hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Green, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Formative mathematics assessment in upper secondary school2014Ingår i: Proceedings of the 38 th Conference of the International Group for the Psychology of           Mathematics Education in Vancouver, Canada 2014 / [ed] P. Liljedahl, C Nicol, S. Oesterle & D. Allan, 2014, Vol. 6, s. 312-312Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 102. Grettve, Anna
    et al.
    Israelsson, Marie
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att bedöma och sätta betyg är en av lärarens viktigaste och svåraste uppgifter och i det arbetet uppstår frågor. Författarna diskuterar dessa utifrån tio konkreta utmaningar i lärarens bedömningsvardag. Exempel på detta är hur man kan samla in ett allsidigt bedömningsunderlag, ge effektiv återkoppling, använda själv- och kamratbedömning och ta ställning i frågor om digitalt dokumentationsstöd.

    Boken belyser hur samverkan mellan praktisk erfarenhet, skolans styrdokument och aktuell forskning kan stärka professionen. Ambitionen är också att visa det som inte låter sig fångas i entydiga riktlinjer från myndigheter eller i forskning. Den enskilda läraren har, trots allt, ett stort handlingsutrymme i sin yrkesutövning.

    Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag riktar sig både till lärarstuderande och verksamma lärare inom grund- och gymnasieskola. Boken kan användas som diskussions- och reflektionsunderlag och i arbete med bedömning och betygssättning.

  • 103.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mathematical moments in a human life: narratives on transformation2014Ingår i: Transformation: a fundamental idea of mathematics education / [ed] Sebastian Rezat, Mathias Hattermann, Andrea Peter-Koop, New York: Springer-Verlag New York, 2014, s. 107-125Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the chapter is to use narratives in order to illustrate the characteristics of the human perception of mathematics. The transformation over time of views of mathematics will be enlightened by the changing perceptions of the individual. The many varied faces of mathematics will offer images of the multiple ways and situations in which mathematics plays an important role in society and culture. Mathematics education research will supply the basis for interpretation of the narratives and the transformations of mathematics.

  • 104.
    Grundén, Ingrid
    et al.
    Göteborg University.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Making sense of the body: physiotherapists' way of talking about body and learning2000Ingår i: Qualitative research methods in the service of health / [ed] Fridlund, Bengt; Hildingh, Cathrine, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 116-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Education for sustainability in Early Childhood Teacher Education (ECTE)2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Early Childhood teacher education (ECTE) in Sweden is a 3½ year long education on an academic level. In Sweden the Parliament and government have overall responsibility for higher education. They decide on which rules are to apply to higher education and they also set out goals and guidelines. However universities have a great freedom of movement within the regulatory framework set out. They are e.g. free to decide how to organise their studies. The aim of the study presented here is to discuss how students answer on a survey concerning education for sustainability. In the first and fourth semester the ECTE students at Kristianstad University are particularly directed to learning about sustainability and education for sustainability. Critical aspects of sustainability and education for sustainability are pointed out by the teachers and by the textbooks. The survey will give answer to questions about what aspects of sustainability the students had discerned in the fifth semester. The first results of the survey indicates that the students’ experience is that the ECTE had developed their knowledge about sustainability although we can see there still are aspects that are not yet discerned. This indicates the importance of problematizing sustainability from a didactic perspective in relation to ECTE.

  • 107.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2017Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, s. 81-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.

  • 108.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Ingår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 125-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 109.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 110.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Elever och universum2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 111.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Elever och universum2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 112.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elever, världsbild och naturvetenskap2012Ingår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl & Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 76-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    "Enligt fysiken eller enligt mig själv?": gymnasieelever, fysiken och grundantaganden om världen2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. Exempel på grundantaganden kan vara att det existerar en materiell värld, att det inte finns något annat än den materiella världen, att en gud existerar som kan ingripa i skeendet här på jorden, att allting som finns har eller kommer att få en naturvetenskaplig förklaring, att allt som finns har en mening, eller att naturen är överordnad oss människor. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För avhandlingens empiriska studier har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två olika studier. I den första studien studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer, medan den andra studien bygger på observationer av elevers gruppdiskussioner. Gruppdiskussionerna utformades utifrån erfarenheterna från den första studien och utgjorde en del av en undervisningssekvens inom ramen för elevernas fysikundervisning. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. I avhandlingen lyfts tre argument fram för att en diskussion bör föras, inom ramen för fysikundervisningen, kring vilken typ av grundantaganden som fysiken bygger på samt andra typer av antaganden som människor kan göra om hur världen är beskaffad. Det första argumentet handlar om att det är svårt att förstå resonemang och modeller i fysiken om man inte känner till de grundantagande som fysiken bygger på. Det andra argumentet handlar om att grundantaganden bör ses som en del av undervisningen om naturvetenskapens natur (NOS). Resultaten visar att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta utesluter möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Det tredje argumentet handlar om elevens identitet i relation till fysiken. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges.

  • 114.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Enligt naturvetenskapen eller enligt mig själv?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Naturvetenskap medutgångspunkt i barns frågor och vardagliga situationer2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 116.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Science education, indoctrination, and the hidden curriculum2018Ingår i: History, philosophy and science teaching: new perspectives / [ed] Michael Matthews, Springer, 2018, s. 283-306Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter takes as its starting point discussions about the concept of indoctrination in the philosophy of education and provides an overview of the use of the concept in relation to science education. The chapter then focuses on indoctrination through the hidden curriculum. Messages about the nature of science communicated in the classroom, which are not in line with the formal curriculum, are part of this hidden curriculum. It is suggested that widespread views about science (e.g. associating science with positivistic, scientistic, atheistic and modernistic views) could be viewed as a result of an indoctrination of students. Since these views are not necessary for science, science becomes distorted for students. Thus, indoctrination could have unfortunate consequences for students’ possibilities of identifying with science and therefore, for the possibility to achieve a desirable pluralism in science.

  • 117.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' views concerning worldview presuppositions underpinning science: is the world really ordered, uniform, and comprehensible?2014Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 98, nr 5, s. 743-765Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    That nature and the universe are ordered, uniform, and comprehensible is a starting point in science. However, such worldview presuppositions are often taken for granted, rather than explicitly mentioned, in science and in science class. This article takes a worldview perspective and reports from interviews (N = 26) with upper secondary students on how they view order, uniformity, and comprehensibility. In the article, it is shown that while most students view the universe as ordered and comprehensible, it is common for students to disagree that the universe is uniform. That is, they view scientific laws as only locally valid. In addition, many of them do not know that science builds upon such worldview presuppositions. In some cases, the results show differences between students’ own views and the views they associate with science. For example, it is common for students to state that science views the universe as more comprehensible than they themselves do. The consequences for students’ interests as well as their learning of science are discussed.

  • 118.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Teaching the limits of science with card sorting activities2019Ingår i: / [ed] Fanny Seroglou & Vassilis Koulountzos, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 119.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    The relevance of worldview perspectives in science education2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In research focusing science education in western countries, worldview perspectives have been rather neglected (with prominent exceptions such as the research by William Cobern). More specifically this is the case concerning science education in Europe. Often worldview issues are instead raised mostly in relation to indigenous cultures, and to some extent in research focusing religious issues in relation to science education in western countries. However, also in secular countries such as Sweden, students' worldviews should be of interest for science educators. During the presentation I will, with the starting point in previous research by myself and colleagues, highlight the value of worldview perspectives on science education also in "secular" countries. Such a perspective could contribute to our understanding of what happens in the science classroom, and shed light on questions such as why some students have difficulties understanding science (while others have not), and why some students are uninterested in science (and others view science as very much for them). Implications for science education - research and practice - will be raised. E.g. it will be suggested that worldview presuppositions should be discussed in science class as part of other nature of science perspectives.

  • 120.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ungdomar,världsbilder och naturvetenskap2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Upper secondary students’ views concerning presuppositions underpinningscience: a worldview perspective2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 122.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Arvidsson, Åsa
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär i NO-undervisningen genom fysikhistoriska berättelser2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En aspekt av naturvetenskap är att synen på vissa fenomen ibland kan förändras genom nya upptäckter. Genom väl valda berättelser ur fysikhistorien kan dessa aspekter bli tydligare. Vi ger exempel på några olika berättelser och diskuterar med utgångspunkt från frågor om naturvetenskapernas karaktär.

  • 123.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Arvidsson, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Heering, Peter
    Germany.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Rutherford visits middle school: a case study on how teachers direct attention to the nature of science through a storytelling approach2019Ingår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has long been argued that nature of science (NOS) is an important part of science teaching. In the literature, many different approaches to NOS have been suggested. This article focuses on a storytelling approach, and builds on data from audio recordings from three middle-school (school year 6) classrooms. The three science classes are run by three science teachers who have been introduced to NOS and storytelling during a oneday workshop. These three teachers chose to tell the students a story about Ernest Rutherford. The stories told by the teachers, as well as the whole-class discussions afterwards, are analysed with respect to what NOS aspects were communicated. The results show that many different NOS aspects, such as the tentative nature of scientific models, empirical aspects of the scientific knowledge process, as well as human aspects of science, emerge in the context of the story about Rutherford and his work on the atomic model. The results indicate promising possibilities for storytelling as an approach to NOS teaching.

  • 124.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of mathematics for physics teaching and learning in upper-secondary school2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this three-year study is to further contribute to the understanding of how relations between Reality – Theoretical models – Mathematics are communicated in different kinds of instructional situations (lectures, problem solving and labwork) in Swedish upper-secondary physics. A developed analytical framework from the pilot (Authors, 2015; 2019) is used to focus the analysis of the classroom communication on relations made (by teachers and students) between Reality – Theoretical models – Mathematics. The framework, results from an online survey to Swedish upper-secondary teachers on views of physics, mathematics and physics teaching, and results from classroom studies at upper secondary school during 2018 will be reported and discussed at the conference.

  • 125.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    A case study of the role of mathematics in physics textbooks and in associated lessons2019Ingår i: Mathematics in physics education / [ed] G. Pospiech, M. Michelini, & B. Eylon, Dordrecht: Springer, 2019, s. 293-316Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter describes a case study of the role of mathematics in physics textbooks and in associated teacher led lessons. The theoretical framework (Hansson et al. 2015) used in the analysis focuses on relations communicated between three entities: Theoretical models, Mathematics, and Reality. Previously the framework has been used for analysing classroom situations. In this chapter, the framework is further developed and refined, and for the first time used to analyse physics textbooks. The case study described here is a synchronised analysis of a physics textbook and associated classroom communication during teacher led lessons, and contributes with an in-depth description of relations made between Theoretical modelsMathematicsand Reality. With the starting point in this case we discuss future uses of the analysis framework. We also raise questions for further research concerning how physics textbooks support and not support a meaningful physics teaching with respect to the role of mathematics and how relations between Theoretical modelsMathematics, and Reality are communicated.

  • 126.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ett forskningsprojekt om matematikens roll i gymnasiefysiken2016Ingår i: NATDID:s skriftserie: Naturvetenskapernas och teknikens didaktik, nr 1, s. 97-101Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Matematik är ett viktigt verktyg för fysiken och matematiken sägs varafysikens språk. Tidigare forskning visar dock att elever ägnar mycket tid åt matematisk formelmanipulation medan mindre tid och kraft läggs på att relatera fysikens teoretiska modeller och begrepp till verk- ligheten. Syftet med forskningsprojektet vi beskriver här, är att för- djupa vår förståelse av matematikens roll i fysikundervisningen gene- rellt. Vi studerar därför matematikens roll i såväl problemlösningssitu- ationer som lärarledda genomgångar och laborativa moment. Pro- jektet kommer att ge förutsättningar för en ökad förståelse av matema- tikens roll i olika typer av fysikundervisning och för att identifiera i vilka situationer som kommunikationen visar på att matematiken ut- gör hinder eller möjligheter för fysiklärandet. Genom att identifiera så- dana tillfällen öppnas också möjligheten att arbeta för att bryta oöns- kade och stimulera önskade kommunikationsmönster och förstå hur matematiken kan användas på ett konstruktivt sätt i fysikundervis- ningen. Slutsatserna från projektet kommer därför att kunna användas i lärarutbildning, lärarfortbildning och av läromedelsförfattare, liksom av fysiklärare som vill arbeta för att utveckla sin undervisning.

  • 127.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Matematikens roll i fysiken på gymnasiet2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 128.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Reality - theoretical models - mathematics: a ternary perspective on physics lessons in upper-secondary school2015Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 24, nr 5-6, s. 615-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the role of mathematics during physics lessons in upper-secondary school. Mathematics is an inherent part of theoretical models in physics and makes powerful predictions of natural phenomena possible. Ability to use both theoretical models and mathematics is central in physics. This paper takes as a starting point that the relations made during physics lessons between the three entities Reality, Theoretical models and Mathematics are of the outmost importance. A framework has been developed to sustain analyses of the communication during physics lessons. The study described in this article has explored the role of mathematics for physics teaching and learning in upper-secondary school during different kinds of physics lessons (lectures, problem solving and labwork). Observations are from three physics classes (in total 7 lessons) led by one teacher. The developed analytical framework is described together with results from the analysis of the 7 lessons. The results show that there are some relations made by students and teacher between theoretical models and reality, but the bulk of the discussion in the classroom is concerning the relation between theoretical models and mathematics. The results reported on here indicate that this also holds true for all the investigated organisational forms lectures, problem solving in groups and labwork.

  • 129.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    The notion of projectile motion: a case study2018Ingår i: Proceedings of the 42nd Conference of theInternational Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] E. Bergqvist, M. Österholm, C. Granberg & L. Sumpter, 2018, Vol. 5, s. 243-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study adds to research on the use of mathematics in physics classrooms at upper secondary school. The aim is to look closer into what types of transfer do the teacher and textbook set up for the pupils with respect to ways of reasoning from other physics contexts as well as from mathematics. The frame for analysis is an analytical model based on relations made between Reality, Theoretical models and Mathematics (Redfors, Hansson, Hansson & Juter, 2016). Horizontal and vertical transfer is defined as mappings of new information to an activated known structure and as the creation of a new structure in the learner’s mind, respectively (Rebello, Cui, Benett, Zollman & Ozimek, 2007). Transfer occurs within mathematics and physics and also between the topics.We will focus on a physics lecture (40 min, video recorded) in a 3rd year class. When reasoning movement of charged particles in electric fields the teacher stresses hori- zontal transfer from mechanics and projectile motion. The procedure used is focused on analysing movement in “x direction” and “y direction” separately, not explicitly relating movement to the field direction. Whereas the argumentation in the textbook is based on movement in relation to the existence of a field direction. When considering velocity, the main focus is in both cases on a framework where the components of velocity is central.The tangent of a curve is a notion the students in the present study are quite familiar with from their courses in mathematics, which makes an opportunity for transfer from a mathematics context to help understanding physics. However, the notion of tangent is not used in the textbook or by the teacher in relation to velocity. Using the vector concept in this way would require students and teachers to perform a vertical transfer. This has been shown hard for both students and teachers. However, introducing this way of reasoning had made use of an opportunity for structural use of mathematics – an opportunity overlooked by both teacher and textbook.

  • 130.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 131.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 132.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är naturvetenskap? Hur kommer naturvetenskaplig kunskap till? Hur säker är kunskapen? Varför gör man experiment? Påverkas den nya kunskapen av samhället forskarna befinner sig i? Kommer naturvetenskapen att kunna besvara alla frågor? Det här är frågor som har med naturvetenskapens karaktär att göra. Naturvetenskapens karaktär handlar alltså om vad naturvetenskap är, hur kunskapsprocessen ser ut och vad man kan säga om hur säker den naturvetenskapliga kunskapen är, i vilken utsträckning den är eller kan vara objektiv etc. Under den här workshopen beskriver vi naturvetenskap utifrån den här typen av perspektiv och hur dessa perspektiv relaterar till kursplanerna. Som deltagare får du också ta del av exempel på hur man kan arbeta med detta i NO-undervisningen.

  • 133.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Bilder av naturvetenskap2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 134.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Challenging stereotypical images of science: suggestions for the reading of science trade books in the early years2019Ingår i: Journal of Emergent Science, ISSN 2046-4754, E-ISSN 2046-4754, Vol. 17, s. 32-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 135.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Images of scientists in textbooks aimed at students in need of adjustments2019Ingår i: / [ed] Fanny Seroglou & Vassilis Koulountzos, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 136.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Naturvetenskapernas karaktär i barnböcker2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 137.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Researchers in science textbooks– present or absent?: an analysis of “ordinary” textbooks and textbooks adjusted for students in need of special education2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 138.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Lund University.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Lund University.
    Working with the nature of science in physics class: turning 'ordinary' classroom situations into nature of science learning situations2016Ingår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 51, nr 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the science education research field there is a large body of literature on the 'nature of science' (NOS). NOS captures issues about what characterizes the research process as well as the scientific knowledge. Here we, in line with a broad body of literature, use a wide definition of NOS including also e.g. socio-cultural aspects. It is argued that NOS issues, for a number of reasons, should be included in the teaching of science/physics. Research shows that NOS should be taught explicitly. There are plenty of suggestions on specific and separate NOS activities, but the necessity of discussing NOS issues in connection to specific science/physics content and to laboratory work, is also highlighted. In this article we draw on this body of literature on NOS and science teaching, and discuss how classroom situations in secondary physics classes could be turned into NOS-learning situations. The discussed situations have been suggested by secondary teachers, during in-service teacher training, as situations from every-day physics teaching, from which NOS could be highlighted.

  • 139.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, A M
    Gothenburg University.
    Att arbeta med aktuell fysikforskning på högstadiet2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 140.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, A-M
    Göteborgs universitet.
    Att arbeta med aktuell forskning i fysikundervisningen: ett sätt att belysa naturvetenskapernas karaktär2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 141.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, A-M
    Göteborgs universitet.
    Möten med aktuell fysikforskning och forskare2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 142.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2014Ingår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 2, s. 2-6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 143.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Contemporary science as context for teaching nature of science: teachers’ development of popular science articles as a teaching resource2019Ingår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 144.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Contemporary science in the lower secondary phyiscs classroom2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Can contemporary science have a role in the classroom? While many students find contemporary science exciting, they often view school science as boring and uninteresting. Most of the physics taught in school was developed over a century ago and can be seen as well-established consensus science. Including discussions on contemporary research is one way to increase interest and motivation, and is also a way to provide students with possibilities to learn what research today could look like. It is also one way to teach general nature of science (NOS) perspectives, which have been argued to be important for many different reasons. In this presentation we will describe how a group of science teachers developed and implemented teaching sequences focusing on contemporary physics during in-service training. Each teacher chose a research area, interviewed a researcher, and wrote a popular science article aimed at secondary students (13-15 years old). Finally they designed, implemented and evaluated a teaching unit built around the popular science article. During the presentation we will describe the teachers’ experiences, the resources developed by them, and the kind of NOS perspectives included by the teachers.

  • 145.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll?: bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching “nature of science” with picture books for children2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Science education research emphasizes the importance of not only focusing on specific phenomena in the teaching of science, but also on the Nature of Science (NOS). However NOS research has mostly focused on older students, and there is almost no NOS research focusing the preschool level. Research shows that stereotypical images are frequent, in school as well as in media, both concerning scientific knowledge and its processes and concerning researchers. As an example it is common that science is communicated as indisputable facts. This is part of the facts-tradition in school where scientific knowledge processes are often not mentioned. In a similar way a common image of the researcher is a white man, wearing lab coat and glasses, carrying a test tube. A pilot study (Hansson & Leden, 2016) on picture books for children, showed how this kind of stereotypical images of science and scientists often are strengthened, but sometimes also challenged in different ways. With a starting point in the results from the pilot study the aim of this presentation is to describe and discuss an upcoming study which will try out ways to use picture books to raise NOS issues in discussions between children and teachers in a preschool setting. This could mean highlighting issues such as How do we know this? What does the knowledge processes look like in science? Can knowledge change? What do a researcher do and what does he/she look like? Our assumption is that an inclusion of such issues in science teaching is important if common stereotypical images are to be challenged. Discussions about NOS in preschool could be a means to avoid reproducing the facts-tradition, and instead open up for more nuanced images of science and scientists, and thereby open up science for more children.

  • 147.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching NOS in preschool through book talks2019Ingår i: / [ed] Fanny Seroglou & Vassilis Koulountzos, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 148.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Apropå Fuglesang: världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar2007Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 3, nr 2, s. 99-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In connection to the astronaut Christer Fuglesang’s space flight, different stakeholders have expressed a hope that this event will increase the interest among youths for science and technology studies. The modernistic and technique positive discourse that is used is however not unproblematic in this situation. In the article this is exemplified with students’ views concerning the possibility that humans in the future will be able to live on other planets. This is something that, during an interview, was mentioned by Fuglesang as the main reason for space flights.

  • 149.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elevers sätt att hantera naturvetenskapen: Några fallbeskrivningar med fokus på världsbild2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 150.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    “I have chosen another way of thinking”: students' relations to science with a focus on worldview2010Ingår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 19, nr 9, s. 895-918Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article builds upon a study where students' relations to science are related to their worldviews and the kind of worldviews they associate with science. The aim of the study is to deepen our knowledge of how worldview and students' ways to handle conflicts between their own worldview and the worldview they associate with science, can add to our understanding of students' relations to science. Data consists of students' responses to a questionnaire (N = 47) and to interviews (N = 26). The study shows that for students who have a high ability in science, those who have taken science-intense programmes in upper secondary school to a higher extent than others have worldviews in accordance with the worldviews they associate with science. This indicates that students who embrace a worldview different from the one they associate with science tend to exclude themselves from science/technology programmes in Swedish upper secondary school. In the article the results are presented through case studies of single individuals. Those students' reasoning is related to the results for the whole student group. Implications for science teaching and for further research are discussed.

1234567 101 - 150 av 484
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf