hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
26272829 1401 - 1409 of 1409
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1401.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

  • 1402.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Analysing the assessment of special education needs: views of investigators and decision makers2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research topic/aim:

    As stated by the Swedish Education Act students that who are at risk to miss the objectives of the education is recommended to undergo a special educational needs (SEN) assessment. The SEN assessment is conducted by the student health team (SHT), a multiprofessional group involving staff with medical, psychological, psychosocial and special education competences and assessment should give the school guidance in what kind of support the student should receive. Hjörne and Säljö (2014) points at risks in SHT´s work when adopting an individual focus. This is contradictory in relation to the policy documents, which pinpoint the need of a focus on both the individual and the learning environment. With this background, we have a particular interest in perspectives of SEN investigators in the SHT (special needs teacher) and decision-makers (principals), deepening an earlier study (Barow & Östlund, 2018).

    The aim is to gain knowledge about views on SHT`s procedure, assessing and analyzing SEN and what kind of interventions or support that are suggested.

    The overall research question is: How is the SEN assessment procedure organised and conducted from the investigators’ and the decision makers’ point of view?

    Theoretical framework:

    The study draws on concept on thought styles (Fleck, 1979). Thought styles occur in scientific context as well as in professional communities and in this study, we assume that the SHT´s form thought collectives that are characterized by specific thought styles.

    Methodological design:

    The data originates from 14 semi-structured interviews with SHT staff and principals in southern Sweden. The interview transcriptions were analyzed based on a qualitative content.

    Expected conclusions:

    The findings shows that there are varying thought styles in the data, which relates to both holistic and more individual approaches. Both investigators and decision makers strives toward a focus on the learning environment. However, the structures and systems within the schools and the municipalities is constructed with from an individual/categorical view. Relevance to Nordic educational researchIn the Nordic countries, there are policies that states that all students should be given the support they need. Findings from our research can contribute to further discussion on procedures for securing that students with SEN are investigated with reliable methods and is given adequate support based on the SEN assessment.

    References:

    Barow, T., and Östlund, D. (2018). “The Significance of SEN Assessment, Diagnoses, and Psychometric Tests in Inclusive Education: Studies from Sweden and Germany.” In Testing and Inclusive Schooling: International Challenges and Opportunities, edited by B. Hamre, 231–247. 362 Abingdon: Routledge.

    Hjörne, E. & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multiprofessionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research 63, 5-15

    Fleck, L. (1979). Genesis and development of a scientific fact. Chicago: University of Chicago Press.

  • 1403.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet .
    Pedagogiska utredningar i Sverige och Tyskland: några jämförande perspektiv2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Alla elevers rätt till särskilt stöd fi nns reglerat i skolans styrdokument i både Sverige och Tyskland. För att skolan ska kunna besluta om det särskilda stödet görs det i båda länderna pedagogiska utredningar. Det gemensamma förfarandet för att utreda elevers behov av särskilt stöd är utgångspunkten i en pågående kvalitativ studie som bygger på empiri som samlats in i Skåne och i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.

  • 1404.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs universitet.
    Special education needs assessment reports in Sweden and Germany: comparative perspectives2018Inngår i: NERA 2018- 46th CONGRESS / [ed] -, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research topic/Aim: Recently, in discussions on inclusive education, questions of testing and diagnostic cultures attracted attention (Hamre, Morin & Ydesen, 2018). Within the framework of this project, we have examined special educational needs (SEN) assessment in the Swedish region Scania and the German state North Rhine-Westphalia (NRW). In both countries, investigation procedures are carried out before a pupil is categorized as having SEN. However, the SEN definitions and the categorization processes in Sweden and Germany differ. The investigations are carried out by different occupational groups and decision makers. Special education teachers are always involved, but they are expected to cooperate with other professionals, e.g. regular school teachers (NRW) and the pupil welfare team (Sweden). As an in-depth study, our research aims to examine and analyse the outcomes of these different structures and procedures in Swedish and German SEN assessment reports. The research addresses the following questions:

    1. What are the central elements of SEN assessment in Sweden and NRW?
    2. How do guardians and the pupils concerned participate in the assessment?
    3. Which consequences do the SEN assessment reports suggest?
    4. Which thought styles become apparent in the assessment reports?

     

    Theoretical frameworks: The research is inspired by the work of Fleck (1979), seeing the supplement, development and transformation of thought styles as being responsible for empirical discovery. It is supposed that the SEN reports are characterised by different thought styles which can be related to a categorical or relational perspective regarding school problems (Emanuelsson, Persson & Rosenqvist, 2001). Methodology/research design: A qualitative research approach was adopted. 30 assessment reports were collected in Scania; 29 in NRW. We accessed the material by contacting schools (Scania) or school administrations (NRW). A content analysis was conducted. Limitations can be seen in the low number of reports and the selection process, being dependent on the preselection of professionals.

     

    Expected conclusions/Findings: In an international comparative perspective, both differences and similarities were found. Observations were used as a method of investigation both in Sweden and Germany. However, intelligence tests were often conducted in NRW, but only exceptional in Scania. In both countries, the perspective of guardians and pupils is hardly documented. Regarding consequences of the assessment, measures on the individual level dominate, in the German examples even more notable than in Swedish cases. In line with earlier research this tendency is interpreted as maintenance of a thought style focusing on the pupils’ individual “failure”, and to less extent on the adaptation of the learning environment.

     

    Relevance for Nordic Educational Research: Comparative research on assessment will contribute to further discuss and elaborate diagnostic approaches both in the Nordic countries and international.

     

  • 1405.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of pedagogical investigations, diagnoses and psychometric tests in inclusive education: comparative studies from Sweden and Germany2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The similarities and differences between the Swedish and German education systems arguably make a comparison between these two countries in the context of inclusive education a promising field of research. This is even more significant when it comes to the assessment of special educational needs (SEN), where a comparative approach may contribute to a deeper understanding about the relation between inclusive approaches and categorisation processes in education. The concept of SEN in Sweden is based on the student’s risk to miss the learning objectives of regular school. In contrast, Germany applies a multiple concept of SEN, which could be based on the students’ failure in school and/or a disability. While in Sweden, SEN are assessed by a “pupil welfare team” consisting of special educators, headmaster and various experts, in Germany the assessment process is carried out by a special education teacher and the class teacher. The countries also differ in who takes the final decision of a SEN statement for a student. In Sweden it is made by the headmaster, where as in Germany it is the school supervising authority. Being aware of these differences between the two countries, questions about the significance of medical diagnoses and psychometric tests in pedagogical investigations arise. With this background, the contribution to the symposium consolidates and contextualises the results of research studies on the assessment of special educational needs in the Swedish county of Scania and the German state of North Rhine-Westphalia. In both countries, five cases with varying geographical and social environment were selected. Study 1 analyses the content of 50 assessments which led to an SEN statement. Study 2 draws on interviews with pedagogical investigators and decision makers from the two countries. The focus is lies on the SEN categorisation processes, the allocation of resources and future education. The findings from this research contribute to the discussion on whether inclusive education can be based on a de-categorised special education, or if it promotes medical diagnoses and psychometrical tests.

  • 1406.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of SEN assessment, diagnoses, and psychometric tests in inclusive education: studies from Sweden and Germany2018Inngår i: Testing and inclusive schooling: international challenges and opportunities / [ed] B. Hamre, A. Morin & C. Ydesen, New York: Routledge, 2018, 1, s. 231-247Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 1407.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University.
    Dehlin, EvaEliasson, LenaFalk, MarcusGannby, KristinJosefsson, JosefineKlefbeck, KamillaHögskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.Rodin, SusanneStoltz, MalinÖstlund, Malena
    Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

    Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 

  • 1408.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosenqvist, Jerry
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    "Det går med små, små steg, man tänker inte på det förrän man börjar prata om det": en utvärdering av särskolan och resursskolorna i Lunds kommun 20062008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 1409.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thimgren, Pia
    Malmö högskola.
    Stödjande strukturer och aktiviteter2015Inngår i: Från idé till praxis: vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner / [ed] Tetler, Susan, Stockholm: Ifous , 2015, , s. 13s. 111-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
26272829 1401 - 1409 of 1409
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf