hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 456
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Recent developments in educational research in several european countries: recent developments in educational research in Sweden2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 102.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Research methodologies in higher education: research methodologies in higher education critically mapped2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 103.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    The provision of information about educational research in selected European countries: educational research, databases and Open Access2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 104.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Till frågor om litteratur i grundutbildningen: ett internt arbets- och diskussionsmaterial1983Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 105.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Understanding research based education: towards an integrated interdisciplinary interpreting and extended evaluative quality factors2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 106.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Utbildningsvetenskapliga engelskspråkliga tidskrifter 1991 - 20062006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 107.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Utvärdering av försöksverksamhet beträffande gymnasieskolans kliniklärarorganisation vid vårdskolan i Hässleholm och vårdskolan i Ängelholm: Rapport på uppdrag av Utbildnings- och Kulturnämndens kansli, Kristianstad.1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 108.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Utvärdering av pedagogisk administrativ kurs i barnpedagogisk utbildning1979Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 109.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What it takes to keep children in school: a research review2015Inngår i: Educational review (Birmingham), ISSN 0013-1911, E-ISSN 1465-3397, Vol. 67, nr 4, s. 459-482Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Unauthorized absence from school, commonly labelled truancy, absenteeism, and dropout, is a problem that has been increasingly noted in recent years by the National Agency for Education, county councils, communities, and media in Sweden. It is also a prioritized issue in Europe and worldwide. Many students leave school without credentials or a compulsory-school leaving certificate; this is believed to have consequences for the individual as well as for society. Elementary education is regarded of importance for the welfare of the individual, his or her future, potential employment opportunities, and as a measure against criminality, drug misuse, and social exclusion. From a societal perspective, elementary education is perceived to be crucial for future work and development in society, as well as a prerequisite for democracy. What encourages school attendance and prevents unauthorized school absence? This article presents a review of the results and recommendations of 155 research reports focusing on absence prevention and school attendance. The review points to the need for an outspoken and elaborate shift in perspective from a focus on individual characteristics and individually related factors to the responsibility of the school and the community. Forces that draw students to school are a feeling of school success reached by strengthening core competencies, the possibility of bonding with adults, and a school climate that students deem positive.

  • 110.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nadarevic, Sanela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet, Växjö.
    International research articles as used and misused quality indicators in higher education2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 111.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nadarevic, Sanela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Mångkulturalism i lärarutbildning: hur förbereder samhället sina blivande lärare?2010Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 4, s. 257-276Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

     

    Granskar man lärarutbildningen i Sverige när det gäller mångkul-turalism, kan man notera betydande brister vad gäller kursplaner och formulerade mål. Lärarutbildningen tycks enligt ett större antal undersökningar inte heller förbereda framtida lärare när det gäller att undervisa i ett samhälle präglat av mångfald. I ett samhälle som konstant förändras och diversifieras måste emellertid varje lärare vara utrustad med en pluralistisk grundsyn, kunskap och kompetens att möta demokratiska värderingar. Ett bidrag till utvecklingen av deliberativ kommu-nikation i lärarutbildningen skulle kunna vara en allmänt spridd medvetenhet om möjligheterna att greppa områdets komplexitet. Mot denna bakgrund och i pragmatisk anda frågade vi oss: Hur och i vilken utsträckning bearbetas mångkulturalism i lärarutbildningarna? Vilka frågor reses och diskuteras? Vilka perspektiv kommuniceras? Föreskriven litteratur i två olika lärarutbildningar, en erkänd för att integrera mångkulturalism och en som troligtvis inte behandlar området i sin utbildning, har granskats i denna studie. Undersökningen syftar till att få en bild av vilka diskurser eller perspektiv avseende mångkulturalism, som tas upp i svensk lärarutbildning. En kritisk analys och diskussion relateras till internationell forskning på området. I artikeln skrivs möjligheter fram till hur övergripande globala synsätt och konfronterande kritiska perspektiv kan lyftas i lärarutbildning.

    Sedan länge

  • 112.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nordin, Andreas
    What about gender in research on adult education and lifelong learning?2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 113.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Seebas, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, Biblioteket.
    Kursdeltagares reflektioner i anslutning till undervisning för ökad informationskompetens: "Som att gå i en djungel bakom en vägvisare som hugger fram en stig med en machete"2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 114.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Seebass, Gunhild
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Utveckling av informationskompetens vid den beteendevetenskapliga institutionen.: En idéskiss förankrad i ledningsgruppen den 7 juni 2005.2005Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 115. Eriksson Lindstrand, Anna
    et al.
    Hansson, Lina
    Olsson, Rebecka
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Playful learning about light and shadow: a learning study project in early childhood education2016Inngår i: Creative Education, ISSN 2151-4755, E-ISSN 2151-4771, Vol. 7, nr 2, s. 333-348Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the project was to explore how a learning study (LS) based on variation theory could support the development of playful physics learning in early childhood education. The study explored what patterns of variation used during a three-cycle LS challenged and developed children’s ways of discerning why a shadow occurred. The empirical material comprised a screening (n = 7), three video-documented interventions, and 78 individual pre- and post-test interviews (n = 39) at 4 - 5 years old. Three somewhat different patterns of variation were implemented within a playful frame in the three groups. The results indicate low and non/significant improvements in cycle A, somewhat higher and significant improvements in cycle B, and substantially higher and significant improvements in cycle C. The study indicates a promising ability to combine a playful approach with the variation theory perspective to stimulate children’s understanding of a quite advanced scientific phenomenon. The careful process of identifying potential critical aspects, the awareness of the relationship between the whole and its parts, and the concretization of simultaneity are discussed as key aspects of these findings.

  • 116.
    Freij, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Pedagogisk karriärstege vid Högskolan Kristianstad: några reflektioner från beredningsgruppens arbete2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Friberg, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Bengtsson, Ingmarie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The importance of consensus among teachers2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 118.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Children’s collaborative learning of evaporation scaffolded by iPads2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. iPads, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The importance of this is associated with the “west world” problem of current educational systems to respond to the needs of modern youth. Educational systems are currently in need of reform (Fullan, 2007, Thulin, 2011; Tytler, 2007). Research on the potential of web-based technologies to support collaborative inquiry-based science learning in schools, with a special interest in inquiry-based science learning is here continued by investigating the role of time-lapse and stop-motion animations in developing children’s understanding of science phenomena. We report on a study of groups of children working with evaporation. A video-based qualitative analysis of the communication in the pre-school groups has given rise to a number of categories used to distinguish and identify variations of children’s expressed experiences in discussions during group work in different contexts. An enhanced and focused reasoning about the natural science phenomenon in group discussions where the iPad is involved and used for stimulated recall is reported. Furthermore, it is shown that children communicate extensively about practical issues and problem solving, in stop-motion producing contexts, but less about the science phenomenon. However, when the children participate in real-time experimentation, the communication focuses more around the phenomenon itself and less about practical issues. Hence, again establishing the importance of real-time experimentation for children’s science learning. The analysis of the empirical data from the first phase of the project is on going and will be completed during the first months of 2015.  The final results will be presented at the conference.

  • 119.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science in early childhood education: children and tablets2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research aims

    To extend current understanding of how emerging technologies, i.e tablets, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena.

    Relationship to previous research works

    We continue our study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science

    learning in preschools. We investigate the role of Timelapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning during work with light and shadow. The teaching attempts to synthesise the two domains defined by Eshach (2006) for children´s science learning: content and

    investigations.

    Theoretical and conceptual framework

    The theoretical framework is primarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy. (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).

    Paradigm, methodology and methods

    Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to bridge the worlds of academia with the realities of educational practice, to foster viable practices. A mixed-methods approach, including video and qualitative and quantitative data measures is used.

    Ethical Considerations

    The research will adhere to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants and children’s caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation.

    Main finding or discussion

    In this paper we report on an on-going project where children investigate light and shadow by constructing, discussing, formulating and using explanatory models during work with time-lapse and Slowmations. (Fridberg et al. 2016).

    Implications, practice or policy

    The potential of teachers, students and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by ubiquitous technologies in pre-school will be discussed. Slowmation production focus explanatory models of science experiences and elicits critical aspects of the learning object.

  • 120.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: children’s collaborative learning scaffolded by iPads2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To extend current understanding of how emerging technologies, i.e. iPads, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena. Research on the potential of web-based technologies to support collaborative inquiry-based science learning in schools (Redfors et al. 2013) is continued by investigating the role of stop-motion animations (Fleer, 2013, Hoban, 2007) in developing children’s understanding of science phenomena, by synthesising the two domains defined by Eshach (2006) for kids’ science learning, content and investigations. The theoretical framework is primarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to bridge the worlds of academia and theory with the realities, complexities, and constraints of educational practice, and foster viable practices. A mixed-methods approach, including video and qualitative and quantitative data measures is used. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants and children’s caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation. In this paper we report on the first phase of the project where videos of children’s work with constructing and discussing time-lapse and stop motion sequences of science phenomena have been analysed within our theoretical framework. Stop-motion animations (Fleer 2013) help children, teachers and students to more consciously consider concepts. We see a great potential in work where teachers, students and researchers jointly develop, enact and evaluate learning processes supported by ubiquitous technologies in pre-school.

  • 121.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children's collaborative science learning scaffolded by tablets2017Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 48, nr 5, s. 1007-1026Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. tablets, can be used in preschools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The potential of tablets to support collaborative inquiry-based science learning and reflective thinking in preschool is investigated through the analysis of teacher-led activities on science, including children making timelapse photography and Slowmation movies. A qualitative analysis of verbal communication during different learning contexts gives rise to a number of categories that distinguish and identify different themes of the discussion. In this study, groups of children work with phase changes of water. We report enhanced and focused reasoning about this science phenomenon in situations where timelapse movies are used to stimulate recall. Furthermore, we show that children communicate in a more advanced manner about the phenomenon, and they focus more readily on problem solving when active in experimentation or Slowmation producing contexts.

  • 122.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 123.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Chemistry and physics in preschool –: teaching and learning through socio-scientific issues2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 124.
    Garkusha, Natalya S.
    et al.
    Belgorod Institute of Education Development, Belgorod, Russia.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ПРИРОДА КАК РЕСУРС ОБРАЗОВАНИЯ СОВРЕМЕННЫХ ШКОЛЬНИКОВ: ШВЕДСКИЙ ОПЫТ2013Inngår i: Fundamental Research, ISSN 1812-7339, nr 10, s. 2954-2958Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present article gives an analysis of researches of scientists from different countries over schoolchildrens education arrangement in nature environment. Outdoor education is considered as an educational process and technique that includes ecological education, carrying out open air events, personal and social development, human’s health care, developing sustainable environment. It was revealed that outdoor education promotes good progress in studies; social, emotional and personal development; young generation’s health preservation and improvement. The outdoor education is of particular interest from the viewpoint of possibility of its organisation in Russian schools with the purpose of activation of learning and cognitive activity, developing self-sufficiency in studies, promoting successful socialization and schoolchildren’s value attitude education to the health and environment.

  • 125.
    Green, Jenny
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Formative mathematics assessment in upper secondary school2014Inngår i: Proceedings of the 38 th Conference of the International Group for the Psychology of           Mathematics Education in Vancouver, Canada 2014 / [ed] P. Liljedahl, C Nicol, S. Oesterle & D. Allan, 2014, Vol. 6, s. 312-312Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 126.
    Grundén, Ingrid
    et al.
    Göteborg University.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Making sense of the body: physiotherapists' way of talking about body and learning2000Inngår i: Qualitative research methods in the service of health / [ed] Fridlund, Bengt; Hildingh, Cathrine, Lund: Studentlitteratur, 2000, s. 116-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 127.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Different ways of handling learning objects in science when pre-school children and their teachers are visiting nature2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about pre-school teachers´ qualitative different ways of handling a learning object in science when children 4-5 years old are visiting nature. Learning is here seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way and it takes place everywhere. It can be both planned and unplanned.The framework used, variation theory, states for learning to occur, critical aspects of the learning object have to be simultaneously discerned and focused on. The learning object is seen as a capability and it can be defined by its critical features. When playing and interacting with others, a space of variation is constituted that decides what is possible to learn concerning a delimited learning object. When teachers make differences in the children’s´ earlier experiences visible it may contribute to, critical aspects that the learner has not been previously able to discern becomes visible. The data is collected by video observations (20 hours). A group of children and their teachers were videotaped during their stay in nature (a total of 9 days). The research builds on ordinary preschool activities and is not an experiment designed by the researcher. A qualitative analysis seeks to discern how teachers can maintain children’s interest of the phenomena and contribute to develop the children´s knowledge. All parents were informed and had to give their written permission for the children to take part in the research. Every time when starting the video recording the children were asked if it was OK to observe them and they were informed it was freely for them to stop the recording whenever they wanted. The teachers were informed they also had permission to stop the observation whenever they wanted. All participants were guaranteed preservation of anonymity. Three qualitatively different ways of dealing with a learning object is found. In the presentation possible reasons for the teachers´ different ways of handling the learning object will be discussed. Implication for practice is to show the teacher´s role in children’s learning of science. The curriculum points out science learning as an important question for pre-school teacher to handle, but teachers often lack a strategy for this mission.

     

  • 128.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Dilemman i praxisnära forskning2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 129.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Learning in pre-school – building on variation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe qualitatively different ways in which teachers offer children (aged 4-5) to learn about phenomena in nature when visiting nature. The empirical data consist of video observations of children and teachers communicating with one another. 

    Variation theory is presented as a framework for analysing the data. The theory assumes that variation is needed to support learning. However, the variation is not in methods but in variation of critical aspects needed to understand the object of learning. This means that how the specific content of learning is dealt with has effect on student learning. The object of learning can be differentiated in three types, the intended object of learning, the enacted object of learning and the lived object of learning. In this study the interest is about the enacted object of learning, i.e. what it was possible for the students to learn.

    The study identifies two qualitatively different ways to present the object of learning to the students. One way is based on the principle of opening up dimensions of variation and the second way is built on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation.

    The implication of the different approaches for children´s learning is discussed.

                                                                                                                                   

  • 130.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The important differences between what and how-aspects in a learning situation2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 131.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The object of learning: preschool children develop their knowledge about scientific phenomena when visiting natural environments2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about how pre-school children aged four to five focuses their attention to scientific phenomena when visiting nature and the teacher’s role in further develop the children’s knowledge about the phenomena. Science is in the preschool curriculum in Sweden pointed out as an important area to develop children´s knowledge of. In this study learning is seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way and it takes place everywhere. It can be both planned and unplanned.The framework used, variation theory, states for learning to occur, critical aspects of the learning object have to be simultaneously discerned and focused on. The learning object is seen as a capability and it can be defined by its critical features. When playing and interacting with others, a space of variation is constituted that decides what is possible to learn concerning a delimited learning object. When teacher´s make differences in the childrens earlier experiences visible it may contribute to, critical aspects that the learner has not been previously able to discern becomes visible. Childrens stay in nature is videotaped and a qualitative analysis seeks to discern how children pay attention to scientific phenomena and how the teacher can maintain children's interest of the phenomena and contribute to develop the children´s knowledge. In this presentation the very first findings of the analysis will be discussed.

  • 132.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Vad hände?: Yngre barns försök att förstå sin omvärld utifrån ett naturvetenskapligt innehåll2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 83-91Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 133.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory - Possibilities in early childhood education2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 134.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    What is the difference between a lesson study and a learning study?: empirical findings from an intended learning study that turned into a lesson study2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 135.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 136.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2016Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 38, nr 11, s. 1867-1881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds). The intention to create a playful and educational environment based on children’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers’ approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach. The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 137.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Department of Education, Communication and Learning , University of Gothenburg .
    The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena2014Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 22, nr 1, s. 59-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This empirical study analyses the qualitatively different ways in which teachers approach children’s learning in and about nature. The empirical data consists of video observations of children and teachers communicating with one another around natural phenomena found during excursions into a forest. Variation theory is presented as a framework for analysing the opportunities teachers provide for children’s learning. The study identifies three qualitatively different ways in which teachers communicate with children: one based on the principle of opening up dimensions of variation, the second building on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation and the third involving children through using a make-believe playful approach. The implications of these three different approaches for children’s learning are discussed.

  • 138.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, s. 81-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.

  • 139.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 125-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 140.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 141.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Learning study: potential way to study teachers' development in professional skills2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 142.
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Göteborgs universitet.
    Förskollärares konstruktion av ett fysikaliskt fenomen som objekt för lärande i förskola: en komplex och föränderlig process2019Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Det naturvetenskapliga innehållet blev tydligare identifierat och framskrivet genom den reviderade läroplanen(Utbildningsdepartementet, 2010). Samtidigt beskrivs en osäkerhet hos verksamma i förskola kring vad och hur det naturvetenskapliga innehållet kan ta sig uttryck i verksamheten (Skolinspektionen, 2018). Föreliggande studie riktar fokus mot vad som sker under ett arbetslags planering av undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur ett fysikaliskt innehåll konstrueras som lärandeobjekt för undervisning i förskolan utifrån följande forskningsfrågor 1) Hur konstrueras ett fysikaliskt innehåll som lärandeobjekt i samtal under ett arbetslags planering av undervisning? och 2) På vilka kvalitativt olika sätt förändras förskollärarnas uttalanden kopplade till fysikinnehållet under fyra arbetslagsplaneringar?  Förskollärares osäkerhet i relation till det naturvetenskapliga innehållet (Skolinspektionen, 2018) riktar uppmärksamhet mot vilken kompetens som behövs för det uppdrag förskolans läroplan identifierar. Tidigare forskning betonar att det handlar om ett kunnande om barns lärande och kunnande inom det ämnesinnehåll som ska undervisas (jfr. Fleer, 2009; Thulin, 2011; Redfors, 2016). Vilket innebär att det inte ensidigt handlar om att fylla på förskollärares kompetens i naturvetenskap. Det handlar istället om att utveckla ett samtidigt kunnande kring innehåll och barns lärande. I föreliggande studie är det arbetslagets samtal under planering av undervisning som står i fokus. Enligt Urban (2008) är det värdefullt att uppmuntra och skapa förutsättningar för förskollärare att föra dialoger där kritiska frågor är i fokus och där mängden och mångfalden av uttalanden kan ge förutsättningar till nya insikter och förståelse. Att se förskolan som en lärande organisation innebär att förskollärarna inte bara konsumerar utan även genererar ny kunskap (Rönnerman, 2000). Arbetslagets samarbete är av betydelse för hur det pedagogiska arbetet organiseras (Granbom, 2011). Studien har en fenomenografisk forskningsansats och fokuserar på det intentionella lärandeobjektet kopplat till de aktuella förskollärarnas erfarenheter från det genomförda lärandeobjektet (Marton, Runesson & Tsui, 2004; Lo, 2014) av ett fysikaliskt innehåll.  En fenomenografisk analys har genomförts med fokus på variationer av samtalsteman som rör intentionellt lärandeobjekt. Resultatet i delstudie I visar att barns utforskande, förskollärares utveckling av kunnande i naturvetenskap och naturvetenskapens didaktik, arbetslagets planeringsmatris och redskap i förskolans miljö bidrar till att konstruera lärandeobjektet. Resultatet i delstudie II pekar på tidsaspektens betydelse för hur förskollärare i studien utvecklar dels språket kopplat till det naturvetenskapliga innehållet och dels var de ser möjligheter till att göra fysik till objekt för lärande i förskola. Föreliggande studie bidrar med kunskap om att det är en komplex och rörlig process som behöver få tid och påverkas av de deltagare och den kontext som studerats. Vid introducering av nytt innehåll i förskolans verksamhet finns det ett värde i att rikta uppmärksamheten mot de aspekter av lärandeobjektets konstruktion som resultaten från denna studie synliggör. Det är arbetslag och förskollärare som i handling bedriver fysikundervisning men som även är bärare av normer eller föreställningar kring hur det ska gå till. Konstruktionen av lärandeobjektet är avhängigt av de förskollärare, barn, redskap och miljö där fysiken ska göras till objekt för lärande. Implikationer för verksamheten är att fundera kring hur kompetensutveckling genomförs i relation till nya innehåll i förskola. Även frågor kring de redskap som finns tillgängliga och dess syfte i relation till läroplanens alla innehållsområden samt hur redskap för planering antingen gynnar eller begränsar didaktiska frågor som påverkar undervisning är värdefulla att sätta på agendan. 

  • 143.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science in Early Childhood Education - Teachers' communication2016Inngår i: Abstract Book, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To develop knowledge about how science is communicated by the teachers in the preschool context, specificallyteachers' communication about science while planning the intended object of learning. Preschool teachers'attitudes and perceptions of the mission, and what the child in preschool should and can learn, is of outmostimportance for work with science, but also preschool teachers' knowledge of both science and science education(Eshach & Fried, 2005; Fleer, 2009; Thulin, 2011). However, the mission is manifold and further investigations ofhow different aspects come into play when planning science activities are needed. The theoretical framework isprimarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997; PramlingSamuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to develop andimplement viable practices concerning science activities with a focus on communication. Video and audio areused to collect data. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. Allparticipants and children's caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with aright to abandon participation. The video-data collection of teachers planning consecutive activities withchildren focusing the intended object of learning (forces and motion) is on-going. Initially, the teachers tend tofocus prerequisites and other aspects of their mission, the relation to the object of learning will be problematizedduring the symposium. The importance of content specific and educational knowledge, and teachers'experiences of their mission is stressed. The significance and complexity of this intertwined perspectives arediscussed.

  • 144.
    Hermansson, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Images of writing and the writing child2011Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 4, nr 2, s. 41-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article uses a discursive lens to illuminate how writing and the writing child is constructed in different texts since the nineteenth century. The concept ‘image’ is used as an analytical tool to gain perspective on dominant ideas about children as writers and their educational writing practices. These images are produced in educational practices, theories of writing, societal conceptions and didactic models, which together are referred to as a formation. The article ends by reflecting upon what consequences may be seen if taking a critical child perspective. The article provides an analysis against which writing teachers, teacher educators and researchers can gain a perspective on dominant ideas about young writers and their educational writing practices.

  • 145.
    Hermansson, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nomadic writing: exploring processes of writing in early childhood education2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis explores how writing is made in two Swedish early childhood classrooms with a focus on how processes of writing are constituted in the writing event and what writings and writers the event offers potentials for. Theoretically, the research project takes its starting point in the assumption that processes of writing are an effect of relations between different elements, where the young writer is only one part of many human and non-human matters that make way for multiple becomings of writing and writers. In this context, the figuration of the nomad thought of Deleuze and Guattari is particularly applicable as it builds on the assumption that everything is always connected, continuously moving. The questions addressed are how the processes of writers, text-like writings and educational writing processes emerge, continue and transform in the writing event, and what writers, text-like writings and educational writing processes the event offers potentials for.

    The thesis consists of three research articles based on different empirical data. The first article builds on data from the thinking and talking about writing and the writing child in scholarly literature since the 19th century. The second and third articles are based on analyses of ethnographic documentation of six- to seven-year-olds’ writing activities in two early childhood classrooms. The ethnographic strategies of the audio and video recordings, field notes, informal interviews and the collection of children’s text-like writings were carried out over a period of one and a half year during which the children moved from preschool class to their first year of school.

    The findings of the first article suggest that the image of the ideal writing and the ideal writer has changed over time. However, the image of the young writer training for adult life predominates over time. The main result of the second article shows in specific ways that the mutual production of stabilizing processes of writing and processes of experimentation are vital components for becomings of writers and writing, irrespective of pedagogical framings. The finding of the third article illustrates how the teaching method of creative writing produced over time creates multiple pedagogical trajectories of “doing method” and “doing creativity”.

    The thesis posits nomadic writing as a way to account for the movement, the connectivity and change in the processes of writing, thus contributing to an understanding of how the processes of writing create potentialities for multiple becomings of writers and writing.

  • 146.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jennfors, Elisabeth
    Malmö högskola.
    Hur bokstaven V kan springa, och bli en skog2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 119-128Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 147.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Regeringen sviker förskolan2011Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 26/11, s. A49-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 148.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Saar, Tomas
    Children's text-like writing as nomadic writingArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 149.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Saar, Tomas
    Olin-Scheller, Christina
    Five days and a story: the emergence of an educational writing process in a Swedish early childhood classroomArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 150.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalificerade samtal mellan handledare i ett VFU-projekt. Presentation på Nätverket ”Specialpedagogik och kvalificeradesamtal” Mälardalens högskola2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1234567 101 - 150 of 456
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf