hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Brynolf, Margrethe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Carlström, Inge
    Svensson, Kjell-Erik
    Wersäll, Britt-Louise
    Läraryrkets många ansikten2012 (uppl. 3)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Läraryrkets många ansikten diskuterar författarna lärarens komplexa och intensiva arbete och hur det har utvecklats genom tiderna. I boken behandlas en rad aspekter av läraryrket, bland annat:

    Skolans värdegrund

    Betyg och bedömning

    Skolkultur

    Skolans ledning och organisation

    Facket och lärarrollen

    Lärares professionalism

    Motivation och prestation

    Kreativitet

    Några kapitel är faktainriktade och redovisar olika styrdokument och forskningsresultat, andra är mer diskuterande och tar upp olika problem som lärare konfronteras med i sin yrkesutövning. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna” med frågor och uppgifter för diskussion och reflektion. Denna nya upplaga har uppdaterats och bearbetats med hänsyn till 2011 års läroplan, skollag, förordning och lärarutbildning.

  • 102.
    Brynolf, Margrethe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Svensson, Kjell-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Läraryrkets många ansikten2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läraren lever i en dynamisk relationsvärld som ger en kraftfull puls i hans eller hennes arbete. I ständiga här-och-nu-situationer måste uppkomna problem lösas, beslut tas och åtgärder genomföras under tidspress. Man kan verkligen tala om läraryrkets intensitet. Till det kommer en ökande differentiering, dvs. att lärarens roll utformas olika bl.a. beroende på i vilken kommun, i vilken skola och i vilket arbetslag som han eller hon tjänstgör.

    Med stor sannolikhet kommer läraryrket i framtiden att bli minst lika intensivt som idag och differentieringen om möjligt ännu större, vilket ställer stora krav på lärarutbildning och fortbildning. Den här boken är avsedd för det allmänna utbildningsområdet inom lärarutbildningen och ett bidrag till den kompetensutveckling av redan verksamma lärare som är nödvändig inför dessa utmaningar.

    Bokens antagande är att framtidens lärare kan klara av sin situation och forma sin lärarroll bättre än många upplever att de kan idag. För att detta ska kunna ske krävs att lärarna känner att de har stöd från samhället, att de känner att de är delaktiga och att det finns en allmän acceptans för att kunskap är viktig. Dessutom behöver lärarrollens samhällsansvar tydliggöras. Men framförallt ställer det krav på lärare och rektorer som måste våga vara flexibla, kreativa och våga utnyttja det friutrymme som finns.

    Här behandlas en rad aspekter av läraryrket, allt från lärarens samhällsansvar – och hur det vuxit fram i ett historiskt perspektiv – till den egna personliga professionalismen. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna”, ett smörgåsbord av frågor och uppgifter som stimulans för diskussion, utforskning och reflektion.

  • 103.
    Burholm, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Jag tror inte de har en susning om hur bra vi löst det": undervisningsorganisationen för integrerade elever mottagna i grundsärskolan med undervisning i grundskolan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna?

    Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor.

    Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig.

    Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013).

  • 104.
    Burman Cziegler, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ringdahl, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolan i förändring: en studie om utvärdering och bedömning inom utbildningsväsendets tidiga år2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att forska kring förändringen i förskolan angående utvärdering och bedömning. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrån diskursanalytisk forskningsansats där materialet bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare.

    Resultatet visar att kontinuerlig utvärdering spelar en stor roll för arbetets progression där barnens och föräldrarnas inflytande är betydelsefullt. Barns och föräldrars delaktighet är väsentliga delar i utvärderingen för att föra verksamheten framåt. Att utvärdering tar tid från barngruppen och är mer påtaglig framkommer också i resultatet. Slutsatsen utifrån resultatet visar att det i förskolan finns strömningar både från den anglosaxiska och den nordiska diskursen och frågan var förskolan är på väg, dyker upp.

  • 105.
    Byström, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens uppdrag i skolans komplexa praktik: en fallstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.

  • 106.
    Bäcke, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    The framework for university level text analysis2014Ingår i: Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 2014 / [ed] Jane Mattisson, Maria Bäcke, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2014, s. 104-111Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For several years there has been a huge emphasis on higher education’s role in shaping future employees to fit the requirements of potential employers and adapting education to the recruitment needs of the same. This is not the only goal of higher education, however. At the very beginning, in section eight of the first chapter of the Swedish Higher Education Act, it is written that ”[f]irst-cycle courses and study programmes shall develop the ability of students to make independent and critical assessments.” In addition, ”students shall develop the ability to gather and interpret information at a scholarly level.” Both quotes highlight the aspect of critical analysis, which is mandatory for university studies regardless of field. To help develop critical thinking and further independent analysis among the students are thus two of the most important goals for Swedish educators in higher education.

    Academic disciplines follow the Swedish Higher Education Act in various ways depending on the traditions and customs in their respective fields. Within the field of English literature, text analysis is at the forefront and a huge amount of research has been made delving into its method. Authors often encountered by students are Lois Tyson, M. Keith Booker, Terry Eagleton, and Jonathan Culler as they have written often used introductions to literary theory and critical perspectives. My aim in this paper is to focus on the teaching of literary text analysis as a method and a means to adhere to the independent and critical assessment requirement as well as to gather and interpret information — which I will focus on primarily — in the Swedish Higher Education Act. What are the strengths of text analysis as a method and to what extent does it contribute to fulfil the aims of higher education as expressed by Swedish law?

  • 107.
    Bäckman, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Prusson, Annika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Teknikämnet ur lärarens perspektiv: en kvantitativ studie över faktorer som kan påverka undervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.

     

    Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

  • 108.
    Carlsson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att arbeta inkluderande: inkluderande möjligheter som skapar delaktighet för två elever i grundskolan som läser enligt grundsärskolans kursplan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka arbetet som klasslärare, speciallärare och elevassistenter gör för att skapa delaktighet och inkludering för två elever som går på två olika grundskolor och läser enligt grundsärskolans kursplan båda med intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning och den ena eleven har även autism.

     

    Med stöd av observationer och intervjuer har lärmiljöns möjlighet för att främja elevernas delaktighet och möjlighet till inkludering utforskats samt vilka framgångsfaktorer klasslärare, elevassistenter och speciallärare beskriver som gynnsamma för inkludering av elever som studerar enligt grundsärskolans kursplan. Ur ett sociokulturellt, kategoriskt och relationellt perspektiv har resultatet tolkats.

     

    Studiens slutsatser antyder att uppfattningen och tolkningen av begreppet inkludering var betydelsefull för hur respondenterna arbetade med eleven utfördes. Även klasslärarens och elevassistenternas samsyn kring den inkluderade eleven visade sig i denna studie påverka elevens delaktighet med andra elever. Alla respondenter var positiva till att eleven skulle gå i klassen däremot såg klasslärarna sin roll och sitt ansvar för undervisningen på olika sätt, elevassistenterna fick ta olika mycket ansvar på de två olika skolorna. Speciallärare med inriktning utvecklingsstörning kan ses som en stor vinning att ha anställd i grundskolan för att öka möjligheterna för elever som läser enligt grundsärskolans kursplan att vara inkluderade på ett optimalt sätt i grundskolan samt för att öka förståelse och kunskap hos lärare som har inkluderade elever i klassen.

  • 109.
    Carlsson, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ragnarsson, Helén
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet i förskolan: hur påverkar miljön och pedagogernas förhållningssätt barns möjlighet till fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor idag är mindre aktiva än sina föregångare. En anledning till detta kan bero på att samhällets utveckling har gått framåt och inte inbjuder till så mycket rörelseaktiviteter som det gjorde förr. Barn idag spenderar många timmar på förskolan därför är det viktigt att det finns pedagoger som förstår vikten av fysisk aktivitet och vilka hälsofrämjande effekter det för med sig. Det är även viktigt att förskolans miljö stimulerar barns fysiska aktivitet. Detta har lett oss in på vårt syfte att med denna studie undersöka på vilket sätt förskolans miljö inbjuder till fysisk aktivitet samt på vilket sätt pedagogerna ger barnen förutsättningar till att främja den fysiska aktiviteten. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie där 20 frågor har besvarats. Totalt var det 118 st pedagoger som svarade på enkäten. Som hjälp för att analysera vårt resultat har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin. Vårt resultat visar att förskolans miljö har olika förutsättningar angående den fysiska aktiviteten. Det visar även att pedagogens förhållningssätt ger barn olika förutsättningar till att främja den fysiska aktiviteten. 

  • 110.
    Carlsson, Linn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jinnemo, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Alla är skolförberedda": pedagogers upplevelser kring övergången från förskola till förskoleklass2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet för studien är att studera hur pedagoger i förskola och förskoleklass upplever samverkan kring övergången mellan de olika skolformerna och hur pedagoger förhåller sig till behovet av handlingsplaner. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där tre pedagoger i förskola och tre pedagoger i förskoleklass, som alla har erfarenhet av övergången däremellan, deltog i undersökningen. Utgångspunkten för analysen ligger dels i vårt syfte med studien, dels i den tidigare forskning som gjorts där vår tolkning är styrande. Denna tolkning är att verksamheterna i de olika skolformerna ser olika ut och att det bästa för en framgångsrik övergång är att det finns kontinuitet och kommunikation mellan de båda samt att vårdnadshavarna känner sig delaktiga. Samtidigt pekar viss forskning på att samverkan mellan förskola och förskoleklass inte fungerar och att bristen på kommunikation är en betydande faktor. I förskoleklassen anser majoriteten att barnen saknar vissa kunskaper som anses viktiga för att börja skolan. Detta leder till att förskolan har blivit mer ämnesinriktad då pedagogerna där känner en press och ett ansvar att minska glappet mellan skolformerna. Resultatet i denna studie visar att det fanns tydlig kommunikation vid samverkan kring övergången då samtliga hade någon form av handlingsplan. De ansåg även att barn inte behövde ha några specifika ämneskunskaper för att börja skolan utan lyfte istället vikten av de praktiska och sociala förmågorna. Pedagogerna i förskoleklass ville gärna ta del av barnens erfarenheter från förskolan för att skapa kontinuitet

  • 111.
    Carlström Hagman, Lena-Pia
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!2010Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 1, nr 1, s. 5-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 112.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Högskolans ledning.
    Lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad har en grund som vilar på tradition och nytänkande2003Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 101-107Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Carlström, Inge
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Svensson, Kjell-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Några lärares syn på sin egen yrkesroll ur ett historiskt pespektiv2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Christensen, Niklas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Individanpassat lärande: en studie om pedagogiskt gångbara vägar i det senmoderna samhället2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade. Ett än mer konkret resultat är benämnt Trevägsmetoden vilken har sin grund i elevernas önskan om att bli delaktiga genom en aktiv dialog med närvarande lärare och är exempel på hur pedagoger metodiskt kan agera vid individanpassade lärandesituationer.

  • 115.
    Christiansson, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Behovet av kompetensutveckling i särskolan: kartläggning av skolledares synpunkter2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Christiansson, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Behovet av kompetensutveckling i särskolan: kartläggning av skolledares synpunkter2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    ChunKe, Zhou
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Measuring the Impact of Cultural Context on Chinese ESL University Learners’ Comprehension and Memorization of Figurative Idioms2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper primarily focuses on the description of the results of a study conducted on ten Chinese university students ESL learners to investigate  whether or not cultural context has a significant impact on university students’ ability to remember and understand English figurative idioms as part of English as a Second Language instruction in China. Since Idiom  is a kind of language block which concord rich cultural elements and the figurative idiom whose meaning cannot be easy inferred by the usual meaning of its constituent elements, so the present study was based on the relationship between culture and language, the origins of the idioms and their cultural connotations. As some scholars’ studies have shown before, knowing the origins and the source domains of the idioms can enhance the learners motivation, then their comprehension and retention of idioms are improved. The present study also demonstrates that the cultural context can facilitate learners understanding and memorization of the English figurative idiom.

  • 118.
    Dahl, Thomas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Problemlösning kan avslöja matematiska förmågor: att upptäcka matematiska förmågor i en matematisk aktivitet2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Dako, Charlotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolechef med uppdrag att leda personal i pedagogisk verksamhet: utmaningar och möjligheter2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har genom två fall undersökt hur utbildningschefer, förskolechefer och förskollärare ser på förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Vi vill med denna undersökning få en uppfattning om förskolechefers utmaningar och möjligheter utifrån deras uppdrag.

    Studiens syfte är att bidra till att öka kunskapen om förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Detta utifrån utbildningschefers, förskolechefers och förskollärares variation av uppfattningar om möjligheter och utmaningar kopplade till uppdraget.

    Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och analysera resultatet utifrån en fenomenografisk forskningsansats som lägger fokus på informanternas variationer av uppfattningar om fenomenet. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilka alla spelats in med diktafon. Våra informanter var två utbildningschefer, två förskolechefer och två förskollärare, från två olika kommuner.

    Allt vårt material har sedan transkriberats och analyserats. Detta för att få fram ett resultat som har varit relevant utifrån vårt syfte.

    Resultatet visar att samstämmigheten gällande utmaningar och möjligheter för förskolecheferna är stor i de både fallen trots olika organisationsstrukturer.

    De möjligheter vi identifierat i våra två fall visar på att de ibland sammanfaller med utmaningar i informanternas intervjusvar. Det är ekonomiska ramar, styrdokument och kommunövergripande mål som uppfattas både som utmaningar och möjligheter. De utmaningar som förskolechefen i fall 2 upplever som störst just nu är rekrytering av förskollärare och i fall 1 att hitta nya sätt att vara fysiskt närvarande i verksamheten.

  • 120.
    Dalaka, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Zdjelar, Vesna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barn i riskzonen: en intervjustudie om hur pedagoger ser på arbetet kring barn i riskzonen för negativ utveckling 2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

  • 121.
    Damber, Ulla
    et al.
    Umeå universitet.
    Nilsson, Jan
    Malmö högskola.
    Ohlsson, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Litteraturläsning i förskolan2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara? 

    I bokens första del undersöker författarna vilka förutsättningar barnen ges vid ett antal förskolor i Sverige att utveckla kunskap med litteraturens hjälp. I den andra delen resonerar de kring tematiskt arbete i förskolan och vilken funktion läsning av skönlitteratur kan ha i sådana sammanhang. Men de ger även konkreta planeringsförslag på teman – teman om familjekonstellationer och om natur, djur och miljö – där ett uttalat syfte med litteraturläsningen är just att stödja barnens kunskapsutveckling. 

    Litteraturläsning i förskolan vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Den erbjuder också värdefull läsning för bibliotekarier som samarbetar med förskolan.

  • 122.
    Dencker, Anette
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    da Silva Gustafsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolans dokumentation- sett ur ett föräldraperspektiv.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.

  • 123.
    Ejersbo Kilander, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Upplevelsen av formativt lärande och relationellt perspektiv: en empirisk undersökning av fem elever i grundsärskolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fem elever i grundsärskolan upplever formativt lärande och relationellt perspektiv. I studien görs ett försök att upprätthålla en fenomenologisk ansatts. Merleau-Ponty är en erkänd forskare inom teorin som menar att livsvärlden bygger på att vi människor påverkas av varandra. Enligt den svenska skollagen vänder sig grundsärskolan till eleven med en utvecklingsstörning som behöver en anpassad skolgång (SFS 2010:800). Eleverna som har en intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter som gör det svårt för individen att komma i kontakt med omvärlden. Formativt lärande kan beskrivas som att både lärare och elev vet vad målet är för eleven och att det är uppställt i proportion till de bakgrundskunskaper som eleven har. Genom självbedömning och kamratbedömning utvecklar eleven sin syn på sitt lärande. För att synliggöra elevens mål är återkopplingen den viktigaste delen för elevens utveckling och förbättring av sitt skolresultat. Det är viktigt att själva återkopplingen är kopplad till det som eleven gör. Denna studie pekar på att det är viktigt för eleverna med en utvecklingsstörning, att de får sin återkoppling omgående. Vidare är det relationella perspektivet en viktig del av skolan där fokus ligger på relationen mellan olika aktörer. Eleven och läraren vill kunna bekräfta den förtroendefulla relationen mellan varandra. Det är viktigt att läraren visar att han eller hon bryr sig och lyssnar på eleverna. 

  • 124.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Umeå Universitet.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    NTA som skolutvecklingsprogram: utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För de flesta lärare är det viktigaste med NTA att det ger inspiration, glädje och lust i arbetet med naturvetenskap och teknik i de tidigare skolåren. På de skolor där man arbetar med NTA får många elever en undervisning i naturvetenskap och teknik som inte bara handlar om naturen och människokroppen. För en del elever betyder det också att de får mer undervisning i dessa ämnen. För en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Den nästan obefintliga kritik som finns mot lådorna och utbildningarna kommer från några lärare med utbildning i naturvetenskap.

    I skolutveckling kan NTA fungera genom att undervisningen i naturvetenskap och teknik på skolan ökar i omfattning och blir kvalitativt bättre. NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led i arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. Det finns exempel på hur NTA kan vara ett medel att öka kontakterna med det omgivande samhället.

    En slutsats är att arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar.

  • 125.
    Ekdahl, Per
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Språkstört på fritids": hur fritidshem anpassar sin undervisning till elever med språkstörning2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i vår undersökning har varit att ta reda på hur ett urval av pedagoger på ett urval fritidshem arbetar med elever med språkstörning. Syftet har varit att ta reda på hur våra informanter ser på de utmaningar och anpassningar som finns när det gäller elever med språkstörning på fritidshemmen. Undersökningens frågor handlar om anpassningar, stöd samt skillnader i arbetssätt i kontrast till den reguljära undervisningen som sker i skolan. För att besvara undersökningens frågor har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Sammanlagt har fyra fritidspedagoger på fyra olika skolor intervjuats. Vi har utgått från aktuell forskning inom området och låtit vår egen undersökning präglas av sociokulturella och hermeneutiska perspektiv.

     

    Av vår undersökning framgår att kännedomen om språkstörning på de undersökta fritidshemmen har brister. Metodarbetet framstår i hela materialet som ganska ensidigt, och trots att specialpedagogiskt samarbete existerar anser informanterna att arbetet med de elever som har en språkstörning bör utvecklas.

  • 126.
    Ekdal, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Giselsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Historiemedvetande: Broar måste slås; mellan nu, då och sedan2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte.

    Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta.

    Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien.

    Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer. 

    Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

  • 127.
    Eklöf, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lite mera flum och oordning tack!: några problembilder2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 66-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Eklöf, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Digitala rum och nya mönster2011Ingår i: Skolan och läraruppdraget: att bli och vara lärare / [ed] Mona Holmqvist, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 67-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Seebass, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Integrativ informationskompetens: diskursöverbryggande samarbete mellan akademi och bibliotek2009Ingår i: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande / [ed] Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna, Lund: Btj , 2009, s. 83-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 130.
    Emanuelsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    D'Arcy, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Framgångssagor: berättelser om att lyckas i matematik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras.

  • 131.
    Engblom, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson Hellberg, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Modersmålsstöd i förskolan: En studie om likvärdighet och ansvar2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning slår fast att modersmålsstöd är viktigt för barns språkutveckling, både när det gäller att stärka barnen i dess kulturella bakgrund och när det gäller att utveckla deras kognitiva och sociala förmåga. Vårt syfte är därför att undersöka hur en specifik kommun organiserar modersmålsstöd i förskolan och hur detta återspeglas hos förskolechef och förskolepersonal, och i förlängningen hur det påverkar likvärdigheten för de aktuella barnen. Vi stödjer oss av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv för att kunna analysera vårt resultat och få kunskap om hur interaktionerna mellan nivåerna påverkar barnet. Vi undersökte en medelstor kommun i Skåne och valde att göra en fallstudie för att få svar på vår frågeställning. Studiens resultat pekar på att bristen av kommunikation mellan nivåerna i fallstudien och otydliga styrdokument leder till att barn blir utan modersmålsstöd.

    Slutsatsen av vår studie är att enhetschefen för modersmålssenheten, förskolechefen och förskolläraren inte har samma bild av vad modersmålsstöd är. Detta leder till att modersmålsstöd ser olika ut för olika barn och blir troligtvis inte likvärdig.

  • 132.
    Engelbrektsson, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Sånt tar man upp när det kommer spontant”: en undersökning av hur lärare arbetar med HBT-frågor i den svenska skolan i förhållande till likabehandlingsplanerna2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället har genomgått stora förändringar vilka också märks och kommer till uttryck i skolans värld. I takt med samhälleliga förändringar har också samlevnadsformerna förändrats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frågor i undervisningen. Särskilt fokus ligger på årskurserna 4-6 eftersom läroplanen anger vad som bör ingå i pedagogernas arbete i de olika ämnena i årskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på huruvida undervisning och lärarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen säger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer. Studien visar i detta fall att pedagogerna på de intervjuade skolorna inte lägger någon större vikt vid att arbeta med HBT-frågor i skolan samt att de inte heller riktigt kan stå upp för det likabehandlingsplanen beskriver, då de under intervjuerna inte nämner några förebyggande åtgärder för mobbning av HBT-personer.

  • 133.
    Engkvist, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Malmberg Sigfridsson, Jörgen
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Främjande eller åtgärdande?: en studie av kommunala dokument gällande elevers skolnärvaro.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

  • 134.
    Ericsson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nordgren, Erika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Teknikämnet ur lärares perspektiv: att nå en likvärdig utbildning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

  • 135.
    Eriksen, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bergfors, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barns tidiga läs- och skrivutveckling: varför och hur används Före Bornholmsmodellen i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares motiveringar till varför de använder sig av Före Bornholmsmodellen i förskolan och hur de motiverar arbetet med materialet för att främja barns tidiga läs- och skrivutveckling. En kvalitativ studie i form av intervjuer har gjorts, för att besvara studiens forskningsfrågor. Fyra förskollärare från södra Sverige har intervjuats. Analysen av intervjuerna utgår ifrån en fenomenografisk tolkningsram. Studiens resultat visar flera olika motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i förskolan. Det framkom att kommunen beslutat att alla förskolor ska arbeta med Före Bornholmsmodellen tillsammans med barnen. Trots att det är ett material som förskolläraren inte själv initierat, uttryckts många positiva motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i deras förskolor. I resultatet framgår det bland annat att Före Bornholmsmodellen används för att erbjuda barnen olika vägar in i skriftspråket, och att det är ett material som underlättar för förskolläraren. Det som synliggörs i resultatet är att Före Bornholmsmodellen används av förskollärarna på två skilda sätt. I det ena arbetssättet följs handledningen till materialet mer styrt, och språksamlingarna görs frekvent under en viss tidsperiod. I det andra arbetssättet följs handledningen mindre styrt då förskolläraren utgår från Före Bornholmsmodellens idé men anpassar efter barngruppen.

  • 136.
    Eriksson, Annica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Persson, Lill
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk utredning: för elevens skull?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar.

    Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman; specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag.

    Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

  • 137.
    Eriksson, Annika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Andersen, Sussi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Språkstörningar, vad är det?: en undersökning baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger samt specialpedagoger2007Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.

  • 138.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Herdmo, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tenten, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärares arbete med flerspråkiga elevers ordförrådsutveckling - en undersökning av fyra lärares arbete2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

  • 139.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Palmquist, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Eleven, läraren och texten: hur fyra lärare upplever att de arbetar med djupläsning i skönlitteratur i årskurs 4–62019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att inom en hermeneutisk kunskapstradition, med hjälp av en kvalitativ metod och utifrån ett narrativt perspektiv samla in, presentera, beskriva och tolka ett begränsat urval självupplevda berättelser i vilka lärare i årskurs 4–6 talar om hur de arbetar med att stödja elevers djupläsning. I anslutning till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:

    • Hur upplever lärare att de arbetar med skönlitteratur för att för att stödja och utveckla elevers djupläsning?
    • Finns en överensstämmelse mellan detta arbete hos lärarna och en forskningsförankrad syn på hur elever utvecklar sin djupläsning i skönlitteratur?

     

    I studien undersöks lärares upplevelser av sitt arbete med att stödja och utveckla elevers djupläsning av skönlitteratur i årskurs 4–6 samt hur och i vilken grad detta arbete har anknytning till relevant forskning. Studien grundas på fyra verksamma lärares berättelser om läsundervisning. Den har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med standardiserade frågor.

     

    Lärarna är samstämmiga i fråga om vikten av att lära i ett sammanhang, och vad gäller samtalets betydelse för elevens läsförståelse. De har relativt god förankring i forskningen även om de inte nämner det explicit. Den forskare som framförallt nämns är Judith Langer som också betonar vikten av att samtala och reflektera över det lästa som en faktor för att nå djupläsning. Langer beskriver även ett sociokognitivt perspektiv på literacy och menar att lärandet bör ske i ett sammanhang som är begripligt för eleven.

     

    Lärarna i studien berättar om vikten av att lära i ett sammanhang för att lärandet ska bli begripligt för eleverna, vilket innebär att lärandet sker i en kontext som är relevant för dem. Arbete med djupläsning innebär att samtala om texten och att reflektera över det lästa, vilket kan ske både gemensamt och individuellt. Samtliga lärare berättar att högläsning är vanligt förekommande i det gemensamma arbetet kring djupläsning. I studien antyds möjligheten att lärares relativt goda kunskaper om djupläsning har haft en positiv inverkan på läsinlärningen generellt. Detta skulle kunna vara en fruktbar utgångspunkt för vidare studier.

  • 140.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Astronomi på distans: 2011Ingår i: Populär Astronomi, ISSN 1650-7177, Vol. 12, nr 3, s. 38-40Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser ges på distans via internet. I denna artikel kommer jag att berätta lite om de erfarenheter som jag har efter att ha undervisat ca 10 år på distans.

  • 141.
    Ernestrand, Henrik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Folkesson, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolans demokratiuppdrag: en analys av de kunskapsmässiga och formella förutsättningarna för demokratiundervisningen2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar. Demokratibegreppet förklaras på ett instrumentellt vis, bland annat genom frågan hur istället för varför. Resultatet visar även att det finns svårigheter gällande tolkning av demokratibegreppet.

  • 142.
    Esbjörnsson, Kersti
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hagberg, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Åtgärdsprogram - överensstämmelse mellan provresultat och åtgärder?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet.

  • 143.
    Ewald, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Lärares frirum har begränsats2014Ingår i: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, Vol. 58, nr 3, s. 8-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 144.
    Falkelod, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ahlberg, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Inomhusmiljön på förskolan- hur viktig är den?: en intervjustudie om förskollärares syn på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar. 

  • 145.
    Falkstedt, Elna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kron, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Jag vill röra på min kropp för det är så härligt": ett utvecklingsarbete om de yngre barnens interaktion och delaktighet i musikundervisning i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få syn på hur de yngre barnen i förskolan är delaktiga och hur de interagerar i musikundervisningen. Detta har undersökts genom observation av 1–3-åringar i ett musikrum på en förskola. Undersökningen är en del av ett utvecklingsarbete utifrån ett behov på förskolan där studien är gjord. Studien är utförd genom en kvalitativ forskningsmetod med deltagande observation. Empirin till studien är insamlad genom fältanteckningar och filmning. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är det sociokulturella perspektivet som hanterar samspel. Aktuell och relevant forskning hanteras. Fokus läggs på begrepp som musicking, delaktighet, interaktion, samspel och undervisning. Resultatet visar att barnen är delaktiga på olika sätt, som genom verbal kommunikation, kroppsspråk, ögonkontakt och att utforska kreativt. Resultatet visar även att utformningen av miljön inverkar på hur musikaliskt stimulerande den är och hur den bidrar till barns delaktighet i musikundervisningen. 

  • 146.
    Finné Persson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Det är svårt att se den egna kompetensen”: e studie om hur en grupp lärarstudenter resonerar om relationskompetens med stöd av digital video2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study, which is part of a research project called LÄRK at the University of Kristianstad, is to further examine how a group of pre-service teachers reason about relational competence, as well as examining their opinions regarding the importance of relational competence in the teaching profession. Furthermore, the study aims to investigate whether the project has had some kind of long term impact on the students’ ideas with regards to their way of reasoning about their pedagogical practice in stimulated recall interviews and how their understanding of their own relational competence may have been influenced by the process. The results show that the students have the conviction that relational competence is of great importance to the teaching profession and that good relationships based on trust and confidence are fundamental to learning. The results that have emerged also indicate that the students developed increased knowledge of relational competence and what distinguishes a teacher with relational competence. It is suggested that the students find it easier to apply a more general theoretical understanding of relational competence rather than engaging in a self-reflective analysis of their behavior in the recorded film sequences from VFU. It is likely that the project’s three educational sessions did not generate sufficient progression for students to develop a glimpse of the competencies that underlie the definition of relational competence. Although such an assumption supports the idea that relational competence should be initiated in an early stage in teacher education, the result indicates that more research is needed on the competence and how it should be implemented in teacher education.

  • 147.
    Follin, Karolin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Klang, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Eleivinflytande: Hur förhåller sig pedagoger till elevinflytande på fritidshemmen?2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att se vilka förhållningssätt pedagoger har när de arbetar med elevinflytande på fritidsverksamheten. I det första kapitlet av uppsatsen presenteras den tidigare forskning kring elevinflytande, demokrati och ansvar som är väsentlig för vårt arbete. Den teoretiska utgångspunkten presenteras sedan utifrån Vygotskijs, Deweys och Piagets teorier som är relevanta i uppsatsen. Elevinflytandet i fritidshemmet visade sig vara ett tämligen obeforskat område. I slutet av arbetet diskuteras den tidigare forskningen gentemot resultatet av de intervjuade pedagogerna.  Det framkommer att verksamheterna behöver arbete mer med elevers ansvar samt öka elevinflytandet. Det påvisades även att arbetet med demokrati är bristfällig i dagens verksamhet.  

  • 148.
    Fors, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Jönsson, Therése
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Är ute lika bra som inne?: om utevistelsen på förskolor2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

  • 149.
    Forsberg, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Forskning i lärares vardag: lärares forskning i vardagen2010Ingår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 116-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Fransman, Heléna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    - Jag vet inte, jag bara ser!: En fallstudie med ett yngre särskilt begåvat barn inom matematik, med fokus på att utveckla problemlösningsförmågan.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to support a younger mathematically gifted student to develop his problem solving ability in mathematics. The study was based on a micro-ethnographic study through participatory observations, where the analysis was based on Krutetskii's eight mathematical abilities. The result of the analysis shows that even younger, especially talented students in mathematics demonstrate Krutetskii's thoughts on mathematical abilities. The specific child in the study shows that there are several mathematical abilities within him. The problem is that the child does not get enough management and stimulation to develop his or her abilities. The child in the study needs adequate support to be able to reach full potential. Problem solving has been the focus of our meetings in order to develop the ability to motivate mathematical problems. The study has focused on two different types of problems, both closed and open issues. The result of the analysis also shows that the special education teacher needs to guide teachers in rich mathematical problems and treatment for particularly talented students in mathematics.

1234567 101 - 150 av 481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf