hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1738
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Andersson, Nilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Margela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lidande och sorg: vad upplever närstående som stödjande från sjuksköterskan?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svårt sjuka patienter och deras närstående. När någon är sjuk involveras hela familjen. Det är då viktigt att närstående får hjälp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstår och då spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur närstående upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till svårt sjuka patienter ansåg att rak och ärlig information från sjuksköterskan var av största vikt. Att känna sig sedd, respekterad, trygg och omhändertagen var andra viktiga faktorer som bidrog till att närstående upplevde att de fick tillfredställande stöd från sjuksköterskan. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan visar att hon bryr sig om närstående och vågar fråga hur de vill ha hjälp i sin sorg och sitt lidande. Sjuksköterskan bör också hjälpa närstående att upprätthålla ett visst hopp även i svåra situationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och träning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med sorg och lidande.

  • 102.
    Andersson, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur idrottsläraren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Motivation är ett ord som är väl bekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för deras skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till fysisk aktivitet finns idrottsläraren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Metod: Kvalitativ ansats har valts för studien, detta genom individuella intervjuer med sex idrottslärare. Resultat: Resultatet visade att idrottsläraren kan spela en stor roll i olika arbetsformer när det gäller att motivera eleverna. Genom kommunikation, elevanpassad undervisning och stöd hjälper läraren sina elever att utveckla intresse för fysisk aktivitet och en rörelseglädje, vilket kan vara grunden till ett liv där fysisk aktivitet och hälsa är i fokus. Läraren kan bidra till bättre självkänsla genom att ge positiv feedback till eleverna samtidigt få dessa elever att lyckas med uppgiften. En viktig del är att undervisningen har olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. Genom temadagar får eleverna möjlighet att hitta en aktivitet som de tycker är intressant och rolig. Metoder för att motivera sina elever är genom beröm, uppmuntran, feedback och entusiasm. Motiverade och intresserade elever i ämnet idrott och hälsa är grunden till ett livslångt lärande. Slutsatsen: Idrottslärarna försöker sträva efter att väcka ett större intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det kom också fram att idrottsläraren måste vara väldigt noggrann med sin tolkning av läroplanen och med utformning av sin planering. Idrottsläraren formade elevernas intresse genom temadagar där eleverna fick delta och se flera olika aktiviteter för att väcka elevens intresse.

  • 103.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Håkansson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Spädbarnsskrik: pappors upplevelse av skrikperioden2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Spädbarnsskrik associeras med intensiv gråt hos spädbarnet. Som pappa kan skrikperioden upplevas påfrestande. Specialistsjuksköterskan på barnhälsovården kan erbjuda vägledning och stöd i föräldraskapet. Huruvida spädbarnsskriket påverkar papparollen är inte väl studerat Syfte: Att beskriva pappors upplevelser och erfarenheter av spädbarnsskrik under spädbarnets första sex månader Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta pappor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: I resultatet framkom att papporna upplevde en otillräcklighet under skrikperioden. Otillräcklighet i kunskap om spädbarnsskrik, som pappa och i relationen till spädbarnets mamma. Stödet under skrikperioden var betydelsefullt. Det erhållna stödet var främst från spädbarnets mamma samt från socialt nätverk och sjukvården Slutsats: Pappan vill vara delaktig och medverka på BHV. Specialistsjuksköterskan kan uppmärksamma den otillräcklighet och det stöd pappan efterfrågar. Med pappagrupper skapas en möjlighet för pappan att utbyta erfarenhet med andra pappor sina upplevelser av spädbarnsskrik.

  • 104.
    Andersson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Man behöver inte spela med de bästa för att vinna": En intervjustudie om hur flickors självförtroende konstrueras inom flickfotbollen2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten.

  • 105.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Kvalitatsindikatorer för munhälsa2013Ingår i: Kvalitatsindikatorer inom omvårdnad: Svensk sjuksköterskeförening / [ed] Ewa Idvall, Stockholm: Gothia Förlag AB, 2013, 6, s. 30-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Andersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet.
    Munhälsa2013Ingår i: Ortopedisk vård och rehabilitering / [ed] Ami Hommel, Carina Bååth, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 113-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Johannsen, Annsofi
    Karolinska institutet.
    Tandhygienisters arbete med tobaksavvänjning2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets syfte var att kartlägga tandhygienisters utövande av tobaksavvänjning i behandling av patienter som röker och/eller snusar, samt att undersöka deras inställning till tobaksavvänjning i förhållande till olika tillstånd i munhålan. Syftet var också att genom intervjuer beskriva yrkesgruppens uppfattningar om och erfarenheter av arbetet med tobaksavvänjning i patientbehandling. Målet med projektet har varit att implementera kunskaper om tobaksavvänjning i utbildningen till tandhygienist utifrån exempel från tandhygienistens verksamhet.

    Projektet har genomförts vid tandhygienistutbildningarna Högskolan Kristianstad och Karolinska institutet i Stockholm från hösten 2008 till och med 2010. En enkät som innehöll 25 frågor skickades till 400 tandhygienister som slumpmässigt valdes ut från medlemsregistret i Sveriges tandhygienistförening. Enkäten besvarades av 232 tandhygienister (58%). Tolv tandhygienister intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Dessutom har kursplaner granskats och innehållet av undervisningen om tobak utvärderats vid de båda lärosätena.

    Resultatet av enkäten visade att 45% av tandhygienisterna hade utbildning i tobaksavvänjning. I stort sett samtliga av dem tillfrågade patienter som rökte eller snusade om deras tobaksbruk, de informerade om tobakens skadliga effekter och frågade om motivationen till att sluta använda tobak. Sextiofyra procent av tandhygienisterna uppgav att de arbetade aktivt för att få patienterna att sluta röka eller snusa. Avsaknad av tid, otillräcklig kompetens och erfarenhet uppgavs vara hinder till att bedriva tobaksavvänjning. Skrivna riktlinjer för tobaksavvänjning och utbildning i detta område efterfrågades av 53% respektive 37%. Samtliga tandhygienister tyckte att det var viktigt att bedriva rökavvänjning på patienter som har tandlossning och tandimplantat, 58% uppgav att de utförde rökavvänjning på patienter som har tandlossning och 31% att de utförde det på patienter med tandimplantat.

    Resultatet av intervjuerna visade att tobaksavvänjning kan beskrivas som osynligt i munhälsoarbetet. Det integrerades i andra behandlingsåtgärder, eftersom det saknas debiteringskod i tandvårdens ekonomiska system för åtgärder mot tobaksbruk. Tandhygienisterna frågade sina patienter om deras tobaksbruk vid varje behandlingstillfälle och försökte få dem motiverade till att sluta. Deras förhållningssätt för att få sina patienter att upphöra med att röka eller snusa präglades av en helhetssyn. De hade fokus på etiska aspekter, som patientens självbestämmande och att deras egna handlingar skulle ha ett gott syfte för såväl patienten som för samhället. Flera av dem som intervjuades betonade att de var aktsamma för att inte förstöra sin goda relation till patienten. De tolkade patienterna utifrån hur motiverade de var till att sluta röka eller snusa och utgick från detta i sitt arbete. Kunskap om olika metoder för att få patienter att upphöra med sitt tobaksbruk upplevdes vara betydelsefullt för att bedriva ett bra arbete med tobaksavvänjning.

    Granskning av kursplaner och utvärderingar vid de båda lärosätena visade att utbildningens innehåll om tobaksavvänjning hade brister. Det framkom att det framförallt fanns brister i den praktiska tillämpningen och att denna del behövde få utökat utrymme i utbildningen.

    Projektet har lett till förändringar av tobaksinnehållet i kursplaner vid tandhygienistutbildningarna på respektive lärosätet för att förbättra undervisningen. Projektet har också resulterat i att de studerande kommer att få utbildning som kan erbjuda dem diplomering i tobaksavvänjning enligt standard hos Yrkesföreningar mot tobak. Därigenom stärks de för att i sin framtida yrkesroll kunna arbeta med att avvänja patienter från tobaksbruk. Ett hinder för att tandhygienister ska kunna utföra tobaksavvänjning är debiteringen, eftersom patienter får betala en högre avgift om avvänjningen sker inom tandvården, jämfört med inom hälso- och sjukvården för samma åtgärd. Detta kan innebära att patienter avböjer erbjudande som ges av tandhygienister. Det är därför angeläget att ekonomiska och organisatoriska förutsättningar ges, så att tobaksavvänjning kan bedrivas inom tandvården. Denna arena är betydelsefull för främjande av folkhälsan och åtgärden når en stor grupp människor eftersom en hög andel av befolkningen besöker tandvården regelbundet.

  • 108.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap III. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Oral Hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL).
    Kavakure, Jules
    Region Skåne.
    Lingström, Peter
    Sahlgrenska akademin, Göteborg.
    The impact of oral health on daily performances and its association with clinical variables in a population in Zambia2017Ingår i: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 15, nr 2, s. 128-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to investigate oral impacts on daily performance and to relate these data to oral clinical variables.

    Material and methods: The study was performed at a dental clinic in Livingstone, Zambia, and included 78 subjects (mean age 28, range 15–48 years) consecutively recruited in connection witha dental care visit. Data were collected through a structured interview using the Oral Impacts on Daily Performances (OIDP) index measuring oral health-related quality of life followed by a clinical examination.

    Results: Oral health affected one or more daily performances during the last 6 months for 61.5% of the subjects. ‘Difficulty of eating and enjoying food’ was the performance reported most frequently (42.3%), and ‘speaking and pronouncing clearly’ was least often reported (10.3%). DMFT was 3.8, 3.6 (mean  SD; range0–15). A majority of the individuals had periodontal pockets ≥4mm (mean 4.3, 2.6) (94.9%) and gingival bleeding on probing >20%(88.5%). Two or more decayed teeth were shown to be significantly associated (OR 4.6, CI 1.2–17.1) with one or more oral impacts on daily performances in a multivariate logistic regression analysis.

    Conclusions: This study shown that there is a significant association between decayed teeth and oral impacts on daily performances. More research is needed, however, for deeper understanding of oral health problems and their impacts on daily life in Zambia.

  • 109.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Östberg, Anna-Lena
    Hakeberg, Magnus
    Association between oral health and oral healthrelated quality of life2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 110.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Friberg, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stickrädsla och nålfobi hos vuxna: En litteraturstudie utifrån ett patientperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal. 

  • 111.
    Andersson, Simon
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lagerqvist, Nelly
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten får den information som behövs så att båda parter kan känna bekräftelse och trygghet. Tolkning är förslagsvis det mest effektiva tillvägagångssättet att bryta en språkbarriär för god omvårdnad.

  • 112.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Appelquist, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Fast-Bremberg, Emelia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att vara beroende av hjälp vid ALS: En studie av bloggar och biografier2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuron sjukdom som bryter ner kroppens muskler. Detta försvagar de kroppsliga funktionerna. För att klara av sin vardag ökar då beroendet av hjälp från både hjälpmedel och människor. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara beroende av hjälp vid sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har använts och materialet hämtats från bloggar och biografier som beskriver personers liv med ALS. Resultat: I resultatet beskrivs följande kategorier: Att vara beroende av hjälp från hjälpmedel, att vara beroende av hjälp från närstående, att vara beroende av hjälp från utomstående och att vara beroende av hjälp från samhället. Diskussion: Det huvudsakliga fyndet var upplevelsen av att inte längre vara delaktig i sitt eget liv. En stor rädsla fanns över att någon främmande skulle ta hand om ens behov och en känsla av underlägsenhet kunde uppstå. Missnöje med samhällets hjälp och känslan av att vara ifrågasatt förekom.

  • 113.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kuqi, Nepe
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skolan - himmel eller helvete: en studie om elevers upplevelser av mobbning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.

  • 114.
    Andersson, Tove
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Molin, Kajsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Långvarig smärta: personers erfarenheter av smärtbehandling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta kan göra att personer upplever en helt annorlunda livsvärld när de lider av långvarig smärta. Långvarig smärta skiljer sig från den akuta smärtan genom att den ska ha varat i minst 3-6 månader. Långvarig smärta kan förekomma både inom öppen- och slutenvård. Behandling av detta tillstånd förklaras genom fem pelare som belyser personen som helhet och att behandling ska ske därefter. De fem pelarna tar upp en ökad kunskap kring sitt smärttillstånd, fysisk aktivitet, social aktivitet, läkemedel och fysioterapi. Pelarna kan kombineras samt varieras för bästa effekt. Syfte: Beskriva vuxna personers erfarenheter av smärtbehandling inom sjukvården och på smärtkliniker vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. Den första huvudrubriken var erfarenheter av möten vid smärtbehandling och tar upp hur personerna upplevde omvårdnadspersonalens bemötande och upplevelsen av mötet med andra personer i samma situation. Den andra huvudrubriken var att hantera smärtan i vardagen som beskriver personernas nya copingstrategier och deras attityd till läkemedel. Den tredje och sista huvudkategorin var betydelsen av förståelse kring långvarig smärta som tar upp personernas erfarenhet av informationsbrist gällande sitt tillstånd, samt att personerna i samband med behandlingen börjat ta mer ansvar för dem själv. Diskussion: I metoddiskussionen kommer litteraturstudiens genomförande att diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Litteraturstudien anses hålla en hög kvalité. I resultatdiskussionen tas de tre huvudfynden att inte bli lyssnad på/att bli lyssnad på, att hjälp varandra och känna gemenskap samt motvilja till läkemedel upp.

  • 115.
    Andertoft, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Paulsson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Respekterad eller ifrågasatt?: om bemötande av personer med psykisk ohälsa2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

  • 116.
    Andruškienė, Jurgita
    et al.
    Litauen.
    Kuzmienė, Ala
    Litauen.
    Martinkėnas, Arvydas
    Litauen.
    Jurgutis, Arnoldas
    Litauen.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Psychosocial work experiences related to health: a study of Lithuanian hospital employees2015Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 53, nr 3, s. 669-677Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Research in the area of workplace health promotion from a salutogenic perspective is lacking in Eastern Europe.

    OBJECTIVE: To evaluate the relationship between psychosocial work environment and health from a salutogenic perspective among Lithuanian hospital workers.

    METHODS: Using a cross-sectional design a questionnaire was distributed to staff in a large hospital in Lithuania. Out of 811 employees, 714 completed the survey: 151 physicians, 449 nurses and 114 other staff members (e.g., psychologists, technicians, therapists). A response rate of 88.0% was achieved. The Work Experience Measurement Scale (WEMS) and the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) were linguistically adapted and used for the first time in a Lithuanian context. Logistic and multiple linear regression models were used for the analyses.

    RESULTS: Supportive working conditions, positive internal work experiences and time experience contributed the most to good health, defined as a high SHIS index. Having an executive post was significantly related to good work experiences, i.e. a high WEMS score, while being at the age of 40-54 years was associated with a low WEMS score. Physicians had the highest score on supportive working conditions; while nurses had the lowest scores on autonomy.

    CONCLUSIONS: A salutogenic approach enables an organisation to identify how to improve working conditions for the employees by focusing on possibilities and resources. Individual activities for workplace health promotion among different work groups seem necessary.

  • 117.
    Angelin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever: en kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever.

  • 118.
    Anghel Maurer, Roxana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress: En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett ökande antal människor lider av stressrelaterad fysisk och psykisk ohälsa. Utgångspunkten för distriktssköterskans omvårdnadsarbete är att förebygga sjukdom och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor erfar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av intervjuer. I studien deltog 16 distriktssköterskor verksamma på nio olika vårdcentraler i Skåne. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna arbetade hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress antingen aktivt med patientens stress genom att ge hjälp till självhjälp eller att de överlämnade ansvaret för patientens stresshantering genom att vägleda dem till lämplig instans på grund av brist på tid, möjligheter och riktlinjer. Det aktiva arbetet innebar att de gav råd till egenvård, uppmuntrade och gav patienten verktyg till förändring av sin situation. Slutsats: Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress behöver synliggöras för att stärka distriktssköterskans roll och uppmuntra till utökat stresspreventivt arbete. Distriktssköterskorna behöver dessutom nationella riktlinjer och rekommendationer som stöd i det preventiva arbetet, mer tid och kompetensutveckling för att inte riskera att överlämna hanteringen av patienter med stressproblematik till andra professioner i större utsträckning än nödvändigt.

  • 119.
    Angrén Nyborg, Carin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Henriksson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans stöd vid smärtbehandling av patienter med cancerrelaterad smärta: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier. Strategier som hjälper patienten att hantera smärtan, medvetna och omedvetna hinder (barriärer) som påverkar smärtbehandlingen, kommunikation mellan patienter, närstående och sjuksköterskor samt utbildning som innefattar både personal, patient och anhörig. En väsentlig uppgift för sjuksköterskan är att bygga upp en god relation till patient och skapa trygghet för att möjliggöra kommunikation, vilket är grunden för att ge information och undervisa patienten i smärta och smärthantering. För att kunna göra det krävs att sjuksköterskan har god sakkunskap i ämnet.

  • 120.
    Anna, Martinsson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Lunds universitet .
    Att ta sig uppför livets bergstoppar på äldre dar2019Ingår i: Vetenskap & hälsaArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 121.
    Annerén, Göran
    et al.
    Uppsala universitet.
    Hedov, Gerth
    Uppsala universitet.
    Wester, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Downs syndrom: ny kunskap ställer höga krav på medicinsk vård och habilitering1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, nr 1, s. 71-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 122.
    Antonsson, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Engvall, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Malmberg, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej. De flesta närstående var nöjda med sitt beslut att närvara och skulle göra det igen trots att situationen upplevdes som svår. Närstående kände samhörighet med patienten och upplevde att de hanterade situationen bättre om de fick kontinuerlig information om händelseförloppet samt hade en stödperson vid sin sida. Sorgen underlättades då de delat den sista stunden med sin närstående. Slutsats: Närståendes närvaro under hjärt-lungräddning är fortfarande ett relativt outforskat område. Valmöjligheten att närvara är viktig, likaså kontinuerlig information och att ha en stödperson hos sig under hjärt-lungräddningen anses väsentligt. Närstående som varit närvarande under hjärt- lungräddning uppvisar lägre tendens till negativa psykologiska effekter och upplever även att sorgeprocessen underlättas.

  • 123. Appelgren, Louise
    et al.
    Mladin Radosavlevici, Silvana
    Personers upplevelser av att leva med urininkontinens: en allmän litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: upplevelsen av levd kropp, upplevelsen av levd tid, upplevelsen av levt rum och upplevelsen av levda relationer. Sju subkategorier framkom: ett begränsat liv, en förlorad kroppskontroll, en förlorad spontanitet, den förgångna tiden/nutiden/framtiden, någon att räkna med och upplevelser i möten med vården. Att leva med urininkontinens kan innebära begränsningar i vardagen så som fysiskt, socialt som sexuellt vilket vårdpersonal bör ha förståelse för eftersom det är ett stort problem för personer.

  • 124.
    Appé, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer.

  • 125.
    Arfvidsson Isaksson, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Stiberg, Zara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Emotionellt stöd inom palliativ slutenvård: närståendes erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 90.000-100.000 personer. Trettiofem till fyrtio procent av svårt sjuka avlider inne på sjukhus och 40–50% på någon form av hospice. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk medför många emotionella svårigheter såsom oro, stress och ovisshet. Sjuksköterskan har en viktig roll då hen genom emotionellt stöd kan lindra onödigt lidande hos närstående.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av emotionellt stöd från sjuksköterskan vid den sena palliativa fasen inom slutenvård samt beskriva skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Metod: Designen var en allmän litteraturstudie med systematisk sökning efter empiriska vetenskapliga artiklar.Resultat: Närståendes erfarenheter delades upp i sex olika kategorier: tydlig och ärlig information gav känsla av lättnad och trygghet, tillgängligheten till sjuksköterska gav känsla av närhet och minskad ensamhet, samtalet gav känsla av att vara sedd och betydelsefull, praktiskt stöd gav känsla av tacksamhet och att bli omhändertagen, egentid och tillgång till privat utrymme gav känsla av ro och bevarad integritet, skillnader mellan palliativ vård på sjukhus och specialiserad palliativ vård.Slutsats: Närståendes erfarenheter visade att sjuksköterskan gav emotionellt stöd då hen gav tydlig och ärlig information, fanns tillgänglig, samtalade med närstående, gav praktiskt stöd samt möjliggjorde egentid och privat utrymme för närstående. Det visade sig att på hospice och liknande palliativa vårdenheter var erfarenheterna övervägande positiva medan erfarenheterna från sjukhus var både positiva och negativa.

  • 126.
    Ariche, Haifa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Trifkovic, Jelena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Leva livet efter mastektomi: Kvinnornas upplevelser efter mastektomi2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet visades att många kvinnor upplevdeförändring av sin kropp. Genom förlust av bröstet förlorade de kvinnlighet,sexualitet och identitet. De upplevde sina kroppar som stympade vilket leddetill sorg. Relationen till partnern påverkades både positivt och negativtberoende om kvinnorna ansåg sig vara sexuellt accepterade eller inte. Ärretsymboliserade både förlust, rädsla för ny cancer och seger över att ha blivitbotad. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskan har det hälsofrämjande tänkesättet i mötet med kvinnor som hargenomgått mastektomi, för att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser ochuppmuntra dem att uppnå en hög känsla av sammanhang.

  • 127.
    Arnoldsson, Viktor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Murati, Tauland
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ungdomars användning och upplevelser av sociala medier i relation till psykisk stress: en kvantitativ undersökning ur ett genusperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.

  • 128.
    Aronsen Torp, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Berggren, Vanja
    Lund university.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Lund university.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Weight status among Somali immigrants in Sweden in relation to socio-demographic characteristics, dietary habits and physical activity2015Ingår i: Open Public Health Journal, ISSN 1874-9445, Vol. 8, s. 10-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Immigrants are considered globally to be a vulnerable subpopulation. Vulnerable population groups have a higher prevalence of obesity than the general population. Despite increased immigration of people from Somalia to Sweden in recent years, little research has been undertaken about obesity and obesity-related health risks among Somali immigrants. The present study aimed to investigate the prevalence of overweight and obesity, as well as possible relationships between weight status and socio-demographic characteristics, dietary habits and physical activity (PA) among Somali immigrants in Sweden.

    Methods:This quantitative cross-sectional study included 114 respondents. Data were collected by means of a questionnaire covering socio-demographic factors, PA and dietary habits. Weight and height were also measured.

    Results:Of the 114 respondents, 50.9% had a body mass index (BMI) of 25 or above.In bi-variate analysis, there were no statistically significant differences between those with a BMI below 25 and those with a BMI of 25 or more regarding PA or dietary habits. Multiple logistic regression analysis showed that female gender and being married were associated with having a BMI of 25 or above.

    Conclusion: Socio-demographic factors may be more strongly associated with high BMI than PA or dietary habits among the targeted group and should be taken into account as an issue affecting Somali immigrants in Sweden that warrants further research.

  • 129.
    Aronsson, Karina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patientens förståelse för egenvård vid nyligen diagnostiserad typ 2 diabetes2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.

  • 130.
    Artursson Kjell, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Varför slutar flickor att idrotta inom organiserad lagidrott?: en kvalitativ studie bland flickor i åldern 13 till 16 år2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. 

    Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott.

     

  • 131.
    Arvidsson, Emil
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Buchholtz, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    “En ytlig bransch”: en kvalitativ studie om upplevd hälsa och kroppsuppfattning bland träningsinstruktörer som arbetar på gym2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En dålig kroppsuppfattning kan påverka välmåendet negativt och medföra en rad olika konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Tidigare forskning kring fenomenet kroppsuppfattning är begränsad, särskilt kopplat till yrkesrollen, vilket gör det svårt att förstå arbetets betydelse för kroppsuppfattningen. Syftet med studien var att undersöka kroppsuppfattning och upplevt välbefinnande bland träningsinstruktörer som arbetar på gym. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsuppfattningen och välbefinnandet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare har fått representera resultatet. Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att de flesta informanter hade både negativa och positiva tankar om den egna kroppen, men där de positiva tankarna dominerade. Den egna kroppen ansågs vara ett värdefullt redskap där det var viktigt för deltagarna att underhålla sitt yttre då klienter ofta föredrog vältränade träningsinstruktörer. Somliga informanter tävlade även i bodybuilding, vilket tenderade att påverka deras välmående negativt. Det framkom även att det finns en större press kring kvinnors utseende än vad det gör för män ur ett samhällsperspektiv. Deltagarnas syn på hälsa sammanfatttas som ett holistiskt synsätt där flera viktiga komponenter behövde samspela med varandra. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns därför ett behov för att vidare studera kroppsuppfattning utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar den.

  • 132.
    Arvidsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tv-reklam för söta drycker: En studie av hur antalet reklaminslag förändrats under åren 1999-20142016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Tv-reklam för söta drycker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma och energirika drycker med högt sockerinnehåll. Under år 2014 inhandlades i genomsnitt 92 liter läskedryck i Sverige per konsument, vilket är en ökning med tio liter jämfört med år 2000. Vid regelbunden konsumtion av söta drycker ökar risken för att utveckla såväl övervikt och fetma som karies.

    Syfte: Syftet är att undersöka om antalet reklaminslag för söta drycker på tv har förändrats under åren 1999-2014 och om det finns några skillnader mellan olika tv-kanaler när det gäller antalet reklaminslag.

    Material och metod: I studien undersöks tv-reklam för de söta dryckerna läsk, saft och juice med utgångspunkt från ett Exceldokument baserat på reklamdata från TvChecks databas. Genom att filtrera data efter livsmedelsnummer och år kunde olika tabeller och diagram skapas för att se vilka förändringar som skett i antalet reklaminslag för söta drycker under åren 1999-2014.

    Resultat: Tv-reklam för söta drycker har ökat markant mellan åren 2013 och 2014. De tv-kanaler som i genomsnitt visat mest reklam för söta drycker är Kanal 5 och TV3, samtidigt som TV4 och TV7 sänt minst tv-reklam i genomsnitt under åren 1999-2014. Utöver detta syns en tydlig ökning av antalet reklaminslag för drycker sötade med sötningsmedel under perioden 1999-2014 från 586 till 8716 reklaminslag.

    Slutsats: Antalet reklaminslag för söta drycker har ökat markant under åren 2013-2014, samtidigt som antalet reklaminslag under åren 1999-2009 legat på en relativt konstant nivå.

  • 133. Arvidsson, Susann
    et al.
    Bergman, Stefan
    Arvidsson, Barbro
    Fridlund, Bengt
    Bengtsson Tops, Anita
    Linneuniversitetet.
    Experiences of health-promoting self-care in people living with rheumatic diseases2011Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 67, nr 6, s. 1264-1272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a study that explores and describes the meaning of the phenomenon of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases.

    BACKGROUND: People with rheumatic diseases estimate health status as low and health belief and health status influence self-care behaviours. Several self-care behaviours are used in the efforts to mitigate the diseases.

    METHOD: The study had a descriptive phenomenological approach based on a reflective life-world perspective. Data were gathered in 2007 by unstructured open-ended interviews with 12 individuals living with rheumatic diseases.

    FINDINGS: The meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care takes place against a background of continual hope and belief to influence health in positive ways. Self-care was a way of life and implied being ready to understand and respond to signals from the body. Three inter-related constituents elucidated their experiences: dialogue, power struggle and choice. Self-care was experienced as dialogues with the body and with the immediate environment. In order to respond to signals from the body, power struggles were required to be entered into when fighting the diseases. Choices were required to be made and things that were beneficial for the body were prioritized.

    CONCLUSION: In this study, the meaning of health-promoting self-care as experienced by people living with rheumatic diseases was that self-care was a way of life. This meant to be ready to understand and respond to signals from the body. Self-care required dialogues, power struggles and choices.

  • 134.
    Asamoah, Helen
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    De Zylva, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Behandlingsmetoder för dental erosion: En kvantitativ litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att kartlägga behandlingsmetoder för dental erosion. Den metod som användes var en litteratursökning vilken gjordes under mars månad 2018, i databasen PuBMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån 19 artiklar. Ämnen och metoder för behandling av dentala erosioner var Kaseinfosfopeptid - amorft kalciumfosfat (CPP - ACP), fluor, Polyvinylmetyletermalein syra (PVM/MA) syra, Er:YAG och CO2 laser, samt Euclea natalensis växt. Olika variabler såsom emaljförlust, dentinförlust, ythårdhetsförändring, remineraliseringsgrad och storlek på dentinkanaler mättes för att värdera effekten av utläkning vid dental erosion. I fyra av fem studier som testade kaseinfosfopeptid-amorft kalciumfosfat (CPP-ACP) i form av tuggummi eller tandkräm sågs en signifikant effekt på dental erosion. Fluor och fluor i olika kombinationer och formula såsom gel/lack, tandkräm och munskölj hade också en positiv effekt på dental erosion. PVM/MA syran gav en god effekt på dental erosion då alla öppnade dentinkanaler var stängda efter användning. Däremot visade behandling med Er:YAG och CO2 laser samt Euclea natalensis ingen stor effekt. Slutsatsen är att användning av CPP-ACP,  fluor och fluor i kombination med andra  ämnen  samt PVM/MA syra har goda effekter vid behandling av dental erosion

  • 135.
    Askari Saif, Mehrnoosh
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Peters, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Maten är att leva: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 människor i Sverige och 60 % av dem beräknas behöva palliativ vård. De flesta lider av undernäring i form av anorexi och kakexi eller biverkningar av strålning och kemoterapi som är en gemensam orsak till aptitförlust eller aptitlöshet vilket orsakas av olika symtom. Dessa problem kan orsaka ett lidande. Genom personcentrerad vård och kompetenta sjuksköterskor med specialistutbildning kan patientens livskvalitet höjas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur palliativa patienter upplever sin aptitförlust. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Resultat: Studien visade att patienter med aptitförlust har en stor önskan om att bli hörda och att sjuksköterskan ska finnas där för att lyssna på dem. Upplevelser som önskan att överleva, skuldkänslor, förlust av kontroll på olika nivåer och relationer som är konfliktladdade påverkade patienters aptit negativt. Upplevelser och aptit har ett stort inflytande på livskvaliteten. Slutsats: Att arbeta efter personcentrerad vård kopplad till KASAM kan vara en lösning för att kunna öka patientens livskvalitet i samband med ökat matintag. Webbaserad utbildning som DUNÄT kan vara en stor hjälp till att öka förståelse för nutritionens vikt. Kollegial utbildning kan vara till hjälp för att öka medvetenhet om möjliga problem. En noggrann omvårdnadsanamnes gör det möjligt att rätt åtgärd kan inledas. Medvetenheten om att patienten är en unik person med unika upplevelser kan göra stor skillnad för alla inblandade.

  • 136.
    Assarsson, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Anderberg, Kajsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    "Att inte bli trodd gör extra ont": Patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakrund: Personer som lider av långvarig smärta är återkommande inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället cirka 80 miljarder kronor per år. Att behandla långvarig smärta kan vara svårt eftersom smärta ofta innefattar psykologiska faktorer så som känslor, tankar och/eller beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är en viktig del i omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med elva inkluderade originalartiklar. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Granskningen utgick från en granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen utfördes i fem steg utifrån en modell av Friberg (2012b). Resultat: Patienter med långvarig smärta ansåg att det var viktigt att betraktas som en unika personer med individuella behov. Att bli behandlad med respekt och få sin smärtupplevelse bekräftad var viktigt i bemötandet. När hälso- och sjukvårdspersonalen visade intresse och gav adekvat information ökade patientens delaktighet. I resultatet presenteras negativa men även positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Diskussion: Studiens kvalitet bedömdes utifrån Shenton (2004) trovärdighetsbegrepp. De tre centrala fynden kommunikation, tilltro och kunskap diskuterades i relation till etik, bemötande samt samhällsperspektiv. 

  • 137.
    Ast, Felicia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bjärnskog, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att vara förälder till ett barn med schizofreni: En litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation.

  • 138.
    Atroshi, Isam
    et al.
    Department of Orthopedics, Hässleholm-Kristianstad Hospitals.
    Andersson, H. Ingemar
    Department of Rehabilitation Medicine, Kristianstad Hospital.
    Gummesson, Christina
    Department of Orthopedics, Hässleholm-Kristianstad Hospitals.
    Leden, Ido
    Department of Medicine, Division of Rheumatology, Kristianstad Hospital.
    Odenbring, Sten
    Department of Orthopedics, Hässleholm-Kristianstad Hospitals.
    Ornstein, Ewald
    Department of Orthopedics, Hässleholm-Kristianstad Hospitals.
    Primary care patients with musculoskeletal pain: value of health-status and sense-of-coherence measures in predicting long-term work disability2002Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 31, nr 4, s. 239-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate long-term sick leave among primary care patients with musculoskeletal disorders and the predictive value of health-status and sense-of-coherence measures. METHODS: Patients aged 17 to 64 years who, during seven weeks, attended one of six primary care centers because of non-traumatic musculoskeletal pain and who completed the SF-36 health questionnaire and the sense of coherence (SOC) scale at baseline and after one year. RESULTS: Of 189 patients, 36 (19%) were sicklisted for at least three months before and/or after their visit; the most common diagnoses were non-specific soft-tissue or multiple joint, low back, and shoulder pain. The long-term sicklisted patients had significantly worse baseline SF-36 and SOC scores than the non-sicklisted patients; moderate improvement in the SF-36 bodily pain but no improvement in the physical functioning scores occurred. The duration of sick leave at baseline and the SF-36 bodily pain score were significant predictors of continuos one-year work disability. CONCLUSION: Long-term sick leave was common among primary care patients with musculoskeletal pain. The physical functioning and return-to-work outcomes after one year were poor. The SF-36 bodily pain scale might be helpful in identifying at risk patients.

  • 139.
    Axelsson, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    A cross-sectional pre- and postintervention study of hygiene routines amongst health care workers combined with a screening of microbes in wounds2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2005 och våren 2006, utbröt en nosokomial infektion orsakad av en Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) producerande Escherichia coli på en avdelning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Spridningen av bakterien troddes ske via patienters kontakt med personalens händer. Eftersom fem fall av de ESBL-producerande E. coli fanns i patienters sår, behövde sår från andra avdelningar undersökas. I Sverige behandlas patienter med sår på sjukhus samt i den kommunala hälso-och sjukvården. Syftet med denna studie var att undersöka, förbättra och utvärdera personalens hygienrutiner på sjukhusen och kommunernas vårdinrättningar. Dessutom gjordes en mikrobiologisk screening, inklusive undersökning av antibiotikaresistens, i patienternas sår vid dessa vårdinstanser.

    Studiens design var tvärsnitts pre- och postintervention. Datainsamlingen var utformat som naturalistisk observationsstudie med deltagande observatörer (sjuksköterskestudenter, kliniska handledare och två sjuksköterskor på varje avdelning). Studien utfördes vid två länssjukhus, tre regionalsjukhus och sex kommunala hälsoinrättningar i Sverige. Täckningsområdet var 370 000 invånare. Data från undersökningen år 2006 analyserades och presenterades i individuellt skriftliga rapporter till varje avdelning. De nationella bestämmelserna om grundläggande hygienförskrifter genomfördes 2007. En poster distribuerades till alla avdelningar och exponerades för patienter och besökare. På postern stod: ”Vi respekterar hygiensäkerheten genom att använda kortärmade arbetskläder; ha långt hår uppsatt; ha kortklippta, omålade naglar; inte använda klockor, armband eller ringar i vårdarbetet; desinficera händerna mellan varje patient och innan olika vårdprocedurer; Påminn oss gärna om vi glömmer oss!". År 2006 deltog 214 avdelningar, 2541 personal i en omvårdnadssituation och 218 personal vid sårbehandlingar. År 2008 deltog 221 avdelningar, 2339 personal i en omvårdnadssituation och 142 personal vid sårbehandlingar.

    Tillgången till arbetskläder och användning av plastförkläden ökade signifikant (från 39% till 62% respektive 53% till 75%). Personal med kort eller uppsatt hår minskade signifikant för kommunernas personal (från 94% till 88%). Personal som inte bar smycken ökade signifikant (från 53% till 69%), liksom den korrekta frånvaron av nagellack, påbyggnadsnaglar och infekterade nagelband (från 74% till 77%)). Användning av handskar ökade signifikant för all personal (från 83% till 89%). Frånvaro av smycken för personal som observerades under en sårbehandling ökade signifikant (från 75% till 89%). Användningen av handskar vid sårbehandling minskade signifikant (från 91% till 80%). Användningen av plastförkläde ökade signifikant (från 27% till 52%). I mikrobiologi studien deltog 394 patienter med 438 sår. Mest frekvent var gram-positiva kocker, som fanns i 458 (60%) av de 760 isolaten och 353 (81%) av såren. Två ESBL-producerande isolat upptäcktes, en Escherichia coli och en Enterobacter aerogenes.

    Resultaten tyder på att de kombinerade interventioner och den metod som användes med multidisciplinära team samt flera strategier, inklusive patientinvolvering, kan ha en positiv effekt på att fokusera hygienrutiner. Kunskap om bakteriefloran och dess antibiotikaresistens lokalgeografiskt och i olika sårtyper, är av betydelse när beslut om eventuell antibiotikabehandling ska fattas, därför bör monitoreringen kontinuerligt uppdateras.

  • 140.
    Axelsson, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Fallriskbedömning med Downton Fallrisk Index: studenter på sjuksköterskeprogrammet använder och utvärderar instrumentet i oktober 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Axelsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nedmar, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue.

    Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem.

    Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet. 

  • 142.
    Axelsson, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Edén, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Inequalities of quality of life in unemployed young adults: a population-based questionnaire study2007Ingår i: International Journal for Equity in Health, ISSN 1475-9276, E-ISSN 1475-9276, Vol. 6, s. 1-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: It is well known that unemployment is a great problem both to the exposed individual and to the whole society. Unemployment is reported as more common among young people compared to the general level of unemployment. Inequity in health status and lifesatisfaction is related to unemployment. The purpose of this population-based study was to describe QOL among unemployed young people compared to those who are not unemployed, and to analyse variables related to QOL for the respective groups.

    Methods: The sample consisted of 264 young unemployed individuals and 528 working or studying individuals as a reference group. They all received a questionnaire about civil status, educational level, immigration, employment status, self-reported health, self-esteem, social support, social network, spare time, dwelling, economy and personal characteristics. The response rate was 72%. The significance of differences between proportions was tested by Fisher's exact test or by χ2 test. Multivariate analysis was carried out by means of a logistic regression model.

    Results: Our results balance the predominant picture of youth unemployment as a principally negative experience. Although the unemployed reported lower levels of QOL than the reference group, a majority of unemployed young adults reported good QOL, and 24% even experienced higher QOL after being unemployed. Positive QOL related not only to good health, but also to high self-esteem, satisfaction with spare time and broad latitude for decision-making.

    Conclusion: Even if QOL is good among a majority of unemployed young adults, inequalities in QOL were demonstrated. To create more equity in health, individuals who report reduced subjective health, especially anxiety need extra attention and support. Efforts should aim at empowering unemployed young adults by identifying their concerns and resources, and by creating individual programmes in relation not only to education and work, but also to personal development.

  • 143.
    Axelsson, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Håkansson, Anders
    Department of Clinical Sciences, Malmö, Family Medicine, Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Work ethics and general work attitudes in adolescents are related to quality of life, sense of coherence and subjective health: a Swedish questionnaire study2005Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 5, s. 103-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Working life is an important arena in most people's lives, and the working line concept is important for the development of welfare in a society. For young people, the period before permanent establishment in working life has become longer during the last two decades. Knowledge about attitudes towards work can help us to understand young people's transition to the labour market. Adolescents are the future workforce, so it seems especially important to notice their attitudes towards work, including attitudes towards the welfare system. The aim of this study was to describe and analyse upper secondary school students' work attitudes, and to explore factors related to these attitudes. METHODS: The sample consisted of 606 upper secondary school students. They all received a questionnaire including questions about quality of life (QOL), sense of coherence (SOC), subjective health and attitudes towards work. The response rate was 91%. A factor analysis established two dimensions of work attitudes. Multivariate analyses were carried out by means of logistic regression models. RESULTS: Work ethics (WE) and general work attitudes (GWA) were found to be two separate dimensions of attitudes towards work. Concerning WE the picture was similar regardless of gender or study programme. Males in theoretical programmes appeared to have more unfavourable GWA than others. Multivariate analyses revealed that good QOL, high SOC and good health were significantly related to positive WE, and high SOC was positively related to GWA. Being female was positively connected to WE and GWA, while studying on a practical programme was positively related to GWA only. Among those who received good parental support, GWA seemed more favourable. CONCLUSION: Assuming that attitudes towards work are important to the working line concept, this study points out positive factors of importance for the future welfare of the society. Individual factors such as female gender, good QOL, high SOC and good health as well as support from both parents, positive experience of school and work contacts related positively to attitudes towards work. Further planning and supportive work have to take these factors into account.

  • 144.
    Axelsson, Philippe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sånge, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vad kan sjuksköterskan göra för att underlätta för vuxna personer med stickrädsla?: en litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar att det finns olika sätt att underlätta för den stickrädda vuxna patienten. Det är möjligt genom att smärtlindra patienten, genom att miljön och den medicinska utrustningen är sådan att den kan minska stressen för den stickrädda vuxna patienten, samt genom kommunikation, där lyhördhet och respekt ingår, med patienten. Slutsats: Vårdpersonal som möter vuxna stickrädda patienter i samband med sticksessioner behöver ha kunskap om stickrädsla hos vuxna och redskap för att underlätta för dem och ge dem ett gott bemötande.

  • 145. Axelsson, Runo
    et al.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    Utveckling av en hälsofrämjande primärvård på Hisingen: uppföljning och utvärdering 2007-20082008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 146. Axelsson, Runo
    et al.
    Bihari Axelsson, Susanna
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    Utvärdering av DELTA‐samverkan ur Hisingsbornas perspektiv: Utvärderingsrapport2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Lund University.
    Forslind, Kristina
    Lund University.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Measuring person-centred care in nurse-led outpatient rheumatology clinics2018Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 16, nr 2, s. 296-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Measurement of person-centred care (PCC) outcomes is underdeveloped owing to the complexity of the concept and lack of conceptual clarity. A framework conceptualizing outpatient PCC in rheumatology nurse-led clinics has therefore been suggested and operationalized into the PCC instrument for outpatient care in rheumatology (PCCoc/rheum).

    OBJECTIVE: The aim of the present study was to test the extent to which the PCCoc/rheum represents the underpinning conceptual outpatient PCC framework, and to assess its measurement properties as applied in nurse-led outpatient rheumatology clinics.

    METHODS: The 24-item PCCoc/rheum was administered to 343 persons with rheumatoid arthritis from six nurse-led outpatient rheumatology clinics. Its measurement properties were tested by Rasch measurement theory.

    RESULTS: Ninety-two per cent of individuals (n = 316) answered the PCCoc/rheum. Items successfully operationalized a quantitative continuum from lower to higher degrees of perceived PCC. Model fit was generally good, including lack of differential item functioning (DIF), and the PCCoc/rheum was able to separate individuals with a reliability of 0.88. The four response categories worked as intended, with the exception of one item. Item ordering provided general empirical support of a priori expectations, with the exception of three items that were omitted owing to multidimensionality, dysfunctional response categories and unexpected ordering. The 21-item PCCoc/rheum showed good accordance with the conceptual framework, improved fit, functioning response categories and no DIF, and its reliability was 0.86.

    CONCLUSION: We found general support for the appropriateness of the PCCoc/rheum as an outcome measure of patient-perceived PCC in nurse-led outpatient rheumatology clinics. While in need of further testing, the 21-item PCCoc/rheum has the potential to evaluate outpatient PCC from a patient perspective.

  • 148.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Helsingborg Central Hospital.
    Forslind, Kristina
    Helsingborg Central Hospital.
    Samuelson, Karin
    Lund University.
    Svensson, Björn
    Lund University, Helsingborg.
    Fridlund, Bengt
    Jönköping University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Measuring person-centered care in nurse-led outpatient rheumatology clinics2018Ingår i: International Conference on Probabilistic Models for Measurement, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Person-centered care (PCC) is a key component to effective illness management and high-quality care but conceptually underdeveloped in outpatient care settings for long-term disorders such as rheumatoid arthritis (RA), and there is a lack of instruments measuring patient perceived PCC.

    AIM: To conceptualize and operationalize outpatient PCC as a basis for measuring patient-perceived PCC in nurse-led outpatient rheumatology clinics.

    DESIGN: A conceptual outpatient PCC framework was developed based on theory and patient experiences.The resulting framework was operationalizedinto items that were tested regarding their accordancewith the theoretical framework and their measurement properties according to Rasch measurement theory (RMT) using the RUMM2030 software. 

    RESULTS: The conceptual framework comprised five intermingled domains (personalization, shared decision-making, empowerment, communication, and social environment) that were operationalized into a 24-item PCC instrument for outpatient care in rheumatology (PCCoc/rheum). RMT analyses found items to successfully map out a quantitative continuum from lower to higher PCC levels, with generally acceptable model fit and a reliability of 0.88. Three items exhibiting multidimensionality, dysfunctional response categories, and/or unexpected hierarchical ordering were omitted. The revised PCCoc/rheum showed good accordance with the conceptual framework, improved fit, functioning response categories, and no DIF; reliability was 0.86.

    SUMMARY AND IMPLICATIONS: We found support for the PCCoc/rheum as a conceptually based outcome measure of patient perceived PCC. Results implied minor theoretical reconsiderations, and related scale revisions improved theoretical and clinical clarity. While in need of further testing, the PCCoc/rheum has great potential as a measure of outpatient PCC from a patient perspective.

  • 149.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Lund University & Helsingborg Hospital.
    Samuelson, Karin
    Lund University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Fridlund, Bengt
    Lund University & Jönköping University.
    Forslind, Kristina
    Helsingborg Hospital & Lund University.
    Svensson, Björn
    Lund University.
    Thomé, Bibbi
    Lund University.
    Living with persistent rheumatoid arthritis: a BARFOT study2016Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2646-2656Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVE: To describe and understand the meaning of living with persistent rheumatoid arthritis.

    BACKGROUND: A considerable number of patients with rheumatoid arthritis live with an ongoing active and symptomatic illness despite access to potent antirheumatic treatment. There is, however, a lack of knowledge about the meaning of living with this severe long-term illness, defined as persistent rheumatoid arthritis.

    DESIGN: A descriptive design based on a hermeneutic phenomenological method was used.

    METHODS: Ten adults with persistent rheumatoid arthritis and at least five years disease duration were interviewed. The interviews were analysed according to van Manen's method.

    RESULTS: Living with persistent rheumatoid arthritis revealed four overall themes: an existence dominated by painful symptoms and treatment, radical changes and limitations in one's life, a continual struggle to cope with one's life and to master the illness, and a dependency on those who are close by and the world around. The lifeworld was affected to a varying extent and in various ways by the illness but also by the dependence on its treatment and care that was not experienced as sufficiently meeting needs in terms of security, access to and coordination of care as well as team and rehabilitation services.

    CONCLUSIONS: Persistent rheumatoid arthritis and its treatment entail a radical effect on the person's life and quality of life. Current ordinary rheumatology care does not seem to meet the individual needs of the person with persistent rheumatoid arthritis in an optimal way.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A greater knowledge about and understanding of the person who lives with persistent rheumatoid arthritis is important for facilitating the development of care and the relief of suffering. A holistic alternative to conventional clinical practice, such as person-centred care, could be tested as an innovative model of care. Our findings might serve as material for educational and counselling purposes for healthcare professionals.

  • 150.
    Bala, Sidona-Valentina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Samuelson, Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Svensson, Björn
    Section of Rheumatology at the Institution of Clinical Science, Lund University.
    Fridlund, Bengt
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Hesselgard, Karin
    Corpporate office, Skåne Regional Council, Malmö.
    The experience of care at nurse-led rheumatology clinics2012Ingår i: Musculoskeletal Care, ISSN 1478-2189, E-ISSN 1557-0681, Vol. 10, nr 4, s. 202-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective To describe how people with rheumatoid arthritis (RA) experience the care provided by Swedish nurse-led rheumatology outpatient clinics. Methods Eighteen adult people with a diagnosis of RA who had had at least three documented contact sessions with a nurse-led clinic were interviewed. The interviews were analysed with qualitative content analysis. Results Care was expressed in three categories: social environment, professional approach and value-adding measures. A social environment including a warm encounter, a familial atmosphere and pleasant premises was desired and contributed to a positive experience of care. The nurses' professional approach was experienced as empathy, knowledge and skill, as well as support. The care was described as person centred and competent, as it was based on the individual's unique experience of his/her disease and needs. The nurses' specialist knowledge of rheumatology and rheumatology care was highly valued. The offered care represented added value for the participants, instilling security, trust, hope and confidence. It was perceived as facilitating daily life and creating positive emotions. The nurse-led clinics were reported to be easily accessible and provided continuity of the care. These features were presented as fundamental guarantees for health care safety. Conclusion The experiences emphasized the need for a holistic approach to care. In this process, the organization of care and the role and skills of the nurse should be focused on the individual's needs and perspectives. The social environment, professional approach and value-adding measures are particularly relevant for optimal care at nurse-led rheumatology outpatient clinics.

1234567 101 - 150 av 1738
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf