de interagerar i musikundervisningen. Detta har undersökts genom observation av 1–3-åringar i ett musikrum på en förskola. Undersökningen är en del av ett utvecklingsarbete utifrån ett behov på förskolan där studien är gjord. Studien är utförd genom en kvalitativ forskningsmetod med deltagande observation. Empirin till studien är insamlad genom fältanteckningar och filmning. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är det sociokulturella perspektivet som hanterar samspel. Aktuell och relevant forskning hanteras. Fokus läggs på begrepp som musicking, delaktighet, interaktion, samspel och undervisning. Resultatet visar att barnen är delaktiga på olika sätt, som genom verbal kommunikation, kroppsspråk, ögonkontakt och att utforska kreativt. Resultatet visar även att utformningen av miljön inverkar på hur musikaliskt stimulerande den är och hur den bidrar till barns delaktighet i musikundervisningen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 186.
    Finné Persson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Det är svårt att se den egna kompetensen”: en studie om hur en grupp lärarstudenter resonerar om relationskompetens med stöd av digital video2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study, which is part of a research project called LÄRK at the University of Kristianstad, is to further examine how a group of pre-service teachers reason about relational competence, as well as examining their opinions regarding the importance of relational competence in the teaching profession. Furthermore, the study aims to investigate whether the project has had some kind of long term impact on the students’ ideas with regards to their way of reasoning about their pedagogical practice in stimulated recall interviews and how their understanding of their own relational competence may have been influenced by the process. The results show that the students have the conviction that relational competence is of great importance to the teaching profession and that good relationships based on trust and confidence are fundamental to learning. The results that have emerged also indicate that the students developed increased knowledge of relational competence and what distinguishes a teacher with relational competence. It is suggested that the students find it easier to apply a more general theoretical understanding of relational competence rather than engaging in a self-reflective analysis of their behavior in the recorded film sequences from VFU. It is likely that the project’s three educational sessions did not generate sufficient progression for students to develop a glimpse of the competencies that underlie the definition of relational competence. Although such an assumption supports the idea that relational competence should be initiated in an early stage in teacher education, the result indicates that more research is needed on the competence and how it should be implemented in teacher education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Follin, Karolin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Klang, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Eleivinflytande: Hur förhåller sig pedagoger till elevinflytande på fritidshemmen?2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att se vilka förhållningssätt pedagoger har när de arbetar med elevinflytande på fritidsverksamheten. I det första kapitlet av uppsatsen presenteras den tidigare forskning kring elevinflytande, demokrati och ansvar som är väsentlig för vårt arbete. Den teoretiska utgångspunkten presenteras sedan utifrån Vygotskijs, Deweys och Piagets teorier som är relevanta i uppsatsen. Elevinflytandet i fritidshemmet visade sig vara ett tämligen obeforskat område. I slutet av arbetet diskuteras den tidigare forskningen gentemot resultatet av de intervjuade pedagogerna.  Det framkommer att verksamheterna behöver arbete mer med elevers ansvar samt öka elevinflytandet. Det påvisades även att arbetet med demokrati är bristfällig i dagens verksamhet.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 188.
    Fors, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Jönsson, Therése
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Är ute lika bra som inne?: om utevistelsen på förskolor2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Forsberg, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Forskning i lärares vardag: lärares forskning i vardagen2010Inngår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 116-129Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 190.
    Fransman, Heléna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    - Jag vet inte, jag bara ser!: En fallstudie med ett yngre särskilt begåvat barn inom matematik, med fokus på att utveckla problemlösningsförmågan.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to support a younger mathematically gifted student to develop his problem solving ability in mathematics. The study was based on a micro-ethnographic study through participatory observations, where the analysis was based on Krutetskii's eight mathematical abilities. The result of the analysis shows that even younger, especially talented students in mathematics demonstrate Krutetskii's thoughts on mathematical abilities. The specific child in the study shows that there are several mathematical abilities within him. The problem is that the child does not get enough management and stimulation to develop his or her abilities. The child in the study needs adequate support to be able to reach full potential. Problem solving has been the focus of our meetings in order to develop the ability to motivate mathematical problems. The study has focused on two different types of problems, both closed and open issues. The result of the analysis also shows that the special education teacher needs to guide teachers in rich mathematical problems and treatment for particularly talented students in mathematics.

    Fulltekst (pdf)
    helenafransmanEXjobb
  • 191.
    Fransson, Marina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskollärares syn på det sociala mötets betydelse i förskolan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling. Personalgruppen och  dess sammansättning är en påverkansfaktor i processen att utveckla givande möten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Fredriksson, Therese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekberg, Maja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Läroplan i förändring: en kvalitativ studie angående lärares inställning till Gy 11’s ämnesplaner och kunskapskrav, i relation till Lpf 94's kursplaner och betygskriterier2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2011 infördes en ny läroplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar på att ta reda på vad Gy 11 faktiskt innebär för lärare och deras arbete i skolan idag. Både lärarstuderande och verksamma lärare tycks uppleva svårigheter med att till fullo implementera Gy 11 i lärandesituationer. I denna studie jämförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för den nya läroplanen. För att uppnå detta mål har en kvalitativ undersökning gjorts i form av personliga intervjuer med gymnasielärare. Respondenterna är lärare i södra Sverige med erfarenhet av både Lpf 94 och Gy 11. En diskussion förs kring de positiva och negativa följderna av ett läroplansskifte. Resultatet pekar på att respondenterna uppfattar att införandet av nya läroplanen har varit jäktat, vilket har bidragit till en osäkerhet kring hur undervisning och bedömning ska utföras. Majoriteten av de tillfrågade lärarna anser därför att införandet av Gy 11 har påverkat deras yrkesroll negativt.

    Fulltekst (pdf)
    Läroplan i förändring
  • 193.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ahlin, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Going forward with feedback: on autonomy and teacher feedback2014Inngår i: Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 2014 / [ed] Jane Mattisson, Maria Bäcke, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2014, s. 42-58Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Language teachers often complain that they are becoming “composition slaves” (Hairston 1986) spending an inordinate amount of work on giving feedback on students' texts. This might be particularly true of L2 teachers as several studies indicate that students prefer teacher feedback to peer feedback, particularly in L2 learning (Zhang; Hyland). While the ultimate goal of teacher-written feedback is an independent and self-regulating, the risk of “over-dependence on teacher feedback lower[ing] the students’ initiative” (Miao, Badger, and Zhen) looms large. This paper probes the limits and implications of teacher feedback focusing on the question of whether teacher feedback generates dependent students. Through a discussion of three cases, we ask: when does feedback go from being constructive to impeding development of independence? This idea of dependence is further considered in relation to current debates about the rise of “therapeutic education” in which students are discussed in terms of “vulnerability” (Füredi; Ecclestone and Hayes). We conclude by suggesting that the challenge for teachers is not to assume the role of therapists but to encourage reflective education through clarity about academic goals, and making explicit the crucial role of autonomy for successful student progression — in and beyond the university setting.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Pedagogisk karriärstege vid Högskolan Kristianstad: några reflektioner från beredningsgruppens arbete2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 195.
    Friberg, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förändringsagenter i elevhälsan: Specialpedagogers uppdrag och digital journaldokumentation2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte med min studie är att undersöka specialpedagogers uppdrag i tre olika elevhälsoteam i samma kommun och hur specialpedagoger upplever arbetet med digitala journalsystem. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att lärande och kunskapsutveckling sker i interaktion med andra.

    Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod med fyra specialpedagoger och en rektor. Med ett hermeneutiskt synsätt har jag försökt tolka och förstå de resultat som framkommit. Resultatet av denna studie visar att administration med planering och förberedande av ärende inför elevhälsoteamens möten och dokumentation av pedagogiska dokument är vanligt förekommande uppdrag för specialpedagoger i de i studien ingående elevhälsoteam. Det specialpedagogiska perspektivet att finna alternativa vägar och lösningar för inlärning är liksom anpassad undervisning på framförallt individnivå men även gruppnivå uppdrag som genomförs ofta. Samarbete mellan specialpedagog och rektor eftertraktas av specialpedagoger i studien men det faktiska samarbetet varierar stort. Digitala journalsystem har skapat möjligheter som tidigare inte fanns och ordet tillgänglighet har fått en bred betydelse i form av tillgänglighet till arkiv, mallar och stödmaterial. Nackdelen med det digitala journalsystemet är att tillgängligheten endast gäller för medlemmar i elevhälsoteamen och inte för övrig personal som arbetar nära elever.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Undervisning om kemi- och fysik relaterade vardagsfenomen i förskolan: Samverkan med ett skolområde kring kompetensutveckling och forskning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna rapport är att presentera ett treårigt samverkansprojekt mellan forskare vid Högskolan Kristianstad och ledning med personal på samtliga förskolor i ett skolområde. Projektet rör undervisning av naturvetenskap med särskilt fokus på kemi och fysik i förskolan.

    Ett skolområde i en medelstor skånsk kommun initierade ett samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad kring undervisning om naturvetenskap i förskolan, speciellt kopplat till det läroplanen benämner som enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor och barns vardagsliv. Traditionellt har arbete med naturvetenskap i förskolan handlat om naturen, om växter och djur och om miljörelaterade frågor. I samband med att den reviderade läroplanen trädde i kraft 2011 vidgades emellertid kunskapsområdet till att också omfatta kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010). Att undervisa om kemi och fysik i ett förskoleperspektiv kan av många förskollärare upplevas som svårt och behovet av kompetensutvecklingsinsatser har visat sig vara stort (Skolinspektionen, 2018). Utvärderingar visade att så var också fallet i det aktuella skolområdet.

    1 juli 2019 trädde ännu en reviderad läroplan i kraft i vilken användning av digital teknik lyfts fram som ett nytt målområde att sträva mot (Skolverket, 2018). Mot den bakgrunden och i takt med projektets genomförande har kunskap som rör såväl innehåll som lärandeprocesser och undervisningsstrategier implementerats med och utan stöd av modern informationsteknik.

    Projektet kan delas upp i två delar. Del I är den kompetensutvecklingssatsning som ovan kort beskrivits och del II är ett forskningsprojekt med fokus på fysik- och kemiundervisningens genomförande i barngrupp samt på projektets övergripande genomförande.

    Det övergripande syftet med projektet är att, tillsammans med arbetslag och rektorer i förskolan utveckla kunskap om FyKe-undervisning i förskolan, med respektive utan stöd av digitala verktyg, samt att 8longitudinellt följa utvecklingen hos deltagande arbetslag och rektorer under ett flerårigt kompetensutvecklingsprojekt.

    Flera delstudier har genomförts i projektet. Tre artiklar har hittills publicerats i vetenskapliga tidskrifter, ytterligare studier har genomförts med fokus på rektorers och arbetslags upplevelser relaterat till projektets innehåll och genomförande och delvis relaterat till digital teknik. Rapporten avslutas med några sammanfattande punkter med relation till projektets utfall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Digitalization in early years chemistry and physics2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper describes an analysis of teaching instances that were part of an in-service preschool teachers programme. The overall aim of the project was – together with teachers – to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, in relation to an object of learning. Central was the teaching of science in preschool, with particular focus on use of digital tools and the verbal communication as well as obstacles ‘threatening’ the intersubjectivity between teachers and children during learning situations in preschool. Our results show the need for the teacher to address what we call ‘intermediary objects of learning’ and the role of chosen wording andabstract models are emphasised. In addition, the paper highlights different communication categories used by teachers and children during science activities. How the communication varies with e.g. children’s age during teaching will be discussed at the conference.

  • 198.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Greca Dufranc, Ileana M.
    University of Burgos, Spain.
    García Terceño, Eva
    University of Burgos, Spain.
    Spanish and Swedish teachers’ perspective of teaching STEM scaffolded by robotics in preschool: results from the botSTEM project2021Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article describes outcomes from the Erasmus+ project botSTEM, involving a theoretical framework for Science, Technology, Engineering & Technology (STEM) and robotics and teaching activities for preschool teachers and teachers educating children four-eight years old. Spanish and Swedish preschool teachers’ self-efficacy and views of teaching STEM and robotics are presented, using a mixed methodology based on a questionnaire and focus group interviews. The three-year long project has improved the preschool teachers’ self-efficacy in STEM and robotics teaching, as described in a questionnaire answered by the preschool teachers after the project. Possibilities in STEM and robotics teaching experienced by them include an increase in children’s agency, knowledge and interest, and the obstacles are mainly structural or technical. Robotics teaching also supports children with special needs when interacting with peers. The results from the botSTEM project point to the benefit of supported long-term professional development for STEM and robotics teaching in preschools.

  • 199.
    Fridström, Marcus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fanfiction i Klassummet2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction. Jag har inte själv gjort någon undersökning i uppsatsen eftersom tiden inte skulle ha räckt till det – jag skulle i så fall fått genomföra mitt undervisningsmoment i praktiken. Därför har jag använt mig av undersökningarna från de två avhandlingarna samt Författande fans när jag motiverat mitt undervisningsmoment i slutet av uppsatsen, som på sätt och vis är mitt resultat. I den sista diskussionsdelen diskuterar jag forskningsbakgrund, undersökningar och resultat och försöker att se på fanfiction och min skrivuppgift utifrån olika perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    Fanfiction i Klassrummet
  • 200.
    Frisk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Höga skolprestationer om feminiserande kapital: En etnografisk studie av högt presterande tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 151 - 200 of 608
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf