hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 608
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Björk, Veronika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Skolutveckling ur flera perspektiv: en studie om hur specialpedagoger i förskolan definierar och arbetar med skolutveckling2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study focuses on the area of ​​special education with the concept of school improvement in focus. The purpose of the study is to investigate how the concept of school improvement is interpreted and how school improvement is carried out by special educators in preschool. This area has been chosen because there are several different views on how the special educator should work in his/her role. The study has been conducted with semi-structured interviews with a selection group consisting of six special educators who consider themselves working with school improvement. All the special educators who are part of the study work in the preschool. The collected material has been processed based on a hermeneutic approach and the result has then been interpreted from a special educational perspective and with the help of system theory and professional theory. The result shows that the concept of school improvement is not a given concept for all special educators in the study to use without other words that activities development occurs. The common view of school improvement is that there are ongoing processes that generate improvement and quality for the preschool. Almost all respondents consider themselves to have a high mandate to work with school improvement. Respondents link their mandate to the preschool manager. Here, three success factors make themselves visible, the preschool manager's knowledge of the role, the former educator's previous knowledge and experience, and that the special educator her/himself is clear about the role. The special educators believe that supervision, lectures, inspiration days, training sessions, interview leaders in collegial and systematic quality work are examples of ways to lead or participate in school improvement. The result also shows that there is no clear boundary between the proactive and reactive work. Reactive initiatives can work proactively for the preschool over a long-term perspective.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 102.
    Björklund, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ekstedt, Anette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En studie av vårdnadshavares förväntningar på fritidshemsverksamheten2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare, som för första gången lämnar sitt barn på fritidshemmet, ser på fritidshemmets verksamhet samt vilka uppfattningar och kunskaper de har om de fyra målen i läroplanen. Vi ville även undersöka eventuella likheter och skillnader mellan vårdnadshavarna och läroplanens fyra mål.  För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare vid två skolor. Resultatet som analyserades utifrån sociokulturell teori visade att barnen tillsammans med andra skulle utveckla sitt lärande inom de olika målen. Språk och kommunikation är ett viktigt verktyg i interaktionen med andra och i de olika aktiviteterna som barnen är delaktiga i på fritidshemmet ansåg vårdnadshavarna. Studien visade på att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med vårt uppdrag utifrån läroplanen. Trots att kunskap om läroplanens skrivningar inte fanns hos alla vårdnadshavarna visade resultatet att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med fritidshemmets uppdrag.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 103.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Sjöberg, Marina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Utveckling av betygskriterier till faktorer i bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning samt att erhålla en samsyn i tolkningen av innehållet i bedömningsfaktorerna2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 104.
    Bodin, Nettan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Sigurdsson, Therese
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digital kompetens i förskolan- Men hur?: förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien har som syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg. Vi tittar på vilken kompetens som finns bland förskollärare och hur de arbetar med digitala verktyg. Vår studie är en kvalitativ metod vilket innebär att vi genomförde semistruktuerade intervjuer med förskollärare samt att vårt empiriska material har transkriberats. Analysen baseras utifrån våra tolkningar av resultatet samt det sociokulturella perspektivet och begreppen: artefakter, kommunikation och proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar på hur förskollärares kompetens alternativt icke kompetens påverkar deras arbete och förskolans verksamhet. Att förskollärarna besitter olika kunskaper vilket de behöver dra nytta av. Vår diskussion har sin utgångspunkt i förskollärares olika kompetenser samt hur viktig kompetensutvecklingen är för att pedagoger ska kunna arbeta mot läroplanens nya strävansmål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Borgström, Monika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Sternberg, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Relationell kompetens i praktiken- och dess påverkan på elevers delaktighet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Braco, Veletanlic
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS).
    Klonowska, Kamilla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS).
    Generella kompetenser och forskningsanknytning i utbildningen - en akademisk slinga för dataloger2016Inngår i: Lärarlärdom: 2015, Växjö: Linnéuniversitetet , 2016, s. 163-181Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Akademisk slinga är ett pedagogiskt begrepp som används vid Högskolan Kristianstad. Akademisk slinga har för syfte att integrera generella kompetenser och färdigheter i ämneskurser i grundutbildningar. I sin grundform ska akademisk slinga även utveckla studenternas kommunikativa förmågor och förmågan att lösa problem och arbeta i grupp. Under 2014 genomgick kandidatprogrammet i datalogi (Datasystemutvecklingsprogrammet) vid Högskolan Kristianstad en rad förändringar. En av de viktigaste drivkrafterna bakom dessa förändringar var att skapa förutsättningar för en systematisk introduktion i ett vetenskapligt förhållningssätt och på detta sätt hjälpa studenterna att utveckla kunskap om ämnets vetenskapliga grund och förmåga att orientera sig om aktuella forskningsfrågor. Utbildningen skulle få en tydligare forskningsanknytning. Akademisk slinga, som i sin grundform syftar till att fokusera på generella kompetenser, sågs som ett möjligt verktyg för att uppnå detta mål. En systematisk utveckling av generella kompetenser ansåg vi kunna skapa viktiga förutsättningar för utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet vilket i sin tur skulle leda till att studenterna kunde tillgodogöra sig det ämnesspecifika och även uppnå utbildningens examensmål. Den akademiska slingan i datalogiprogramme tblev på så vis ett verktyg som skulle skapa en tydlig länk mellan det generella och det ämnesspecifika. För att möjliggöra detta definierades övergripande lärandemål och examinationsmoment för den akademiska slingan. Lämpliga kurser valdes ut och omarbetades avseende lärandemål och innehåll. Kursmoment som fokuserar på generella kompetenser och forskningsanknytning inkorporerades i dessa kurser med lärandemål och examinationsformer som haren tydlig relation till utbildningens övergripande lärandemål. Dessa kursmomen tutgjorde på detta vis ett tydligt, progressivt spår i utbildningen. En viktig punkt som den akademiska slingan fokuserar på är att ge studenterna möjlighet att tidigt i utbildningen bekanta sig med olika forsknings tema och forskningsprojekt. Moment med vetenskapsteori och vetenskaplig metod introduceras tidigt. Seminarium som undervisningsform används genomgående i utbildningen. Det vetenskapliga förhållningssättet medvetandegörs och konkretiseras i olika projekt och laborationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 107.
    Brandes, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ljung, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Pedagogers kunskap om barns skrivutveckling i förskolan2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ intervjustudie så har vi undersökt hur pedagoger i förskolan möter, stimulerar och utmanar barn i sina skriftförsök och hur skrift synliggörs på förskolan. Studiens syfte är att ta reda på vilken kunskap pedagoger i förskolan har kring barns tidiga skrivutveckling. Enligt läroplanen för förskolan 98/10 ska pedagoger i förskolan utveckla barns intresse för skrift. Forskning säger att barn redan innan skolstart utvecklar ett intresse för texter och symboler. Studien belyser hur barn socialiseras in i skriften genom den kultur och miljö de får möjlighet att möta redan i tidig ålder. Det är då av vikt att barn på förskolan möter pedagoger som är lyhörda och ser deras skriftförsök för att kunna utmana och stötta dessa. Pedagogens roll är att erbjuda aktiviteter där barn ges möjlighet att integrera med varandra, och tillsammans med pedagog för att skapa ett lärande. Studien visar att pedagoger i stunden möter barns intresse för skrift när barn visar nyfikenhet för detta. Interaktion med personer i barnets omgivning och en miljö som erbjuder artefakter och tillfälle för kommunikation ses av pedagoger som en viktig del i barns skrivutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 108.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Förändring som pålaga: diskrepansen mellan att vilja och orka2010Inngår i: Dilemman i skolan: aktuella utmanignar och professionella omställningar / [ed] Göran Brante & Katrin Hjort, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2010, s. 54-65Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 109.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Högskolepedagogisk debatt: handledning, internationalisering2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 110.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Högskolepedagogisk debatt: VFU, handledning, skrivprocess, digitala verktyg2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 111.
    Brante, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Hjort, KatrinSyddansk universitet.
    Dilemman i skolan: aktuella utmaningar och professionella omställningar2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 112.
    Brante, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Persson, Sofia
    Göteborgs universitet.
    Bortom förklara eller förstå: att analysera läraryrket genom en kritisk realistisk ansats2008Inngår i: Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Aili, Carola, Blossing, Ulf, Tornberg, Ulrika, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2008, s. 269-284Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 113.
    Brantlid, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Haglund, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Det är ett måste": en kvalitativ undersökning på hur lärare ger uttryck för mångfalden kontra svenskhet i skolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund. Ett annat resultat i studien är att skolorna med dess pedagoger integrerar eleverna utifrån det generella ”svenska” eller utifrån det generella med olikheterna, där språket igen är av vikt för integrationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 114.
    Brink, Nellie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ravn, Therese
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Pedagogiska anpassningar i undervisningen för elever i årskurs 1-3: Vilka stödfunktioner använder lärare till elever i läs- och skrivsvårigheter?2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska anpassningar som sju verksamma lärare i en liten kommun i södra Sverige, i årskurs 1-3, använder till elever i läs- och skrivsvårigheter. Genom undersökningen vill vi skapa en djupare förståelse för lärares förutsättningar, anpassningar och uppfattningar när det gäller elever som är i läs- och skrivsvårigheter. Tidigare forskning som utnyttjas i studien lyfter fram både för- och nackdelar med de olika pedagogiska anpassningarna. Tidigare forskning visar på att digitala hjälpmedel är den största källan till hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju verksamma lärare i årskurs 1-3.

    Undersökningen presenterar lärarnas uppfattningar om de olika anpassningarna de använder och som behövs i undervisningen för att utveckla elevernas lärande.

    Under analysen av resultatet används ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att undersöka lärarnas uppfattningar om fungerande pedagogiska anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet i studien visade att digitala hjälpmedel är den vanligaste anpassningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Broberg Haskå, Celinn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Landaeus, Julia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digitala verktyg i undervisningen: en studie om utmaningar med digitala verktyg i mellanårens svenskundervisning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg.

    I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten.

    I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 116.
    Broberg, Josefine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Adam
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Varför NTA?: En studie kring elevers och lärares syn på NTA som arbetssätt2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Broman, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Plantin, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 118.
    Brorsson, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lennartsson, Ulrica
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lärarstudenters syn på utomhusundervisning i ämnet biologi2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vilka hinder och möjligheter lärarstudenter som läser grundlärarprogrammet f-3 ser med att bedriva utomhusundervisning. Undersökningen är tänkt att skapa en inblick i lärarstudenters tankar och erfarenheter om utomhusundervisning i samband med ämnet biologi. Tidigare forskningen som använts i studien synliggör både hinder och möjligheter med utomhusundervisning. Den lyfter att utomhusundervisning ofta uppfattas som ett tidskrävande moment men att utomhusundervisning även har positiva effekter på elevers inlärning såsom att elevernas kognitiva samt sociala förmågor utvecklas. Data samlades in med hjälp av en enkätundersökning vilken besvarades av 97 respondenter. Undersökningen presenterar de faktorer som svenska lärarstudenter upplever vara de största orsakerna till att utomhusundervisning inte bedrivs i ämnet biologi. Vid granskning av resultatet synliggjordes ett samband mellan lärarstudenters attityd till biologi och lusten att genomföra utomhusundervisning i ämnet. I undersökningen presenteras även möjligheter med utomhusundervisning såsom att eleverna får förstahandserfarenhet av naturen samt att de får upptäcka naturen med sina sinnen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 119.
    Brorsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hansen, Nina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Barnets möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan: en studie om pedagogernas uppfattningar2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.

    Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor. Förskollärarnas uppfattningar av barnets fysiska aktivitet i förskolans inom- och utomhusmiljöer ligger till grund för vår undersökning.

    Analysen av intervjuerna har resulterat i att pedagogerna är väl medvetna om barns rörelsebehov. Inom tre olika teman behandlas enskilda kategorier utifrån hierarkisk ordning. I kategorin pedagogernas syn på det kroppsliga barnet i den mest komplexa kategorin har pedagogerna en mer passiv roll i barnens rörelsebehov. I miljöernas möjligheter kategorin visar det sig att pedagogerna utnyttjar olika miljöer på olika sätt och innehar en mer aktiv roll i att påverka barnens rörelsebehov. I kategorin pedagogernas arbetssätt framkommer det att de använder barnens kropp i ett lärandesyfte.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 120.
    Broström, Christer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Matematisk elasticitet en väg ut ur matematiksvårigheter: En intervjustudie på vuxna elever2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur får matematiklärare tillsammans med specialläraren, ungdomar att efter upprepade misslyckanden med matematik att fortsätta kämpa. Svaret på den frågan kan vara matematisk elasticitet. Matematisk elasticitet är något som skulle vara värt att utveckla hos ungdomar i Sverige. De fyra grundpelarna matematisk elasticitet står på är att eleven har vetskap om: Tro på att hen kan lära sig matematik, värdet av kunskap i sitt framtida liv, för att utvecklas i matematik behöver eleven lägga ner tid på träning i matematik, och att våga bege sig in i utvecklingszonen och att stanna kvar där med hjälp av stöttning från läraren är viktigt. I den semistrukturerade intervjustudien ingick sju personer. Från intervjuerna sorterades citat in i sju kategorier enligt följande: tid, negativa känslor, positiva känslor, motivation, externmiljö, internmiljö och förhållningssätt. Studien visade att trots upprepade misslyckanden så går det att övervinna svårigheter. Ingenting är omöjligt. Det fanns elever med en inre motivation som tack vare det lyckades att klara matematiken trots tidigare misslyckanden. Mycket tack vare matematisk elasticitet. Som speciallärare i matematik är det lätt att fokusera på enstaka saker i matematik som måste läras ut, och att se helheten är lätt att glömma bort. Att istället fokusera på matematisk elasticitet är ett sätt att lära eleven självhjälp och inte bli beroende av vilken lärare som hen har. Komvuxlärarna jobbade med matematisk elasticitet fast de inte var medvetna om begreppet och vad det innebär, instinktivt gjorde de det ändå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 121.
    Bruce, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Omsorgsfullt samspråkande2016Inngår i: Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund / [ed] Bim Riddersporre & Barbro Bruce, Stockholm: Natur och kultur, 2016, s. 145-159Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg.

    Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör.

    I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg.

    Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan.

  • 122.
    Bruneby, Olivia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Magnusson, Sarah
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Synen på dyslexi i specialpedagogutbildningen: En innehållsanalys om hur definitionen av dyslexi lyfts i specialpedagogers kurslitteratur vid fyra lärosäten2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats är en kvalitativ undersökning inom det specialpedagogiska området av hur dyslexi lyfts fram i specialpedagogutbildningars kurslitteratur. I vår uppsats har vi undersökt kurser och kurslitteratur vid fyra högskolor och universitet. Vi har gjort en innehållsanalys av kurslitteraturen för att synliggöra hur dyslexi definieras i de undersökta specialpedagogiska programmen. Vår frågeställning lyder: Hur definieras dyslexi i de specialpedagogiska utbildningarna? Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av dyslexi i fyra specialpedagogiska utbildningars kurslitteratur? I den empiriska delen redogör vi för de fyra utvalda högskolorna/universitetens kurslitteratur som vi funnit relevant utifrån sökord vi använt. Resultatet av vår undersökning visar att dyslexi som ett renodlat fonologiskt problem är det mest dominerande vid två undersökta lärosäten. Detta enligt den kurslitteratur som matchat våra sökord. Vid två lärosäten kunde vi inte finna någon definition eller förklaring till dyslexi eftersom ingen kurslitteratur matchade våra sökord.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Fackföreningarnas betydelse för lärarrollen: en studie av fackföreningarnas framväxt och förändringar, med fokus på 1990-talet, och hur dessa har påverkat lärarrollen2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 124.
    Brynolf, Margrethe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Carlström, Inge
    Svensson, Kjell-Erik
    Wersäll, Britt-Louise
    Läraryrkets många ansikten2012 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Läraryrkets många ansikten diskuterar författarna lärarens komplexa och intensiva arbete och hur det har utvecklats genom tiderna. I boken behandlas en rad aspekter av läraryrket, bland annat:

    Skolans värdegrund

    Betyg och bedömning

    Skolkultur

    Skolans ledning och organisation

    Facket och lärarrollen

    Lärares professionalism

    Motivation och prestation

    Kreativitet

    Några kapitel är faktainriktade och redovisar olika styrdokument och forskningsresultat, andra är mer diskuterande och tar upp olika problem som lärare konfronteras med i sin yrkesutövning. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna” med frågor och uppgifter för diskussion och reflektion. Denna nya upplaga har uppdaterats och bearbetats med hänsyn till 2011 års läroplan, skollag, förordning och lärarutbildning.

  • 125.
    Brynolf, Margrethe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Svensson, Kjell-Erik
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Läraryrkets många ansikten2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Läraren lever i en dynamisk relationsvärld som ger en kraftfull puls i hans eller hennes arbete. I ständiga här-och-nu-situationer måste uppkomna problem lösas, beslut tas och åtgärder genomföras under tidspress. Man kan verkligen tala om läraryrkets intensitet. Till det kommer en ökande differentiering, dvs. att lärarens roll utformas olika bl.a. beroende på i vilken kommun, i vilken skola och i vilket arbetslag som han eller hon tjänstgör.

    Med stor sannolikhet kommer läraryrket i framtiden att bli minst lika intensivt som idag och differentieringen om möjligt ännu större, vilket ställer stora krav på lärarutbildning och fortbildning. Den här boken är avsedd för det allmänna utbildningsområdet inom lärarutbildningen och ett bidrag till den kompetensutveckling av redan verksamma lärare som är nödvändig inför dessa utmaningar.

    Bokens antagande är att framtidens lärare kan klara av sin situation och forma sin lärarroll bättre än många upplever att de kan idag. För att detta ska kunna ske krävs att lärarna känner att de har stöd från samhället, att de känner att de är delaktiga och att det finns en allmän acceptans för att kunskap är viktig. Dessutom behöver lärarrollens samhällsansvar tydliggöras. Men framförallt ställer det krav på lärare och rektorer som måste våga vara flexibla, kreativa och våga utnyttja det friutrymme som finns.

    Här behandlas en rad aspekter av läraryrket, allt från lärarens samhällsansvar – och hur det vuxit fram i ett historiskt perspektiv – till den egna personliga professionalismen. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna”, ett smörgåsbord av frågor och uppgifter som stimulans för diskussion, utforskning och reflektion.

  • 126.
    Brynolf, Margrethe
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Svensson, Kjell-Erik
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Läraryrkets många ansikten2009 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Läraren lever i en dynamisk relationsvärld som ger en kraftfull puls i hans eller hennes arbete. I ständiga här-och-nu-situationer måste uppkomna problem lösas, beslut tas och åtgärder genomföras under tidspress. Man kan verkligen tala om läraryrkets intensitet. Till det kommer en ökande differentiering, dvs. att lärarens roll utformas olika bl.a. beroende på i vilken kommun, i vilken skola och i vilket arbetslag som han eller hon tjänstgör.

    Med stor sannolikhet kommer läraryrket i framtiden att bli minst lika intensivt som idag och differentieringen om möjligt ännu större, vilket ställer stora krav på lärarutbildning och fortbildning. Den här boken är avsedd för det allmänna utbildningsområdet inom lärarutbildningen och ett bidrag till den kompetensutveckling av redan verksamma lärare som är nödvändig inför dessa utmaningar.

    Bokens antagande är att framtidens lärare kan klara av sin situation och forma sin lärarroll bättre än många upplever att de kan idag. För att detta ska kunna ske krävs att lärarna känner att de har stöd från samhället, att de känner att de är delaktiga och att det finns en allmän acceptans för att kunskap är viktig. Dessutom behöver lärarrollens samhällsansvar tydliggöras. Men framförallt ställer det krav på lärare och rektorer som måste våga vara flexibla, kreativa och våga utnyttja det friutrymme som finns.

    Här behandlas en rad aspekter av läraryrket, allt från lärarens samhällsansvar – och hur det vuxit fram i ett historiskt perspektiv – till den egna personliga professionalismen. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna”, ett smörgåsbord av frågor och uppgifter som stimulans för diskussion, utforskning och reflektion.

  • 127.
    Brüdigam, Catharina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Karlsson, Julia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Kom hit och ge mig lite farligheter": en studie om lärares upplevelser av att undervisa flerspråkiga elever2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är idag en ökning av mångkulturalitet i det svenska samhället, något som ökar antalet flerspråkiga elever och skolan måste därför ge utrymme för språklig utveckling. Forskning visar dock att det enbart talas svenska i undervisningssammanhang, flerspråkiga elever ges inte möjlighet att använda olika språk vid kommunikation. Syftet med denna studie är att ta del av lärares erfarenheter av och kunskaper om en flerspråkig undervisning samt ta del av vilka metoder som används för att anpassa en flerspråkig undervisning. En transspråkande undervisning tillåter elever att använda sig av hela deras språkliga repertoar vid språk- och kunskapsutveckling, ytterligare en del av syftet är därmed även att ta del av lärares erfarenheter kring transspråkande undervisningsmetoder och som förhållningssätt.

    Den forskning som ligger till grund för studien utgår från flerspråkighetsforskning och fokuserar till största del på transspråkande. Utifrån vald forskning har teoretiska utgångspunkter för studien identifierats och dessa är det sociokulturella perspektivet samt teorier om andraspråksinlärning. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer bestående av fem respondenter.

    Studiens resultat utifrån ett lärarperspektiv visade att en flerspråkig undervisning innebär både utmaningar och möjligheter för lärare och elever. De utmaningar som synliggjorts handlar om de missförstånd som uppstår på grund av språkliga brister, lärares oro samt ett tidskrävande arbete. Möjligheterna med en flerspråkig undervisning beskrevs av respondenterna som att det handlar om att synliggöra språklig och kulturell mångfald, att göra nytta för eleverna och deras vårdnadshavare samt att lärare och elever ingår i en gemenskap med varandra och bygger relationer.  

    Fulltekst (pdf)
    "Kom hit och ge mig lite farligheter"
  • 128.
    Burholm, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Jag tror inte de har en susning om hur bra vi löst det": undervisningsorganisationen för integrerade elever mottagna i grundsärskolan med undervisning i grundskolan2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna?

    Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor.

    Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig.

    Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 129.
    Burman Cziegler, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ringdahl, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolan i förändring: en studie om utvärdering och bedömning inom utbildningsväsendets tidiga år2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att forska kring förändringen i förskolan angående utvärdering och bedömning. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrån diskursanalytisk forskningsansats där materialet bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare.

    Resultatet visar att kontinuerlig utvärdering spelar en stor roll för arbetets progression där barnens och föräldrarnas inflytande är betydelsefullt. Barns och föräldrars delaktighet är väsentliga delar i utvärderingen för att föra verksamheten framåt. Att utvärdering tar tid från barngruppen och är mer påtaglig framkommer också i resultatet. Slutsatsen utifrån resultatet visar att det i förskolan finns strömningar både från den anglosaxiska och den nordiska diskursen och frågan var förskolan är på väg, dyker upp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 130.
    Byström, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Specialpedagogens uppdrag i skolans komplexa praktik: en fallstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    Specialpedagogens uppdrag i skolans komplexa praktik
  • 131.
    Bäcke, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    The framework for university level text analysis2014Inngår i: Text analysis: culture, framework & teaching: conference proceedings from the Text Analysis Symposium at Kristianstad University, April 2014 / [ed] Jane Mattisson, Maria Bäcke, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2014, s. 104-111Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For several years there has been a huge emphasis on higher education’s role in shaping future employees to fit the requirements of potential employers and adapting education to the recruitment needs of the same. This is not the only goal of higher education, however. At the very beginning, in section eight of the first chapter of the Swedish Higher Education Act, it is written that ”[f]irst-cycle courses and study programmes shall develop the ability of students to make independent and critical assessments.” In addition, ”students shall develop the ability to gather and interpret information at a scholarly level.” Both quotes highlight the aspect of critical analysis, which is mandatory for university studies regardless of field. To help develop critical thinking and further independent analysis among the students are thus two of the most important goals for Swedish educators in higher education.

    Academic disciplines follow the Swedish Higher Education Act in various ways depending on the traditions and customs in their respective fields. Within the field of English literature, text analysis is at the forefront and a huge amount of research has been made delving into its method. Authors often encountered by students are Lois Tyson, M. Keith Booker, Terry Eagleton, and Jonathan Culler as they have written often used introductions to literary theory and critical perspectives. My aim in this paper is to focus on the teaching of literary text analysis as a method and a means to adhere to the independent and critical assessment requirement as well as to gather and interpret information — which I will focus on primarily — in the Swedish Higher Education Act. What are the strengths of text analysis as a method and to what extent does it contribute to fulfil the aims of higher education as expressed by Swedish law?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 132.
    Bäckman, Josefin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Prusson, Annika
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Teknikämnet ur lärarens perspektiv: en kvantitativ studie över faktorer som kan påverka undervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns en stor nyfikenhet kring teknikämnet i skolan och även om det inte finns några kunskapskrav för årskurs 3 sker det kontinuerligt förändringar inom teknikområdet. Det ställer krav på att lärare idag ska hålla sig uppdaterade med dagens teknikutveckling och skapa en relevant teknikundervisning. Vi har låtit lärare i årskurs 1-3 besvara en enkät för att synliggöra några ramfaktorer och hur lärarna syn på dessa. Utifrån den materiella ramfaktorn urskiljs användandet av laborativt material, användandet av skönlitterära böcker, läroböcker och i vilken grad lärarna granskar dessa. Tiden som ramfaktor blir synlig genom att lärarna värderar att de behöver mer tid för att bedriva en undervisning av god kvalitet.

     

    Även om många lärare uppger att de är nöjda med sin teknikundervisning kan vi se att flera lärare önskar mer fortbildning, mer laborativt material och mer tid för teknikundervisning. Genom en avsaknad av didaktiska traditioner och en ständigt föränderlig teknikmarknad ställs det höga krav på lärare och sättet de undervisar. Vi kan se att många lärare inte använder läroböcker när de undervisar i teknik, istället använder lärarna material som de finner genom olika medier, vilket kan vara gratismaterial eller färdiga paket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Camper, Jill
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Karlsson, Helen
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Intensivundervisning i matematik inom taluppfattning: en studie av dess effekter fem månader efter avslutad intervention2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om det finns långvariga effekter av intensivundervisning i matematik när det gäller elevernas kunskaper, deras tilltro till sin egen förmåga samt deras inställning till ämnet matematik. Bakgrunden är att matematik är det ämne som flest elever har betyget F i när de lämnar grundskolan. I denna studie ingår fyra elever, två från åk 2 och två från åk 9, från två olika skolor, vilka alla hade identifierats i behov av explicit insats i matematik. Inledningsvis gjordes noggranna kartläggningar för att synliggöra vilka kunskaper och feluppfattningar eleverna hade samt vad feluppfattningarna grundade sig i. Därefter planerades och genomfördes intensivundervisningen under 10 veckor med 3-4 tillfällen per vecka. Fokus för intensivundervisningen var taluppfattning för eleverna i årskurs 2 och tal i bråkform för eleverna i årskurs 9, samt att eleverna skulle uppleva att matematik är ett hanterbart och meningsfullt ämne. Datainsamlingen utgick ifrån intensivundervisningen med kunskapstester inledningsvis, direkt efter interventionen samt fem månader efter interventionen därtill semistrukturerade kvalitativa intervjuer innan intensivundervisningen och fem månader efter avslutad intervention. Studiens teoretiska ramverk är KASAM där tre centrala begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är i fokus. Resultatet visade att intensivundervisning i matematik gav positiva effekter på elevernas kunskaper (begriplighet), tilltro till den egna förmågan (hanterbarhet) samt deras inställning till matematik (meningsfullhet), vilka även bestod fem månader efter avslutad intensivundervisning. Det framkom också att genom intensivundervisningen och de positiva effekter den hade, fick eleverna också en större tilltro till sin egen förmåga när det gäller matematiken men även skolarbete generellt, och upplevde skolan mer hanterbar och meningsfull. Därmed anser vi att intensivundervisning är en fruktbar intervention för elever i matematiksvårigheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Carlsson, Anita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mathiasson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Speciallärarens syn på matematikundervisning för yngre elever med språkstörning svårigheter och anpassningar2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till studien är att forskning kring elever med språkstörning i matematikundervisningen ärbegränsad. Den lilla forskning som finns är mest internationell. Syftet är att vi vill bidra med en inblick ivilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever medspråkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. Det är en kvalitativ studie, som gjordes medsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är begränsat, endast nio speciallärare med inriktning motmatematikutveckling deltog. Det teoretiska ramverket utgår från den sociokulturella teorin medmedierande verktyg och den didaktiska teorin med hur undervisning kan ske. Vi analyserar resultatetmed utgångspunkt i de specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt perspektiv.

    Studiens resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elevermed språkstörning i matematik. Det är främst matematiska begrepp och kommunikation påmatematiklektioner som framkommer i intervjuerna. Kartläggningen utgör grunden när speciallärarnagör individuella anpassningar. Många speciallärare har enskild undervisning med eleverna medspråkstörning då de arbetar med begreppsbildning och använder det medierande verktyget konkretmaterial. Detta ska leda fram till att eleven med språkstörning ska kunna delta i klassundervisningen.Slutsatsen av studien visar att det finns behov av att kunskaperna kring elever med språkstörning imatematik ökar. Vid speciallärarutbildningen behöver språkutveckling och sambandet mellan språk ochmatematik ingå. Vi anser att kommunerna bör ha personal med kompetens om språkstörning ditspeciallärarna kan vända sig vid behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Carlsson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att arbeta inkluderande: inkluderande möjligheter som skapar delaktighet för två elever i grundskolan som läser enligt grundsärskolans kursplan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka arbetet som klasslärare, speciallärare och elevassistenter gör för att skapa delaktighet och inkludering för två elever som går på två olika grundskolor och läser enligt grundsärskolans kursplan båda med intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning och den ena eleven har även autism.

     

    Med stöd av observationer och intervjuer har lärmiljöns möjlighet för att främja elevernas delaktighet och möjlighet till inkludering utforskats samt vilka framgångsfaktorer klasslärare, elevassistenter och speciallärare beskriver som gynnsamma för inkludering av elever som studerar enligt grundsärskolans kursplan. Ur ett sociokulturellt, kategoriskt och relationellt perspektiv har resultatet tolkats.

     

    Studiens slutsatser antyder att uppfattningen och tolkningen av begreppet inkludering var betydelsefull för hur respondenterna arbetade med eleven utfördes. Även klasslärarens och elevassistenternas samsyn kring den inkluderade eleven visade sig i denna studie påverka elevens delaktighet med andra elever. Alla respondenter var positiva till att eleven skulle gå i klassen däremot såg klasslärarna sin roll och sitt ansvar för undervisningen på olika sätt, elevassistenterna fick ta olika mycket ansvar på de två olika skolorna. Speciallärare med inriktning utvecklingsstörning kan ses som en stor vinning att ha anställd i grundskolan för att öka möjligheterna för elever som läser enligt grundsärskolans kursplan att vara inkluderade på ett optimalt sätt i grundskolan samt för att öka förståelse och kunskap hos lärare som har inkluderade elever i klassen.

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext
  • 136.
    Carlsson, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Ragnarsson, Helén
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet i förskolan: hur påverkar miljön och pedagogernas förhållningssätt barns möjlighet till fysisk aktivitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människor idag är mindre aktiva än sina föregångare. En anledning till detta kan bero på att samhällets utveckling har gått framåt och inte inbjuder till så mycket rörelseaktiviteter som det gjorde förr. Barn idag spenderar många timmar på förskolan därför är det viktigt att det finns pedagoger som förstår vikten av fysisk aktivitet och vilka hälsofrämjande effekter det för med sig. Det är även viktigt att förskolans miljö stimulerar barns fysiska aktivitet. Detta har lett oss in på vårt syfte att med denna studie undersöka på vilket sätt förskolans miljö inbjuder till fysisk aktivitet samt på vilket sätt pedagogerna ger barnen förutsättningar till att främja den fysiska aktiviteten. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie där 20 frågor har besvarats. Totalt var det 118 st pedagoger som svarade på enkäten. Som hjälp för att analysera vårt resultat har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin. Vårt resultat visar att förskolans miljö har olika förutsättningar angående den fysiska aktiviteten. Det visar även att pedagogens förhållningssätt ger barn olika förutsättningar till att främja den fysiska aktiviteten. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 137.
    Carlsson, Linn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jinnemo, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Alla är skolförberedda": pedagogers upplevelser kring övergången från förskola till förskoleklass2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet för studien är att studera hur pedagoger i förskola och förskoleklass upplever samverkan kring övergången mellan de olika skolformerna och hur pedagoger förhåller sig till behovet av handlingsplaner. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där tre pedagoger i förskola och tre pedagoger i förskoleklass, som alla har erfarenhet av övergången däremellan, deltog i undersökningen. Utgångspunkten för analysen ligger dels i vårt syfte med studien, dels i den tidigare forskning som gjorts där vår tolkning är styrande. Denna tolkning är att verksamheterna i de olika skolformerna ser olika ut och att det bästa för en framgångsrik övergång är att det finns kontinuitet och kommunikation mellan de båda samt att vårdnadshavarna känner sig delaktiga. Samtidigt pekar viss forskning på att samverkan mellan förskola och förskoleklass inte fungerar och att bristen på kommunikation är en betydande faktor. I förskoleklassen anser majoriteten att barnen saknar vissa kunskaper som anses viktiga för att börja skolan. Detta leder till att förskolan har blivit mer ämnesinriktad då pedagogerna där känner en press och ett ansvar att minska glappet mellan skolformerna. Resultatet i denna studie visar att det fanns tydlig kommunikation vid samverkan kring övergången då samtliga hade någon form av handlingsplan. De ansåg även att barn inte behövde ha några specifika ämneskunskaper för att börja skolan utan lyfte istället vikten av de praktiska och sociala förmågorna. Pedagogerna i förskoleklass ville gärna ta del av barnens erfarenheter från förskolan för att skapa kontinuitet

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Carlström Hagman, Lena-Pia
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!2010Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, Vol. 1, nr 1, s. 5-9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 139.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Högskolans ledning.
    Lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad har en grund som vilar på tradition och nytänkande2003Inngår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 13, nr 3, s. 101-107Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 140. Carlström, Inge
    et al.
    Svensson, Kjell-Erik
    Några lärares syn på sin egen yrkesroll ur ett historiskt pespektiv2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 141.
    Carlström, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Salomonsson, Fanny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tillsammans eller inte?: En enkätundersökning om elevers uppfattningar om sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa årskurs nio2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 142.
    Christensen, Niklas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Individanpassat lärande: en studie om pedagogiskt gångbara vägar i det senmoderna samhället2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade. Ett än mer konkret resultat är benämnt Trevägsmetoden vilken har sin grund i elevernas önskan om att bli delaktiga genom en aktiv dialog med närvarande lärare och är exempel på hur pedagoger metodiskt kan agera vid individanpassade lärandesituationer.

    Fulltekst (pdf)
    Christensen EXA
  • 143.
    Christensson Nordlöf, Ania
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mattisson, Torbjörn
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Vi skulle inte klara oss utan dom: elevassistenter som utförare av undervisning i grundsärskolan2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har som syfte att undersöka vilka förutsättningar elevassistenter har att utföra undervisning. Frågeställningarna är: 

    • Vilka arbetsuppgifter ingår i elevassistentens uppdrag?
    • Vilken utbildning och kompetens behövs för att elevassistenter ska kunna utföra sitt uppdrag?
    • Hur uppfattar elevassistenter, speciallärare och rektorer vem som ansvarar för att elevassistenter får kompetensutveckling?

     

    Studien är gjord på fyra skolor i tre olika kommuner. Som metod har intervjuer använts. 22 respondenter har intervjuats; 10 elevassistenter, 8 lärare och 4 rektorer. Innan intervjustudien gjordes en förstudie med hjälp av en enkätundersökning där 15 elevassistenter deltog. I studien ingår även granskning av två uppdragsbeskrivningar. Studiens teoretiska utgångspunkter är professionsteori och organisationsteorin scientific management. Vi har även utgått från KASAM. Studien ger en översikt av tidigare forskning som visar på att elevassistenter ska fungera som stöd till elever eller som assistent till läraren i form av att bidra till den pedagogiska processen med allt vad det innebär. Forskningen visar även att elevassistenter och lärare har ingen eller lite tid att planera tillsammans. Detta kan försvåra samarbetet. Det framgår att elevassistenter många gånger inte är utbildade för sitt uppdrag. Resultatet bekräftar tidigare forskning. Resultatet visar att elevassistenterna ser som sin främsta uppgift att stödja och stötta eleverna i deras skoldag. Rektorer upplever att elevassistenter sällan efterfrågar eller kommer med förslag på kompetensutveckling som de önskar delta i. Elevassistenter upplever å andra sidan att det är rektors ansvar att erbjuda och ge elevassistenter möjligheter till kompetensutveckling. Elevassistenternas utbildning varierar. Rektorer menar att barnskötarutbildning är att föredra, men att det i vissa fall fungerar med en vårdutbildning då verksamheten är i behov av mycket omsorgsverksamhet. Lärarna ser gärna att fler elevassistenter har pedagogisk kunskap. Elevassistenterna nämner själva att personlig lämplighet är viktigt för att arbeta som elevassistent, vilket styrks av rektorer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 144.
    Christiansson, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Behovet av kompetensutveckling i särskolan: kartläggning av skolledares synpunkter2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 145.
    Christiansson, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Behovet av kompetensutveckling i särskolan: kartläggning av skolledares synpunkter2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 146.
    ChunKe, Zhou
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Measuring the Impact of Cultural Context on Chinese ESL University Learners’ Comprehension and Memorization of Figurative Idioms2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper primarily focuses on the description of the results of a study conducted on ten Chinese university students ESL learners to investigate  whether or not cultural context has a significant impact on university students’ ability to remember and understand English figurative idioms as part of English as a Second Language instruction in China. Since Idiom  is a kind of language block which concord rich cultural elements and the figurative idiom whose meaning cannot be easy inferred by the usual meaning of its constituent elements, so the present study was based on the relationship between culture and language, the origins of the idioms and their cultural connotations. As some scholars’ studies have shown before, knowing the origins and the source domains of the idioms can enhance the learners motivation, then their comprehension and retention of idioms are improved. The present study also demonstrates that the cultural context can facilitate learners understanding and memorization of the English figurative idiom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 147.
    Cronmalm, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Tänker man rätt?”: En studie kring personalen i särskolans föreställningar om elever på tidig utvecklingsnivå ur ett intersektionellt perspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Elevgruppen som i fokus för studien befinner sig på tidig utvecklingsnivå, vilket innebär en mycket svår intellektuell funktionsnedsättning. Detta innebär stora nedsättningar inom en rad olika områden som t.ex. abstrakt tänkande, kommunikation och rörelseförmåga. Inom forskning kring särskola och utbildningsverksamhet för personer med kognitiv funktionsnedsättning riktas en mycket liten del mot elever på tidig utvecklingsnivå. Gruppen beskrivs ofta i forsking som utsatt ur ett makt- och delaktighetsperspektiv. Den intellektuella funktionsnedsättningen beskrivs som identitetsdominant. I föreliggande studie undersöks vilka föreställningar personalen i särskolan har om elever på tidig utvecklingsnivå ur ett intersektionellt perspektiv.  Detta görs genom att belysa hur olika intersektionella positioner påverkar personalens föreställningar om och förhållningssätt till eleverna, i studien utifrån intersektionen funktionalitet/genus. De metoder som använts är fokusgruppsamtal med stimulusmaterial i form av diamantrangordning av citat och fiktiva elevbeskrivningar. Resultaten i studien visar att personalen uppfattar den intellektuella funktionsnedsättningen som dominant över andra egenskaper hos eleverna, vilket stämmer väl med resultat i tidigare forskning. Resultaten i studien visar också att andra intersektionella perspektiv anses vara av större betydelse i takt med stigande ålder och/eller intellektuell funktionsnivå hos eleverna. Genus anges inte vara ett viktigt perspektiv i bemötandet av elever på tidig utvecklingsnivå av deltagarna i fokusgrupperna. Studiens specialpedagogiska relevans kan kopplas till skolans uppdrag att verka för jämställdhet och ge en likvärdig utbildning till alla elever.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Cronquist, Björn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Robotics and early-years stem education – the botSTEM project2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    botSTEM is an ERASMUS+ project aiming to raise the utilisation of inquiry-based collaborative learning and robot-enhanced education. The project outputs are specifically aimed to provide in- and pre-service teachers in Childhood and Primary Education, and children aged between 4 and 8, with research-based materials and practices that use integrated Science Technology Engineering Mathematics (STEM) and robot-based approaches, including code-learning, for enhancing scientific literacy in young children. This presentation presents initial results in terms of a collection of tested educational practices summarized in a freely downloadable Toolkit, and results from a qualitative analysis of implemented activities in Swedish preschools. The preliminary analysis of the implementations indicates that robots function as motivation factors in young children’s inquiry of science and engineering design technology, in both teacher and children initiated learning situations.. Also, when compared, digital programming with a use of robots promotes discussions among teachers and children that involve more versatile robotic words then un-plugged programming does. 

  • 149.
    Dacke, Charlotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindberg, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Relationer, samsyn och trygghet: En studie i att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna studie är dilemmat att trots att skolan är så viktig då den ger värdefull kunskap och också en social tillhörighet, ökar andelen elever som hamnar i problematisk skolfrånvaro och följderna av detta kan få stora negativa konsekvenser för den enskilde individen.

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och en kommuns samordnare för arbetet kring problematisk skolfrånvaro beskriver som centralt i arbetet med att främja närvaro och att identifiera och undanröja hinder i skolmiljön för att förebygga frånvaro. 

    Frågeställningarna lyder: Vad beskrivs som centralt i arbetet med att främja skolnärvaro på några skolor? Vad beskrivs som centralt i arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro på några skolor? Hur kan resultatet förstås i relation till relationell pedagogik och lärares relationskompetens, KASAM och systemteori?

    Metoderna som använts är både en kvalitativ semistrukturerad intervju med en samordnare kring arbetet med problematisk skolfrånvaro, samt enkäter med öppna och slutna frågor ställda till specialpedagoger av vilka 20 besvarade enkäten. Samtliga respondenter i både intervju och enkät är yrkesverksamma i samma kommun.

    Studiens resultat bekräftar det som forskning och litteratur säger om att det är viktigt med rutiner kring hanteringen av frånvaro, att lärmiljöer bör vara tillgängliga och anpassade utifrån elevernas behov, att det är viktigt med ett tryggt skolklimat där eleverna känner sig delaktiga, att förtroendefulla relationer, främst med vuxna på skolan, är en framgångsfaktor och att en fungerande skolorganisation med ett kollegialt samarbete mellan professioner och en elevhälsa med mandat att leda arbetet är en förutsättning.

    De specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget är arbetet mot ett relationellt perspektiv med främjande av goda relationer i fokus, utformande av tillgängliga lärmiljöer som har ett sammanhang alla elever känner sig delaktiga i, samverkan och lagarbete olika professioner emellan samt driva kompetensutveckling kring neuropsykiatriska svårigheter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 150.
    Dahl, Henrietta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Svensson, Louise
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Hur fysisk aktivitet påverkar prestation och koncentration vid matematiska tester på mellanstadiet2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka om fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers prestation i matematik. Påverkan av fysisk aktivitet på elevers upplevda känsla av koncentration och prestation i samband med matematikenundersöktes liksom om flickor och pojkar påverkas olika av fysisk aktivitet i skolan. Av det insamlade materialet visade flickor en större tendens till att dra nytta av att röra på sig i klassrummet i samband med matematiken, i övrigt kunde ingen entydig slutsats dras. Studien genomfördes i fem klasser, varav två agerade kontrollgrupp. I studien ingick totalt 73 elever, 41 elever i interventionsgruppen och 32 elever i kontrollgruppen. Eleverna genomförde två tester där eleverna, i interventionsgruppen, deltog i 5 minuters fysisk aktivitet innan det andra testet. Efter de båda testerna svarade eleverna på en enkät där de besvarade frågor kring sin prestation, koncentration samt om innehållet i den fysiska aktiviteten. Testerna analyserades med grund i teoretiska modeller om individers begreppsbilder och självuppfattning. Avslutningsvis upplever vi att forskningsläget är relativt tunt och att det behövs mer forskning inom ämnet för att kunna dra några generella slutsatser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 101 - 150 of 608
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf