hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 419
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Examples of socio-scientific issues (SSI) in physics education: a development project at NRCF2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 152.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gymnasieelever i gruppdiskussioner om fysiken och våra grundläggande antaganden om världen2006Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: proceedings fra Det 8. Nordiske Forskesymposium om undervisningen i naturfag / [ed] L. Bering, J. Dolin, L.B. Krogh, J. Solberg, H Sørensen & R. Troelsen, Copenhagen: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, s. 386-396Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 153.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lower secondary students' views in astrobiology2013Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 5, s. 1957-1978Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Astrobiology is, on a profound level, about whether life exists outside of theplanet Earth. The question of existence of life elsewhere in the universe has been of interestto many societies throughout history. Recently, the research area of astrobiology has grownat a fast rate, mainly due to the development of observational methods, and the media isfrequently reporting on new research findings. International surveys show that astrobiologyquestions are among those that interest young people the most. The popularity of astrobiologyand the way it captures much science content makes it an interesting area for scienceteaching. However, there is very little research directly focused upon students’ views inastrobiology. The study reported in this paper draws from the answers of 186 Swedish lowersecondary students (16 years old) to a questionnaire, with closed and open-ended questionsregarding their views of issues in astrobiology. The study was guided by the worldviewtheory (Cobern 1991; Cobern, Science Education 80(5):579–610, 1996; Cobern, Scienceand Education 9:219–246, 2000). The results show that even though basic reasoning inastrobiology is known by a majority of the students, there is a considerable number ofstudents, for whom this is not the case. Furthermore, it was found that for all questions, thereare students answering in different ways when asked to describe their own view and the viewthey associate with science researchers. The implications of the study for further researchand for the teaching of astrobiology in science class are discussed.

  • 154.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ny miljö för NO-undervisning2011Inngår i: Unga nätmiljöer : Nya villkor för samarbete och lärande / [ed] Mikael Alexandersson & Thomas Hansson, Studentlitteratur, 2011, 1, s. 149-170Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 155.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Physics and the possibility of a religious view of the universe: Swedish upper secondary students' views2007Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 3-5, s. 461-478Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study is addressing both upper secondary students’ views of whether it is possible to combine a scientific view of the universe with a religious conviction, and their views of miracles. Students are asked about their own views as well as the views they associate with physics. The study shows that in some cases the students’ own views differ from the views they associate with physics. This we consider to be a possible problem for these students. Through looking at how the students explain the views they associate with physics concerning the issues above, we show that these views are for many of the students intertwined with and linked to other views, that in the students’ views, are part of the worldview of physics. It is common that the students associate scientism with physics. We question whether these kinds of views are necessary for the building of scientific knowledge. Consequences for the teaching and learning of science are discussed.

  • 156.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ views in the area of astrobiology: Secondary students’ views2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 157.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' views of presuppositions in Physics A: Report from students' group discussions2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 158.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ work with socio-scientific issues related to astrobiology in a digital teaching sequence2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 159.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Swedish upper-secondary school students' worldviews: taking a starting point in their views of the universe2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 160.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Tre elever berättar om universum, gud och fysiken2006Inngår i: Nordina, ISSN 1504-4556, Vol. 1, nr 6, s. 31-43Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 161.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Upper secondary students in group discussions about physics and our presuppositions of the world2007Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 9-10, s. 1007-1025Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we report on a group activity, based on previous work [Hansson & Redfors: 2006b, Science & Education (accepted)], in an upper secondary physics class in Sweden. The aim was to engage students in a discussion about which presuppositions that are really necessary for physics. During the activity the students were to decide about the physics’ view concerning a number of statements. The overall aims of the study were to gain more knowledge about what kind of presuppositions the students associate with physics, and to identify possible ways to address this with students in class. The study shows that it is common for students to associate ‘scientism’ with physics. This is only to some extent problematised and questioned during the discussions. Furthermore we can see that presuppositions necessary for physics are not immediately recognized by the students.

  • 162.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Socio-scientific reasoning in a digital learning environment: a report from the European CoReflect project2010Inngår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 59-60Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 163.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Students' socio-scientific reasoning in an astrobiology context during work with a digital learning environment2011Inngår i: Journal of Science Education and Technology, ISSN 1059-0145, E-ISSN 1573-1839, Vol. 20, nr 4, s. 388-402Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In a European project—CoReflect—researchersin seven countries are developing, implementing andevaluating teaching sequences using a web-based platform(STOCHASMOS). The interactive web-based inquirymaterials support collaborative and reflective work. Thelearning environments will be iteratively tested and refined,during different phases of the project. All learning environmentsare focusing ‘‘socio-scientific issues’’. In thisarticle we report from the pilot implementation of theSwedish learning environment which has an Astrobiologycontext. The socio-scientific driving questions are ‘‘Shouldwe look for, and try to contact, extraterrestrial life?’’, and‘‘Should we transform Mars into a planet where humanscan live in the future?’’ The students were in their last yearof compulsory school (16 years old), and worked togetherin triads. We report from the groups’ decisions and thesupport used for their claims. On a group level a majorityof the student groups in their final statements expressreluctance towards both the search of extraterrestrial lifeand the terraforming of Mars. The support used by thestudents are reported and discussed. We also look moreclosely into the argumentation of one of the student groups.The results presented in this article, differ from earlierstudies on students’ argumentation and decision making onsocio-scientific issues (Aikenhead in Science education foreveryday life. Evidence-based practice. Teachers CollegePress, New York, (2006) for an overview), in that theysuggest that students do use science related arguments — both from ‘‘core’’ and ‘‘frontier’’ science — in their argumentationand decision making.

  • 164.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Yacoubian, Hagop A.
    Lebanon.
    Nature of science and social justice in science education2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 165.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science in Early Childhood Education - Teachers' communication2016Inngår i: Abstract Book, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To develop knowledge about how science is communicated by the teachers in the preschool context, specificallyteachers' communication about science while planning the intended object of learning. Preschool teachers'attitudes and perceptions of the mission, and what the child in preschool should and can learn, is of outmostimportance for work with science, but also preschool teachers' knowledge of both science and science education(Eshach & Fried, 2005; Fleer, 2009; Thulin, 2011). However, the mission is manifold and further investigations ofhow different aspects come into play when planning science activities are needed. The theoretical framework isprimarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997; PramlingSamuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to develop andimplement viable practices concerning science activities with a focus on communication. Video and audio areused to collect data. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. Allparticipants and children's caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with aright to abandon participation. The video-data collection of teachers planning consecutive activities withchildren focusing the intended object of learning (forces and motion) is on-going. Initially, the teachers tend tofocus prerequisites and other aspects of their mission, the relation to the object of learning will be problematizedduring the symposium. The importance of content specific and educational knowledge, and teachers'experiences of their mission is stressed. The significance and complexity of this intertwined perspectives arediscussed.

  • 166.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ämnesdidaktisk forskning om lärande och undervisning i naturvetenskap2009Inngår i: Ämnesdidaktiska brobyggen: didaktiska perspektiv inom lärande och forskning / [ed] Bengt Schüllerqvist, Margaretha Ullström & Sten-Olof Ullström, Karlstad: Karlstad University Press , 2009, s. 22-46Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 167.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lärande och undervisning i naturvetenskap: en forskningsöversikt2005Bok (Annet vitenskapelig)
  • 168.
    Hiltunen, Filip
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hansson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Praktiska moment - En god vana inom geografiundervisningen?: en intervjustudie av gymnasielärares uppfattningar kring ett praktiskt arbetssätt2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.

    Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten. Utöver detta kan även vissa positiva synergieffekter påvisas, däribland återfinns den sociala faktorn och en förändrad syn på ämnet. Genomgående har vi kunnat skönja att en nyckelterm, för såväl lärare som elever, inom ett praktiskt arbetssätt, är vana.

  • 169.
    Hiltunen, Filip
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Unger, Johannes
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    GIS - Geografilärarnas akilleshäl?: en intervjustudie av gymnasielärares arbetssätt kring Geografiskt informationssystem2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS. Resultatet visar på att det finns en rådande kunskapsbrist bland lärare, där stöd i form av utbildning och skolanpassat material rörande GIS är en stor önskan bland lärarna. Generellt är lärarna positivt inställda till GIS och ser möjligheter, men även hinder i form av tid, kunskap och kostnader.

  • 170.
    Holgersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barns uppfattning av materia: varför blir ett ljus mindre när det brinner?2004Inngår i: Naturfagenes didaktikk - en disciplin i forandring: det 7. nordiske forskersymposiet om undervisning i naturfag i skolen / [ed] E K Henriksen & M Ödegaard, Kristiansand, Norge: Höyskoleforlaget , 2004, s. 329-344Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 171.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Barendregt, Wolmet
    Göteborgs universitet.
    Rietz-Lepännen, Elisabeth
    Göteborgs universitet.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Lindström, Berner
    Göteborgs universitet.
    Can children enhance their arithmetic competence by playing an especially designed computer game?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Fingu is a game and a game platform aimed at helping children 4 to 8 years old develop competence and fluency with basic addition combinations. We present results from an eight week intervention, where children, 5-, 6-, and 7 years old, have been allowed to play the game as part of their ordinary pre-school and school activities. Results show significant positive differences between pre- and post-tests in four arithmetic measures with modest to large effect sizes. In contrast most differences between post-tests and delayed-tests, when the children did not play the game, are non-significant with none or low effect sizes. Design principles and results are discussed with special emphasis on children who “struggle to learn math”.

  • 172.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindner, Ann-Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Barns förståelse av materia och dess transformationer2000Inngår i: Undervisning i naturvetenskap ur kultur-, teknologi- och miljöperspektiv: rapport från det sjätte nordiska forskarsymposiet om undervisning i naturvetenskap i skolan, Joensuu 12-16 juni 1999 / [ed] Aho, Lerna, Viiri,Jouni, Joensuu: Joensuu universitet, pedagogiska fakulteten , 2000, s. 376-383Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 173.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    A long-term study of students' explanations of transformations of matter2004Inngår i: Canadian Journal of Science, Mathematics and Technology Education, ISSN 1492-6156, E-ISSN 1942-4051, Vol. 4, nr 1, s. 77-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We report on a long-term study of young children's understanding of matter and its transformations. Interviews concerning children's conceptions could be seen in the idioms, personal framings of experiences, that became apparent as a result of the longitudinal design of the study. As part of the project, we also made an early (at the age of 6) introduction ot the concept, molecule. Depending on the phenomenon presented to them for explanation, some of the children used the molecule concept as a tool for understanding and explaining, while others did not. By focusing on a few examples, which we analyse in detail, we argue that long-term studies give rich detail and important information about children's learning that other kinds of study do not.

  • 174.
    Holmberg, Leif
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och Arbetsliv.
    Kan didaktik vara sagolik?: skrönor som pedagogiska hjälpmedel2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 175. Holmqvist Olander, Mona
    et al.
    Nyström, Marcus
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    The image of images as a predictor of viewing pattern for young adults with and without dyslexiaArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 176.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Learning to see new things: using criteria to support pre-service teachers’ discernment in the context of teachers’ relational work2018Inngår i: Frontiers in education, Vol. 3, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how preservice teachers’ understanding of relational competence can be supported through the use of digital video and explicit criteria. The study is a mixed method intervention study, where preservice teachers analyzed the teacher-student relationship as depicted in a short video sequence with the support of explicit criteria. These analyses were analyzed with content analysis according to the criteria and a thematic comparison of preservice teachers’ analyses before and after the access to explicit criteria. Findings suggest that the use of explicit criteria supported preservice teachers’ discernment of significant dimensions of teacher-student relationships, so that they were able to discern and discuss aspects of the teacher-student relationship with a specific focus on teacher-student interaction and with greater detail and nuance. The study also provides some tentative evidence that modelling the use of criteria may support preservice teachers’ use of the criteria.

  • 177.
    Holmström, Simon
    et al.
    FontD.
    Pendrill, Ann-Maria
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Gymnasiets laborationsundervisning i fysik – Vad påverkar lärares val av laborationer?2019Inngår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 7, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vilka faktorer påverkar svenska gymnasielärares laborationsundervisning i fysik? Frågan aktualiseras av den svenska läroplansrevisionen från 2011. I denna studie fick 17 lärare på fyra gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning i fokusgruppsintervjuer. Baserat på en analys av dessa intervjuer genomfördes en kompletterande enkätundersökning med 66 lärare. Händelselogik användes som analysverktyg för att förstå hur lärarnas laborationsundervisning påverkas av olika faktorer. Resultaten från fokusgrupperna tyder på att lärare uppskattar laborationer som 1) bygger på enkel utrustning, 2) ger ett bra resultat avseende värdet på konstanter, samt 3) laborationer som eleverna tycker om. I enkätundersökningen framstod styrdokumenten som en starkare påverkansfaktor än i fokusgrupperna – men resultaten från båda delarna av undersökningen tyder på att styrdokumenten inte är den viktigaste faktorn i lärares val och upplägg av laborationer.

  • 178.
    Holmström, Simon
    et al.
    Katedralskolan .
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Reistad, Nina
    Lunds universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Lunds universitet.
    Gymnasiets laboratorionsundervisning i fysik: mellan tradition och ändrade styrdokument2018Inngår i: LUMAT: Luonnontieteiden, matematiikan ja teknologian opetuksen tutkimus ja käytäntö, ISSN 2323-7104, E-ISSN 2323-7112, Vol. 6, nr 1, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborationsundervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.

  • 179.
    Hristova, Ajten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nolén, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utomhusmatematik: Hur förhåller sig förskollärare till denna pedagogik?2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik. Dock påpekas det att det finns skäl till varför utomhusmatematik inte sker i större utsträckning. Resultatet analyseras utifrån John Deweys teori "learning by doing". 

  • 180.
    Håkansson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Olsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Musik som hjälpmedel: En kvalitativ undersökning om pedagogers användning av musik i matematik, svenska och engelska2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne.

  • 181.
    Håkansson, Sebastian
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Skolämnet samhällskunskap kan inte göra mer”: Om jämställdhetsfrågan – ett ämnesdidaktiskt problem i den senmoderna samhällskunskapsundervisningen?2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förändrade form och funktion i vår senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hävdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt värdepedagogiska frågor som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män idag står inför en ny typ av utmaning och eventuell ämnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielärare i Samhällskunskap rent ämnesdidaktiskt hanterar och förhåller sig till implementeringen av jämställdhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll på en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lärare, verksamma på olika skolor i olika kommuner. Respondenternas svar analyserades senare med utgångspunkt i feministisk, socialkonstruktivistisk, genusteoretisk och strukturalistisk teoribildning. Utifrån denna analys gjordes ett försök att tematisera de olika attityder och uppfattningar kring frågan som framkommit under intervjuerna. Tydligast framträdde tre olika perspektiv, som var och en främst representerades av en enskild lärare, även om det fanns tendenser till överlappning. Vidare framkom ett intressant stickspår om de attityder till kunskap generellt, och värdepedagogiska frågor i synnerhet, som en av pedagogerna upplever sig stöta på bland sina elever. Detta stickspår blev på sätt och vis det mest talande exemplet på den problematik jag i studiens inledning tar avstamp i: Den funktion kunskap fyller för den individualiserade och instrumentellt tänkande individen i det senmoderna liberaldemokratiska samhället. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, metodologiska styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

  • 182.
    Höijer, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Hjälmeskog, Karin
    Uppsala universitet.
    Ämnesdidaktik: konsten att undervisa i HK2019Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 183.
    Ingemansson, Mary
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Djupläsning och lässtrategier2018Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 12, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Texten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsnings- metoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment- building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en under- sökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas- baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djup- läsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och pro- cess kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.

  • 184.
    Ioseinov, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur möter lärare elevers individuella utbildningsbehov i matematik?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå.

    Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen.

    Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002).

    Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer.

    Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!

  • 185.
    Jensen, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevers lärande i matematik - en empirisk studie om elevers självuppfattningar, resonemang och återkoppling i matematik2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie undersöker hur aspekter av mindset, återkoppling och matematiska resonemang påverkar elevers lärande i matematik. Syftet med studien är att bidra till en ökad medvetenhet och en fördjupad förståelse kring hur elevers lärande i matematik kan föras framåt. 

    I studien förenas två olika teorier för lärande: en socialkonstruktivistisk teori och en metakognitiv teori. Ur denna synvinkel, kan kunskap inte förmedlas, utan är något som utvecklas i möten mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Eleven är sin egen resurs i lärandet och läraren skapar förutsättningar för elevens lärande. Metakognitiv teori, i vilken även kognitiv teori ingår, handlar om de tankeprocesser eleverna använder när de hanterar information. 

    Som metod valdes enkäter med likertskalor samt styrd observation. 

    Vid observationerna fick eleverna arbeta i par där de var ungefär jämnpresterande i matematik och fick resonera högt när de arbetade med en problemlösningsuppgift. Forskaren deltog aktivt genom att ge eleverna återkoppling antingen på uppgiftsnivå eller på processnivå. Resultatet från de fem elevpar som fick feedback på processnivå visade att denna återkoppling gav bränsle till de kreativa resonemangen som fortsatte. Gemensamt för de fem elevpar som fick feedback på uppgiftsnivå var att de kreativa resonemangen avstannade när feedback gavs, till förmån för algoritmiska resonemang där resonemanget inte var väl förankrat i en matematisk grund. För elever i matematiksvårigheter kunde en svårighet i sig vara att ta steget från det konkreta till det generella och abstrakta, oavsett vilken återkoppling de fick.

    Vid analysen kategoriserades hälften av eleverna att ha ett growth mindset, vilket innebär att de ser på sin förmåga i matematik som något de kan påverka och utveckla. Den andra hälften kategoriserades att ha ett fixed mindset, vilket innebär att de ser sin förmåga i matematik som en medfödd egenskap som inte går att påverka särskilt mycket.

    Den grupp elever som inte använde den återkoppling de fick på ett strategiskt sätt för att föra resonemangen framåt, dominerades av att ha ett fixed mindset. Dessa elever gav lättare upp eller använde undvikande strategier då de mötte svårigheter jämfört med övriga elever.

    Resultatet kan tillämpas i skolan genom att undervisning i matematik bör fokusera på processen där kreativa resonemang och growth mindset gynnas. Det är viktigt att lärare inte ”skalar av” de delar av matematiken som bidrar till den begreppsliga förståelsen, t ex genom att ha starkt fokus på metoder och procedurer, i sin strävan att förenkla och underlätta för elever i matematiksvårigheter.

  • 186.
    Johansson, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johansson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att arbeta med naturvetenskapligt innehåll inspirerat av utomhuspedagogik- Ett exempel från en förskola2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.

    Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.

    Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum.

  • 187. Jonsson, Agneta
    et al.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Barns frågor i lek2019Inngår i: Forskul, ISSN 2001-6131, Vol. 7, nr 1, s. 86-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna studie, som ingår i ett övergripande projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan, analyseras de frågor barn ställer under lek. Frågor förstås här som språkliga handlingar som gör något till förgrund och något annat till bakgrund. Frågor indikerar därför vad som är i fokus för barns uppmärksamhet och säger något om hur barn förstår vad de leker. Frågor ses som viktiga att respondera på utifrån en ambition att utforma undervisning responsiv på lek. Syftet med studien var därför att bidra med insikter om vad vi kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärares undervisning i lek. Analysen fokuserar barns frågor i 51 videoobserverade leksituationer där barn och förskollärare deltar. Resultatet visar att barnen i huvudsak ställer frågor i och om leken de är engagerade i (94 av 104 frågor; som om) medan övriga frågor (10) handlar om något som aktualiseras av leken men som handlar om förhållanden utanför denna (som är). Implikationerna av detta resultat för undervisning i förskolan diskuteras.

  • 188.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 189.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Development of students' concept images in analysis2009Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 14, nr 4, s. 65-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students’ pre-knowledge and conceptual development in analysis were investigated at a teacher education program to reveal what pre-knowledge endured and how the students perceived the concepts a year after the course had ended. Questionnaires and interviews were used to collect data. Two students’ results are presented in more detail in the article. The study was cognitively framed with the influence of situated theories to take as many aspects of concept development into account as possible. The students showed numerous connections between concepts, but they were often unable to discern valid links from invalid links. The perceived richness from many connections causes unjustifiably strong self-confidence which prevents further work with the concept. A tool for classification of the students’ connections between concepts resulted from the analysis.

  • 190.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    High achieving students’ conceptions of limits2006Inngår i: Proceedings of the Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (30th, Prague, Czech Republic, July 16-21, 2006). Volume 1 / [ed] J. Novotná, H. Moraová, M. Krátká & N. Stehliková, Prague: Charles university , 2006, s. 1:265-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students learning limits of functions perceive and treat limits differently. A study on students’ conceptual development of limits of functions was conducted at a Swedish university (Juter, 2006). The results imply differences in high achieving and low achieving students’ work with limits, but also a lack of differences at some points. The students’ developments and abilities were studied in terms of concept images (Tall & Vinner, 1981) in the sense that their actions, such as problem solving and reasoning, were considered traces of their mental representations of concepts. A concept image of a concept comprises all mental representations of that concept and is linked to related concepts in a web. As could be expected, high achieving students’ abstraction abilities were more developed than other students’. The former group were to a much higher degree than the latter able to link theory to problem solving and explain the meaning of, for example, the limit definition. The students were studied during a semester and there were similarities of the high achieving students’ developments with the historical development of limits that the other students did not reveal. Several similarities were linked to abstraction and formality. Students with positive attitudes to mathematics in general were better limit problem solvers. Most of the high achieving students thought that they had control over the concept of limits, but many of the low achieving students also claimed to have control even if that was not the case. An unjustifiably strong self confidence can prevent students from further work on erroneous or incomplete parts of their concept images. There were no clear patterns of students’ mental representations of limits as exact values or approximations, limits as objects or processes, and limits as attainable or unattainable for functions. Of the 15 students interviewed, only two showed a coherent trace of their concept images. Both students were high achievers. The lack of patterns in all students’ concept images, particularly in the high achievers’, points to the complex nature of limits and the challenge to teach and learn limits.

  • 191.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Limits of functions: how do students handle them?2005Inngår i: Pythagoras (AMESA), ISSN 1012-2346, E-ISSN 2223-7895, nr 61, s. 11-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 192.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Limits of functions: traces of students' concept images2005Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 10, nr 3-4, s. 65-82Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students at a Swedish university were subjects in a study about learning limits of functions. The students' perceptions were investigated in terms of traces of concept images through interviews and problem solving. The results imply that most students' foundations were not sufficiently strong for them to understand the concept of limit well enough to be able to form coherent concept images. The traces of the students' concept images reveal confusion about different features of the limit concept.

  • 193.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Students' attitudes to mathematics and performance in limits of functions2005Inngår i: Mathematics Education Research Journal, ISSN 1033-2170, E-ISSN 2211-050X, Vol. 17, nr 2, s. 91-110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The main aim of this article is to discuss the attitudes to mathematics of students taking a basic mathematics course at a Swedish university, and to explore possible links between how well such students manage to solve tasks about limits of functions and their attitudes. Two groups, each of about a hundred students, were investigated using questionnaires, field notes and interviews. From the results presented a connection can be inferred between students’ attitudes to mathematics and their ability to solve limit tasks. Students with positive attitudes perform better in solving limit problems. The educational implications of these findings are also discussed.

  • 194.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Students' concept development of limits2007Inngår i: Proceedings of the V congress of the European society for research in mathematics education CERME 5 (2007) / [ed] D. Pitta-Pantazi & G. Philippou, Larnaca: University of Cyprus , 2007, s. 2320-2329Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Students’ learning developments of limits were studied in a calculus course. Their actions, such as problem solving and reasoning, were considered traces of their mental representations of concepts and were used to describe the developments during a semester. Several students went through the course with a vague conception of limits which in some cases was wrong. A higher awareness about their mental representations’ reliability is required.

  • 195.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Malmö högskola.
    Att bedöma autentiska uppgifter: en rapport om utmaningar och möjligheter vid bedömning av förväntade läranderesultat i högre utbildning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007, då en ny högskoleförordning trädde i kraft. Denna nya struktur innebär bland annat ett resultatbaserat perspektiv på utbildningen. I enlighet med detta, förväntas svenska lärosäten upprätta kursplaner för alla sina kurser, där man med konkreta och examinerbara läranderesultat (eng. learning outcomes; se t.ex. Adams, 2004) anger vad studenterna förväntas kunna vid godkänd kurs. Motsvarande gäller för högskoleförordningen, där det anges vad studenterna förväntas kunna vid erhållen examen. Dessa förväntade läranderesultat ska dels omfatta de mål som specificeras i högskoleförordningen för den aktuella examen, dels de eventuella mål som lärosätet har specificerat för respektive examen, ämnesområde och inriktning.

    En viktig fråga i relation till ovanstående är hur man vet att de förväntade läranderesultaten verkligen realiseras. Enligt European Network for Quality Assurance in Higher Education ska överensstämmelse mellan förväntade och förverkligade läranderesultat kvalitetssäkras på flera nivåer, både internt och externt (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, 2009). Samtidigt karaktäriseras svensk högre utbildning av starkt decentraliserade bedömningspraktiker. Externa examinatorer är inte tillåtna och annan metodik för att åstadkomma större likvärdighet i bedömningen av examensmålen har inte utvecklats. Istället ges ett separat betyg för varje enskild kurs och ingen aggregering eller sammanvägning av kursbetyg är möjlig. Examinationsformerna utvecklas i nära samspel med undervisningen och särskilda resurser för examinationen avsätts vanligen inte (Lindberg-Sand, 2011).

    Vi har således en situation där examination av läranderesultat sker i ett ytterst decentraliserat utbildningssystem, och där det oftast faller på examinatorerna att – inom ramen för enskilda kurser – både avgöra huruvida de förväntade läranderesultaten realiseras samt uppskatta bedömningens kvalitet och relevans. Även om inte examensmålen prövas direkt, utan konkretiseras och relateras till innehållet i respektive kurs, ställer ovanstående höga krav på lärarnas bedömningar. Detta bland annat eftersom målen ofta är såväl omfattande och mångdimensionella, som bestående av komplexa kunskapsformer (t.ex. värderingsförmåga och förhållningssätt). Vidare uttrycks läranderesultaten, för att vara direkt utvärderingsbara, i termer av observerbara handlingar. Bedömning av handling (s.k. "performance assessments") ställer emellertid delvis andra krav på lärarnas bedömningspraktik än traditionella kunskapsbedömningar. Även om övergången till ett resultatbaserat läroplanssystem har som yttersta syfte att förbättra utbildningen, är det således svårt att avgöra vad förändringen kan tänkas innebära för kvaliteten på bedömningar och betygssättning. Hur kan de komplexa kunskapsformer som anges i examensmålen examineras? Vilka utmaningar står man inför? Och vilka möjligheter står till buds? Det är dessa frågor som föreliggande rapport handlar om.

  • 196.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att rusta eleverna för gårdagen, nutiden eller framtiden2019Inngår i: Skola och samhälleArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det sägs ibland att vi utbildar eleverna för att vi vill rusta dem för framtiden. Men kan man det, när vi inte vet hur framtiden ser ut? Eller rustar vi snarare för gårdagen? Anders Jönsson ställer frågan om det inte vore bättre att rusta eleverna för nutiden istället.

  • 197.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning av lärarstudenters förmåga till analys2012Inngår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl, Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 174-188Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 198.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning i didaktisk belysning2011Inngår i: Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år / [ed] Sven Persson & Bim Riddersporre, Stockholm: Natur och kultur, 2011, s. 318-334Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Detta kapitel behandlar bedömning ur ett didaktiskt perspektiv, det vill säga varför man bedömer i skolan, vad man ska bedöma samt hur man kan bedöma elevernas kunskaper. Dessutom diskuteras vem som bedömer och när.

  • 199.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömningsreformen som kom av sig…2016Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 200.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Debatt eller censur? Om kontroversiella frågor i klassrummet2017Inngår i: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1234567 151 - 200 of 419
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf