hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1425
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Bartol, Goran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wärn Sahlin, Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vem lyssnar på mig?: En studie om elevers inflytande och medbestämmande i fritidshemmets verksamhet2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa

  • 102.
    Beck, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekström, Josefin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kemiska processer och fysikaliska fenomen inom förskolan efter läroplansrevideringen: en kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar om begreppens innehåll och genomförande2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan.

    Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått.

    Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning. 

  • 103. Beckman, Viveca
    et al.
    Hedstigen, Birgitta
    Svensson, Lis
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att socialiseras in i vuxenlivet2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 170-188Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 104.
    Beery, Thomas H.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. USA.
    Lekies, Kristi S.
    USA.
    Childhood collecting in nature: quality experience in important places2019Ingår i: Children's Geographies, ISSN 1473-3285, E-ISSN 1473-3277, Vol. 17, nr 1, s. 118-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A need for a more specific understanding of childhood geographies has motivated an investigation of one activity, childhood collecting in nature. This study examined collecting behavior, places of collecting, and the relationship of these places to environmental connectedness in adulthood. Topophilia is presented as a guide to help consider why children collect in nature and to expand upon a limited understanding of collecting behavior. These ideas are explored with a mixed-method design strategy involving surveys and semi-structured interviews with a sample of Swedish university students. Results show collecting in nature to be a widespread, meaningful, and memorable experience in the formative years of participants. Results also demonstrate potential support for topophilia as a way to understand the childhood collecting nature phenomenon. Implications include recognition of the importance of family to support children’s engagement in the natural world and proximate access to nature as a critical aspect of childhood experience.

  • 105.
    Beijer, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bedömningsarbete som grund för att skapa goda lärmiljöer i matematik.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik.

    Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna.

    I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen.

    Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick.

    Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

  • 106.
    Bengtson, Mathilda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Söholm, Laura
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Psykisk hälsa - en del av fritidshemspersonalens uppdrag eller inte?: en studie om fritidshemspersonalens uppfattning kring orsaker, ansvar, kunskap och resurser av elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet.

    Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

  • 107.
    Bengtsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ohlsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Låt barnen slå på döda ting”: En kvalitativ studie om barns ochpedagogers sätt att hantera konflikter på2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med att hantera de konflikter som uppstår mellan barnen, samt hur barnen hanterar konflikterna på egen hand. Vi har även studerat om pedagogerna använder sig av några konflikthanteringsstrategier och i så fall vilka. Studien har gjorts utifrån två olika teoretiska perspektiv, relationell pedagogik och det sociokulturella perspektivet som vi kopplat till vårt ämne. I bakgrunden lyfts begreppet konflikt samt innebörden av det, vilka olika konflikthanteringsstrategier det finns och dess innebörd samt kommunikationens betydelse för konflikthantering. Vi tar även upp om individens självbild och identitet samt på vilket sätt det kan vara viktigt att arbeta med för att skapa en bra atmosfär i förskolan. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat pedagoger, samt observerat pedagoger och barngruppen i sin helhet utifrån en kvalitativ metod. Vår studie har visat att konflikter kan förhindras och lösas genom användning av olika konflikthanteringsstrategier utifrån vad för sorts konflikt som uppstår och vilka barn som är inblandade. Studien har även resulterat i att de flesta pedagoger hävdar att det är viktigt att diskutera konfliktens händelse med de inblandade och låta de delge sina åsikter krig händelsen. Övervägande pedagoger under utförandet av intervjuerna ansåg att arbeta med empiri och samspel är viktigt för att förebygga konflikten. De menar även att man måste diskutera hur man som individ ska vara mot andra människor.

  • 108.
    Bengtsson, Ida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hallqvist, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Utomhusmiljön på fritidshemmet, en plats för barn eller barns plats?: En studie om fri lek ur barns perspektiv och ett barnperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om vilka möjligheter utomhusmiljön kan ge i relation till barns lek och fria aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att studera barn och fritidslärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter i relation till barns lek och fria aktiviteter på fritidshemmet. Studien har för avsikt att lyfta fram barns perspektiv och ett barnperspektiv, och att bidra med kunskap om vilka möjligheter utomhusmiljön har i ett leksammanhang på fritidshemmet. Studien kan även bli en utgångspunkt för hur utomhusverksamheten på fritidshemmet kan utvecklas och hur medvetenheten kring utomhusmiljön kan öka. Studiens teoretiska perspektiv är barns perspektiv och ett barnperspektiv. Den valda kvalitativa metoden är intervjuer i form av samtalspromenader utomhus med ljudinspelning. Studien genomfördes på två olika fritidshem med skilda utomhusmiljöer för att få en bred bild av vilka möjligheter som kunde finnas i de skilda utomhusmiljöerna. Studiens resultat visar att olika utomhusmiljöer kan ge många och varierande möjligheter för barns lek och fria aktivitet, beroende på olika faktorer som belyses av både fritidslärare och barn. Utifrån deras uppfattningar, betonas utformningen av utomhusmiljön som en betydande del. I det sammanhanget framgår även vikten av barns platser som blir synliga både på ochutanför platser för barn.

  • 109.
    Bengtsson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Karlsson, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Utomhusdidaktik i förskolan: "Där finns alla möjligheter utomhus"2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.

  • 110.
    Bengtsson, Svetlana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad algebra är bra till?: Några gymnasieelevers förståelse av algebra.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt mina erfarenheter upplever många elever i skolan algebra som svårt. De uppfattar ofta algebraisk räkning som abstrakt och obegriplig och ser ingen mening med att lära sig det. Det är vanligt att eleverna så sent som på gymnasiet uppvisar svårigheter med variabelbegreppet och hur det används. Detta har gjort mig nyfiken. Vad är det som eleverna inte förstår och varför? Med min undersökning ville jag få en uppfattning om varför algebra är så svårt för många elever och vad man kan göra för att underlätta algebrainlärningen för dem. Under min tid som gymnasielärare har jag mött flest elever i matematiksvårigheter på de olika yrkesförberedande programmen. Jag antog att de eleverna har sämre algebrakunskaper än de övriga eleverna på gymnasiet. Därför fokuserade jag mig i min studie på en grupp elever som går på ett av gymnasieskolans yrkesförberedande program.

     

    Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka svårigheter elever som går första året på gymnasieskolans yrkesprogram har när de arbetar med att formulera algebraiska uttryck och formler samt vad svårigheterna beror på. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sex elever i grupp om två och två medan de löste några utvalda uppgifter.

     

    Resultatet visade att elever som ingick i studien hade svårt med att uppfatta generella uttryck vilket kan bero på bl.a. att eleverna inte har utvecklat tillräckligt hög abstraktionsnivån för att kunna hantera den symboliska algebran. För att hjälpa eleverna till att bättre förstå meningen med detta ställde jag mig en fråga om man genom att betona uppgifternas underliggande aritmetiska strukturer kan få en bättre ingång till algebran. Undersökningen som jag gjorde tydde på att denna åtgärd hjälpte eleverna att få en naturlig övergång till att använda bokstäver i generella uttryck samt till en bättre förståelse för vad algebra är bra för.

  • 111.
    Berg, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Huovinen Andersson, Nina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Matematik i ett flerspråkigt klassrum: -en intervjustudie om hur lärare arbetar språkutvecklande i matematik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många flerspråkiga elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ett språkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling. Detta föranledde studiens syfte, att undersöka på vilka olika sätt matematiklärare arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen. I studiens del om tidigare forskning lyfts arbetssätt som främjar språkutvecklingen i matematiken fram. Utifrån nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadiet och gymnasiet, har vi samlat in data i syfte att få en bredare kunskap om lärares språkutvecklande arbetssätt samt att jämföra dessa. Studiens resultat analyserades i förhållande till det sociokulturella perspektivet, intellektuella och fysiska redskap som medierande verktyg, scaffolding och de två specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt. Studiens resultat visade att samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen. Därav utgjorde språket ofta ett hinder för flerspråkiga och skapade utmaningar inom problemlösning. Olika typer av samtal användes av alla lärare i syfte att utveckla matematiskt språk och förståelse. Dock fanns skillnader i utförandet, lågstadielärarna stöttade eleverna språkligt med hjälp av bilder och laborativt material medan gymnasielärarna stöttade eleverna genom att förklara nya ord och begrepp. Ingen av lärarna ansåg sig medvetet använda någon särskild metod för språkutvecklande arbete i matematikundervisningen, dessutom hade ingen ett fungerande samarbete med studiehandledare. Resultatets slutsatser ledde till följande förslag på tillämpningar inom det specialpedagogiska området. En medvetenhet kring språkutvecklande arbetsmetoder i matematik som gynnar flerspråkiga elever kan hjälpa speciallärare att handleda kollegor i skapandet av en språkfrämjande lärmiljö. Genom kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar och behov kan lärare och speciallärare gemensamt arbeta språkutvecklande och på så sätt förebygga uppkomsten av språkliga hinder i matematiken.

  • 112. Berg, Jessica
    et al.
    Jönsson, Ann-Margret
    Karlsson, Linda
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Mat: när, var och hur?2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 129-142Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Bergendorff, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nicklasson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Delaktighet och kunskapsutveckling: - hur elever i inkluderande särskoleverksamheter upplever lärande2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.

  • 114.
    Bergentoft, Heléne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Regulation of tenseness: an object of learning to achieve self-awareness for students in Upper Secondary School2012Ingår i: Abstracts book, 2012, s. 127-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The key objective of this study has been to study how upper secondary school students develop knowledge about how tenseness affects their health and performing capacity. The way the students are offered to understand the object of learning, i.e. regulation of tenseness, is designed and analyzed by variation theory learning study. The design of the first lesson (A) was based on interviews. The remaining three lessons (B, C and D) were based on the analysis of the lessons and learning outcomes in the previous lessons (A, B and C). Students' understanding of regulation of tenseness depends on which critical aspect they are aware of. The students did not intentionally discern different responses of bodily tension, and had a limited number of ways to influence the levels of tenseness. The results show an increased learning outcome in all four groups. Results from the last lesson, D, show a very healthy increase (129%) in learning outcomes, and all students in that lesson improved their results. The effect of varying only the most important aspects appears in the last cycle, where the features (e.g. heart rate, respiration, muscle tension) contrasted more clearly, which developed the students' learning of the object of learning. The physical activities were kept invariant, and different responses of the sympathetic nervous system were contrasted, one at time, to establish knowledge of different bodily responses to tenseness. It appears sufficient to vary two critical aspects in one lesson to achieve the most powerful learning. Awareness about how the body responds to different kinds of pressure, physically or psychologically, is important for understanding the impact tenseness has on health and performing capacity. However, how the students are offered the aspects critical for developed understanding is crucial to increase their learning. The results show how the teachers, during the iterative process, discover what it takes to learn progressively during the learning study. The students´ results increase due to the more precise way the teachers pinpoint what is critical for the students´ understanding. The more familiar with how to design learning situations based on variations theory the teachers were, the more fruitful it was for the students` learning outcome.

  • 115.
    Bergkvist, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bertram, Klara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Boll spelar roll: en intervjustudie om lärares resonemang kring bollekar och bollspel2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anledningen till detta examensarbete är att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste läroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehåller en intervjustudie där fem lärare som undervisar i idrott och hälsa i årskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till momentet bollekar och bollspel i ämnet idrott och hälsa. I examensarbetet presenteras också i korta drag idrottsämnets förändring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras även studier kring skolämnet idrott och hälsas påverkan av idrottsföreningar och idrottslärares strävan att göra ämnet roligt. Resultatet av studien pekar på att bollekar och bollspel är omtyckt av de flesta elever men att det möjligen beror på vilket arbetssätt läraren har. Samtliga lärare i studien använder bollar i sin undervisning men arbetssätten och syftena varierar. Den stora skillnaden är att en del lärare i studien har mycket traditionellt bollspel i sin undervisning medan ett par har tagit avstånd från detta. Det finns tendenser hos en del lärare i studien att aktiviteterna är bestämda innan styrdokumenten tas med i planeringen.

  • 116.
    Berglund, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lagergren, Martina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mångkultur i förskolan: En studie med fokus på förskollärares förhållningssätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.

  • 117. Bergsten, C.
    et al.
    Grevholm, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Knowledgeable teacher educators and linking practices2008Ingår i: Jaworski, B., and Woods, T. (eds), The mathematics teacher educator as a developing professional: individuals, teams, communities and networks, Rotterdam: Sense , 2008, s. 223-246Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 118. Bergsten, Christer
    et al.
    Grevholm, BarbroHögskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Conceptions of mathematics: proceedings of norma 01 : the 3rd Nordic Conference on Mathematics Education, Kristianstad, June 8-12, 20012005Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 119. Bergström, Anette
    et al.
    Olsson, Ann
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att förstå vad som sker vid matbordet under en måltid2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 108-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 120.
    Bergvall Olsson, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Strukturerad matematikundervisning bland gymnasiesärskolans elever.: Kan det öka elevernas matematiska förmåga?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     Syftet med detta arbete är att undersöka om de arbetsmetoder som anses vara framgångsrika vid inlärning av elevers taluppfattning hos elever inom den ordinarie grundskolan, även fungerar med elever som har bedömts ha en utvecklingsstörning och då placerats inom särskolan.

    I detta arbete undersöktes en elev.

    Olika nationella och internationella styrdokument som styr undervisningen i särskolan inleder litteraturgenomgången. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring utvecklingsstörning, funktionsnedsättningar och behov av diagnoser. Vidare beskrivs modern matematikundervisning för elever med normal begåvning, vikten av att få en gedigen kunskap inom taluppfattning och att ha en inre tallinje. Att kunna förstå vardagliga matematikord framhålls i arbetet ha en avgörande betydelse för att kunna förstå matematikundervisnig. Många elever har matematiksvårigheter och det är viktigt att sätta in resurser för att undvika livslånga problem som påverkar det vuxna livet. Matematiksvårigheter delas upp i allmänna och specifika svårigheter. Inom särskolan är det främst allmänna matematiksvårigheter som nämns då eleverna har svårigheter på flera områden. Vikten av att lyckas i matematik är stor, för att våga prova olika lösningar. Har misslyckandena varit många under elevens skoltid är risken stor att självförtroendet har fått sig en törn och då kan vägen till att vilja försöka lösa en matematikuppgift vara lång. Här gäller det att utmana lagom mycket så att eleven lyckas.Sist i litteraturdeln presenteras forskning kring matematikundervisning och utvecklingsstörning.

    De teorier som använts i uppsatsen är dels Vygotskijs teori om den proximala zonen dels den Radikalkonstruktivistiska teorin som anses utarbetad av Ernst von Glasersfeld med Piagets kognitionsteori som influens.Valet av metoden Teaching experiment innehåller metoderna flexibel intervju, videofilmning och transkribering. Enligt denna metod kan läraren enligt Vygotskijs teorier om den proximala zonen, videofilmningoch transkribering, för sin egen del, undersöka elevens kunskapsnivå och förstå var eleven befinner sig samt se vad nästa steg ska vara och genom samtal leda eleven vidare. Detta kräver kunniga och deltagande lärare som har kartlagt elevens kunskaper.

    Elevens kunskapsnivå undersöktes enskilt med hjälp av test från McIntosh´s (2011) test, ett självuppskattningstest (Adler, 2007), positionsbräde och eget material eftersom McIntosh anser att hans testinte ger en fullgod bild av testdeltagarens kunskapsnivå inom taluppfattning. Eleven träffade författaren under ett tiotal tillfällen ca 30-40 min /gång. Undersökningsperioden avslutades med en återupprepning av samma test som vid uppstarten som jämförelse.

  • 121.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Barns liv och samhällets textvärldar2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 12-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 122.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Högskoleförlagt och verksamhetsförlagt: lärarutbildning i svenska för grundskolans tidiga år2007Ingår i: Eskilsson, O., Redfors, A. (red), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, s. 111-120Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kritisk litteracitet2009Ingår i: Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola / [ed] Jönsson, Karin, Stockholm: Liber , 2009, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad.
    Kritiskt textarbete – att förstå och kunna förändra2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 125.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skolans läspraktiker: tradition och utveckling2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skrivande i lärarutbildningen2006Ingår i: Olé: en bok om lärarutbildning och lite annat: till Olle Holmberg / [ed] Jacobsson, Suzanne, Malmö: Bokbox , 2006, s. 27-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 127.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Yrke, ämne, forskning: en lärarutbildning på tre ben2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Yrke, ämne, forskning – en lärarutbildning på tre ben diskuteras forskningsanknytning och forskarförberedande inslag i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och lärare för grundskola och gymnasium. Under två år har lärarutbildarna vid högskolan Kristianstad analyserat och diskuterat utbildningsplaner, kursplaner och det konkreta arbetet i olika kurser. Två frågor har stått i fokus: Vad främjar lärarstudenters lärande? Vad behöver lärarutbildare? Studenternas starka engagement i frågor som rör förskola, fritidshem och skola är en viktig kraft i lärarutbildningen. Men studenterna måste också få möta lärare, forskare, mentorer och handledare som kan hjälpa dem att koppla engagementet till verksamheternas innehåll och frågor. Del 1 av rapporten är en genomgång av begrepp och teorier som kan utgöra plattformen för en lärarutbildning där yrke, ämne och forskning är de bärande perspektiven. I del 2 presenteras konkreta förslag till hur utbildningen kan organiseras så att den kvalificerar sig såväl för verksamheten i förskola, fritidshem och skola som för forskning om verksamheten. Utgångspunkten är att lärarutbildningen ska utgöra en inspirerande kultur genomsyrad av ett kritiskt förhållningssätt. I rapporten diskuteras bland annat hur ett kunskapsinnehåll kan väljas och hur läroprocesser kan gestaltas i olika språkliga former – vardagligt, vetenskapligt och estetiskt. Diskussionen gäller också hur dokumentation och analysmetoder kan kvalificeras för en kritisk diskussion av innehållet i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamheter och om hur samverkan mellan fältets respektive högskolans lärarutbildare kan utvecklas. I rapporten diskuteras slutligen hur lärarstudenternas skrivande, läsning och samtal kan bidra till att studenterna kommer på djupet i yrkets frågor och samtidigt utvecklar ett akademiskt skrivande.

  • 128.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Ewald, Annette
    Malmö högskola.
    Liv, identitet, kultur: om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som ett demokratiämne2003Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 12, nr 2, s. 31-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 129.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Malmö högskola.
    Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan pedagoger på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en annorlunda och förändrad värld?

    I den här boken beskriver författarna en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor – s.k. critical literacy. Kärnan i ett sådant arbete är att barnen undersöker texter av alla de olika slag som omger dem med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

    Genom praktiska exempel diskuterar författarna hur läroplanernas språk-, kunskaps-, identitets- och demokratiuppdrag kan hållas samman som ett och samma uppdrag. Utgångspunkten är att barn vill förstå sig själva och den värld de lever i och att förskolans och skolans uppgift är att stödja och inspirera dem i det projektet. Målet är att ge alla barn tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap där de vill, kan och vågar uttrycka sina åsikter.

    Glädjen i att förstå vänder sig främst till blivande och verksamma förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år.

  • 130.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Lundahl, Maja
    Höör: kursen NO/Ma-SO/Sv, årskurs 1-71988Ingår i: Svenska i skolan, ISSN 0348-9027, nr 2, s. 59-65Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 131.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Rösler Rosenberg, Ingegärd
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Flickor i tvåsamhet och pojkar i gäng: om kön, socialisation och språk1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Berntsson, Jonathan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Al Bomola, Bareq
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares arbete med fysisk aktivitet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse samt hur de beskriver detta arbete. Utifrån detta syfte ställdes forskningsfrågorna Hur beskriver verksamma förskollärare att det lärarledda arbetet med fysisk aktivitet, med barn i de äldre åldrarna på förskolan, genomförs? samt Utifrån dessa beskrivningar, vad ser de för utmaningar för och möjligheter med att implementera lärarledda fysiska aktiviteter? Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visade att förskollärare såg på fysisk aktivitet på två olika sätt. Dels som en återkommande rutin och dels som ett behov hos barnen. De främsta utmaningarna för att genomföra lärarledd fysisk aktivitet som förskollärarna såg var lokaler, bristande material och otillräckligt med tid. De främsta möjligheterna med fysisk aktivitet som sågs var att förbättra barnens hälsa, att lugna ner barngruppen och bidra till ökat lärande.

  • 133.
    Berqguist, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Johansson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk dokumentation: ”Det går liksom inte att komma ur spår och det är ju ett hjälpverktyg, det hjälper till”.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbete kring pedagogisk dokumentation där syftet har varit att undersöka hur några förskollärare uppfattar begreppet, hur de arbetar med det och vilka eventuella hinder som kan uppstå. Semistrukturerade gruppintervjuer av förskollärare i par och en grupp om tre förskollärare användes. En fenomenografisk ansats för genomförande av examensarbetet för att synliggöra den variation av uppfattningar som funnits bland respondenterna.Resultatet visade att det måste finnas ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för de teorier som skapar plattformen för den pedagogiska dokumentationen. Det krävs att den pedagogiska dokumentationen aktivt används i praktiken och barnen måste bli en del av den pedagogiska dokumentationen såväl genom delaktighet kring innehållet som i reflektioner kring genomförda aktiviteter. Det krävs stöd från en chef som är väl insatt i begreppet.

  • 134.
    Bertills, Karin
    et al.
    Jönköping University.
    Granlund, Mats
    Jönköping University.
    Augustine, Lilly
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi. Jönköping University.
    Measuring self-efficacy, aptitude to participate and functioning in students with and without impairments2018Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 33, nr 4, s. 572-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Including vulnerable groups of students such as students with learning disabilities in mainstream school research, require ethical considerations and questionnaire adaptation. These students are often excluded, due to low understanding or methodologies generating inadequate data. Students with disability need be studied as a separate group and provided accessible questionnaires. This pilot study aims at developing and evaluating student self-reported measures, rating aspects of student experiences of school-based Physical Education (PE). Instrument design, reliability and validity were examined in Swedish secondary school students (n = 47) including students, aged 13, with intellectual disability (n = 5) and without impairment and test–retested on 28 of these students. Psychometric results from the small pilot-study sample were confirmed in analyses based on replies from the first wave of data collection in the main study (n = 450). Results show adequate internal consistency, factor structure and relations between measures. In conclusion, reliability and validity were satisfactory in scales to measure self-efficacy in general, in PE, and aptitude to participate. Adapting proxy ratings for functioning into self-reports indicated problems. Adequacy of adjustments made were confirmed and a dichotomous scale for typical/atypical function is suggested for further analyses.

  • 135.
    Bilalovic, Admira
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Antunovic, Ranka
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogisk dokumentation i förskolan: som grund för verksamhetsutveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker sig om pedagogisk dokumentation, samt barns delaktighet i detta arbete. Genom att intervjua sex förskollärare fann vi att pedagogisk dokumentation används i förskolorna som ett kollektivt arbetsverktyg. Förskollärarana beskriver pedagogisk dokumentation i relation till den egna verksamheten och i relation till barns delaktighet, vilket förknippas med demokratibegreppet och ett samhällsperspektiv.

    Förskollärarna i vår studie nämner vissa svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation. De uttrycker att de stötte på både etiska och praktiska dilemman. Det handlar främst om förskollärarnas egen position i förhållande till barnen, samt vikten av att barnen inkluderas i dokumentationsprocessen. Det praktiskta dilemmat knyts an till att det inte är enkelt att avgöra vad som ska synligtgöras och att hitta en oragnisation som stödjer arbetet med pedagogisk dokumentation.

    Samtliga förskolärare uttryckte att reflektion var en nödvändighet för att kunna bygga vidare på barnens kunskaper och skapa ett meningsfullt lärande.

  • 136.
    Billvik, Charlie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Malmberg, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Vi gör det för lärarens skull”: en studie av hur lärarens arbete med boksamtal påverkar hur elever anser sig vara motiverade att läsa vidare efteråt2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte är att undersöka hur lärarens arbete påverkar hur elever anser sig vara motiverade att läsa vidare efter ett boksamtal. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Vi analyserar vårt resultat utifrån begreppen scaffolding och zone of proximal development. Vi ser också till forskning inom motivation och vi utgår från forskningsgrenen som rör inre och yttre motivation. Undersökningen sker utifrån observationer och intervjuer med elever och klasslärare.

    Vårt huvudresultat är att eleverna inte finner sig motiverade att läsa vidare inför och efter boksamtalet. Slutsatser är att elevernas inflytande kring val av bok och handlingens innehåll har en stor betydelse för elevernas motivation att läsa. Hur upplägget för boksamtalet varieras är en annan aspekt som påverkar elevernas lust att vilja läsa vidare.

  • 137. Bjäreborn, Charlotte
    et al.
    Johansson, Ulf
    Johansson, Yvonne
    Örtlund, Elisabet
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Att hämta en sak eller att gå och handla: vari består skillnaden?2004Ingår i: Holmqvist, Mona (red.). En främmande värld: om lärande och autism, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 143-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 138.
    Björk, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Folkhögskolans bildningsmiljö: upplevda framgångsfaktorer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång.

    Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola.

    Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i.

    Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan.

    Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

  • 139.
    Björk, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Meijer, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Handskrivningens roll: Igår, idag, imorgon2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.

    Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga. Respondenterna fokuserar på att lusten, innehållet i det barnet skriver samt att väcka skrivglädje är viktiga aspekter. Datoranvändningen ses som något positivt för alla barn och som något som kan väcka intresse för att skriva. Vår undersökning visar också på att föreställningen att vi kommer att skriva för hand även i framtiden finns även om digitala skrivverktyg tar över mer och mer.

    Ämnesord

    : korrekt pennfattning, handskrift, lärare, makt, tradition, sociohistorisk

  • 140.
    Björk, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Magnusson, Emilie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Den digitala världen på fritidshemmet: en kvalitativ och kvantitativ studie om IKT som pedagogiskt verktyg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

  • 141.
    Björk, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Torkelsson, Eleonor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sjung för livet!: Sex pedagogers arbete med sång och musik i förberedelseklass2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning. I vår empiri har vi valt att intervjua sex stycken pedagoger och intervjuerna spelades in på band. Resultatet av empirin visade att pedagogerna var positivt inställda till sång och musik som medel för inlärning och även muntlighetens betydelse i klassrummet. Pedagogernas svar vittnar om en medvetenhet i nyttjandet av musik och sång, som användes dels för att göra undervisningen lustfylld, och dels som ett medel för att ge barnen en förståelse och ett sammanhang. Samtidigt betonar pedagogerna en brist på kompetens inom sång och musik – men de sjunger ändå!

  • 142.
    Björklund, Mikaela
    et al.
    Åbo Akademi University.
    Wenestam, Claes-Göran
    Åbo Akademi University.
    Academic cheating: frequency, methods and causes. Paper presented at the European Conference on Educational Research (ECER), September 22-25, Lahti, Finland1999Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the past decades cheating among undergraduate students has been a well-known problem difficult to gain knowledge of. European research in this field of research is scarce. The aim of this paper is to present a study, investigating the frequency of cheating, the cheating methods used and the students’ motives for cheating or not cheating in a Swedish-Finnish university context. Comparisons with other higher education contexts were possible since an anonymous questionnaire, worked out and used by Newstead, Franklyn-Stokes and Armstead (1995), was translated into Swedish and used in the study. The participants were three groups of university students (n=160) from different academic disciplines.

    The findings implicate that cheating among undergraduates is common and mainly is a problem of ethic character. The paper also discusses consequences of student cheating for the university staff, legislators, and society. Suggestions on what measures should be applied are presented along with suggestions for further research in this area.

  • 143.
    Blad, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Möller, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens roll i förändringsprocesser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka de attityder som pedagoger i förskolan har till förändringar som de möter i sitt yrkesliv. Vidare syftar studien till att belysa pedagogernas syn på specialpedagogens funktion som förändringsagent i förändringsprocessen.

    Den teoretiska ansatsen för studien har drag av det fenomenologiska forskningsfältet men reflekterande forskning står i huvudsak för vårt ramverk.

    Metoden som valdes var fokusgrupper, detta för att deltagarna genom denna metod delges stor frihet i att uttrycka sina tankar och åsikter. Resultatet av intervjuerna mynnade ut i fyra olika teman, pedagogers attityder till förändringar, återkoppling och reflektion, utbildning samt tid. Dessa teman resulterade tillsammans i en tydligare bild av vad vi specialpedagoger kan bistå med i förändringsprocesser.

    Vid implementering av förändringsarbete ser vi genom studien att aktionsforskning, till exempel genom forskningscirklar, som bidrar med relevant forskning och litteratur, kan vara till hjälp när det gäller att tänka nytt i förändringar. 

  • 144.
    Bladh, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Chefers hälsofrämjande arbete och ledarskap för den psykosociala arbetsmiljön: en kvalitativ studie inom äldreomsorgen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.

    Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.

    Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.

    Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete.

    Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

  • 145.
    Blixt, Miranda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Brun, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Föräldrastöd och hälsa hos svenska femtonåringar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar. Resultatet visade att ungdomar som kunde prata med sina föräldrar/styvföräldrar hade arbetande föräldrar, en bättre familjeekonomi och hade en senare alkoholdebut. Dessutom var de mer fysiskt aktiva och tyckte bättre om skolan. Ungdomar som upplevde sina föräldrar som mer involverade i sin skolgång tyckte mer om skolan och kände sig även mindre stressade av skolarbetet. En bra kommunikation mellan barn och förälder/styvförälder har både i resultat och i litteraturgenomgång visats vara betydelsefull på flera olika områden, vilket tas upp i diskussionen. Denna verbala interaktion i hemmet påverkar hur barnet tar till sig normer och värderingar i samhället, sina egna val av livsstil och det kan även stärka barnets självbild. Som slutsats pekar resultatet på att det är viktigt att samhället satsar på ett stöd för föräldrar och barn. Ett förebyggande arbete hade kunnat förhindra många av de psykosociala problem som kostar samhället pengar men hade också kunnat bidra till att barnen får en tryggare socialisering in i samhället, vilket påverkar barnets hälsa positivt.

  • 146.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Utveckling av ett tregradigt nivåspecifikt bedömningsunderlag i verksamhetsförlagd utbildning, Sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Kristianstad2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 147.
    Blomkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nyberg, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det var en gång…: Elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättelser– en textanalys2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.

  • 148.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    När visioner ställs mot principer: en rapport från arbetet med att utforma en ämnes- och lärosätesövergripande nätutbildning2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utveckling av breddmagisterprogrammet Teamarbete i hemvård har skett som ett projekt med stöd från myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Avsikten med utbildningen var skapa förutsättningar för teamarbete i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Behov av denna slags utbildning hade tidigare uttryckts i utredningen om samanhållen hemvård. Där påtalades bland annat vikten av att arbeta tvärprofessionellt i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Utbildningen har framför allt inriktats på att träna perspektivmedvetenhet genom att jämföra och kontrastera synpunkter hos äldre personer/personer med funktionshinder, närstående och personal med olika yrkesbakgrund inom omsorg och vård.

    Utvecklingen och genomförandet har skett i samarbete mellan Högskolorna i Kalmar, Kristianstad, Jönköping, Blekinge och Växjö Universitet. En idé bakom upplägget var att kursutbud och lärarkompetensen skulle öka om högskolor och universitet valde att samverka i stället för att konkurrera. Modern informations- och kommunikationsteknik skulle möjliggöra ett flexibelt samarbete och flexibilitet i lärandet.

    Att samverka mellan lärosäten innebar många oväntade hinder och svårigheter. Olika lärosäten hade skilda rutiner, olika sätt att tolka regelverk, olika sätt att se på lärande och kunskap och använde olika lärplattformar. I rapporten ges en närmare beskrivning av hinder och hur dessa har hanterats.

    Casemetodik har fungerat som ett pedagogiskt redskap för att träna perspektivmedvetenhet och förståelse för brukarens perspektiv. Genom att konsekvent bygga upp en utbildning utifrån människors berättelser och genom att arbeta med dem strukturerat var avsikten att ge studenterna ett redskap som de kan använda i sin egen handledning av team.

    Även om hindren varit många har det funnits uppenbara vinster med att amarbeta mellan olika discipliner och mellan lärosäten. När människor med olika bakgrund kommer samman finns det mycket att lära av varandra. Detta gäller oavsett om samverkan sker i team inom omsorg vård och rehabilitering eller mellan lärare från olika lärosäten och med olika yrkesbakgrund.

  • 149.
    Bojan, Kobalsic
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Musonda, Lilian
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Quantitative study III: what makes foreign students happy?2018Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 155-177Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Boman Carlén, Lillemor
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Att komma vidare i en yrkeskarriär: En kvalitativ studie av hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom estetiska verksamhetsområden2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.

    Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.

    Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.

     

1234567 101 - 150 av 1425
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf