hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 371
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Hiltunen, Filip
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Unger, Johannes
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    GIS - Geografilärarnas akilleshäl?: en intervjustudie av gymnasielärares arbetssätt kring Geografiskt informationssystem2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS. Resultatet visar på att det finns en rådande kunskapsbrist bland lärare, där stöd i form av utbildning och skolanpassat material rörande GIS är en stor önskan bland lärarna. Generellt är lärarna positivt inställda till GIS och ser möjligheter, men även hinder i form av tid, kunskap och kostnader.

  • 152.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barns uppfattning av materia: varför blir ett ljus mindre när det brinner?2004Inngår i: Naturfagenes didaktikk - en disciplin i forandring: det 7. nordiske forskersymposiet om undervisning i naturfag i skolen / [ed] E K Henriksen & M Ödegaard, Kristiansand, Norge: Höyskoleforlaget , 2004, s. 329-344Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 153.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barendregt, Wolmet
    Göteborgs universitet.
    Rietz-Lepännen, Elisabeth
    Göteborgs universitet.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lindström, Berner
    Göteborgs universitet.
    Can children enhance their arithmetic competence by playing an especially designed computer game?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Fingu is a game and a game platform aimed at helping children 4 to 8 years old develop competence and fluency with basic addition combinations. We present results from an eight week intervention, where children, 5-, 6-, and 7 years old, have been allowed to play the game as part of their ordinary pre-school and school activities. Results show significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures with modest to large effect sizes. In contrast most differences between post-tests and delayed-tests, when the children did not play the game, are non-significant with none or low effect sizes. Design principles and results are discussed with special emphasis on children who “struggle to learn math”.

  • 154.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindner, Ann-Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Barns förståelse av materia och dess transformationer2000Inngår i: Undervisning i naturvetenskap ur kultur-, teknologi- och miljöperspektiv: rapport från det sjätte nordiska forskarsymposiet om undervisning i naturvetenskap i skolan, Joensuu 12-16 juni 1999 / [ed] Aho, Lerna, Viiri,Jouni, Joensuu: Joensuu universitet, pedagogiska fakulteten , 2000, s. 376-383Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 155.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    A long-term study of students' explanations of transformations of matter2004Inngår i: Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education, ISSN 1492-6156, E-ISSN 1942-4051, Vol. 4, nr 1, s. 77-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We report on a long-term study of young children's understanding of matter and its transformations. Interviews concerning children's conceptions could be seen in the idioms, personal framings of experiences, that became apparent as a result of the longitudinal design of the study. As part of the project, we also made an early (at the age of 6) introduction ot the concept, molecule. Depending on the phenomenon presented to them for explanation, some of the children used the molecule concept as a tool for understanding and explaining, while others did not. By focusing on a few examples, which we analyse in detail, we argue that long-term studies give rich detail and important information about children's learning that other kinds of study do not.

  • 156.
    Holmberg, Leif
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och Arbetsliv.
    Kan didaktik vara sagolik?: skrönor som pedagogiska hjälpmedel2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 157. Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Nyström, Marcus
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    The image of images as a predictor of viewing pattern for young adults with and without dyslexiaArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 158.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Inngår i: Frontiers in education, Vol. 3, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preservice teachers’ understanding of relational competence can be supported through the use of digital video and explicit criteria. The study is a mixed method intervention study, where preservice teachers analyzed the teacher-student relationship as depicted in a short video sequence with the support of explicit criteria. These analyses were analyzed with content analysis according to the criteria and a thematic comparison of preservice teachers’ analyses before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the use of explicit criteria supported preservice teachers’ discernment of significant dimensions of teacher-student relationships, so that they were able to discern and discuss aspects of the teacher-student relationship with a specific focus on teacher-student interaction and with greater detail and nuance. The study also provides some tentative evidence that modelling the use of criteria may support preservice teachers’ use of the criteria.

  • 159.
    Holmström, Simon
    et al.
    Katedralskolan .
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Lunds universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Lunds universitet.
    Gymnasiets laboratorionsundervisning i fysik: mellan tradition och ändrade styrdokument2018Inngår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 6, nr 1, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.

  • 160.
    Hristova, Ajten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nolén, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utomhusmatematik: Hur förhåller sig förskollärare till denna pedagogik?2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik. Dock påpekas det att det finns skäl till varför utomhusmatematik inte sker i större utsträckning. Resultatet analyseras utifrån John Deweys teori "learning by doing". 

  • 161.
    Håkansson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Olsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Musik som hjälpmedel: En kvalitativ undersökning om pedagogers användning av musik i matematik, svenska och engelska2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne.

  • 162.
    Håkansson, Sebastian
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Skolämnet samhällskunskap kan inte göra mer”: Om jämställdhetsfrågan – ett ämnesdidaktiskt problem i den senmoderna samhällskunskapsundervisningen?2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förändrade form och funktion i vår senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hävdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt värdepedagogiska frågor som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män idag står inför en ny typ av utmaning och eventuell ämnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielärare i Samhällskunskap rent ämnesdidaktiskt hanterar och förhåller sig till implementeringen av jämställdhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll på en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lärare, verksamma på olika skolor i olika kommuner. Respondenternas svar analyserades senare med utgångspunkt i feministisk, socialkonstruktivistisk, genusteoretisk och strukturalistisk teoribildning. Utifrån denna analys gjordes ett försök att tematisera de olika attityder och uppfattningar kring frågan som framkommit under intervjuerna. Tydligast framträdde tre olika perspektiv, som var och en främst representerades av en enskild lärare, även om det fanns tendenser till överlappning. Vidare framkom ett intressant stickspår om de attityder till kunskap generellt, och värdepedagogiska frågor i synnerhet, som en av pedagogerna upplever sig stöta på bland sina elever. Detta stickspår blev på sätt och vis det mest talande exemplet på den problematik jag i studiens inledning tar avstamp i: Den funktion kunskap fyller för den individualiserade och instrumentellt tänkande individen i det senmoderna liberaldemokratiska samhället. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, metodologiska styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

  • 163.
    Ingemansson, Mary
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Djupläsning och lässtrategier2018Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 12, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Texten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsnings- metoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment- building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en under- sökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas- baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djup- läsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och pro- cess kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.

  • 164.
    Ioseinov, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur möter lärare elevers individuella utbildningsbehov i matematik?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå.

    Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen.

    Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002).

    Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer.

    Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!

  • 165.
    Jensen, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevers lärande i matematik - en empirisk studie om elevers självuppfattningar, resonemang och återkoppling i matematik2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker hur aspekter av mindset, återkoppling och matematiska resonemang påverkar elevers lärande i matematik. Syftet med studien är att bidra till en ökad medvetenhet och en fördjupad förståelse kring hur elevers lärande i matematik kan föras framåt. 

    I studien förenas två olika teorier för lärande: en socialkonstruktivistisk teori och en metakognitiv teori. Ur denna synvinkel, kan kunskap inte förmedlas, utan är något som utvecklas i möten mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Eleven är sin egen resurs i lärandet och läraren skapar förutsättningar för elevens lärande. Metakognitiv teori, i vilken även kognitiv teori ingår, handlar om de tankeprocesser eleverna använder när de hanterar information. 

    Som metod valdes enkäter med likertskalor samt styrd observation. 

    Vid observationerna fick eleverna arbeta i par där de var ungefär jämnpresterande i matematik och fick resonera högt när de arbetade med en problemlösningsuppgift. Forskaren deltog aktivt genom att ge eleverna återkoppling antingen på uppgiftsnivå eller på processnivå. Resultatet från de fem elevpar som fick feedback på processnivå visade att denna återkoppling gav bränsle till de kreativa resonemangen som fortsatte. Gemensamt för de fem elevpar som fick feedback på uppgiftsnivå var att de kreativa resonemangen avstannade när feedback gavs, till förmån för algoritmiska resonemang där resonemanget inte var väl förankrat i en matematisk grund. För elever i matematiksvårigheter kunde en svårighet i sig vara att ta steget från det konkreta till det generella och abstrakta, oavsett vilken återkoppling de fick.

    Vid analysen kategoriserades hälften av eleverna att ha ett growth mindset, vilket innebär att de ser på sin förmåga i matematik som något de kan påverka och utveckla. Den andra hälften kategoriserades att ha ett fixed mindset, vilket innebär att de ser sin förmåga i matematik som en medfödd egenskap som inte går att påverka särskilt mycket.

    Den grupp elever som inte använde den återkoppling de fick på ett strategiskt sätt för att föra resonemangen framåt, dominerades av att ha ett fixed mindset. Dessa elever gav lättare upp eller använde undvikande strategier då de mötte svårigheter jämfört med övriga elever.

    Resultatet kan tillämpas i skolan genom att undervisning i matematik bör fokusera på processen där kreativa resonemang och growth mindset gynnas. Det är viktigt att lärare inte ”skalar av” de delar av matematiken som bidrar till den begreppsliga förståelsen, t ex genom att ha starkt fokus på metoder och procedurer, i sin strävan att förenkla och underlätta för elever i matematiksvårigheter.

  • 166.
    Johansson, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johansson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att arbeta med naturvetenskapligt innehåll inspirerat av utomhuspedagogik- Ett exempel från en förskola2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.

    Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.

    Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum.

  • 167.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 168.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Development of students' concept images in analysis2009Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 14, nr 4, s. 65-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students’ pre-knowledge and conceptual development in analysis were investigated at a teacher education program to reveal what pre-knowledge endured and how the students perceived the concepts a year after the course had ended. Questionnaires and interviews were used to collect data. Two students’ results are presented in more detail in the article. The study was cognitively framed with the influence of situated theories to take as many aspects of concept development into account as possible. The students showed numerous connections between concepts, but they were often unable to discern valid links from invalid links. The perceived richness from many connections causes unjustifiably strong self-confidence which prevents further work with the concept. A tool for classification of the students’ connections between concepts resulted from the analysis.

  • 169.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    High achieving students’ conceptions of limits2006Inngår i: Proceedings of the Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (30th, Prague, Czech Republic, July 16-21, 2006). Volume 1 / [ed] J. Novotná, H. Moraová, M. Krátká & N. Stehliková, Prague: Charles university , 2006, s. 1:265-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students learning limits of functions perceive and treat limits differently. A study on students’ conceptual development of limits of functions was conducted at a Swedish university (Juter, 2006). The results imply differences in high achieving and low achieving students’ work with limits, but also a lack of differences at some points. The students’ developments and abilities were studied in terms of concept images (Tall & Vinner, 1981) in the sense that their actions, such as problem solving and reasoning, were considered traces of their mental representations of concepts. A concept image of a concept comprises all mental representations of that concept and is linked to related concepts in a web. As could be expected, high achieving students’ abstraction abilities were more developed than other students’. The former group were to a much higher degree than the latter able to link theory to problem solving and explain the meaning of, for example, the limit definition. The students were studied during a semester and there were similarities of the high achieving students’ developments with the historical development of limits that the other students did not reveal. Several similarities were linked to abstraction and formality. Students with positive attitudes to mathematics in general were better limit problem solvers. Most of the high achieving students thought that they had control over the concept of limits, but many of the low achieving students also claimed to have control even if that was not the case. An unjustifiably strong self confidence can prevent students from further work on erroneous or incomplete parts of their concept images. There were no clear patterns of students’ mental representations of limits as exact values or approximations, limits as objects or processes, and limits as attainable or unattainable for functions. Of the 15 students interviewed, only two showed a coherent trace of their concept images. Both students were high achievers. The lack of patterns in all students’ concept images, particularly in the high achievers’, points to the complex nature of limits and the challenge to teach and learn limits.

  • 170.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Limits of functions: how do students handle them?2005Inngår i: Pythagoras (AMESA), ISSN 1012-2346, E-ISSN 2223-7895, nr 61, s. 11-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 171.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Limits of functions: traces of students' concept images2005Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 10, nr 3-4, s. 65-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students at a Swedish university were subjects in a study about learning limits of functions. The students' perceptions were investigated in terms of traces of concept images through interviews and problem solving. The results imply that most students' foundations were not sufficiently strong for them to understand the concept of limit well enough to be able to form coherent concept images. The traces of the students' concept images reveal confusion about different features of the limit concept.

  • 172.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Students' attitudes to mathematics and performance in limits of functions2005Inngår i: Mathematics Education Research Journal, ISSN 1033-2170, E-ISSN 2211-050X, Vol. 17, nr 2, s. 91-110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The main aim of this article is to discuss the attitudes to mathematics of students taking a basic mathematics course at a Swedish university, and to explore possible links between how well such students manage to solve tasks about limits of functions and their attitudes. Two groups, each of about a hundred students, were investigated using questionnaires, field notes and interviews. From the results presented a connection can be inferred between students’ attitudes to mathematics and their ability to solve limit tasks. Students with positive attitudes perform better in solving limit problems. The educational implications of these findings are also discussed.

  • 173.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Students' concept development of limits2007Inngår i: Proceedings of the V congress of the European society for research in mathematics education CERME 5 (2007) / [ed] D. Pitta-Pantazi & G. Philippou, Larnaca: University of Cyprus , 2007, s. 2320-2329Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students’ learning developments of limits were studied in a calculus course. Their actions, such as problem solving and reasoning, were considered traces of their mental representations of concepts and were used to describe the developments during a semester. Several students went through the course with a vague conception of limits which in some cases was wrong. A higher awareness about their mental representations’ reliability is required.

  • 174.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Malmö högskola.
    Att bedöma autentiska uppgifter: en rapport om utmaningar och möjligheter vid bedömning av förväntade läranderesultat i högre utbildning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007, då en ny högskoleförordning trädde i kraft. Denna nya struktur innebär bland annat ett resultatbaserat perspektiv på utbildningen. I enlighet med detta, förväntas svenska lärosäten upprätta kursplaner för alla sina kurser, där man med konkreta och examinerbara läranderesultat (eng. learning outcomes; se t.ex. Adams, 2004) anger vad studenterna förväntas kunna vid godkänd kurs. Motsvarande gäller för högskoleförordningen, där det anges vad studenterna förväntas kunna vid erhållen examen. Dessa förväntade läranderesultat ska dels omfatta de mål som specificeras i högskoleförordningen för den aktuella examen, dels de eventuella mål som lärosätet har specificerat för respektive examen, ämnesområde och inriktning.

    En viktig fråga i relation till ovanstående är hur man vet att de förväntade läranderesultaten verkligen realiseras. Enligt European Network for Quality Assurance in Higher Education ska överensstämmelse mellan förväntade och förverkligade läranderesultat kvalitetssäkras på flera nivåer, både internt och externt (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, 2009). Samtidigt karaktäriseras svensk högre utbildning av starkt decentraliserade bedömningspraktiker. Externa examinatorer är inte tillåtna och annan metodik för att åstadkomma större likvärdighet i bedömningen av examensmålen har inte utvecklats. Istället ges ett separat betyg för varje enskild kurs och ingen aggregering eller sammanvägning av kursbetyg är möjlig. Examinationsformerna utvecklas i nära samspel med undervisningen och särskilda resurser för examinationen avsätts vanligen inte (Lindberg-Sand, 2011).

    Vi har således en situation där examination av läranderesultat sker i ett ytterst decentraliserat utbildningssystem, och där det oftast faller på examinatorerna att – inom ramen för enskilda kurser – både avgöra huruvida de förväntade läranderesultaten realiseras samt uppskatta bedömningens kvalitet och relevans. Även om inte examensmålen prövas direkt, utan konkretiseras och relateras till innehållet i respektive kurs, ställer ovanstående höga krav på lärarnas bedömningar. Detta bland annat eftersom målen ofta är såväl omfattande och mångdimensionella, som bestående av komplexa kunskapsformer (t.ex. värderingsförmåga och förhållningssätt). Vidare uttrycks läranderesultaten, för att vara direkt utvärderingsbara, i termer av observerbara handlingar. Bedömning av handling (s.k. "performance assessments") ställer emellertid delvis andra krav på lärarnas bedömningspraktik än traditionella kunskapsbedömningar. Även om övergången till ett resultatbaserat läroplanssystem har som yttersta syfte att förbättra utbildningen, är det således svårt att avgöra vad förändringen kan tänkas innebära för kvaliteten på bedömningar och betygssättning. Hur kan de komplexa kunskapsformer som anges i examensmålen examineras? Vilka utmaningar står man inför? Och vilka möjligheter står till buds? Det är dessa frågor som föreliggande rapport handlar om.

  • 175.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning av lärarstudenters förmåga till analys2012Inngår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl, Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 174-188Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 176.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning i didaktisk belysning2011Inngår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år / [ed] Sven Persson & Bim Riddersporre, Stockholm: Natur och kultur, 2011, s. 318-334Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Detta kapitel behandlar bedömning ur ett didaktiskt perspektiv, det vill säga varför man bedömer i skolan, vad man ska bedöma samt hur man kan bedöma elevernas kunskaper. Dessutom diskuteras vem som bedömer och när.

  • 177.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Facilitating students’ active engagement with feedback2018Inngår i: Handbook of instructional feedback / [ed] A. A. Lipnevich & J. K. Smith, Cambridge: Cambridge University Press, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter brings together research on students’ use of feedback in order to provide a picture of what kind of research has been conducted and what we currently know about how to facilitate students’ engagement with their feedback. 

  • 178.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Formativ bedömning för elevernas skull2015Inngår i: Bedömning som utvecklar: möjligheter och utmaningar i ett formativt förhållningssätt / [ed] Lena Vestin, Stockholm: Lärarförlaget , 2015, s. 6-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Förord2015Inngår i: Lärandematriser: att få eleven att förstå / [ed] Johan Alm, Stockholm: Gothia Fortbildning , 2015, s. 7-8Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 180.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Likvärdig bedömning genom nationella prov?2013Inngår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, nr 1, s. 6-10Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lärande bedömning2017 (oppl. 4)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedöm­ning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt. Boken försöker bland annat svara på följande frågor:

    • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna?
    • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier?
    • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen?
    • Hur kan man engagera eleverna i själv- och kamratbedömning?

    Budskapet i ”Lärande bedömning” är viktigare och mer aktuellt än någonsin. Trots att ”bedömning för lärande” fått starkt fäste i Sverige, används formativ bedömning i stor utsträckning för att höja elevernas resultat på prov, snarare än som ett redskap för en allsidig kunskapsutveckling, eller för att stödja elevernas ansvar för det egna lärandet. Ofta saknas ett formativt förhållningssätt och skolans långsiktiga mål har i flera sammanhang ersatts med ett fokus på provresultat.

  • 182.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lärande bedömning2013 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här boken ges ett särskilt perspektiv på bedömning. Det visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visas hur bedömningen kan stötta elevernas lärande på ett effektivt sätt. Boken försöker bland annat svara på följande frågor:

    • Hur kommunicerar man mål och kriterier till eleverna?
    • Hur tar man reda på vad eleverna kan i förhållande till mål och kriterier?
    • Hur hjälper man eleverna att utvecklas mot målen?
    • Hur kan man engagera eleverna i själv- och kamratbedömning?

    Med hjälp av praktiska exempel anpassade till kursplanerna i Lgr11 visas flera olika sätt att bedöma elevernas prestationer. Bokens tredje upplaga har fått en ny, tydligare struktur. Den har också utökats med ytterligare exempel på forskning om formativ bedömning samt med förslag på hur man kan arbeta med exempelvis återkoppling och kamratbedömning. Den nya upplagan innehåller dessutom en diskussion om nationella prov, likvärdighet och sambedömning.

  • 183.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Prov eller bedömning?: att tolka och använda provresultat och omdömen2017 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är prov respektive bedömning och varför ser de ut som de gör? Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Genom prov vill man pröva elevernas kunskaper, medan man genom bedömning vill pröva kvaliteten på elevernas lösningar. Eftersom elevernas lösningar är observerbara kan de bedömas direkt och omdömen formuleras. Elevernas kunskaper är däremot inte omedelbart tillgängliga och måste därför mätas indirekt, genom att sammanställa resultat från provuppgifter till ett provresultat. Denna grundläggande skillnad ger i sin tur upphov till skillnader i hur prov och bedömningar utformas och genomförs, samt hur utfallet kan tolkas och användas. 

    Prov och bedömning är alltså i grunden är olika saker, trots att man ibland använder dem som synonymer. Detta får konsekvenser för hur man tolkar provresultat respektive omdömen från bedömningar, samt hur man använder dem på ett rimligt sätt för formativa och summativa ändamål. 

  • 184.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Rubrics as a way of providing transparency in assessment2014Inngår i: Assessment & Evaluation in Higher Education, ISSN 0260-2938, E-ISSN 1469-297X, Vol. 39, nr 7, s. 840-852Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a study where rubrics have been used to convey assessment expectations to students (n = 176) in three different assessment situations in professional education. These situations are: (1) the development of a survey instrument, which was part of a course in statistics and epidemiology; (2) an inspection of a house, which was part of a course about the functions of buildings for real estate brokers and (3) a workshop in communication with patients, which was part of a course in the evaluation of diagnostic procedures and treatments of oral infections in dental education. In all situations, students’ perceptions and uses of the rubrics were investigated. Findings suggest that it is indeed possible to convey expectations to students through the use of rubrics, in the sense that students not only appreciate the efforts to make assessment criteria transparent, but may also use the criteria in order to support and self-assess their performance. Important features of the rubrics, which were found to facilitate students’ understanding and use of the criteria in these situations, are presented and discussed.

  • 185.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Själv- och kamratbedömning2012Inngår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 22, nr 1, s. 21-24Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 186.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Student performance on argumentation task in the Swedish National Assessment in science2016Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 38, nr 11, s. 1825-1840Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the influence of content knowledge on students’ socio- scientific argumentation in the Swedish National Assessment in biology, chemistry and physics for 12-year-olds. In Sweden, the assessment of socio-scientific argumentation has been a major part of the National Assessment during three consecutive years and this study utilizes data on student performance to investigate (a) the relationship between tasks primarily addressing argumentation and tasks addressing primarily content knowledge as well as (b) students’ performance on argumentation tasks, which differ in relation to content, subject, aspect of argumentation and assessment criteria. Findings suggest a strong and positive relationship between content knowledge and students’ performance on argumentation tasks.The analysis also provides some hypotheses about the task difficulty of argumentation tasks that may be pursued in future investigations.

  • 187.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Balan, Andreia
    City of Helsingborg.
    Analytic or holistic: a study of agreement between different grading models2018Inngår i: Practical Assessment, Research & Evaluation, ISSN 1531-7714, E-ISSN 1531-7714, Vol. 23, nr 12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research on teachers’ grading has shown that there is great variability among teachers regarding both the process and product of grading, resulting in low comparability and issues of inequality when using grades for selection purposes. Despite this situation, not much is known about the merits or disadvantages of different models for grading. In this study, a methodology for comparing two models of grading in terms of (a) agreement between assessors (reliability) and (b) justifications for the grades assigned (validity) was used with a small sample of teachers (n = 24). The design is experimental, with teachers being randomly assigned to two conditions, where they graded the same student performance using either an analytic or a holistic approach. Grades have been compared in terms of agreement and rank correlation, and justifications have been analyzed with content analysis. Findings suggest that the analytic condition yields substantively higher agreement among assessors as compared to the holistic condition (66 versus 46 percent agreement; Cohen's kappa .60 versus .41), as well as higher rank correlation (Spearman's rho .97 versus .94), without any major differences in how the grades were justified. On the contrary, there was a relatively strong consensus among most raters in the sample.

  • 188.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Balan, Andreia
    Effects on student motivation and performance by increased transparency in assessment: EARLI-konferensen2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Research has shown that sharing explicit assessment criteria with student may positively affect student performance, reduce anxiety, as well as support students’ use of self-regulated learning strategies (Panadero & Jonsson, 2013). Furthermore, it is suggested that students’ motivation for learning is positively affected by their understanding of learning goals and performance criteria (Ellis & Tod, 2015). But there are also indications of students becoming more performance oriented, as opposed to learning oriented, when being provided with explicit assessment criteria. Other fears voiced against the practice of sharing criteria with students is that students may not understand the criteria or that the use of criteria may turn students’ attention away from productive learning towards surface strategies and “criteria compliance” (e.g. Sadler, 2009; Torrance, 2007).    

    Since there is a lack of studies systematically investigating how students are influenced by the use of explicit criteria, it is currently not fully understood under which circumstances it is productive for student learning and motivation to share explicit assessment criteria. Furthermore, there is a lack of studies making a distinction between how students with different goal orientations are affected by the use of explicit criteria. The aim of this study is therefore to investigate the influence of increased transparency in assessment on student motivation and performance, with a specific focus on students’ goal orientations.

    The overall design of this study is an intervention study, where the use of transparency in assessment is increased successively over four teaching sequences. During the first sequence, students are provided with feedback based on criteria, but the criteria are not shared with the students. During the second sequence, students are provided with exemplars, which are chosen to exemplify the criteria. But again, the criteria are not shared with the students. During the third sequence, students are provided with rubrics, which include explicit criteria. Finally, during the fourth sequence, students are provided with both rubrics and exemplars.

    The study uses a complex design, with a total of eight groups of students from four different primary schools (students 12-13 years old; n = 145). On each school, the same teacher teaches two classes of students. During the first sequence, all students are taught the same (science) content and experience the same level of transparency. During the second sequence, all students are also taught the same content, but while the level of transparency is increased for six of the groups, two groups remain on the first level. Similarly, during the third sequence, all students are taught the same content, but the level of transparency is increased for four of the groups, while two remain on the second level and two on the first. Finally, during the fourth sequence, all students are taught the same content, but the level of transparency is increased for two of the groups, while two remain on the third level, two on the second level and two on the first.

    Data collection will be carried out in relation to the four teaching sequences, which are spread over the academic year of 2016-17. For all of the groups, performance tests and motivation questionnaires are distributed before the intervention and after each sequence. The performance tests are composed of items from previous national tests in science, addressing a content similar (but not identical) to the sequence taught. The motivation questionnaire is composed of scales for self-efficacy, performance orientation, and self-regulation (except for one of the self-regulation scales, which has a low alpha value, internal consistency is acceptable for all scales used). There are also shorter questionnaires, with only six items, distributed during each teaching sequence, which target students’ perceptions of transparency.

    Data from performance tests and motivation questionnaires is analyzed with descriptive statistics, as well as with ANOVA based models, in order to track changes within each group, but also to compare between the groups. Analyses will be made with students’ goal orientations both as a dependent variable and as a moderating variable.

    Initial analyses show that:

    1. The correlations between students’ perceptions of transparency and self-efficacy/self-regulation are moderate to strong.
    2. One of the schools in the sample differs significantly from the others with respect to self-efficacy, self-regulation och achievement goals (i.e. means are lower on these scales). Since this is the school that will hold a constant (low) level of transparency during the study, it can be assumed that this observed difference will increase.
    3. Students generally rate their self-efficacy and perception of self-regulation strategies as relatively high (4.72 and 4.53 respectively, on a 6 point scale). Furthermore, according to the pre-test questionnaire students’ ratings on the achievement goals scale is substantially higher (5.38) as compared to the performance goals scale (3.14). If the use of explicit criteria makes students more performance oriented, this relationship is expected to change. According to previous research, ratings on the self-efficacy and self-regulation scales should also be expected to increase.

    Despite the widely spread practice of sharing explicit criteria with students, for instance in the shape of scoring rubrics, few studies have systematically addressed the question of how students are influenced by transparency in assessment. This study therefore have great significance for both future research and educational practice.

  • 189.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Finlayson, Odilla
    Irland.
    McLoughlin, Eilish
    Irland.
    McCabe, Deirdre
    Irland.
    Teacher education in inquiry and assessment across Europe – the SAILS approach2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Strategies for Assessment of Inquiry-based Learning in Science (SAILS) project (2012-2015) aims to support teachers in adopting inquiry-based science education (IBSE) at second level (www.sails-project.eu). This project is focused on improving science classroom practice with students aged 12-18 years, in twelve European countries (Ireland, United Kingdom, Hungary, Belgium, Turkey, Portugal, Sweden, Germany, Denmark, Poland, Slovakia and Greece), by providing teachers with inquiry-based teaching and learning and assessment materials supplemented with teacher education programs.  The SAILS project has three main objectives: (1) to enhance existing IBSE teaching and learning materials by incorporating inquiry assessment strategies and frameworks; (2) to partner with teachers to identify and implement assessment strategies and frameworks to evaluate key IBSE skills and competences in the classroom; and (3) to provide teacher education programmes in IBSE and promote a self-sustaining model to encourage teachers to share experiences and practice of inquiry approaches to teaching, learning and assessment - by supporting a community of practice. This paper discusses the third objective, specifically development of the SAILS Teacher Education Programme.  This programme aims to develop teachers’ confidence and competence in inquiry approaches and in their assessment of inquiry skills within their classrooms.  Based on experience and research findings, core elements were identified that were considered necessary for the programme while additional elements identified that were useful if timing was available or that were required to adapt to local conditions. Despite variations across the 12 countries involved, similar issues were identified in teacher education programmes.

  • 190.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lundahl, Christian
    Department of Educational Studies, Karlstad University.
    Anders, Holmgren
    Education Department, Borås.
    Evaluating a large-scale implementation of Assessment for Learning in Sweden2015Inngår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 22, nr 1, s. 104-121Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study reports on a large-scale implementation of Assessment for Learning (AfL) in a Swedish municipality. The implementation was founded on two principles: (1) teaching should be informed by educational research; (2) to be successful teachers’ professional development needs to be based in everyday classroom practice. From these principles, AfL was chosen as a strand of educational research to inform teaching and ‘Teacher Learning Communities’ were chosen as a vehicle for professional development and for implementing AfL practices. Findings indicate that the project has been successful in bringing about a change in how teachers talk about teaching and learning and in changing teachers’ pedagogical practice towards AfL. Findings also suggest that AfL practices are mostly teacher-centred, which means that the teachers still take most of the responsibility for the assessment. This leads to high workload for the teachers and may also hinder students from taking responsibility for their learning.

  • 191.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Odenstad, Christina
    Bedömning i SO: för grundskolan2014 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 192.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Panadero, Ernesto
    Spanien.
    The use of rubrics to support AfL in higher education2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Research on the use of rubrics has shown that rubrics can aid assessors in achieving acceptable levels of consistency when scoring performance tasks. However, by making assessment expectations explicit the use of rubrics has also been shown to promote learning and/or improve instruction. In this contribution we draw on four systematic reviews on the use of rubrics, as well as some other significant publications. From this research we propose and present two different ways in which the transparency provided by rubrics have been shown to support student learning, together with examples of relevant studies. These two ways are through (1) facilitating the understanding and use of feedback and through (2) facilitating students’ self-regulated learning. Based on the same research, we have also sketched recommendations for how to design and use rubrics to support formative-assessment practices. Examples of such recommendations are to use an analytic scoring strategy, several quality levels, task-level specificity and direct criteria, but also to make the rubrics accessible to the students. Furthermore, we have addressed some of the important critique that have been voiced against the use of rubrics, such as the “indeterminacy of criteria”. This paper, however, only focus on the two ways in which the use of rubrics facilitate student learning.

  • 193.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Panadero, Ernesto
    Spanien.
    Juan, Botella
    Spanien.
    Self-assessment, self-regulated learning and self-efficacy: a meta-analysis2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Research about student self-assessment (SSA) has shown that academic performancetends to increase for students trained in SSA, but also that SSA training may increasethe use of self-regulated learning (SRL) strategies. Consequently, there is widespreadadvocacy for SSA, not least through the “assessment for learning” reform agenda. The educational gains from SSA are suggested to be related to the enhancement ofownership of learning and use of self-regulatory strategies. In addition, SSA has beensuggested to support students’ self-efficacy (SE). These relationships between SSA andSRL/SE, have been claimed theoretically, but without proper empirical support. Thisstudy therefore uses meta-analytic methodology to explore the relationships betweenSSA and SRL/SE. The 21 studies included in the analysis were found by a databasesearch and meta-analyses were conducted using a random-effect model. Inter-studyvariance was estimated by the maximum likelihood method. The findings from thisstudy confirms the theoretical connection between SSA and SRL/SE. By training inSSA, students’ use of self-regulating strategies for learning increase, while their use ofperformance/avoidance strategies decrease. SSA interventions also support students’ SE(.73), meaning that they have a more adequate perception of their own capabilities. Thefindings also confirm what has been noted in some of the individual studies on theeffects on SRL/SE from SSA interventions that girls tend to benefit more from suchinterventions, at least in relation to SE.

  • 194.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Rietz, Louise
    Lunds universitet.
    Lundström, Mats
    Malmö universitet.
    Students’ use of justifications in socio-scientific argumentation2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The study aims to explore upper secondary school students’ written argumentation regarding a socioscientific issue (SSI). Focus lies on how students justify their claims. The data consists of student texts and was collected at the end of an intervention designed to develop skills related to high quality argumentation.

    SSI has the potential to put science content into a meaningful and relevant context and also to prepare students for life as citizens in a democratic society. Results in studies focusing on students’ use of knowledge and values as support for their claims in argumentative activities show that students tend to base their arguments on values rather than knowledge. Students also have difficulties to construct arguments where claims and evidence connects to one another in a adequate way.

    The intervention took place in a chemistry class in a Swedish upper secondary school. A number of 24 students (age 16-17) from the science-, and technology-major programs participated in the study. The intervention was performed in eight steps during five weeks where the students practiced argumentation in several different ways and studied the issue of perfluoroalkyl substances (PFAS) in every-day products. At the end of the intervention, the students had to take a stand in whether they would buy products containing PFAS.

    The results show that after being taught about argumentation and the context surrounding the SSI, the students mainly based their arguments on content knowledge. This applies for both supporting-, and counter arguments. Value justifications are present in the students’ texts, but they constitute a smaller proportion. The justifications in the argumentative texts contain a great breadth of different subject areas, where chemistry knowledge plays an important role. This study shows that subject knowledge can constitute an important part in student argumentation.

  • 195.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Rosenlund, David
    Malmö högskola.
    Alvén, Fredrik
    Malmö högskola.
    Complement or contamination: a study of the validity of multiple-choice items when assessing reasoning skills in physics2017Inngår i: Frontiers in education - Assessment, Testing and Applied Measurement, Vol. 2, artikkel-id 48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate the validity of using multiple-choice (MC) itemsas a complement to constructed-response (CR) items when making decisions about student performance on reasoning tasks. CR items from a national test in physics have been reformulated into MC items and students’ reasoning skills have been analyzed in two substudies. In the first study, 12 students answered the MC items and were asked to explain their answers orally. In the second study, 102 students from five randomly chosen schools answered the same items. Their answers were scored, and the frequencyof correct answers was calculated for each of the items. The scores were then compared to a sample of student performance on the original CR items from the national test. Findings suggest that results from MC items might be misleading when making decisions about student performance on reasoning tasks, since students use other skills when answering the items than is intended. Results from MC items may also contributeto an overestimation of students’ knowledge in science.

  • 196.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thornberg, Pia
    Sambedömning: effektiv kompetensutveckling eller redskap för likvärdigbedömning i skolan?2014Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, s. 386-402Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    På senare tid har sambedömning, det vill säga att lärare tillsammans genomför eller diskuterar bedömning och/eller betygssättning, förts fram som en strategi for att få lärarnas bedömning och betygssättning mer likvärdig. Samtidigt har flera kommuner i Sverige gjort omfattande satsningar på olika former av sambedömning, men mer med anledning av sambedömningens förmodade positiva effekter på lärarnas bedömningskompetens och -praktik i riktning mot formativ bedömning an av likvärdighetsskäl. En intressant fråga är därmed vad som händer i mötet mellan kommuners och skolors strävan att förändra klassrumsbedömningen mot formativ bedömning å ena sidan och statsmakternas krav på ökad likvärdighet i bedömning av nationella prov och betygsättning å den andra. Syftet med denna artikel är att, utifrån en systematisk översikt om forskning kring sambedömning, diskutera möjligheten för sambedömning att leva upp till förväntningarna vad gäller ökad likvärdighet samtidigt som man har ett ökat fokus på kompetensutveckling och formativ bedömning.

  • 197.
    Jönsson, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Matematik och musik i förskolan: En undersökning kring pedagogernas syn på barns matematikinlärning med musiken som hjälpmedel.2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan anser är matematik och musik och om de använder musiken för att främja barnens matematikinlärning, eller om de bara använder matematiken och musiken var för sig.

    Det medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Jag valde att intervjua på fyra olika förskolor. Metoden är att utföra semistrukturerade intervjuer.

    I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att två av pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de två ämnena utan även andra.

    De slutsatser som jag kan dra av min undersökning är att det ser olika ut på de olika förskolorna som jag intervjuade på. Två av pedagogerna använder matematik och musik ämnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog använder det omedvetet, hon menar då att hon inte gör planeringar med mål för det. Den fjärde pedagogen använder inte matematik och musik ämnesintegrerat.

    I diskussionen binder jag till sist samman resultatet och analysen med den litteraturen som jag hade i litteraturgenomgången samt mina egna reflektioner i förhållande till problemformuleringarna och mina egna erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning.

  • 198.
    Keinonen, Tuula
    et al.
    University of Eastern Finland.
    Yli-Panula, Eija
    University of Turku.
    Svens, Maria
    Åbo Akademi University.
    Vilkonis, Rytis
    Siauliai University.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Palmberg, Irmeli
    Åbo Akademi University.
    Environmental issues in the media: students' perceptions in the three Nordic-Baltic countries2014Inngår i: Journal of Teacher Education for Sustainability, ISSN 1691-4147, E-ISSN 1691-5534, Vol. 16, nr 1, s. 32-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The media, as a source of information, is supposed to have a significant role in effecting people's environmental knowledge and attitudes. The purpose of this study was to find students' perceptions of environmental issues as presented in the media and how students in Finland, Lithuania and Sweden used these media sources in the matters related to environmental issues. The most important source of environmental knowledge was found to be the Internet, followed by newspapers, television, school and education. In their own lives, students discussed environmental issues every day and, to some extent, in social media, discussion forums and blogs. In Finland, newspapers represented the most important source of environmental knowledge; in Lithuania, environmental organisations were the most prevalent, and, in Sweden, it was in a school or educational context. Based on these results, it was concluded that, in order to reach both genders of students in different countries and to more greatly benefit from all sources of information, a variety of media should be used in education for sustainability.

  • 199.
    Kristensson, Josefine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det är en stor möjlighet: Pedagogers berskrivningar av och berättelser om hur de arbetar med förskolebarn i utomhusmiljö2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning. Skillnaderna var att de naturinriktade hade en medvetenhet kring utomhuspedagogik, medan de andra förskolorna inte var medvetna om det, men arbetade med det ändå. När begreppet utomhuspedagogik förklarades och diskuterades var det ändå mycket av detta de kände igen från sitt arbetssätt. Under intervjuerna på de naturinriktade förskolorna kunde endast en av deras pedagoger vara med under intervjun på grund av personalresurser. Pedagogerna på de andra förskolorna intervjuades antingen två och två eller en i taget efter varandra men vid samma tillfälle.

    Resultatet av studien är pedagogers berättelser och beskrivningar av arbetet med utomhuspedagogik, och utomhuspedagogik som metod i verksamheten. Vi har genom observationer och intervjuer fått fram resultat som visar hur pedagogerna arbetar tillsammans med barnen i utemiljön. Genom observationerna har vi kunnat se att pedagogerna var omedvetna om att de flitigt använde sig av utomhuspedagogik ute i praktiken tillsammans med barnen. Pedagogerna berättade att de använder utomhuspedagogiken som ett redskap och ser den som en stor tillgång till de olika aktiviteter och teman som de utför tillsammans med barnen. Pedagogerna upplevde begreppet utomhuspedagogik nästan som främmande och som något svårt. De ansåg att utomhuspedagogiken ska vara en stor del i barns undervisning och genomsyra verksamheterna. Vi använde oss av orden utomhusmiljö och utevistelse i vår text då det är de begreppen som pedagogerna använder sig av under våra intervjuer om utomhuspedagogik.

    Resultatet av denna studie kan vara till hjälp för pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik men kanske inte riktigt känner att de är på rätt spår. Genom resultaten kan de få mer klarhet och bekräftelse på att arbetet de utför uppfyller läroplanens mål och riktlinjer för utomhuspedagogik. Samtidigt kan de få inspiration och bli medvetna om, att det varken är svårt eller krångligt och att det arbete de utför är utomhuspedagogik.

  • 200.
    Kyza, Eleni
    et al.
    Cyprus University of Technology.
    Herodotou, Christothea
    Cyprus University of Technology.
    Nicolaidou, Iolie
    Cyprus University of Technology.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Schanze, Sascha
    Leibniz Universität Hannover.
    Saballus, Ulf
    Leibniz Universität Hannover.
    Papadouris, Nicos
    University of Cyprus.
    Michael, Georgia
    University of Cyprus.
    Adapting web-based inquiry learning environments from one country to another: the CoReflect experience2014Inngår i: Topics and trends in current science education: 9th ESERA Conference Selected Contributions / [ed] Catherine Bruguière, Andrée Tiberghien, Pierre Clément, Dordrecht: Springer Netherlands, 2014, s. 567-582Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
1234567 151 - 200 of 371
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf