hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 3699
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    What do you see here?: using an analysis of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy to create a survey of disciplinary discernment2014Ingår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, s. 52-53Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Becoming part of a discipline involves learning to interpret and use a range of disciplinary-specific semiotic resources (Airey, 2009). These resources have been developed and assigned particular specialist meanings over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors in order to reconcile them with subsequent empirical and theoretical advances. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some (potentially confusing) traces of their historical roots. However, it has been repeatedly shown that university lecturers underestimate the challenges such disciplinary specific semiotic resources may present to undergraduates (Northedge, 2002; Tobias, 1986).

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. First, we audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline. Using the results of our analysis we then created an online questionnaire to probe what is discerned (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, in press) with respect to each of these aspects by astronomers and physicists ranging from first year undergraduates to university professors.

    Our findings suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to the alternative conceptions of undergraduate students and we therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 102.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    On the disciplinary affordances of semiotic resources2014Ingår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the late 70’s Gibson (1979) introduced the concept of affordance. Initially framed around the needs of an organism in its environment, over the years the term has been appropriated and debated at length by a number of researchers in various fields. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when they are perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al. (2001) have claimed that different modes have different specialized affordances. Then, building on this idea, Airey and Linder (2009) suggested that there is a critical constellation of modes that students need to achieve fluency in before they can experience a concept in an appropriate disciplinary manner. Later, Airey (2009) nuanced this claim, shifting the focus from the modes themselves to a critical constellation of semiotic resources, thus acknowledging that different semiotic resources within a mode often have different affordances (e.g. two or more diagrams may form the critical constellation).

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical tool for use in education. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the discernment of one individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by those functions that the resource is expected to fulfil by the disciplinary community. Disciplinary affordances have thus been negotiated and developed within the discipline over time. As such, the question of whether these affordances are inherent or discerned becomes moot. Rather, from an educational perspective the issue is whether the meaning that a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance assigned by the community. The power of the term for educational work is that learning can now be framed as coming to discern the disciplinary affordances of semiotic resources.

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

  • 103.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    The concept of disciplinary affordance2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

     

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is whether what a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

     

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings

  • 104.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Örebro universitet.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multisjuka och bräckliga äldre2015Ingår i: Mat och hälsa: en klinisk handbok, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 105-108-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Akotoye, John
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    The power of self-realization2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 106. Albinsson, Berit
    et al.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Åström, Annika
    Handbok i sensorisk analys2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den första utgåvan av Birgit Lundgrens Handbok i Sensorisk Analys utkom 1981. Den har sedan dess blivit en klassiker inom sensoriska kretsar och i ordets verkliga bemärkelse blivit använd som just en handbok – en bok att hålla fast vid i alla typer av sensoriska sammanhang. Vi vill med denna uppdaterade nyutgåva beskriva de traditionella metoderna med dagens termer samt komplettera med några nya metoder.

  • 107.
    Albinsson, Berit
    et al.
    RISE.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Åström, Annika
    SP.
    Handbook on Sensory Analysis2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The original of this handbook is the Swedish Handbok i Sensorisk Analys, which was

    an updated edition of an older sensory analysis handbook written by Birgit Lundgren

    back in 1981. The handbook was revised in 2013 by Berit Albinsson, Karin Wendin

    and Annika Åström. Both these handbooks were written at SIK – The Swedish Institute

    of Food and Bioscience, which is now part of RISE – Research Institutes of Sweden.

    The revised edition of the handbook has proved popular in both industry and in the

    teaching world. At university level, it has been used by students as a complement to

    the academic literature in sensory science programmes. There has been a growing demand

    among international students at Swedish universities for the handbook to be

    translated. In 2016, Kristianstad University entered into an agreement with the research

    body RISE to translate the handbook into English. The translation was made

    by Patrick O’Malley.

    The handbook was translated and printed with permission from the co-authors.

  • 108.
    Albinsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Musik som pedagogisk resurs i förskolans tidigare år2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. 

  • 109.
    Aleheim, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekström, Susan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Populärkulturens roll i förskolan: intervjuer med två pedagoger2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten. De ger då uppfattningen att populärkultur kan tillhöra barns intresse, men de ger inte intrycket att populärkulturen måste finnas på förskolan.

  • 110.
    Alexander, Holmquist
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Boksamtal, fungerar det? Hur lärare använder boksamtal för att utveckla elevers läsförståelse.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

  • 111.
    Alexson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Greger
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Återvändarna: en studie om problematisk skolfrånvaro och vägen tillbaka2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

  • 112.
    Alho, Jussi S.
    et al.
    Ecological Genetics Research Unit, Department of Biosciences, University of Helsinki.
    Herczeg, Gábor
    Ecological Genetics Research Unit, Department of Biosciences, University of Helsinki.
    Söderman, Fredrik
    Population and Conservation Biology, Department of Ecology and Evolution, Evolutionary Biology Centre, Uppsala University.
    Laurilla, Anssi
    Population and Conservation Biology, Department of Ecology and Evolution, Evolutionary Biology Centre, Uppsala University.
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Merilä, Juha
    Ecological Genetics Research Unit, Department of Biosciences, University of Helsinki.
    Increasing melanism along a latitudinal gradient in a widespread amphibian: local adaptation, ontogenic or environmental plasticity?2010Ingår i: BMC Evolutionary Biology, ISSN 1471-2148, E-ISSN 1471-2148, Vol. 10, s. 317-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundThe thermal benefits of melanism in ectothermic animals are widely recognized, but relatively little is known about population differentiation in the degree of melanism along thermal gradients, and the relative contributions of genetic vs. environmental components into the level of melanism expressed. We investigated variation in the degree of melanism in the common frog (Rana temporaria; an active heliotherm thermoregulator) by comparing the degree of melanism (i) among twelve populations spanning over 1500 km long latitudinal gradient across the Scandinavian Peninsula and (ii) between two populations from latitudinal extremes subjected to larval temperature treatments in a common garden experiment.

    ResultsWe found that the degree of melanism increased steeply in the wild as a function of latitude. Comparison of the degree of population differentiation in melanism (PST) and neutral marker loci (FST) revealed that the PST > FST, indicating that the differences cannot be explained by random genetic drift alone. However, the latitudinal trend observed in the wild was not present in the common garden data, suggesting that the cline in nature is not attributable to direct genetic differences.

    ConclusionsAs straightforward local adaptation can be ruled out, the observed trend is likely to result from environment-driven phenotypic plasticity or ontogenetic plasticity coupled with population differences in age structure. In general, our results provide an example how phenotypic plasticity or even plain ontogeny can drive latitudinal clines and result in patterns perfectly matching the genetic differences expected under adaptive hypotheses. 

  • 113.
    Alm, Magdalena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lönn, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar med depression2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen ålder få kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstämdhet, men hos de yngre kan den även visa sig i form av irritation och kroppslig smärta. Vid behandling används psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolåldern med depression. Metod. En litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar. Resultat. Sjuksköterskans arbete med unga människor med depression sker oftast i en grupp. Hennes/hans uppgifter är att förebygga och upptäcka symtom på depression i tid samt att ge dem drabbade rådgivning och det stöd de behöver. Vid bemötande bör hon/han skapa förtroende hos den minderårig genom att visa respekt och undvika att ställa rutinmässiga frågor. Det kan också uppstå vissa problem, exempelvis vid stor generationsskillnaden mellan sjuksköterskan och det sökande barnet/ungdomen. Detta kan leda till att de yngre undviker att söka hjälp för sina problem. Diskussion. Sjuksköterskan har en viktig roll inom detta område, eftersom hon/han är den första kontaktpersonen som de möter vid vårdtillfället. Detta möte bör baseras på och med omsorg.

  • 114.
    Almkvist, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Leandersson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens roll i särskolan: uppdrag, utbildning och kompetens2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

  • 115.
    Almqvist, Linus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ahlqvist, Marcus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fritidspedagogers uppfattningar om IKT   En kvalitativ intervjustudie: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys.

     

    Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma.

     

    Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare. Inställningen till IKT bland de intervjuade pedagogerna är dock positiv, om den kan användas pedagogiskt. Den används då främst till att främja socialt lärande och för att dokumentera verksamheten.

  • 116.
    Almvärn, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Grandén, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Elevhälsan: Uppdrag, samarbete, förväntningar. Åtta pedagogers tankar om elevhälsan och dess uppdrag2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.

    Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan.

    Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.

     

    Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

  • 117.
    Alsterlund, Rolf
    et al.
    Department of Infectious Diseases, Central Hospital, Kristianstad.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Olsson-Liliequist, Barbro
    Unit of Antibiotics and Infection Control, Swedish Institute for Communicable Disease Control, Solna.
    Long-term carriage of extended-spectrum beta-lactamase-producing Escherichia Coli2012Ingår i: Scandinavian Journal of Infectious Diseases, ISSN 0036-5548, E-ISSN 1651-1980, Vol. 44, nr 1, s. 51-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2009 we described an outbreak caused by extended-spectrum beta-lactamase (ESBL)-producing Escherichia coli in southern Sweden that occurred during 2005–2006. An important finding from the investigation was the long carriage times of the ESBL-producing E. coli in several of the patients, which in some cases exceeded 30 months. Here we report findings from the continued follow-up of bacterial carriage. In September 2010, 5 of the 42 patients still carried the bacteria after a median of 58 months (range 41–59 months), 18 had had repeatedly negative cultures after shedding bacteria for a median of 7.5 months (range 0–39 months), 16 had died while still shedding the bacteria for a median of 9 months (range 0–38 months), and 3 had been lost to follow-up.

  • 118.
    Alvnil, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bengtsson Shepherd, Susann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Överlämningar från grundskolan till gymnasiet gymnasielärarens perspektiv: vem, vad, hur och när?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problemområde: Övergången mellan grundskolan och gymnasiet är mycket komplex. Viktig information gällande elever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar behöver överföras för att säkerställa att dessa elever även efter grundskolan får den hjälp de behöver.   

    Syfte: Att undersöka gymnasielärares upplevelser av överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet gällande elever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar.

    Teoretisk ram: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning inom områdena specialpedagogiska perspektiv samt fenomenet överlämning gås också igenom.

    Metod: En kvalitativ studie där sex semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare bildar underlag för analysen.

    Resultat med analys: Studien visar att samarbete mellan grundskolan och gymnasiet såväl som samarbete med eleven själv och dennes vårdnadshavare är viktigt. Information som sammanställts och bearbetats innan den når undervisande lärare ses som meningsfull så länge den inte upplevs undanhålla något. Vidare framkommer att information om diagnoser endast ses som meningsfulla om information om tidigare lyckade strategier för den enskilda eleven inkluderas och att information om respektive elevs förmåga i den sociala kontexten upplevs underlätta relationsskapandet.

    Konklusion:  Överlämning som aktivitet är, med utgångspunkt från sociokulturell teori, situerad - det vill säga att alla delar hänger ihop och interagerar med varandra - och synen på vad som är meningsfull information om blivande elever varierar (ibland stort) från lärare till lärare.

    Implementering: Studien visar på fenomenet överlämningars komplexitet och kan således bidra med ökad förståelse för detta. Verksamma specialpedagoger, eller den/de yrkeskategorier som har huvudansvaret vid överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet på den enskilda verksamheten, bör föra en kontinuerlig dialog med gymnasielärarna om deras syn på vad som är meningsfull information gällande blivande gymnasieelever i behov av särskilt stöd/extra anpassningar

  • 119.
    Amedi Dokic, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Khazal, Yasmin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Grammatik - viktigt men ganska tråkigt: en sjundeklass syn på grammatikundervisning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik. Eleverna tycker att grammatikundervisningen är viktig men tråkig och ganska lätt. Studien visar även att eleverna har en god bild av vilken nytta de har av grammatik både idag och i framtiden.

  • 120.
    Amedi, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    The possible relationship between gender and motivation: an attitudinal study on gender and motivation as factors in learning English as a second language2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 121.
    Amedi, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Khazal, Yasmin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jämlikhet genom olikhet: en kvalitativ studie om hur man arbetar med och bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .

  • 122.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö högskola.
    Sundman Marknäs, AnnaMalmö stad.Östlund, DanielHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Hur ska vi göra då?: praktiknära utveckling av en grundsärskolas arbete med bedömning för lärande2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad innebär bedömning i vår verksamhet? Denna fråga ställde sig ett antal pedagoger och deras dåvarande skolledare 2012, efter att ha satt sig in i den nya läroplanen för grundsärskolan. Kontakt togs med grundskoleförvaltningens utvecklingsteam och en idé började ta form. Uppdraget gavs till dåvarande FoU-Malmö utbildning och en praktiknära utbildning utformades tillsammans med RUC på Malmö högskola och Uppdrag AB vid Högskolan Kristianstad. Tillsammans med skolans medarbetare och utifrån de olika arbetslagens situation och förutsättningar utvecklades innehållet. På så sätt har utbildningen följt de intentioner för verksamhetsutveckling som formulerades kring den extrasatsning på utbildningssektorn i Malmö som fick namnet Skolsatsning 2012. Pedagoger måste få ett så verksamhetsnära stöd som möjligt. Men inte utifrån att ”experter” går in och ger ”recept”, vilket ju ibland efterfrågas, utan genom att de i dialog, och med forskningsbaserad input, bidrar till att pedagoger får möjlighet att, både enskilt och (framförallt) tillsammans, tänka kring dilemman i verksamheten (Leif Åhlander, 2013). Denna rapport består av de slutsatser processledarna gjort kring utbildningen samt de texter pedagogerna skrivit för att beskriva och problematisera sina processer.

  • 123.
    Anderson, Lotta
    et al.
    Malmö University.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden2017Ingår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 75, nr 6, s. 508-524Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this research is to analyze teachers’ and paraprofessionals’ work and reflections on assessments for learning in a Swedish compulsory special school. Research has shown that assessment for learning is a powerful tool to improve student achievement. The theoretical perspectives discuss concepts such as situated learning and collaboration. The research adopted a participatory design; the researchers followed four teams, totally 20 teachers and paraprofessionals’ work through video observation, discussions, feedback and lectures on assessment. The teams documented classroom teaching and assessment of students' abilities in different subject. The data in this study are based on teams’ written texts. The texts are analyzed using a qualitative content analysis and contribute to research on formative assessment by including teachers as well as paraprofessionals. Results show, that professions have developed their educational philosophy and their ability to give children feedback, which will help their learning. The results also highlight the discussion between learning and caring, regarding the duties of teachers and paraprofessionals. A challenge for the teams is to unite the children’s care needs with the curriculum knowledge requirements and ensure them to learn within a holistic perspective. Teaching and assessing students with extensive learning difficulties and in need of alternative communication is another challenge for the teams as well as awareness that change processes take time. 

  • 124.
    Anderson, Rachele
    et al.
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Sandsten, Maria
    Lund University.
    Modelling of time-varying HRV using locally stationary processes2017Ingår i: Abstract book: at EMBEC'17 & NBC'17, 2017, s. 44-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Estimates of heart rate variability (HRV), and particularly parameters related to high frequency HRV (HF-HRV), are in-creasingly used as a proxy of cardiac parasympathetic nervous system regulation. Reduced HF-HRV is related to attention deficits, depression, various anxiety disorders, long-term work related stress or burnout, and cardiovascular diseases [1,2]. In this work, a stochastic model, known as

    Locally Stationary Processes, [3], is applied to HRV data sequences from 47 test participants. The model parameters are estimated with a novel inference method and regression using a number of available covariates is used to investigate their correlation with the stochastic model parameters.

  • 125.
    Andersson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Thelander, Martina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bokvalet och dess uppföljningsarbete hos fyra lärare: En kvalitativ studie som undersöker lärares syn på bokvalet i undervisningen samt dess uppföljningsarbete2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har vi undersökt hur fyra olika lärare i årskurs 4-6 tänker kring hur de väljer ut skönlitterära böcker till sin undervisning samt hur uppföljningsarbetet går till i de intervjuade lärarnas klassrum. Vi har intervjuat fyra olika lärare och låtit deras elever svara på enkäter och därpå har vi analyserat och gjort en sammanställning av det material vi fått ta del av. Utifrån intervjuerna och enkäterna har vi kommit fram till att lärarna väljer högläsningsboken medan de låter sina elever välja den enskilda läseboken själva. Detta eftersom de anser att det är viktigt att eleverna får välja utifrån sina egna intressen. Vi har kunnat se att lärarna ser stora möjligheter med användandet av skönlitteratur av skönlitteratur i undervisningen vid arbete med ett specifikt tema eller arbetsområde. Svårigheterna med valet av skönlitteratur har visat sig vara bristande tid till att hjälpa alla elever med sitt skönlitterära bokval, sätta sig in i barn/ungdomslitteratur och finna klassuppsättningar. Genom studien har vi kunnat se att det brister kring uppföljningsarbetet av skönlitteraturen som läses i undervisningen eftersom eleverna inte får tid till reflektion av det lästa.

  • 126.
    Andersson, Andersson
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Elina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad möjliggör den interaktiva skrivtavlan i undervisningen?: Lärarens förhållande till en artefakts meningserbjudanden2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance. Resultat visar på att grundutbildning och fortsatt fortbildning är betydande för att kunna använda den interaktiva skrivtavlan på bästa sätt. Den interaktiva skrivtavlan genererar till ökad elevdelaktighet då samtalet kring vad som händer på tavlan står i fokus. Tiden läraren har under en lektion, läggs på elevers lärande och det är en medierande artefakt som oftast fungerar ur ett tekniskt perspektiv, trots att det ibland krånglar.

  • 127.
    Andersson, Anette
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fairbanks, Mathilda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Dokumentation i förskolan: en studie med fokus på förskollärarens dokumentationsarbete2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i denna studie har varit vetenskaplig bakgrund och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentation i förskolan. Utvärdering av verksamhet är något som har blivit mer och mer uppmärksammat, då det har fått en egen rubrik i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016).

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbete med dokumentation ute i förskolan. För att försöka finna svar på våra frågor, valde vi ut fyra stycken legitimerade förskollärare. Genom att använda kvalitativ forskningsmetod ställde vi frågan hur de beskriver sitt arbete med dokumentation. Den tidigare forskning vi använt oss utav har bland annat inkluderat dokumentation och pedagogisk dokumentation. Gemensamma nämnare i resultat som vi kunde se var att synen på dokumentation var positiv. Det anses vara ett lärverktyg som hjälper verksamheten, barn och personal. Dilemmat kring dokumentationsverktyget var dock bristen på tid och etiska aspekter.

  • 128.
    Andersson, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Dunn´s lärstilsmodell - teori och praktik2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur det fungerar att tillämpa inlärningsstilar utifrån Dunns lärstilsmodell i skolpraktiken. I uppsatsen lyfts fram hur inlärningsstilarna ses i teori och praktik. Syftet är att ta reda på hur och varför pedagogerna ute i verksamheten arbetar med inlärningsstilarna samt hur eleverna, som undervisas med hjälp av de olika stilarna, egentligen upplever arbetssätten. Resultat av undersökningen har givit konkreta svar som tydligt visar hur inlärningsstilarna, däribland de auditiva, visuella, taktila och kinestetiska inlärningsstilarna tillämpas i undervisningen. Undersökningen visar även att pedagogerna och eleverna är väl medvetna om varför de använder arbetssättet, då det bland annat skapar en motivation eftersom eleverna ges en möjlighet att lära sig efter sin egen förmåga samt då det ger eleverna en chans att lära sig hur de även senare i livet kan lära sig på ett framgångsrikt sätt.

  • 129.
    Andersson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Utelek på förskolan: en fallstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att dels undersöka vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan och dels att studera leken ur ett genusperspektiv. Läroplanen för förskolan framhäver att barn har rätt att vistas både inne och ute på förskolan samt att de ska ges möjlighet till att leka utifrån deras fantasi och intressen. Läroplanen ska även ligga till grund för ett arbete där jämställdhet mellan könen råder. Alla barn oavsett könstillhörighet har samma rättigheter på förskolan och ska ges samma möjligheter till lek och aktivitet såväl inne som ute på förskolan. Det är en daglig rutin på de flesta förskolor runt om i landet att vistas ute en till två gånger dagligen, det finns även en del förskolor som lägger all sin tid utomhus. Av någon anledning har utevistelse blivit en aktivitet som inte planeras i samma omfattning som aktiviteter inomhus. För att ta reda på vad barn leker och vad de leker med vid utevistelse på förskolan har en fallstudie gjorts, vilken delades upp i tre tillfällen som samtliga varit i form av videoobservationer.

     

    Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan pojkars och flickors lek och även i deras val av leksaker. Det visade sig bland annat att pojkar lekte med pinnar och letade efter spår av olika slag. Flickor sopade rent på gården, vilket inte pojkar gjorde. De gemensamma lekarna var att gräva och göra lera i sandlådan, cykla, gunga och leta maskar. Utifrån materialet som videoobservationerna gav synliggörs ytterligare en skillnad i pojkar och flickors lek, sättet att kommunicera på under en lek. Pojkar diskuterade livligt med varandra medan flickor hade lugnare samtal där de försökte skapa samstämmighet. Fallstudierna visade dessutom på att barn leker både uppdelade efter deras könstillhörighet och i blandade grupper.

  • 130.
    Andersson, Ann-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Halvardsson, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolepersonalens kunskap angående omsorgssvikt hos barn2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien avser att undersöka på vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmälningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanställning visar på att vart tionde barn är utsatt för någon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angående omsorgssvikt och vilka tecknen är hos förskolebarn. Vi använder oss även av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det är med små barns anknytning till förälder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har så stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga vid en eventuell anmälan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning både vad det gäller att uppmärksamma omsorgssvikt hos barnen på förskolan och hur personalen ska gå tillväga vid en anmälan till socialnämnden.

  • 131.
    Andersson, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johansson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Det är ju ofta tjejerna inte vill spela och alla killar vill": hur elever agerar och tänker kring genusperspektivet i idrottsämnet.2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande:

    • Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv?
    • Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?

    I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

  • 132.
    Andersson, Björn
    et al.
    Department of Education, Göteborg University.
    Harms, UteIPN, University of Kiel.Helldén, GustavHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).Sjöbeck, Maj-LisDepartment of Education, Göteborg University.
    Research in didaktik of biology: proceedings of the Second Conference of European Researchers in Didaktik of Biology, University of Göteborg, November 18-22, 19982000Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Andersson, Carl-Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    An American Dream torn to pieces: An essay analysing Julie Otsuka’s When the Emperor was Divine2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 134.
    Andersson, Carl-Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    ”Jag har en känsla av att du är inne i någon sorts kris”: En undersökning av tonåringens frigörelse i tre ungdomsromaner2010Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson.

     

    Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter. Jag har använt närläsning som metod, och analyserat citat och refererat textavsnitt som legat nära undersökningens fokus.

     

    Min undersökning visar att huvudkaraktärerna frigör sig genom att reagera mot det som tillhör vuxenlivet i samhället. Samtidigt önskar de ha tillträde till vissa vuxna världar. Tonåringarnas frigörelse från föräldrar och andra vuxna grundar sig på en allmän kritisk hållning och på synliggörandet av brister hos de vuxna. Undersökningen åskådliggör även att karaktärernas frigörelse fördröjs på grund av olika omständigheter och levnadsvillkor.

  • 135.
    Andersson, Carl-Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Olsson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    På jakt efter kunskap i Idrott och hälsa: En studie om idrottslärarutbildares syn på kunskap genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap om regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. Genom leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning i rörelse.

  • 136.
    Andersson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hälsosamma och ohälsosamma matvanor: en kvalitativ studie av högstadieelevers upplevelser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad högstadieelever upplever att de lär sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hälsosamma och ohälsosamma matvanor och huruvida de anser sig äta den maten de menar är hälsosam eller ohälsosam. Uppsatsen utgår från nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hälsosamma och ohälsosamma matvanor och resultatet jämförs med rådande rekommendationer på området.

    I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att få insikt i livsstilens betydelse för hälsan. Om lärare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor är det lättare att inspirera dem till hälsosamma matvanor. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 år.

    Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hälsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen. Undervisningen gav eleverna inspiration till vad och varför de ska äta vissa saker samt fördelar och nackdelar med olika matvanor. Respondenternas upplevelser av hälsosamma och ohälsosamma matvanor stämmer väl överens med rådande näringsrekommendationer. Hälsosamma matvanor, enligt både rådande näringsrekommendationer och respondenterna är balanserad, varierad och har god fördelning av näringsämnen.

  • 137.
    Andersson, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svensson, Annica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Påverkar ramadanfirandet skolprestationen?: En kvalitativ studie av muslimska elevers ramadanfirande och om sambandet mellan firandet och skolprestationen.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

         Syftet med uppsatsen är att undersöka hur praktiserande muslimska elever i den svenska skolan firar ramadan, och på vilket sätt pedagoger och muslimska elever upplever att skolprestationen påverkas av ramadanfirandet. Forskningen visar på att fastan medför fysiologiska svårigheter vilket vi vill fördjupa oss i. Vi vill även ta reda på om pedagoger och praktiserande muslimska elever upplever att det finns annan problematik kopplat till ramadan.

         Syftet besvarar vi med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervjustudie. Intervjuerna bestod av sex pedagoger och sex elever, formen på intervjuerna var både strukturerade och semi-strukturerad.

    I teoribakgrunden framgår det tillexempel vilka konsekvenser som kan uppstå i skolan när elever fastar en hel månad. Andra betydelsefulla delar i teoribakgrunden är islams mångfald och synen på islam i Sverige samt hur firandet av ramadan går till för muslimer i Sverige. 

         Resultatet visar på att de muslimska eleverna firar ramadan på liknande sätt. De fastar under dygnets ljusa timmar, och efter solnedgången samlas familjen för en gemensam måltid. Fastan är en sympati med de fattiga vilket är en viktig del av religionen och eleverna utför olika solidaritetshandlingar. 

          I resultatet framkommer det att eleverna var trötta, okoncentrerade, ineffektiva och hade humörsvängningar under ramadan. De intervjuade eleverna anser att skolan var mycket tuffare under fastemånaden. Pedagogerna berättar att ledigheten kring slutfesten bayram upplevs som ett återkommande problem. Intervjuade pedagoger och elever önskar ett landsomfattande beslut angående beviljad ledighet vid slutfesten samt ökad kunskap om högtiden ramadan.

     

    Ämnesord: Islam, kost, muslimer i Sverige, ramadan, skolprestation, svensk skola, sömn

  • 138.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Magnusson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Det är ett fantastiskt verktyg men samtidigt blir jag lite mörkrädd”: En forskningsstudie om pedagogers uppfattningar kring surfplattan i förskolan.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar kring surfplattan som artefakt i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie som gjordes tillsammans med fyra pedagoger som deltog vid semistrukturerade intervjuer. Vårt resultat visar en generell positiv uppfattning bland pedagogerna men de ser att det finns utvecklingsmöjligheter inom området. En slutsats vi har gjort är att pedagogers uppfattningar av surfplattan i förskolans verksamhet är beroende på deras erfarenhet och vilken relation de har till artefakten. Pedagogers uppfattningar påverkar även användandet av surfplattan i förskolans verksamhet.

  • 139.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Ekström, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet på fritidshemmet: en intervjustudie om hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen. Vidare använder fritidspedagogerna två olika tillvägagångssätt och två miljöer för att bedriva den fysiska aktiviteten på fritidshemmet. De tillvägagångssätt som nämns är fritidshemmets samarbete med föreningslivet, att fritidspedagogen skall verka som en förebild och visa barnen att det är roligt att röra på sig. Fritidspedagogerna nämner två platser som främjar den fysiska aktiviteten, vilka är gymnastiksalen och skolgården.

  • 140.
    Andersson, Erica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Att få plats i samma lilla kostym: två muslimska församlingars arbete för att förmedla bilden av islam som en fredens religion2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället. Det visade sig att de två intervjuade imamerna båda ansåg att det bästa sättet att förmedla en positiv bild av islam på är att vara en så god muslim som möjligt. Genom att med sin blotta närvaro kunna bevisa att den negativa bilden är felaktig menar de att den icke-muslimska befolkningen kommer att uppleva sann kunskap om islam och muslimerna och då få en förändrad attityd till dem. Syftet var också att ta reda på hur arbetet med ungas tankar kring islam ser ut, och det visade sig att det arbetet ser ungefär likadant ut oavsett vilket åldersspann som är målgrupp. Återigen är det genom att sprida sann kunskap om islam och därmed öka förståelsen för muslimer och islamisk kultur.

  • 141.
    Andersson, Hans
    et al.
    Lunds universitet.
    Billberg, Ingmar
    stadsantikvarie, Malmö.
    Connelid, Pär
    Kula HB, Varberg.
    Regnéll, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Bebyggelse och odlingsmark i Skavarps äng2016Ingår i: Kan man leva på en ödegård: huvudgårdar, landbotorp och odlingssystem under medeltid i Lägerbobygden, Östergötland / [ed] Hans Andersson & Mats Widgren, Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien , 2016, s. 77-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 142.
    Andersson, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lindqvist, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom detta examensarbete vill vi undersöka några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. Vår litteraturgenomgång innehållande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgår från en sociokulturell lärandeteori, bland annat genom att vi använder oss av Vygotskijs olika teorier om lärande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett ämne vilket kan utveckla barnets sociala förmåga, kommunikationsförmåga och som ett verktyg för att bearbeta känslor. Med detta som utgångspunkt granskar vi läroplanen för förskolan och dess vikt på pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall användas. Genom de intervjuer vi genomfört fick vi uppfattningen att pedagogerna anser drama vara viktigt men nämner inte främst de utvecklingsområden som litteraturen förespråkar.

    Pedagogerna i förskolan uppger pedagogiskt drama som ett ämne där barnet kan utveckla sin självkänsla samt att våga synas och höras framför sina kamrater.

    Det visar sig också att pedagogerna uppger sig anse lärarutbildningen som bristfällig i avseende att lära ut vilka metoder som kan användas inom pedagogiskt drama.

  • 143.
    Andersson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Engelska på lågstadiet i ett flerspråkigt klassrum: Utveckling av flera språk samtidigt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.         

  • 144.
    Andersson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Man vill ju inte känna sig osäker och rädd”: En studie utifrån barns perspektiv om social trygghet på fritidshemmet2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.

    Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas. Det är viktigt för barnen att må bra, känna sig glada, vara sig själva och inte behöva vara rädda.

  • 145.
    Andersson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Musik i förskolan: lärares upplevelser av möjligheter och hinder vid planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans pedagogiska verksamhet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik. Respondenterna i studien ser många möjligheter med musikaktiviteter, men studien visar även på att utbildning, planeringstid, pengar och kompetensutveckling är det som kan hindra arbetet i musik för pedagoger.

  • 146.
    Andersson, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Johansson, Anneli
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Elevers positiva självbild - en förutsättning för goda prestationer? Lärares uppfattningar om att påverka och att påverkas av elevers självbild i idrott och hälsa i grundskolans senare år2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses. Resultatet tyder på att lärarna i undersökningen har en mycket positiv inställning till att arbeta med elevernas självbild. Däremot utgör lärarnas arbetsmetoder inte en aktiv och medveten handling, utan de arbetar istället utifrån de faktorer som i undervisningen anses påverka elevernas självbild. Dessa faktorer ska sedan genomsyra all undervisning som de bedriver. Resultaten pekar även på att lärarna lägger stor vikt vid kursplanens betygskriterier när de bedömer eleverna, men lärarna hävdar även att elevernas självbild inte helt går att bortse ifrån och därmed inverkar på betygsättningen.

  • 147.
    Andersson, J.
    et al.
    Norge.
    Hulander, E.
    Norge.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Iversen, P. Ole
    Norge.
    Effect on body weight, quality of life and appetite following individualized, nutritional counselling to home-living elderly after rehabilitation: an open randomized trial2017Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 21, nr 7, s. 811-818Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: We examined if individually-adapted nutritional counselling could prevent > 5% weight loss among elderly patients 3 months after discharge from a rehabilitation institution. In addition we assessed quality of life (QoL) and appetite. Design: An open, randomized trial. Setting: Godthaab Health and Rehabilitation Institution in Bærum, Norway. Participants: Patients identified as being undernourished or at risk of disease-related malnutrition using the Nutritional Risk Screening tool NRS-2002. Intervention: Shortly before discharge, patients in the intervention group received an individually-tailored nutrition plan. During the subsequent 3 months these patients were contacted 3 times via telephone calls and they received one visit at their homes, for nutrition counselling. Focus on this counselling was on optimizing meal environment, improving appetite, increasing food intake, advice on food preparation, and motivation and support. Measurements: In addition to weight, QoL and appetite were assessed using the EQ-5D questionnaire and a modified version of the Disease-Related Appetite Questionnaire, respectively. Results: Among 115 considered eligible for the study, 100 were enrolled (72 women and 28 men), with a mean age of 75 years and a mean body mass index of 20 kg/m2. Two in the intervention group (n = 52) and 5 in the control group (n = 48) lost > 5% of their body weight, giving an odds ratio of 0.34 (95% CI: 0.064 – 1.86; p = 0.22). We did not detect any significant differences in the QoL- or appetite scores between the two study groups after three months. Conclusion: An individually-adapted nutritional counselling did not improve body mass among elderly patients 3 months after discharge from a rehabilitation institution. Neither quality of life nor appetite measures were improved. Possibly, nutritional counselling should be accompanied with nutritional supplementation to be effective in this vulnerable group of elderly. The trial is registered in Clinical Trials (ID: NCT01632072).

  • 148.
    Andersson, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kunskapsbedömning: Elevers inställning till och uppfattning om bedömning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

  • 149.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosenqvist, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Pedagogers förhållningssätt till leken: ur barns perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen. Barnen upplever att pedagogerna inte medverkar i deras lek, pedagogernas förhållningssätt till barnens lek blir enligt barns perspektiv ett övervakande.De resultat och slutsatser som lyfts fram ställs sedan mot tidigare forskning under rubriken diskussion. Studien problematiserar pedagogernas frånvarande närvaro i barnens lek och visar på konsekvenser av det här.

  • 150.
    Andersson, Jesper
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den skånska ängsarealens förändring under perioden 1865-1920: en häradsvis undersökning med utgångspunkt i jordbruksstatistiken2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jordbruksomvandlingen i Sverige under 1700- och 1800-talen förde med sig stora förändringar. Skiftenas genomförande med hopslagning av ägostycken möjliggjorde nu att allt mer mark kunde läggas under plogen och vallodling introducerades i allt större skala i åkerns växtföljd. Något som medförde ängarnas minskade betydelse för produktion av vinterfoder till djuren. Studien grundar sig därmed i att kartlägga ängens betydelse för Skåne under perioden 1865-1920, i ett led att förstå de faktorer och processer som kan ha påverkat jordbruksomvandlingen och ängarnas försvinnande. Utifrån jordbruksstatistiken har andelen äng jämförts i förhållande till åkern vilket har givit ängens relativa andel och förändring för de skånska häraderna över perioden. Andelen äng har genom en komparativ metod därmed kunnat jämföras med förutsättningar från bygdeindelning och Skånes jordarter. Resultatet visar att andelen äng i förhållande till åkern under perioden förhåller sig på låga nivåer. Dock har Norra Åsbo, Västra och Östra Göinge en betydligt större andel äng än övriga härader. Den låga andelen äng i förhållande till åker tyder på att nya odlingstekniska lösningar införts. Metoder som rimligen inte var lämpliga för Norra Åsbo, Västra och Östra Göinge.  

1234567 101 - 150 av 3699
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf