hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123456 151 - 200 of 292
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Aktionsforskning innebär ett möte mellan forskarens och praktikerns kunskapsfält. Det är genom deras samverkan som aktionsforskning sker. Praktiker kan sakna möjligheter och metoder för att synliggöra vardagsarbetet, medan forskare kan sakna att ingå i ett arbetslag och vara en del av en verksamhet. Aktionsforskning förenar praktik med teori och är ett användbart redskap i arbetet med att förändra och förbättra en verksamhet. 

    I den här boken ges flera exempel på hur aktionsforskning har använts inom områden som vård och omsorg, t.ex. på en familjecentral eller vid matdistribution till äldre. Författarna ger en teoretisk introduktion till aktionsforskning och visar hur forskningsresultat kan implementeras i den dagliga verksamheten. Boken innehåller också reflektionsfrågor som utmanar läsaren att uppmärksamma både sitt eget arbete och verksamheten i stort och på så sätt hitta möjligheter till förbättring.

    Aktionsforskning i vård och omsorg. Tillämpning och teori vänder sig till studerande på avancerad nivå och till yrkesverksamma inom vård, omvårdnad, socialt arbete och social omsorg.

  • 152.
    Jakobsson, Liselotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Implementering2013Inngår i: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, s. 111-124Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 153. Johansson, Maria
    et al.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Maria Skåne Nordost: ett samverkansprojekt med syfte att förebygga missbruk och drogberoende bland ungdomar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård har betydelse för tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende av droger hos ungdomar och unga vuxna. I avsaknad av samverkan för stöd och behandling av denna målgrupp startade de båda huvudmännen en gemensam öppenvårdsmottagning i Nordöstra Skåne. Syfte Syftet var att beskriva erfarenheter av samverkansprojektet Maria Skåne Nordost som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med drogrelaterade problem. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med tio individuella intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid analysen identifierades fyra teman: Förväntningar inom teamet, Svårigheter i samverkan- och samarbetsprocessen, Möjligheter i samverkan- och samarbetsprocessen och Framtida planer för samverkan- och samarbete. Åtta subteman identifierades: att ha förväntningar på varandra i teamet, att ha förväntningar om att göra skillnad, att ha svårigheter med huvudmännens samverkan, att ha svårigheter med samarbetet, att se samarbete och personlig utveckling, att samverkan medförde åtskilliga sökanden till mottagningen, att samverka och samarbeta med andra organisationer, att samarbeta med nätverk med familjen i fokus. Slutsats: Samverkan är svårt när två stora organisationer ska samverka. En gemensam policy hade varit önskvärd för att samverkan mellan organisationerna ska fungera smidigare. Det finns behov av vidare vetenskapliga studier för att utvärdera redan befintliga samverkansprojekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 154. Johansson, Maria
    et al.
    Martinsson, Lena
    Larsson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lära sig leva med demenssjukdom2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro. Syfte: Syftet var att utvärdera hur närstående uppfattade kursen "Lära sig leva med demenssjukdom". Kursen avsåg att ge stöd i relationen mellan personen med demenssjukdom och den närstående. Metod: Utvärderingen genomfördes som deltagarbaserad aktionsforskning med fokusgruppssamtal. Deltagarna var närstående till personer med demenssjukdom. Resultat: Närstående upplevde en känsla av trygghet genom att få utbildning och information om demenssjukdomen. Att prata med andra i liknande situation och att känna igen sig gav dem en känsla av samhörighet.Diskussion: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 155.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Tensions in the field of health care: knowledge networks and evidence-based practice: an action research approach2011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Empirically, this thesis has focused on nine research and development (R&D) networks set up to promote a professional approach to care and strengthen the collaboration between health care sectors in a Swedish health care setting. The research project was embedded in an action research approach intended to encourage network development by means of a dialogical process. The specific research question was: What are the actors‟ perceptions of knowledge networks and how might we account for the networks‟ evolution, role and ways of working? Bourdieu‟s concepts reproduction and symbolic violence were used as analytical tools and were chosen as a way of answering and explaining the empirical story line. Data was collected by use of a multi-method approach consisting of 39 interviews, observations, document review and reflexive notes. The intention was to elicit data that supported both network development and the theoretical explanation to come. It appeared that the networks concerned had several advantages, such as being a forum for internal dialogue and exchange of experiences. In addition, two main patterns emerged: Firstly, most of the participants within the networks were advocates of a linear top-down model of implementation of evidence-based knowledge into practice. Secondly, they experienced inertia in the transfer process. From the collaborative process undertaken it emerged that their linear top-down model of knowledge transfer seemed to be firmly rooted. Theoretically, the thesis contributes to an understanding of why the process of knowledge transfer was considered by the participants within the networks to be a sluggish process. The thesis also contributes to an explanation of why they adhered to the macro-discourse of evidence-based medicine at the expense of involving practitioners outside the networks in horizontal patterns of exchange. It is argued that the networks had a symbolic value and were also a product of and reproduced the evidence-based discourse and the prevailing structures within their field. This contrasted with the role of networks as arenas for generation of local knowledge in the network literature. A major challenge facing health care sectors is that of how to support practitioners in the incorporation of new practices resulting in actual changes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 156. Jönsson, Malin
    et al.
    Lindvall, Lina
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Skolsköterskors dokumentation i skolhälsovårdsjournalen: en tioårsuppföljning2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 157. Kalnak, Nelli
    et al.
    Winberg, Cecilia
    Magnusson, Lina
    Olsson Möller, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Erfarenheter av att delta i mastermindgrupper2019Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 21-29Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 158. Karlsson, Fredrik
    et al.
    Hansson, Marie-Therese
    Lindskov, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Hur sov du i natt?: en litteraturstudie ur patientens perspektiv2019Inngår i: Sömn och hälsa, ISSN 2003-234X, nr 2, s. 31-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många människor har sömnproblem och sover mindre än rekommenderat hemma. På sjukhus, i en helt främmande miljö, är sannolikt sömnen ännu sämre. Det är därför angeläget att det finns kunskap om hur det är att sova på sjukhus samt vilka faktorer som påverkar sömnen. Då kan eventuella sömnproblem uppmärksammas och omvårdnadsinterventioner kan tillämpas för att underlätta för dessa patienter. Kunskapen kan också användas preventivt för att minska eventuella störningsmoment som kan påverka sömnen och hälsan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Kasearu, Kairi
    et al.
    Estonia.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sisplane, Andres
    Estonia.
    Vuga Bersnec, Janja
    Slovia.
    Military families in EStonia, Slovenia and Sweden: similarities and differences2020Inngår i: Contemporary military challenges, ISSN 2232-2825, Vol. 22, s. 69-88Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The concept “military family” is very well known in the international academic sphere, but is not a widely used term in many countries. The aim of this article is to elaborate the concept of the military family and the situation of these families in Estonia, Slovenia and Sweden. The similarities and differences between these three countries are highlighted by showing how the cultural, social and military context may influence and shape the recognition of military families, services and support provision.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Khalaf, Atika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Berggren, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Hazzaa, A-H
    Association of weight status and dietary habits with socio-demographic factors among university female students in Saudi Arabia2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 161.
    Khalaf, Atika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Karolinska Institute.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Berggren, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Karolinska Institute.
    Hazzaa, A-H
    Saudi Arabia.
    Discrepancies between actual, perceived and ideal body image among young female university students in southwestern Saudi Arabia2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Rationale: Body-shape preference is an important determinant of obesity and underweight, but studies on body image among females in the Arab region are, at most, scanty. The aim of this study was to describe the prevalence of underweight and overweight/obesity among Saudi Arabian female university students, and to investigate discrepancies between their actual, perceived and ideal body shape.

    Methods: This cross sectional study included 663  female students in a university centre in Saudi Arabia. Anthropometric measurements including weight, height, BMI and body image scale (9-figures silhouette) were used. A cross-tabulation was made between “warped self-image” against “subjective goal image”. Regression analysis was used to predict variables related to body image perception.

    Results: The participants had a mean age of 20.4 years (SD 1.5), 16% were underweight and 25% were over- weight/obese.Discrepancy in subjective goal image: 44% wished they were slimmer and 20% that they were heavier than what they perceived themselves. Thus, 36% were happy with their current body shape.Warped self-image: It was 16% that thought they were slimmer and 18% that they were heavier than what they actually were. Thus, in 61% of cases the perceived body image was in agreement with their actual body shape. Cross-tabulation showed that only 23% had an agreemen tbetween their actual, perceived and ideal body shape. Of all variables entered into the regression analysis, only BMI was able to predict how the subject perceives herself in the body image scale (R square = 0.676; p < 0.000). None of the variables entered was significant enough to predict how the subject wishes to look like.

    Conclusion: Discrepancies between actual, perceived and ideal body image is common among the Saudi Arabian female students and can possibly lead to eating disorders and increased  prevalence of underweight oroverweight/obesity.

  • 162.
    Klonowska, Kamilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för datavetenskap.
    Chen, Eric Zhi
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för datavetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS).
    Kjellstrand, Indira
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Källström, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Verksamhetsutveckling i samverkan.
    Siljeklint, Per
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Verksamhetsutveckling i samverkan.
    Terman, Felix
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Student engagement in hybrid taught large introduction courses during COVID-192021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    To build student engagement and belonging early in the education is crucial for retention and student success. Since the COVID-19 outbreak, universities worldwide were forced to seek for alternative and complementary teaching approaches. In Sweden, universities adopted hybrid teaching since the end of the spring in 2020. The traditional face-to-face teaching facilitates immediate, real-time engagement with activities such as discussion and instant interaction between instructors and students and/or among students which encourages active learning, while an online teaching allows the students to watch videos and read requested materials many times, to complete the assignments at their suitable time and place, to enable good discussion and interaction via online forum and messaging. A hybrid approach combines the advantages of both face-to-face and online approaches. Research shows several challenges with online teaching, for examples, students´ engagement [1], communication between student(s) and teacher(s) [2], connection with/within the group, study groups, study buddies [3] as well as social engagement [4]. When a hybrid approach is applied to the First-Year courses due to the COVID-19, these challenges might have even more serious implications on the retention and success. This study explores two successful cases of how active learning, togetherness and engagement can be created among First-Year students. The study is based on two large introductory courses for the first-year students in Computer Science and in Business Administration at Kristianstad University, Sweden. Both programmes provide the Introduction courses for larger number of students (135 respective 195 students). Various methods and tools were used in the course design to engage students and create an active learning [5] environment using the hybrid approach. The results and experience were also presented. We experienced that students had actively participated in the arranged activities and the course passing rate was higher compared with the face-to-face teaching. The course evaluation also showed that the students were satisfied with course contents and various course activities.

  • 163.
    Kläfverud, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Barn i barnahus: före, under och efter besök på barnahus -trygghetspersoner2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 164.
    Kläfverud, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lunds universitet.
    Barnahusbesök för polisförhör: händelser före, under och efter2021Inngår i: Barnsliga sammanhang: Forskning om barns och ungdomars hälsa och välmående / [ed] Eva K. Clausson & Eva-Lena Einberg, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2021, s. 69-80Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnahus finns på flera platser runt om i Sverige och tar emot barn som misstänks ha varit utsatta för brott, såsom våld eller sexuella övergrepp, för polisförhör och stöd. I Barnahus samverkar åklagare, polis, socialtjänst, barnmedicin, rättsmedicin samt barn-och ungdomspsykiatri (BUP). Barn tas emot i en barnvänlig miljö och ska inte behöva träffa olika personer på olika platser. Om barnets vårdnadshavare är misstänkt, kan barn hämtas till förhör utan att vårdnadshavaren initialt känner till det och efter polisförhöret ska barnet vanligen hem till sina vårdnadshavare igen, om inte socialtjänsten bedömt att det finns behov av omedelbart skydd. I doktorsavhandlingen Iscensätta barnperspektiv. Före, under och efter Barnahusbesök (Kläfverud, 2021) följs vad som händer vid olika tidpunkter och platser före, under och efter Barnahusbesök för polisförhör, med stöd av vad barn och medföljande vuxna har berättat. Det här kapitlet utgör en sammanfattning och presenterar exempel ur avhandlingen, vilken visar på olika, ibland motstridiga, förväntningar som barn kan ställas inför i samband med Barnahusbesök. Vikten av att beakta händelser utanför själva Barnahuset lyfts fram.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Kläfverud, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Children in Barnahus - an interdisciplinary research study from childen's perspective: children in Barnahus-before, during and after being in CH2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    When a parent is suspected for child abuse, the court in Sweden appoints a lawyer who can decide about the child’s participation in CH without parent’s knowledge or consent. The lawyer brings the child to CH. A familiar person, for example a teacher, accompanies the child. In the study children and their parents are interviewed about their experience and understanding of CH.

  • 166.
    Lamminsaari, Tero
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Uppsökande verksamhet i Osby kommun: Äldre personers perspektiv2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökandeverksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs iSverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökandeverksamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kanstärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldrepersonens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökandeverksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt.Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studien genomfördesunder juni- november år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var detfem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmanskvalitativa innehållsanalys.I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittadesfrån intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information,utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatetvisar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och villse detta arbete fortsätta.Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökandeverksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevarahälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Larsson, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Malmö University.
    Rämgård, Margareta
    Malmö University.
    Bolmsjö, Ingrid
    Malmö University.
    Older persons' existential loneliness- as interpreted by their significant others: an interview study2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Download (pdf)
    presentationsbild
  • 168.
    Larsson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Har han det bra så har jag det bra: ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Introduktion och rapportens uppläggning

    Det finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.

    Bakgrund till projektet

    Att få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.

    Studiens genomförande och etiska överväganden

    Studien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.

    Vad fokusgrupperna kom fram till

    Diskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.

    Vad hände sedan?

    Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.

    Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.

    Slutord

    Inom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 169.
    Laustsen, Christine E.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Professionals’ experiences of being involved in a research and development project: a case study2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 170.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Etik- och omvårdnadshandledning: en röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet2017Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 47-55Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Family centre practice and modernity: a qualitative study from Sweden2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Family centres have become a common institution to promote health and wellbeingamong young children (0-6 years of age) and their parents in Sweden. Thecore of the work is usually based on both maternal and child health care, a preschooland social services, all located under the same roof in the local community.The family centre in this study, known as the "Family House", was the firstof its type to be built in the city of Kristianstad, Sweden.The overall aim of the thesis was to understand family centre practice throughprofessionals' and parents' perceptions of the Family House and its relationship to modernity.The study employed a qualitative design using phenomenography as method tocapture people's perceptions of the practice. The research also drew on the approachof action research, where participants and researchers co-generateknowledge through collaborative communicative processes. Data was generatedfrom semi-structured interviews conducted with nineteen professionals andsixteen individual parents. Dialogue sessions with the professionals of the studyhave been held in order that they and the researcher could enter into a dialoguebased on the findings of the interviews. Data was consequently also generatedfrom these meetings.The way the professionals perceived the practice of the Family House fell intothree categories, namely, as a professional service, the provision of an informalmeeting place for professionals and families with young children or as a broadcommunity-based centre. Parents' perceptions fell into four categories; as aprofessional reception to obtain expert guidance and support, a study circle andliving room to informally share experiences and socialising, and a playgroundfor children where children could interact and learn social skills.One core finding of this thesis is that family centre practice for those involvedcontained a balancing act between simple modern expertise to control the futureand late modern opportunities for self-realisation and reflexivity.Parents and professionals shared the responsibility for children's well-being andthe distinction between private and public was blurred since parents used theHouse as a social arena for developing personal relations. It was also an arenafor integration between Swedes and immigrants based on engagement for bothcultural diversity and similarity.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 172.
    Lindskov, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Lunds universitet.
    Nutritionsstatus och viktförändring vid Parkinsons sjukdom2015Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
  • 173.
    Lindskov, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Censtralsjukhuset, Kristianstad.
    Hagell, Peter
    Lunds universitet.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Viktförändring - ett problem vid Parkinsons sjukdom2010Inngår i: I vården, ISSN 2000-4141, Vol. 1, nr 4, s. 24-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 174. Lu, Jun
    et al.
    Zhang, Song
    Chen, Eric
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    E-health web application framework and platform based on the cloud technology2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 175. Lundin, Susanne
    et al.
    Nagy, Sebastian
    Khalaf, Atika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Sömnproblem bland cancerpatienter i palliativ vård2019Inngår i: Sömn och hälsa, ISSN 2003-234X, nr 1, s. 46-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Maria, Kläfverud
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Förväntningar på barn och trygghetspersoner i samband med barnahusbesök2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målgruppen för barnahus är barn som misstänks ha varit utsatta för brott såsom barnmisshandel och sexuella övergrepp. Barn kan besöka barnahus tillsammans med sina föräldrar. Om vårdnadshavaren, eller någon närstående till denne, är misstänkt kan barn hämtas till förhör utan vårdnadshavares vetskap eller samtycke. Barnet följs då av en trygg person som barnet känner från exempelvis förskolan eller skolan. Studien inkluderar både besök med och utan föräldrar. Fokus här är på skeenden i samband barnahusbesök. Empirin består främst av intervjuer med barn, trygghetspersoner och föräldrar. När barn besöker barnahus finns olika förväntningar förknippade med olika platser och tidpunkter. Ibland kan förväntningarna vara motstridiga i förhållande till varandra, exempelvis huruvida barnet ska berätta eller inte. När barnet förflyttar sig till barnahus och inom barnahus förändras förväntningarna. Barnet ska först tillsammans med en känd och trygg vuxen följa med till barnahuset som kan vara en ny plats för barnet. Senare förväntas barnet ensamt följa med polisen för att aktivt bidra i ett polisförhör. Förväntningarna på den tilltänkte trygghetspersonen förändras då denne förflyttar sig från förskola/skola till barnahus. I vardagen kan denne ha mycket att säga till om angående hur barnets tillvaro ska te sig. När den tilltänkte trygghetspersonen följer med ett barn till barnahus förändras dennes roll och uppdrag, även i relation till barnet. Trygghetspersonen förväntas där följa med och förmedla trygghet till barnet. Vid sidan om barnet blir trygghetspersonen besökare på barnahuset. Om barnet inte bedöms vara i behov av omedelbart skydd återvänder barnet efter besöket till förskolan, skolan eller hem. När barn och trygghetspersoner återvänder efter barnahusbesök återgår vardagen till det vanliga.

  • 177.
    Marktorp, Caroline
    et al.
    CSK.
    Lindskov, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Norberg, Erika
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mat, medicin och sväljsvårigheter vid Parkinsons sjukdom2019Annet (Annet vitenskapelig)
  • 178. Marktorp, Caroline
    et al.
    Lindskov, Susanne
    Norberg, Erika
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Tenghagen Moberg, Carina
    Mat, medicin och sväljsvårigheter vid Parkinsons sjukdom2017Annet (Annet vitenskapelig)
  • 179.
    Martinsson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Lunds universitet.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Health related resources among older persons that receive preventive home visits: implications for further recommendations on health promotion2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the sustainable development goals for 2030 the emphasis is on health promotion to enable healthy lives and wellbeing for all. Health promotion from an individual perspective focus on enabling the person to take control and improve health, by focusing on positive health related resources. Health promotion can be applied to older persons during a preventive home visit (PHV). Most of the studies made on PHVs to older persons have focused on risk factors. Suggestions for improvement of the PHV would be to add recommendations that promote health related resources, not only look at risk factors. In order to develop health promotion for older persons there is a need for research about positive health related resources. Therefore this study aim for exploring health related resources that could be found among older persons that have received a PHV.

    Methods: A cross-sectional study design was used including older persons age ≥75 years old, living in their own homes, and that had received PHV. Data were collected during a period of nine months, in two municipalities in the south of Sweden. Questions covered wellbeing, nutrition, physical health, functional ability, housing and economy. Binary logistic regression was used to analyse data.

    Results: In total 625 older persons were included in the study, 55.4 % were women, mean age was 80.6 (standard deviation 2.2 years). Preliminary results indicate that following factors are significantly associated with good general health (adjusting for age and gender): being able to do things that make one feel valuable, satisfied with existence, physically active several times per week, having no physical problems to participate in social activities, not feeling sad, not having reduced energy and not having reduced endurance.

    Conclusion: This results indicate that it can be of importance to pay attention to some specific health related resources when giving health promotion advices during the PHV.  

  • 180.
    Nielsen, M
    et al.
    Danmark.
    Maribo, T
    Danmark.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Melgaard, D
    Danmark.
    Associations between eating difficulties, nutritional status and activity of daily living in acute geriatric patients2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 181.
    Nilsson, Bo
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Clausson, EvaHögskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context,CYPHiSCO, förenar forskare vid Högskolan Kristianstad sitt intresse för barns, tonåringars och unga vuxnas psykiska och fysiska hälsa, välbefinnande och delaktighet. I CYPHiSCO bedrivs både grundforskning om faktorer som står i samband med hälsa och tillämpad forskning såsom aktionsforskning eller utvärderingar av preventionsprogram. I denna bok har vi samlat några av forskningsmiljöns aktuella forskningsprojekt. Ett genomgående tema är hur barns och ungas delaktighet och handlingsutrymme utgör viktiga aspekter av deras hälsa och välbefinnande, något som i boken ses ur ett salutogentperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Nilsson, David
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Soldater, veteraner och deras anhöriga: öppet seminarium med David Nilsson och Ann-Margreth Olsson2015Inngår i: Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan. Öppet seminarium med David Nilsson och Ann-Margreth Olsson, Högskolan Kristianstad, Kristianstad, December 4th 2015: Soldater, veteraner och deras anhöriga / [ed] Professor Anna-Karin Edberg, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    David  Nilsson,  som  är  doktorand  inom  sociologi  och  inskriven  vid  Lunds  Universitet,     presenterar  delar  av  sitt  pågående  avhandlingsarbete  som  handlar  om  nära   anhörigas  berättelser  om  hur  det  är  att  vara  tillsammans  –  gift  eller  sammanboende  -­‐  med   någon  som  arbetar  inom  Försvarsmakten  och  som  deltar  i  militära  insatser  utomlands.  I   avhandlingen  fokuserar  David  på  utlandstjänstens  konsekvenser  för  den  hemmavarande   partnerns  personliga  och  sociala  liv.    

     Ann-­‐Margreth E.  Olsson,  som  är  lektor  i  socialt  arbete  och  en  av  David  handledare,   lägger särskilt  fokus  på  anhöriga  och  barn  och  det  stöd  de  kan  behöva  inom  hälso-­och  sjukvård,  socialtjänst,  skola, förskola och från Försvarsmaktens sida i form av anhörigssamordnare vid lokala regementen

    Fulltekst (pdf)
    inbjudan
  • 183.
    Nilsson Lindström, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    A key to success in workplace survey processes2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Download (pdf)
    Poster
  • 184.
    Nilsson Lindström, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Increased student influence and health experience in primary school: an action-oriented work model2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Download (pdf)
    Poster
  • 185.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    A key to success in workplace survey processes2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Download (pdf)
    bild
  • 186.
    Nivestam, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Lunds universitet.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Information from preventive home visits can give older persons a voice in the society2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 187.
    Nivestam, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Older person's experience of the gains from the support and advice given during the preventive home visit2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: In order to maintain good health in old age, a comprehensive perspective including both health promotion and risk prevention is crucial. Preventive home visit is one intervention with the purpose to prevent risks and promote health among older persons. Support and advice given during the preventive home visit needs to be tailored towards the older person’s needs. In order to give advice and support that is targeting older persons prerequisites there is a need for more research about how older persons experience support and advice given during a preventive home visit. Therefore, the aim of this study was to explore older person’s experiences of the gains from the support and advice given in a preventive home visit program developed in collaboration between several municipalities, a county council and researchers.

    Method: Individual semi-structured interviews were conducted with 13 older persons, mean age 79 years old, living at home who had received a preventive home visit. The interviews were analysed with content analysis.

    Findings: The overarching preliminary theme Being empowered and recognised as a person reviled the participants feeling of that the support and advice given encountered all aspects of health and the whole person. The support and advice generated conditions for the person to be empowered by contributing to a feeling of control and preparedness for the future. Further the support and advice given contributed to a feeling of being recognised when health, behaviour and the surrounding environment were assessed.

    Conclusion: Being empowered and recognised as a person might be central gains from the support and advice given during the preventive home visits, which enables good health among older persons.

  • 188.
    Norell-Clarke, Annika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Karlstads universitet.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Sollerhed, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Sömn hos barn och ungdomar: livsstilsfaktorer och föräldrarnas betydelse2021Inngår i: Barnsliga sammanhang: Forskning om barns och ungdomars hälsa och välmående / [ed] Eva K. Clausson & Eva-Lena Einberg, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2021, s. 50-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan den senast utgivna antologin Barnsliga sammanhang (2019) så har sömnforskningen vid CYPHiSCO fördjupats och breddats. Kartläggningen av sambanden mellan livsstilsfaktorer och sömnproblem och sömnvanor har fortsatt och ger en tydligare bild av ungas mående och beteende. Samtidigt har vi slagit in på ett nytt spår genom att belysa relationernas – och framför allt föräldrarnas – betydelse för ungas sömn. Forskningen har bedrivits både med kvalitativa och kvantitativa metoder, vilket är en styrka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 189.
    Näslund, Andriette
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förebyggande hembesök i Osby kommun: åtgärder äldre personer utfört efter hembesöket2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökatoch över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelenäldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande äratt göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osbykommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärtboende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskapom hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder devidtar. Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efteratt de fått ett förebyggande hembesök. En kvantitativ ansats valdes för att utförastudien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse,mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personervilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrånsignifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hurmånga som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationernasom lämnats under samtalet. Resultatet visade att signifikans uppmättespå flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fåttförebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoritetenav de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärdersom förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionernamellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och deberoende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning ochrörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Studien har ett litet urvalvilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antalindivider som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärderutfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar desom besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studierför att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörig och Soldat: Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om internationell militär insats. Oro, saknad och längtan2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dialogisk deltagande aktionsforskning har i perioden 2012–2017 bedrivits om svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. Fokus har varit relationella aspekter, hur det blir för dem som anhöriga, vilket stöd de behöver, liksom vilken kapacitet de utvecklar, när en familjemedlem åker iväg på internationell militär insats i områden med krig och terror. I studien har 110 vuxna varav 42 soldater/utlandsveteraner, 42 partners, 21 föräldrar till soldat, 10 syskon. Några deltagare har dubbel koppling, är exempelvis både veteran och partner. Dessutom har 37 barn till soldat/utlandsveteran deltagit och desto fler berättats om.

    Soldatens motivation konstrueras av soldaten i relation till och i interaktion med viktiga personer i soldatens familj, arbete och nätverk. Motivationen samskapas i något som kan ses som ett sammanflätat nätverk av önskningar och förhoppningar, förväntningar och krav som kommuniceras i interaktionen mellan personer i soldatens nätverk och flera olika kontexter som omger soldaten. Obalans i samspelet kan leda till att soldaten upplever längtan tillbaka till missionstillvarons sammanhang med förutsägbarhet i vad som förväntas av deltagarna, med arbetsuppgifter som känns meningsfulla. Utan denna värker ”missionsgiftet” och ”missionstarmen” suger hos utlandsveteranen till att delta i fler missioner.

    Familjemedlemmarna berättar om hur interaktionen inom familjen påverkats på gott och ont. Resultaten tyder på att ju mer soldaten förmår att involvera och förklara för sina anhöriga om vad som är på gång samt motivera sig själv och sina anhöriga att lyssna på och beakta varandras perspektiv, desto bättre förutsättningar för lyckad insats för såväl soldaten som de hemmavarande anhöriga. Här belyses även de känslor av saknad som de anhöriga berättar om som blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Avgörande I alla skeden och faser vid anhörigs deltagande i internationell militär insats, är att de anhöriga har goda förutsättningar och kommunikationsmedel för att kunna kommunicera som familj i relation till varandra. De känslor av saknad som de anhöriga berättar om, blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Tillsammans med familjerna behöver det militära systemet göra anpassningar och utveckla lösningar som gör att kombinationen arbete – familj underlättas för de försvarsanställda då de förväntas kunna utöva föräldraskap och anhörigskap på distans. Par och familjer kan komma att ha svårt att hålla isär vad som handlar om de yttre förhållandena och vad som handlar om deras inre processer och relationer. Detta kan förebyggas genom:

    1)     Att det militära systemet underlättar för soldaterna att upprätthålla relationell kontakt med sina anhöriga inklusive att underlätta att det kan ske på ett integritetsäkert sätt såväl under förberedelsetiden som under insatstiden.

    2)     att anhöriga tidigt informeras och erbjuds att bli insatta i vad den militära insatsen innebär och varför den görs; i vilka insatsförhållandena, inklusive arbets- och levnadsvillkor som väntar soldaten; vad som kan utvecklas under insatsen inklusive egna responser och de som kommer från andra i omgivningen. Tips kan ges om hur dessa kan förebyggas eller mötas.

    3)     att soldaten uppmuntras och erbjuds stöd i att förbereda och samtala med sina anhöriga i god tid före insats samt fortsättningsvis vid behov under och efter insats. Detta kan ske genom att närmaste befäl håller sig underrättad om utvecklingen därhemma för varje enskild underställd soldat i samband med internationell militär insats.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 191.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörigforskning  i Sverige: soldaten och dennes anhöriga i samband med internationella militära insatser2018Inngår i: Anhörigforskning / [ed] Försvarsmakten, Stockholm, 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Barn i Barnahus – ur socialsekreterares perspektiv: intervjuer med socialsekreterare2015Inngår i: Barn i Barnahus – tvärvetenskaplig studie ur barnperspektiv, Barnahuset Nordöstra Skåne och Högskolan Kristianstad, Kristianstad, 24 april 2015 / [ed] Ingela Bernholtz, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Download (pdf)
    Barn i Barnahus
  • 193.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barn i Barnahus: en främmande fågel i Socialtjänstens Service- och Familjesystem2017Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnahus en främmande fågel från länder med socialt risk- och skyddssystem. I dessa länder, som USA, kan det bli så att när utsatta barns behov upptäcks, behövs ingripande insatser och skydd av barnet. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system där inriktningen är  strukturella och allmänna insatser för alla barnfamiljer samt tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer vid behov. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Både vuxna och barn berättar om Barnahus med fokus på att genomföra förhör med barn. Genom detta blir Barnahus till en parentes som passerar revyn före socialtjänstens egentliga utredning då samarbete med barn och barnets familj intensifieras. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med hänvisning till att socialtjänsten erbjuder andra alternativa metoder att inleda utredning och stöd. Barnahus ifrågasätts också för den dramatik det kan innebära för barn. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna vill helst inte delta vid hämtningar av barn. De ser sin huvuduppgift på Barnahuset i medhörningsrummet, att bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barnet också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barnet har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet. Här handlar det om att barnet behöver bli konsulterat i bedömningen av barnets behov, informeras om och överenskomma med sin socialsekreterare om fortsättningen; vad händer direkt efter Barnahus-besöket och tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar?  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att barnets socialsekreterare är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Barn i svenska ”militära familjer”: barns berättelser om hur de reder sig när förälder åker iväg som svensk soldat på utlandsmission2017Inngår i: Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet / [ed] Bo Nilsson & Eva Clausson, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2017, s. 51-63Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 195.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Barnahus ur socialsekreterares perspektiv2018Inngår i: Barn i Barnahus / [ed] Maria Kläfverud, http://www.nfbo.org/nfbo2018/, 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna delstudie inom studien Barn i Barnahus belyses socialsekreterarnas perspektiv. Sammanlagt har 56 socialsekreterare deltagit i studien. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system med inriktning tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus inte ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med tanke på den dramatik Barnahus-besök kan innebära för barn och barnets familj. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna ser sin huvuduppgift på Barnahuset att i medhörningsrummet bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barn också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barn i Sverige har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet hos myndigheter. Här handlar det om att barnet behöver och ska bli konsulterat i bedömningen av barnets behov. Barnet har rätt att bli informerat och få chans att överenskomma med sin socialsekreterare om vad som händer fortsättningsvis. Särskilt behöver beaktas vad som händer direkt efter Barnahus-besöket och fram tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar.  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att den socialsekreterare som är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet – blir barnets socialsekreterare.

  • 196.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad.
    Barnens röster. Om förälders deltagande i internationella militära insatser: i barnens perspektiv2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2012–2017 har dialogisk deltagande aktionsforskning (DPAR) bedrivits tillsammans med svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. De har berättat om hur de lyckats få hemmafronten att fungera och upprätthålla levande relationer i dialogiskt samarbete och med hjälp av många samtal hemmavid och på distans. I studien berättade 25 barn i dialogiska samtalsintervjuer om att leva med en förälder som ska delta i, deltar och som deltagit i internationell militär insats och om vilka strategier de använde sig av. Dessutom berättade barnens föräldrar, och i förekommande fall syskon, om hur de uppfattade hur barnen påverkas och hanterar situationen liksom hur de själva berördes och agerade. Resultatet visar att för att en soldat som förälder ska kunna lämna sitt barn under en längre tid, som utlandstjänstgöring innebär, rekommenderas

    •  Att barnet kontinuerligt har tillgång till den andre föräldern eller annan anknytningsperson, och att denne tar emot och får stöd så att uppdraget som anknytningsperson kan fullgöras framgångsrikt.

    •  Att barnets föräldrar utvecklar föräldraskap som också kan överbrygga avstånd skapar närhet på distans mellan barn och föräldern som är iväg som soldat. Innebär relationsarbete för den hemmavarande föräldern med påminnelse om den frånvarande förälderns existens och kärlek, påminnelser om att denne är på jobbet. Hemmavarande kan behöva underlätta distanskommunikationen mellan barn – föräldern/soldaten.

    •  Att barns och familjers nätverk mobiliseras till stöd för barnet och dennes familj.

    •  Att ta del av utbudet i Försvarsmaktens anhörigstöd som främst har en förebyggande inriktning.

    •  Att vuxna på förskola och skola informeras om föräldern deltagande i insats.

    •  Att den militära föräldern besöker på skolan, eventuellt i uniform, och informerar barnets kamrater om militära insatser, kan fungera bra i vissa skolor och sammanhang och för vissa barn, men behöver noga övervägas i samråd med skola och i familjen beaktande vad besöket och informationen senare Rapport V Barnens röster och perspektiv. Erfarenhe ter av att ha förälder iväg på mission och föräldraskap vid deltagande i internationella militära insatser PhD Ann-Margreth E. Olssonkan skapa mellan barnen och särskilt för det berörda barnets skolsituation på gott och ont. Lyssna också på det egna barnet.

    •  Barnet kan vilja ha och eftersträva att förskola och skola ska vara ”fredade zoner” där barnet inte vill påminnas om att föräldern deltar i utlandsmission

    •  Att eget nätverk vid behov kan förstärkas genom att inte vara rädd för att involvera med samhälleliga resurser som BVC, förskola och skola, samt Försvarsmaktens anhörigstöd. Deltagande barnfamiljer visar stor kapacitet och resiliens. Föräldrarna har barnets bästa i fokus och håller sitt föräldraskap levande både hemmavid och på distans. Berörda barn vänder sig främst till den hemmavarande föräldern för stöd och samtal, men också äldre syskon och några utvalda vänner. De äldre barnen, tonårsbarnen, tar på sig mer ansvar i hemmet vilket de upplever som god förberedelse för eget självständigt liv. Utan föräldern som arbetar som soldat närvarande, blir familjelivet mer firare och nya rutiner växer fram. För att känslomässigt hantera frånvaron/förlusten av fadern iväg på insats, använder barnen huvudsakligen kognitiva strategier som ”att inte tänka på”, ”tänka bort”, ”tänka hela vägen igenom”, ”tänka på annat positivt” och råder andra barn att göra detsamma.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Barnens röster om när förälder ger sig iväg på utlandsmission2015Inngår i: / [ed] Monika Larsson, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 198.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Barns berättelser om socialtjänstens utredningar: samtal mellan socialsekreterare och barn2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken baseras på en delstudie inom projektet Stärkt Skydd för Utsatta barn ingående i den deltagande aktionsforskning som bedrevs inom projektet. Syftet var att stärka barns röst genom att lyfta deras berättelser - hur barnen berättar om sina möten med socialsekreterare och familjehemssekreterare samt vad de berättar om att vara med om utredning – och att lyssna, reflektera över och lära av det barnen har att sägaoch utveckla med hänsyn till barns perspektiv och erfarenheter - hur och vad barn berättar om möten med socialtjänsten, socialsekreterare och familjehemssekreterare, deras berättelser om att vara med om utredning.

    När barn får chansen att berätta om hur det är att möta socialsekreterare, familjehemssekreterare och andra som arbetar inom socialtjänsten, vad berättar barnen då om? Vad har barnen lagt märke till? Finns speciella minnen - händelser som barnen särskilt har fäst sig vid? Vad berättar barnen om de samtal och sammankomster de varit med om? Vem är socialsekreterarna för barnen? Hur har barnen uppfattat detta som talas om som ”utredning”?  Vad berättar barnen om socialtjänsten? Vem har familjehemssekreteraren blivit för barn som bor i familjehem?

     I boken berättar barn om sina erfarenheter av att vara med om sociala utredningar och hur de uppfattat samspelet mellan dem själva och socialsekreterare/familjehemssekreterare. Barnen berättar om vad de gjort tillsammans sina socialsekreterare respektive familjehemssekreterare och om hur det varit. Barnen har många tankar om och synpunkter på (vad de kallar) ”socialen”. I berättandet framstår barnen som självständiga aktörer med egna åsikter och idéer som berättar om vad de anser om och vad som skulle behöva tänkas på när barn och socialsekreterare, familjehemssekreterare och andra inom socialtjänsten möter och samtalar med barn.

    I slutkapitlet ”Samtalen mellan barnen och mig” återfinns ytterligare berättelser från barnen men också författarens berättelser om hur mötena tedde sig ur hennes perspektiv. Dessa bildar lärande exempel, narrativa redogörelser och berättelser om erfarenheter av att pröva, utveckla och använda olika metoder eller tekniker.

  • 199.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Barns deltagande och medskapande i socialautredningar om barns och familjers behov och resurser: "barnavårdsutredningar” och Barnahus2017Inngår i: Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnandeoch delaktighet / [ed] Bo Nilsson & Eva Clausson, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2017, s. 21-33Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I kapitlet belyses, utifrån tre forskningsstudier, hur barns delaktighet och deltagande i sociala utredningar kan utvecklas genom socialsekreterares invitationer. Studierna har bedrivits som dialogisk deltagande aktionforskning där deltagande socialsekreterare och deras ledare deltagit i studien i intervjuande samtal och med reflektioner på återkopplingar av resultat liksom samskapande av nya frågeställningar. I två av studierna har forskaren handlett och coachat socialsekreterarna som en pågående aktion inom forskningsstudien. Kapitlet syftar till att belysa hur barns medskapande kan tas tillvara genom att beakta barns rättigheter till del- aktighet och deltagande inom det sociala arbetets praktik och i synnerhet i utredningsarbete. Den aktuella kontexten handlar om utredningsprocesser inom socialtjänsten. Kontexten innehåller också den institution som i Norden kommit  att  kallas  Barnahus  (Johansson,  2012). Inom Barnahusverksamheten samarbetar polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin liksom barn- och ungdomspsykiatrin samt socialtjänsten när ett barn misstänks vara eller varit utsatt för våld eller övergrepp (Rikspolis- styrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen, & Åklagarmyndigheten, 2008). Det kan också handla om att barnet har bevittnat våld i nära relationer (Broberg et al., 2015). På Barnahuset samordnas myndigheternas inledande insatser. Barnet förhörs av polis och för att barnet inte ska behöva upprepa sin berättelse, iakttas förhöret av andra involverade professionella inklusive barnets socialsekreterare genom videokoppling till ett medhörningsrum i närheten av förhörsrummet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barns hälsa: barn i barnahus och BBIC-utredningar2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I studien Barn i Barnahus har ingått flera delstudier. I denna rapport redovisas två av dessa delstudier. De behandlar hur barns psykiska och fysiska hälsa utreds när barn misstänks vara utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. I den ena studien genomförd av Therése Saksø har barns sjukvårdssökande undersökts genom journalstudier (n=128). Studien visar att barn i Barnahus oftare har sökt sjukhusvård och BUP än andra barn. Av de barn som läkarundersöktes i samband med besöket på Barnahus (5,5 %), har ingen följts upp av sjukvården under de efterföljande sex månaderna. Studien har kommit fram till att läkare har bristfällig utbildning om misshandel och övergrepp av barn. Utbildningsinsatser behövs liksom regionala och nationella strukturer för att höja den medicinska kompetensen.Ann-Margreth E. Olsson har intervjuat 32 socialsekreterare samt analyserat 108 sociala utredningar. Samrådsmöten på Barnahuset innebär handledning och konsultation för deltagande socialsekreterare. Läkares inrådan blir styrande. Den kunskap som finns inom hälso- och sjukvården om barn som utreds av socialtjänsten, tas i allt större utsträckning med i de sociala utredningarna. Att barnet förhörts på Barnahus omnämns i utredningarna men inte alltid och mycket sällan något mer. Samtal med barnet har hållit i 75 % av de sociala utredningarna oftast av utredande socialsekreterare. Det kan också ha hållits av behandlare inom nyinsatt familjebehandling. Barnets inställning till vad som kommits fram i utredningen har noterats i 52 % av utredningarna.  Vidare forskning behövs som följer utvecklingen av socialtjänstens utredningar avseende barnets fysiska och psykiska hälsa också satt i relation till barnets sociala situation samt avseende barnets delaktighet när utredningsarbetet kombineras med behandlingsinsatser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
123456 151 - 200 of 292
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf