hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 511
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Clarén, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Svensson, Linnéa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kommunikationsstöd i förskola: Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolemiljö2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.

  • 102.
    Cronquist, Björn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Robotar utvecklar lärandet2018Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 43, nr 6, s. 26-26Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 103.
    Cronquist, Björn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Robotics and early-years stem education: botSTEM framework, toolkit, and implemented activities in Sweden2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    botSTEM is an ERASMUS+ project aiming to raise the utilisation of inquiry-based collaborative learning and robots-enhanced education. The project outputs are specifically aimed to provide in- and pre-service teachers in Childhood and Primary Education and children aged between 4 and 8, with research-based materials and best practices that use integrated Science Technology Engineering Mathematics (STEM) and robot-based approaches, including code-learning, for enhancing scientific literacy in young children. Initial results from the project in terms of a collection of good educational practices summarized in a freely downloadable Toolkit and results from a qualitative analysis of implemented activities during science teaching in Swedish preschools are presented here. The preliminary analysis of the implementations indicate that robots function as motivation factors in young children’s inquiry of science and engineering design technology, in both teacher and children initiated learning situations.

  • 104.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Action, personifiering och identitet: analys av framsidan i ett läromedel i svenska för gymnasiet2017Inngår i: Text och kontext: perspektiv på textanalys / [ed] Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 133-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 105.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ett annorlunda BRUS: ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse2010Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis discusses different challenges of mediating literature in textbooks. The study is based on a critical analysis of the textbook BRUS as well as other textbooks. BRUS displays evident and pas- tichelike influences from postmodern culture, features that are still unusual in textbooks. In my research therefore I ask: Which innovative as well as traditional features can be discerned in the BRUS material, and how can they be explained? Which notions of literature are represented by BRUS? What pedagogical challenges are expressed in BRUS? The result indicates several nontraditional features. For examplehow BRUS introduces literature to the reader through a postmodern discourse in which high culture and low culture are mixed. The selection of genres in BRUS contains a relatively high proportion of nonfiction literature, and literature that is considered as low culture. BRUS uses a significant large number of writing assignments which demand different creative performances. The purpose is presumably to engage the students in the process of constructing literary meaning by presenting contemporary literature that actually matters to young people. However, the intellectual operations lack analytical depth and are focused on describing contextual features which sometimes are tenuously connected to the literature. My conclusion is that BRUS initiates a variation of fruitful literary ideas in a pedagogical context. The problem is the lack of a critical filter and pedagogical metadiscussions in which BRUS for instance discusses what functions the study of literature might fill in today’s media landscape. In my opinion, such questions shouldbe in focus in a postmodern textbook.

  • 106.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Kreativa män och empatiska kvinnor: röster om författarskap i läromedel för gymnasieskolan2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att kvinnliga författare får mindre utrymme än män i läromedel i svenska är väl dokumenterat, men hur kvinnliga författare framställs jämfört med manliga författare vet vi betydligt mindre om. I den här studien, som är en del av min avhandling från 2015, undersöker jag hur en rad kvinnliga författarskap skildras, jämfört med de manliga, i ett urval av läromedel i svenska för gymnasieskolan.

    Studien har sin teoretiska och metodologiska hemvist inom kritisk diskursanalys (Fairclough 1992, 1995, 2010). Med begreppen intertextualitet och interdiskursivitet analyseras vilka röster (läromedelsförfattarens, författarens, andra inbjudna röster) som ges utrymme i läromedlen och hur rösterna ges utrymme, t.ex. genom direkt eller indirekt anföring. Jag redogör för hur rösterna är hierarkiserade – vilka som dominerar i talet om författarskapen och vilka som får mindre utrymme.  Vidare undersöks hur rösterna talar om författarskapet och hur röstbytena kan beskrivas.

    Resultatet visar att när manliga författarskap behandlas samspelar läromedelsförfattarens röst i regel med olika röster, t.ex. ansedda kritiker, vilket bidrar till en flerstämmig diskurs. Rösterna om de manliga författarna är ofta specialiserade, dvs. inriktade mot vetenskapliga begrepp där författarens konstnärliga betydelse lyfts fram. När de kvinnliga författarskapen diskuteras är diskursen snarare monofonisk, dvs. få röster förutom läromedelsförfattarens ges plats. Läromedelsförfattarens röst är mer evaluerande och fokuserar främst på de kvinnliga författarnas sociala och empatiska förmåga. Med studien vill jag också visa hur litteraturdidaktiskt inriktade problemställningar kan kombineras med språkvetenskaplig teori och metod. Denna typ av korsbefruktning är mycket ovanlig inom litteraturdidaktisk forskning varför studien kan ses som ett försök att förnya fältet såväl teoretiskt som metodologiskt.

  • 107.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Litteraturstudiets utmaningar2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 108.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Untitled2018Inngår i: IARTEM e-journal, ISSN 1837-2104, Vol. 10, nr 1-2, s. 2-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Voices of female and male authorship: legitimations and discourses in literature textbooks2018Inngår i: IARTEM e-journal, ISSN 1837-2104, ISSN 1837-2104, Vol. 10, nr 1-2, s. 5-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The literature textbook contains a range of voices (e.g. the textbook writer, the authors, experts etc.) who legitimize certain perspectives on the authorship (Dahl 2015). The aim of this paper is to discuss how voices are used and combined to legitimize female and male authorship in five literature textbooks for upper secondary schools in Sweden. The analysis is based on Theo van Leeuwen’s (2007) concept of legitimation, Bakhtin’s (1991) concept of voice and Norman Fairclough’s (1992) concept of intertextuality and interdiscursivity. Intertextuality focuses on how voices, i.e. explicit references, are used to authorize a specific perspective on the authorship. Interdiscursivity highlights texts as social practices constituted by combinations of voices, discourses and genres. My analysis of interdiscursivity examines how voices and discourses are articulated in the legitimation of the authorship and how it is realized linguistically. The result indicates differences in how male and female authorship are legitimized. Typical for the discourse of the male authorship is that the textbook writer’s voice interacts with the voices of the author and authorities in literature, shaping a homophonic discourse in which literary concepts and theory are predominant. The male authorship is legitimized as artistically significant in the history of literature. In comparison, the legitimization of the female authorship is characterized by a monophonic discourse with few references to authorities in literature. Interdiscursively, the voice of the textbook writer is more evaluative and authoritative, and the legitimations focus on the author’s social and empathetic ability. The result raises questions about the construction of male and female identities and didactic implications regarding language, identity and power in textbooks.

  • 110.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Voices of male and female authorship: legitimations and discourses in literature textbooks2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The literature textbook contains a range of voices (e.g. the textbook writer, theauthors, experts etc.) who legitimize certain perspectives on the authorship (Dahl 2015). The aim of this paper is to discuss how voices are used and combined to legitimize female and male authorship in five literature textbooks for upper secondary schools in Sweden.The analysis is based on Theo van Leeuwen’s (2007) concept of legitimation, Bakhtin’s (1991) concept of voice and Norman Fairclough’s (1992) concept of intertextuality and interdiscursivity. Intertextuality focuses on how voices, i.e. explicit references, are used to authorize a specific perspective on the authorship. Interdiscursivity highlights texts as social practices constituted by combinations of voices, discourses and genres. My analysis of interdiscursivity examines how voices and discourses are articulated in the legitimation of the authorship and how it is realized linguistically.The result indicates differences in how male and female authorship are legitimized. Typical for the discourse of the male authorship is that the textbook writer’s voice interacts with the voices of the author and authorities in literature, shaping a polyphonic discourse in which literary concepts and theory are predominant. The male authorship is legitimized as artistically significant in the history of literature. In comparison, the legitimization of the female authorship is characterized by a monophonic discourse with few references to authorities in literature. Interdiscursively, the voice of the textbook writer is more evaluative and the legitimations focus on the author’s social and empathetic ability. The result raises questions about the construction of male and female identities and didactic implications regarding language, identity and power in textbooks.

  • 111.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Voices of male and female authorship: legitimations and discourses in literature textbooks2018Inngår i: IARTEM e-journal, ISSN 1837-2104, Vol. 10, nr 1-2, s. 5-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The literature textbook contains a range of voices (e.g. the textbook writer, the authors, experts etc.) who legitimize certain perspectives on the authorship (Dahl 2015). The aim of this paper is to discuss how voices are used and combined to legitimize female and male authorship in five literature textbooks for upper secondary schools in Sweden. The analysis is based on Theo van Leeuwen's (2007) concept of legitimation, Bakhtin's (1991) concept of voice and Norman Fairclough's (1992) concept of intertextuality and interdiscursivity. Intertextuality focuses on how voices, i.e. explicit references, are used to authorize a specific perspective on the authorship. Interdiscursivity highlights texts as social practices constituted by combinations of voices, discourses and genres. My analysis of interdiscursivity examines how voices and discourses are articulated in the legitimation of the authorship and how it is realized linguistically. The result indicates differences in how male and female authorship are legitimized. Typical for the discourse of the male authorship is that the textbook writer's voice interacts with the voices of the author and authorities in literature, shaping a homophonic discourse in which literary concepts and theory are predominant. The male authorship is legitimized as artistically significant in the history of literature. In comparison, the legitimization of the female authorship is characterized by a monophonic discourse with few references to authorities in literature. Interdiscursively, the voice of the textbook writer is more evaluative and authoritative, and the legitimations focus on the author's social and empathetic ability. The result raises questions about the construction of male and female identities and didactic implications regarding language, identity and power in textbooks.

  • 112.
    Dahl, Christoffer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Why study literature?: legitimations in five literature textbook?2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Why study literature? Legitimations in five literature textbooks Research shows that interest in and reading of fiction has declined among young men in recent years in Sweden. Students also have difficulties understanding the dominant position of literature in school. Since literature has a key role in the curriculum, an important question is how today’s literature textbooks legitimize the study of literature. The purpose of this paper is to discuss the dominant legitimations of literature study in five literature textbooks for the upper secondary school in Sweden and how these legitimations are realized textually and visually. The presentation is based on my thesis (Dahl 2015). The theoretical framework is based upon social semiotics, multimodal discourse analysis (Kress & van Leeuwen 2006, Björkvall 2008) and the concept of legitimation (van Leeuwen 2007, Persson 2007) and voice (Fairclough 1992, 1995, Ledin 1999). The following questions are used to analyze legitimations in the material: 1) Are the legitimations strong or weak? Is there any strong, in the sense of profound all-embracing legitimation for literary study? 2) Are the legitimations explicit or implicit? 3) Are the legitimations positive or negative? Do the textbooks formulate positive or negative arguments in connection with the study of literary? 4) Is the study of literature oriented to the text itself or is it considered as a means to gain non-literary knowledge? 5) Are the legitimations formulated in individual or social terms? 6) What different types of substantial legitimations can be distinguished in textbooks (for example, aesthetic, ethical, existential, political)? The result indicates several similar legitimations: the study of literature is associated with personal growth, pleasure and how history affects the present. It also shows how visual resources as well as specific voices are used to underpin interpersonal relations in order to convey the legitimations. However the legitimations are realized differently in textbooks with different disposition. In predominantly chronologically organized textbooks the legitimations emphasize images depicting historical artifacts, the cultural value of the authorship and genre discussions. Thematically organized textbooks concentrate on legitimations concerning contemporary literature and images, identification and the interplay of the reader and the text. One conclusion is that albeit all textbooks in this research are intended for the theoretical programs at the upper secondary school the textbooks convey different discourses of literature and thus provide different conditions for the teaching of literature which raise the question of equivalence. A second conclusion is that the interplay between the textbook author and the reader is emphasized, although there is a lack of critical and analytical perspective. There are generally few references to contemporary theory, and male/female authorships are treated unequally. All in all the textbooks seem to be more concerned with convincing students, in text and images, to read literature than actually provide them with substantial analytical tools. References: Dahl, C. (2015). Litteraturstudiets legitimeringar: Analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan. Diss. Göteborgs universitet: Instituitonen för litteratur, idéhistoria och religion. Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press. Ledin, P. (1997). Intertextualiet, smärta och ett mångstämmigt apotek. In R. Andersson & P. Åström (Eds.), Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997 (pp. 63–86). Stockholm: Stockholms universitet. van Leeuwen, T. (2007). Legitimation in discourse and communication, Discourse & Communication, 1 (91), p. 91–112. Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur 2007.

  • 113.
    Dahl, Christoffer
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Nord, Andreas
    Göteborgs universitet.
    "Strindberg skriver för att slåss": bilden av ett författarskap i ett läromedel för gymnasiet2015Inngår i: Det skönlitterära språket: Tolv texter om stil / [ed] Carin Östman, Stockholm: Morfem , 2015, s. 139-161Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 114.
    Dahlgren, Carola
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Högläsning och språkutveckling: En studie om högläsning på förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare arbetar med högläsning i barngrupper avseende språkutveckling. Detta för att ta reda på hur förskollärarna kopplar högläsningen och boksamtalet till arbetet med barns språkutveckling. Detta är en kvalitativ intervjustudie om fyra förskollärares perspektiv angående detta. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En sökning har gjorts utifrån relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna språkutveckling, högläsning och boksamtal. Sammanfattningsvis så visar resultaten från informanterna att man i olika omfattning arbetar med högläsning och boksamtal. Förskollärarna i studien har insikt om att högläsning, boksamtal och språklekar som Bornholmsmodellen gynnar och utvecklar barnets språkutveckling.

  • 115.
    Dahlin, Jon-Erik
    et al.
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Persson, Torsten
    Philipson, Sten
    Strömstad Akademi.
    Ammenberg, Jonas
    Linköpings universitet.
    Baumann, Henrikke
    Chalmers.
    Tillman, Anne-Marie
    Chalmers.
    Hållbar utveckling, CSR och livscykelanalys: kurs 1TG2402016Bok (Annet vitenskapelig)
  • 116.
    Damerau, Elisabeth
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Särskolan - vara eller icke vara?: En komparativ studie om utbildning för elever med utvecklingsstörning i Sverige och Norge2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att personer med utvecklingsstörning ska ha rätt till utbildning är i dag en självklarhet i både Sverige och Norge. Så har det dock inte alltid varit. Personer med utvecklingsstörning har ansetts vara ”obildbara” och det dröjde till 1960-talet innan det infördes obligatorisk skolgång för personer med utvecklingsstörning i Sverige och Norge. Sverige är ett av få länder i världen som har en egen skolform för elever med utvecklingsstörning, nämligen särskolan. Både FN:s ”standardregler” samt Salamancadeklarationen, talar dock för att personer med utvecklingsstörning ska inkluderas i skolan. Syftet med denna studie är att belysa särskolans vara eller icke vara. Studien belyser hur utbildnigen för elever med utvecklingsstörning ser ut på två svenska och två norska skolor. Teorin som används för studien är variationsteorin, vilken har sitt ursprung från fenomenografin. Variationsteorin vill utveckla lärandet och är således en teoretisering av fenomenografin. Vidare används observation samt intervju som metod för studien. Vid de fyra skolorna där observationer och intervjuer är genomförda är utbildningen upplagd på olika sätt och studien fokuserar på huruvida eleverna blir inkluderade eller exkluderade i undervisningen. Studiens resultat visar att trots att skolor har valt att inkludera elever med utvecklingsstörning i ”vanliga” klasser så exkluderas elever p.g.a. otillräckliga anpassningar. Gällande vad som är den optimala skolgången för elever med utvecklingsstörning går åsikterna isär, av de intervjuade lärarna. Om det i framtiden ska vara möjligt att i Sverige enbart ha en skolform för alla  elever krävs det förändringar inom både grundskolan och grundsärskolan.

  • 117.
    Davidson, Per
    et al.
    Lund University.
    Carlsson, Ingegerd
    Lund University.
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Johansson, Mikael
    Lund University.
    A more generalized fear response after a daytime nap2018Inngår i: Neurobiology of Learning and Memory, ISSN 1074-7427, E-ISSN 1095-9564, Vol. 151, s. 18-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine how a daytime nap affected the consolidation of fear learning. Participants first underwent fear conditioning during which they were exposed to a large and a small circle. One of these was repeatedly paired with an electric shock (making it the CS+), whereas the other circle was never paired with the shock (the CS-). After a delay interval containing either a nap or wake, participants again viewed the CS+ and the CS- intermixed with eight novel circles that varied in size between the two stimuli seen before, as well as a blue triangle that served as a novel stimulus without prior fear relevance. We examined both fear retention (the difference between the CS+ and the CS-) as well as fear generalization (responses to the novel stimuli based on their similarity to the original CS+). Contrary to previous studies, results from the participants who acquired a differentiated fear response during the acquisition phase revealed that the wake group showed significantly larger skin conductance responses to the CS+ compared to the CS-, whereas no such difference was present in the sleep group. These results were not driven by differences in explicit memory or by differences in general reactivity. Analyzing responses to the novel stimuli revealed a tendency towards a more generalized response in the sleep group, with no differences between the CS+ and any other stimulus, whereas the wake group showed increased responses to the stimuli depending on their similarity to the original CS+. This effect was however only present when controlling for baseline differences in worry.

  • 118.
    Devlin, Yuka
    et al.
    England.
    Nicholl, G
    England.
    McRoberts, C
    England.
    Johnston, C
    England.
    Rosenqvist, Dahn
    Laqua Treatment AB, Sweden,.
    Svensson, Britt-Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Mårtensson, Lennart
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    On site landfill leachate treatment: investigations into economical and environmental sustainable systmes for Northern Ireland2017Inngår i: Ebook: Proceedings of 11th European Waste Water Management Conference, 2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper presents the potential for the Swedish Laqua system to be used as a sustainable method for on-site landfill leachate management in Northern Ireland, specifically the potential to use locally sourced filter materials from Northern Ireland as part of the filter system. Four carbon containing ashes and four types of peat were tested over a 24 hours period by a shaking test with untreated landfill leachate. Considering the results of this screening test, and the economical and sustainable supply of filter materials, one combination of ash and peat was selected to be column tested. Column testing with artificial leachate containing 7 organic pollutants (3 PAHs and 4 PCBs) and 9 inorganic pollutants showed that locally sourced filter materials effectively removed both organic and inorganic pollutants. A subsequent column test with landfill leachate for 13 weeks demonstrated it was feasible to apply the Laqua system with economical locally sourced filter materials.

  • 119.
    Diener, Josephine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Stilwell, Lina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Den fria lekens betydelse för socialt samspel: Pedagogens förhållningssätt och barnens delaktighet2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om den fria lekens betydelse för socialt samspel. Hur och på vilket sätt barnen och pedagogerna använder sig av socialt samspel i leken. Studien bygger på observationer av en barngrupp på en förskola, därefter har resultatet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen som har lyfts upp är socialt samspel, kommunikation och pedagogens förhållningssätt. Observationerna har använts som hjälp till att redovisa resultatet. Resultatet visar att pedagoger har en viktig uppgift att stötta barn som har svårt med det sociala samspelet och hjälpa dem in i leken och under pågående lek. Kommunikationen framträder också som en viktig del i det sociala samspelet då barnen övar på att turas om i leken genom att ta kontakt både verbalt och icke verbalt med varandra. En närvarande pedagog kan kommunicera med barnen så att alla som vill blir delaktiga.

  • 120.
    Donnrin, Madea Malwina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    The Relationship Between Stress Levels and Study Forms in University2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study examines how two common ways of studying, mandatory Group study and Individual study, affects students’ mental health. 45 Swedish University students were scouted on the web and linked to an online questionnaire where they rated themselves during two conditions: working in group projects and working individually. A Student's t-test showed a strong significant difference between stress levels during Group study and Individual study, with Group study generating higher levels of distress among the participants. These findings are relevant to the discourse of stress and stressors in the educational environment as well as in work settings.

  • 121.
    Edström, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Näslund, Regina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Glosor i rampljuset: en studie av ordinlärning i engelska via läromedel och Readers Theatre2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andraspråksinlärning förutsätter att elever lär sig nya ord och därmed förutsätter ett välfungerande minne och undervisningsmetoder som utnyttjar hur minnet lagrar och återkallar ord. I svenska grundskoloranvänds ofta den traditionella metoden, där elever får bekanta sig med nya ord och fraser (det vill säga glosor) genom att ta del av olika läromedelsbaserade texter och inspelningar i samband med en gloslista som ska instuderas till ett kommande glosförhör. I vår undersökninghar vi jämfört ordinlärning bland mellanstadieelever som har tagit del av den traditionella metoden kontraelever som har deltagit ien pedagogisk dramaaktivitet: Readers Theatre(lästeater). Vår undersökning var begränsad och dess validitet och reliabilitet kan ifrågasättas ur flera aspekter, men våra studieresultat stödjer premissen att elever som deltar i lästeater kan lära sig och minnas nya engelskglosor lika bra och även bättre än elever som lär sig dem genom traditionella undervisningsmetoder. Vår undersökningsresultatantyder att den traditionella metoden är bättre för att behärska stavning och översättning av några utvalda glosor, åtminstone kortsiktigt, medan lästeatermetoden gereleverna en bättre och mer minnesvärd uppfattning om glosornas betydelser och användning i kontext. Våra studieresultat pekar på att inga av metoderna ärfullständiga, då elevernas minne för orden och fraserna som de exponerades försämrades efter en vecka. Att kombinera metoderna skulle möjligtvis ha lett till mer avsiktlig repetition av orden och ännu bättre ordminne

  • 122.
    Edvardsson, Jenny
    et al.
    Wendesgymnasiet Kristianstad.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Digitalisering, literacy och multimodalitet2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

    Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

    För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1.

    Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

  • 123.
    Ekdal, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Giselsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Historiemedvetande: Broar måste slås; mellan nu, då och sedan2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte.

    Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta.

    Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien.

    Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer. 

    Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

  • 124.
    Eklund, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hedin, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Skolutvecklande specialpedagoger: en intervjustudie med specialpedagoger och rektorer2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to investigate which possibilities SENCos have to work with school development. By interviewing principals and sencos working in school we hope to get answer to this question. We also want to find out how SENCos may contribute to develop “a school for all” by implement the special educational perspective. The study is based on following questions; How do principals and SENCos define school development? Which function does the SENCo have in the school development work? Which possibilities does the SENCo have to work with school development whether he or she is a part of the management? How does the SENCo contribute with the special educational perspective in “a school for all”? Theoretical perspectives in the study are organization research and system theoretical perspective. The study is based on a qualitative method with semi structured interviews with principals and SENCos. The result has been interpreted by a hermeneutic theoretical approach. Our research may contribute to clarifying the complex role of the SENCo in school development questions. Both principals and SENCos discloses the definition of school development to be extensive and difficult to describe. The role SENCo may have in questions about school development is dependent of the principals leadership and wich background the SENCo have, it may also vary over time according to school needs. The result shows that it is not obvious that the SENCo participate in the management, but the conclusion is that when they do, their influence in school development questions appears to be more of a strategic role. The SENCos in this research do feel that they work with questions about school development unlike the saying of previous research. The important role of SENCos by giving all students the best presumptions is underlined by all of the interviewed principals. The study ends with a discussion where the result is problematized by earlier research and suggestions of further research is also given.  

  • 125.
    Eliasson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ljunggren, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att skapa förutsättningar för lärande-bärande broar mellan förskola och förskoleklass2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera?

     

    I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet?

     

    Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas.

     

    När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att

    överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten.

  • 126.
    Elmér, Maria
    et al.
    Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
    Larsson, Hans Albin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Demokratiutbildningen i lärarutbildningen: några jämförelser och tolkningar2006Inngår i: Journal of research in teacher education, nr 1, s. 59-109Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 127.
    Emanuelsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    D'Arcy, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Framgångssagor: berättelser om att lyckas i matematik2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras.

  • 128.
    Emig, Yvonne
    et al.
    Tyskland.
    Jørgensen, Øyvind
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Studying gay and straight males' implicit gender attitudes to understand previously found gender differences in implicit in-group bias2017Inngår i: Current Research in Social Psychology, ISSN 1088-7423, E-ISSN 1088-7423, Vol. 25, s. 45-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous research shows that men overall, in contrast to women, do not show a typical implicit in-group preference. One proposed explanation is greater interest in sex among males. If so, then gay males should show an implicit preference for males whereas straight males should prefer females. We tested this hypothesis using a modified version of the Brief Implicit Association Test on 38 gay and 65 straight males. The hypothesis was supported. As the majority of participants in previous studies on implicit gender attitudes are expected to be straight, this could contribute to the low implicit in-group bias among males.

  • 129.
    Engkvist, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Malmberg Sigfridsson, Jörgen
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Främjande eller åtgärdande?: en studie av kommunala dokument gällande elevers skolnärvaro.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

  • 130.
    Ericsson, Alexandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Nordgren, Erika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Teknikämnet ur lärares perspektiv: att nå en likvärdig utbildning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

  • 131.
    Eriksson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Palmquist, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Eleven, läraren och texten: hur fyra lärare upplever att de arbetar med djupläsning i skönlitteratur i årskurs 4–62019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att inom en hermeneutisk kunskapstradition, med hjälp av en kvalitativ metod och utifrån ett narrativt perspektiv samla in, presentera, beskriva och tolka ett begränsat urval självupplevda berättelser i vilka lärare i årskurs 4–6 talar om hur de arbetar med att stödja elevers djupläsning. I anslutning till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:

    • Hur upplever lärare att de arbetar med skönlitteratur för att för att stödja och utveckla elevers djupläsning?
    • Finns en överensstämmelse mellan detta arbete hos lärarna och en forskningsförankrad syn på hur elever utvecklar sin djupläsning i skönlitteratur?

     

    I studien undersöks lärares upplevelser av sitt arbete med att stödja och utveckla elevers djupläsning av skönlitteratur i årskurs 4–6 samt hur och i vilken grad detta arbete har anknytning till relevant forskning. Studien grundas på fyra verksamma lärares berättelser om läsundervisning. Den har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med standardiserade frågor.

     

    Lärarna är samstämmiga i fråga om vikten av att lära i ett sammanhang, och vad gäller samtalets betydelse för elevens läsförståelse. De har relativt god förankring i forskningen även om de inte nämner det explicit. Den forskare som framförallt nämns är Judith Langer som också betonar vikten av att samtala och reflektera över det lästa som en faktor för att nå djupläsning. Langer beskriver även ett sociokognitivt perspektiv på literacy och menar att lärandet bör ske i ett sammanhang som är begripligt för eleven.

     

    Lärarna i studien berättar om vikten av att lära i ett sammanhang för att lärandet ska bli begripligt för eleverna, vilket innebär att lärandet sker i en kontext som är relevant för dem. Arbete med djupläsning innebär att samtala om texten och att reflektera över det lästa, vilket kan ske både gemensamt och individuellt. Samtliga lärare berättar att högläsning är vanligt förekommande i det gemensamma arbetet kring djupläsning. I studien antyds möjligheten att lärares relativt goda kunskaper om djupläsning har haft en positiv inverkan på läsinlärningen generellt. Detta skulle kunna vara en fruktbar utgångspunkt för vidare studier.

  • 132.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Digital loggbok för reflektion och lärande under VFU2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under VFU-period i NT-kurs för blivande grundlärare 4-6 implementerar och utvärderar studenterna en av dem utvecklad undervisningssekvens. Projekt har undersökt hur studenterna under VFU interagerar med två kurslärare genom en digital loggbok. 

    Tio skriftliga loggböcker under genomförd VFU-period i grundskolan, årskurs 4, 5 eller 6 har samlats in. Studenterna var ombedda att dagligen ”skriva av sig” om sina erfarenheter. De fick instruktion att skriva fritt om sådant som kändes angeläget. Följande forskningsfrågor formulerades:

    1. Vad skriver studenter om då de får möjlighet att föra loggbok under sin VFU? 
    2. På vilka sätt har kurslärarnas feedback påverkat innehållet i loggböckerna?

    Sammanfattningar av analysresultat med fokus på NT-didaktik presenteras på konferensen.

  • 133.
    Eriksson, Moa
    et al.
    Nationellt Resurscentrum för Fysik.
    Linder, Cedric
    Uppsala University.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Towards understanding learning challenges involving sign conventions in introductory level kinematics2018Inngår i: Physics Education Research Conference Proceedings 2018 / [ed] A. Traxler, Y. Cao & S. Wolf, Washington, DC: the Physics Education Research Topical Group (PERTG) and the American Association of Physics Teachers (AAPT) , 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Coming to appropriately appreciate the meaning of algebraic signs is an important aspect in introductory

    kinematics. However, in this educational context, the “disciplinary relevant aspects” of algebraic signs across

    vector and scalar representations are extremely difficult to discern. Our study explores the “relevance

    structure” that one-dimensional kinematics problems evoked for introductory level university physics

    students across two very different educational systems which have, in PER terms, progressive teaching

    environments: Sweden (n=60) and South Africa (n=24). The outcomes of two previous PER studies are used

    to provide the analytic basis for formulating categories of relevance structure. Aspects of a contemporary

    PER-developed social semiotics perspective (referred to here in terms of communication practices) are used

    to discuss implications for teaching in the given educational context of introductory kinematics.

  • 134.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Disciplinary discernment: Reading the sky in astronomy education2019Inngår i: Physical Review Special Topics : Physics Education Research, ISSN 1554-9178, E-ISSN 1554-9178, Vol. 15, nr 1, s. Disciplinary discernment: Reading the sky in astronomy education-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This theoretical paper introduces a new way to view and characterize learning astronomy. It describes a framework, based on results from empirical data, analyzed through standard qualitative research method- ology, in which a theoretical model for a vital competency of learning astronomy is proposed: reading the sky, a broad description under with various skills and competencies are included. This model takes into account not only disciplinary knowledge but also disciplinary discernment and extrapolating three dimensionality. Together, these constitute the foundation for the competency referred to as reading the sky. In this paper, these competencies are described and discussed and merged to form a new framework vital for learning astronomy to better match the challenges students face when entering the discipline of astronomy.

  • 135.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Disciplinärt urskiljande av representationer i matematik: vad ser studenterna och vad ser de inte?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig matematik innebär att lära sig "läsa" och "skriva" alla de semiotiska resurser som används för att kommunicera ämnet. Med erfarenheter från andra discipliner, så som astronomi och fysik, vet man att det är svårt för studenter att urskilja disciplinära affordanser av semiotiska resurser och därmed lära sig ämnet och bli en del av disciplinen. Preliminära resultat visar på att detta också gäller för urskiljandet av matematiska semiotiska resurser av olika typ. Den teoretiska utgångspunkten för analys av dessa resurser är en generell hierarki som beskriver olika grader av disciplinärt urskiljande: "The anatomy of disciplinary discernment" (Eriksson et al., 2014). Vi kommer att visa och diskutera ett antal exempel hämtade från funktioner och integraler, där disciplinära affordanser identifieras, både synliga och implicita ("appresented"), av olika komplexitetsgrad och dimensionalitet. Med dessa exempel som utgångspunkt diskuteras möjliga strategier för undervisning och lärande.

  • 136.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Pendrill, Anne-Marie
    Lund University.
    Up and down, light and heavy, fast and slow: but where?2019Inngår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 54, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Vertical amusement rides let your body experience the tickling sensation of feeling light, but also feeling much heavier than as usual, due to velocity changes as you move up and down. Family rides offer different possibilities to visualize the forces that are experienced by your accelerating body. This paper presents a number of different ways to view and experience the motion in a small vertical amusement ride. A smartphone includes an accelerometer that can provide a graph of the forces acting during the ride. A movie from the smartphone camera lets students recall the motion which can then be analysed in more detail. The complementary representations may help students develop a deeper understanding of the relation between force and motion. The affordances of these different semiotic resources are analysed in some detail. In addition, we discuss responses from a number of students to questions about where you feel light and where you feel heavy. We find that the experience of the body is an underused resource in physics teaching.

  • 137.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Pendrill, Ann-Marie
    Nationellt resurscentrum för fysik.
    Up and down, light and heavy, fast and slow: but where?2019Inngår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 54, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Vertical amusement rides let your body experience the tickling sensation of feeling light, but also feeling much heavier than as usual, due to velocity changes as you move up and down. Family rides offer different possibilities to visualize the forces that are experienced by your accelerating body. This paper presents a number of different ways to view and experience the motion in a small vertical amusement ride. A smartphone includes an accelerometer that can provide a graph of the forces acting during the ride. A movie from the smartphone camera lets students recall the motion which can then be analysed in more detail. The complementary representations may help students develop a deeper understanding of the relation between force and motion. The affordances of these different semiotic resources are analysed in some detail. In addition, we discuss responses from a number of students to questions about where you feel light and where you feel heavy. We find that the experience of the body is an underused resource in physics teaching.

  • 138.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Steffen, Wolfgang
    UNAM.
    Extrapolation of 3D and its importance for teaching and learning physics and astronomy: an example from astrophysics2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Learning astronomy at higher level can be both exciting and challenging. Entering the discipline of astronomy involves learning the way that astronomers communicate knowledge, using a multitude of disciplinary specific semiotic recourses to understand the multidimensional universe. A new-to-the-discipline student will need to learn to “read” and “write” all these resources in her endeavour to learn astronomy and become part of the discipline. In this paper, we present a study where university students and professors are presented by different 2D and pseudo-3D resources—representations of astronomical objects—and asked about how these objects may look in 3D, i.e. we ask them to extrapolate three-dimensionality from 2D inputs. These inputs are 2D pictorial representation and world-class 3D rotating volumetric models presented on flat screens. Data were collected using a web-based questionnaire from 53 participants in four different countries. From the results, we find that all participants struggle to find cues for depth perception in the 2D pictorial representations. As could be expected, the student participants were much worse in doing so than the astronomers, but with one exception: students used the offered motion parallax as their main cue when this was available. The astronomers used many cues in their struggle to perceive depth but surprisingly did not use the presented parallax motion to a large extent. We interpret this as follows: for the students, they lack the knowledge to use disciplinary cues and used the only cue that they know from experience, namely, parallax motion. For the astronomers, they used a multitude of disciplinary cues based on their extensive disciplinary knowledge, and did not find the new cue, motion parallax, as useful as the ones that they were used to use. In this paper, we present and discuss these results and its implication for teaching astronomy.

  • 139.
    Erlandsson, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hällsén, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digitala verktyg i svenskundervisningen: Möjligheter och begränsningar ur ett lärarperspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete undersöks hur pedagoger i grundskolans tidigare år talar om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i svenskundervisningen. Med bakgrund i tidigare forskning har vi valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till användandet av digitala verktyg i ämnet. Syftet har varit att få förståelse och ökade insikter om vad som är avgörande för användandet. För att göra studien möjlig har vi valt att utgå från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade fokusgrupper. Vi samlade in material från två fokusgrupper inom samma kommun, med sammanlagt åtta lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Utifrån en innehållsanalys har vi tematiserat och kategoriserat materialet för att finna mönster i hur pedagoger talar om våra frågeställningar. I efterföljande diskussion har vi utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv dragit slutsatser. Resultatet visar att lärares enskilda intresse och kunskap är avgörande för hur digitala verktyg används i undervisningen. Deras förhållningssätt är därmed viktigt att belysa. Till fortsatta studier skulle det vara intressant att undersöka hur lärares förhållningssätt skiljer sig åt i olika kommuner.

  • 140.
    Ewerman, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Specialpedagogens förebyggande arbete - hinder och möjligheter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa specialpedagogers arbete i praktiken, med fokus på det förebyggande uppdraget. Vidare syftar studien till att synliggöra vad som kan påverka specialpedagogers möjligheter att bedriva och nå framgång i det förebyggande arbetet. För att nå syftet har fyra specialpedagoger, vars skolor har ett fungerande förebyggande arbete enligt Skolinspektionen, skrivit dagbok om sina arbetsuppgifter och blivit intervjuade.

    Tidigare forskning har visat att specialpedagogen ska och vill arbeta främst förebyggande men lägger mest tid på åtgärdande insatser. Däremot tyder forskningen på att det är på väg att vända och att specialpedagogers arbete blir mer och mer förebyggande. För att nå ett förebyggande arbetssätt behöver specialpedagogerna mandat från både ledning och pedagoger samtidigt behövs ett kontinuerligt och systematiskt arbete.

    Resultatet av studien visar att det förebyggande arbetet får ta ett stort utrymme av respondenternas specialpedagogiska arbete. Möjligheten att genomföra ett förebyggande arbete påverkas av rektors organisation, möjligheten till samverkan och tid för reflektion, enligt respondenterna. En framgångsfaktor i det förebyggande arbetet är ett välfungerande systematiskt elevhälsoarbete vilket frigör tid åt förebyggande arbete.

  • 141.
    Faraon, Montathar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för design. Södertörns högskola.
    Cronquist, Björn
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Kaipainen, Mauri
    Södertörns högskola.
    Social media affordances in net-based higher education2011Inngår i: Proceedings of the IADIS International Conference on International Higher Education (IHE 2011), 2011, s. 11-37Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores the attitudes, conceptions and use of social media in net-based higher education. By using statistical and content analysis of data generated by two surveys directed to students (n = 109) and teachers (n = 77) involved in net-based higher education, we explore how social media influence the design of learning context in net-based higher education courses. By applying the affordance theory, we describe actual as well as preferred use of social media from an educational, social, and technical perspectives. The results showed that the potential use of social media have not yet been fully found in the context of net-based higher education. However, the perceived benefit of using social media differs in relation to educational topics. The potential use of social media in net-based higher education courses is discussed.

  • 142. Fich, Lars B.
    et al.
    Gimmler, Antje
    Petrini, Laura
    Jelic, Andrea
    Djebbara, Zakaria
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    CAN THE DESIGN OF SPACES INFLUENCE THE PHYSIOLOGICAL REACTION TO PAIN – AND WHAT CAN ACTUALLY BE DONE THROUGH DESIGN2018Inngår i: ANFA: ACADEMY OF NEUROSCIENCE FOR ARCHITECTURESHARED BEHAVIORAL OUTCOMESSEPTEMBER 20-22, 2018 SALK INSTITUTELa Jolla, California, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 143. Fich, Lars
    et al.
    Wallergård, Mattias
    Hansen, Åse Marie
    Jönsson, Peter
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Stress hormones mediated by the built environment: a possibility to influence the progress of Alzheimer's disease?2017Inngår i: ARCH17 3RD INTERNATIONAL CONFERENCE ON ARCHITECTURE, RESEARCH, CARE AND HEALTH CONFERENCE PROCEEDINGS / [ed] Nanet Mathiasen & Anne Kathrine Frandsen, Copenhagen: Polyteknisk Boghandel og Forlag, 2017, s. 150-162Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 144.
    Finné Persson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Det är svårt att se den egna kompetensen”: e studie om hur en grupp lärarstudenter resonerar om relationskompetens med stöd av digital video2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study, which is part of a research project called LÄRK at the University of Kristianstad, is to further examine how a group of pre-service teachers reason about relational competence, as well as examining their opinions regarding the importance of relational competence in the teaching profession. Furthermore, the study aims to investigate whether the project has had some kind of long term impact on the students’ ideas with regards to their way of reasoning about their pedagogical practice in stimulated recall interviews and how their understanding of their own relational competence may have been influenced by the process. The results show that the students have the conviction that relational competence is of great importance to the teaching profession and that good relationships based on trust and confidence are fundamental to learning. The results that have emerged also indicate that the students developed increased knowledge of relational competence and what distinguishes a teacher with relational competence. It is suggested that the students find it easier to apply a more general theoretical understanding of relational competence rather than engaging in a self-reflective analysis of their behavior in the recorded film sequences from VFU. It is likely that the project’s three educational sessions did not generate sufficient progression for students to develop a glimpse of the competencies that underlie the definition of relational competence. Although such an assumption supports the idea that relational competence should be initiated in an early stage in teacher education, the result indicates that more research is needed on the competence and how it should be implemented in teacher education.

  • 145.
    Fors, Therése
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Jönsson, Therése
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Är ute lika bra som inne?: om utevistelsen på förskolor2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

  • 146.
    Forsberg, Erik
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Nilsson, Artur
    Lund University.
    Jørgensen, Øyvind
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för psykologi.
    Moral dichotomization at the heart of prejudice: the role of moral foundations and intolerance of ambiguity in generalized prejudice2018Inngår i: Social Psychological and Personality Science, ISSN 1948-5506Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study confronted the classical idea that generalized prejudice is rooted in a cognitive tendency to sort reality into rigid and simple categories with the more recent idea that prejudice is shaped by moral intuitions. In a diverse Swedish sample (N = 430), moral absolutism was more strongly associated with generalized prejudice against derogated and dissident (but not dangerous) groups than were other aspects of intolerance of ambiguity. But there was little direct association between any aspect of intolerance of ambiguity and generalized prejudice once indirect relations through binding moral intuitions (which elevated prejudice) and individualizing moral intuitions (which decreased prejudice) had been taken into account. These findings suggest that intolerance of ambiguity is associated with generalized prejudice mainly insofar as it leads to a distinctly moral dichotomization of persons into categories such as insiders and outsiders, law-abiding citizens and deviants, and the righteous and the impure.

  • 147.
    Forsberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Elevassistentrollen i gymnasiesärskolan2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att bidra med kunskap om elevassistenternas uppdrag inom särskolan, genom att lyssna till, jämföra och analysera speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenters utsagor kring undervisningen inom gymnasiesärskolan. Drivkraften bakom studiens inriktning utgår från forskarens upplevelser inom såväl lärar-, som elevassistentrollen. Elevassistentrollen är komplex, men samtidigt viktig. Forskaren var nyfiken på hur samarbetet mellan professionerna såg ut i gymnasiesärskolan. Arbetet har utgått från tidigare nationell och internationell forskning kring bland annat elevassistenters roll, utbildning och funktion i undervisningen. Studien utgick från kvalitativa metoder, där forskaren genom kvalitativa forskningsintervjuer sökte olika aspekter av informanternas bild av omgivningen kring elevassistenters uppdrag, vad elevassistenter bidrog med till undervisningen samt hur samarbetet mellan speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenter ser ut. Det teoretiska ramverk som studiens resultat har tolkats utifrån är Säljös (2016) beskrivning av sociokulturellt perspektiv, med betoning på begreppen

    mediering och situerat. Resultatet av studien visade att uppdraget för elevassistenter var mångfacetterat och handlade om både omsorgsuppgifter och pedagogiska uppgifter. Resultatet visade även att elevassistenten bidrog med teckenstöd, förflyttningar mellan aktiviteter och genom att stötta eleverna vid pedagogiska uppgifter. Även samarbetets förutsättningar belystes i resultatet och det beskrivs att god personkemi professionerna emellan var avhängigt för att samarbete skulle fungera optimalt. Resultatet påvisade också att det skilde sig markant åt mellan elevassistenter och speciallärare vad gällde uppskattning av kollegor. Samtliga speciallärare kände uppskattning i någon utsträckning, medan ingen av elevassistenterna upplevde uppskattning på sin arbetsplats. Resultatet från studien beräknas inte bidra med generell kunskap eller allmänglitliga slutsatser, men kan ge en fingervisning kring hur det kan se ut i gymnasiesärskolan.

  • 148.
    Fransman, Heléna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    - Jag vet inte, jag bara ser!: En fallstudie med ett yngre särskilt begåvat barn inom matematik, med fokus på att utveckla problemlösningsförmågan.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to support a younger mathematically gifted student to develop his problem solving ability in mathematics. The study was based on a micro-ethnographic study through participatory observations, where the analysis was based on Krutetskii's eight mathematical abilities. The result of the analysis shows that even younger, especially talented students in mathematics demonstrate Krutetskii's thoughts on mathematical abilities. The specific child in the study shows that there are several mathematical abilities within him. The problem is that the child does not get enough management and stimulation to develop his or her abilities. The child in the study needs adequate support to be able to reach full potential. Problem solving has been the focus of our meetings in order to develop the ability to motivate mathematical problems. The study has focused on two different types of problems, both closed and open issues. The result of the analysis also shows that the special education teacher needs to guide teachers in rich mathematical problems and treatment for particularly talented students in mathematics.

  • 149.
    Fredriksson, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Självbedrägeri på sociala medier: narcissistiska personlighetsdrag, uppmärksamhetssökande, generell självkänsla och socialt självbedrägeri på Facebook2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna undersökning med (N=255) deltagare undersöktes sambanden mellan strategier för socialt självbedrägeri, narcissistiska personlighetsdrag, uppmärksamhetssökande samt personers subjektiva uppfattning av generell självkänsla på plattformen Facebook. Vidare undersöktes dessa aspekters samband med mängd tid spenderad på Facebook samt antal vänner på Facebook. Ett mätinstrument konstruerades för att fånga två huvuddimensioner för socialt självbedrägeri, situating och persuasive enligt Roy Dings (2017) teori. En exploratorisk faktoranalys resulterade i endast en dimension och tre multipla regressionsanalyser visade att de tre aspekterna predicerade användandet av strategier för socialt självbedrägeri där narcissistiska personlighetsdrag var starkast kopplat. Låg självkänsla var kopplat till att personer spenderade mer tid på Facebook och narcissism till att ha ett större antal vänner på Facebook. Det visade sig även att personer oavsett ålder använde sig av strategier för socialt självbedrägeri på Facebook i ungefär samma utsträckning. Avslutningsvis diskuteras begränsningar och uppslag för framtida forskning.

  • 150.
    Freij, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    “For Benjamin it’s all natural. But never really for me": metanostalgia in Lars Gustafsson’s “Austin, Texas”2018Inngår i: Once upon a time:: nostalgic narratives in transition / [ed] Niklas Salmose & Eric Sandberg, Växjö: Trolltrumma Academia/Linnaeus University Press , 2018, s. 68-81Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
1234567 101 - 150 of 511
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf