Många elever knäcker sin läs- och skrivkod under sina första skolår och för flertalet är lusten och glädjen stor över att kunna läsa och skriva på egen hand. Undersökningar visar att det är i övergången mellan årskurs 3 och 4 som en förändring ofta inträffar. För många av eleverna innebär det att det stöd som visar sig vara en förutsättning för att vidareutveckla sina nyvunna läs- och skrivförmågor, inte ges i tillräcklig utsträckning. En anledning till detta är att ämnenas antal ökar och att stoffet växer i omfattning; läromedelstexterna blir längre, bildspråket mer avancerat och diagram mer komplicerade. En annan är att eleverna nu i större utsträckning förväntas klara sin läsning och textproduktion på egen hand (Liberg, 2007, 2010).Forskningsintresset rör således yngre elevers textproduktion och i vilken mån de uttrycker sig multimodalt. Texter producerade av elever i årskurs 3 har samlats in i två klasser på två olika skolor i södra Sverige under läsåret 2012/2013. Den ena skolan är belägen i ett mångkulturellt bostadsområde där elever har svenska som andraspråk medan den andra skolan ligger i ett traditionellt villaområde där elever har svenska som förstaspråk. Det huvudsakliga syftet är att undersöka vilka olika sätt eleverna uttrycker sig på i samband med textproduktion. Vilka semiotiska resurser använder de sig av och på vilka sätt kan resurserna sägas vara meningsskapande? Finns skillnader i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever och vilka är i så fall dessa skillnader ur ett multimodalt perspektiv? Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i det lingvistiska och sociosemiotiska forskningsfältet och en kvalitativ sociosemiotisk multimodal analys av de insamlade texterna presenteras (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; G. R. Kress, 2010; G. R. Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). I forskningspresentationen redogörs för de första resultaten som en del i ett pågående avhandlingsarbete.

Drawing and coloring have been part of young students text making as  longas the writing system has been used, but with the increased use of digital tools and an enlarged focus on accountability of today there is a reinforced educational interest to understand what constitutes multimodal student texts in the context of classroom practice. This thesis project overall aim is to highlight and discuss the opportunities and difficulties in the assessment of language and knowledge-developing multimodal text work in a multilingual educational context.Conceptually the study is grounded in sociocultural theories, in sociosemiotic theory and in multiliteracies research. The methods used consist of qualitative multimodal text analysis and semi-structured interviews with students and their teacher.The three empirical studies were carried out, each having a different perspective. The first study looks at the text production of students in an integrated work of drawing, coloring and writing. The second study focuses how students reason when they choose to draw, write or both draw and write when they report to their teacher what they have learned. The third study discusses what the teacher highlights when assessing her students’ multimodal text productions. Overall, the results show that the semiotic resources, images and color, dominate students’ text productions and that the teacher attaches great importance to the illustrations, but that she, despite the best intentions, has trouble using multimodal criteria when assessing the students’ different ways of expressions and semiotic resources into a whole. It seems to be problematic for the teacher to allow students to freely interpret and independently design the task while she at the same time intends to make an overall assessment of how the content is presented. The results also indicate that it is difficult  for  the  students  to  verbalize  their  thoughts on the assessment and in practice; the teacher more often is focused on assessing abilities relating to how thoroughly the students carry out the process of documenting rather than encouraging the students to develop and express their knowledge. Finally, the thesis concludes with discussing the content of an ongoing need for research, especially regarding the consequences it may have for younger students, whatever language background they have.

Det övergripande syftet i mitt avhandlingsarbete är att belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext. Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? I den här presentationen sammanfattar jag de viktigaste resultaten.

Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna. Den teoretiska ramen innebär att jag utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserar och tolkar materialet med analysverktyg hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteraciesforskningen.

Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textproduktionerna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför hellre väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor i elevernas textproduktioner. Hennes uttalanden pekar samtidigt på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till.

Slutsatsen blir att även om eleverna i den här uppgiften uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman de olika delsvaren till en helhet vid bedömningen. Läraren tycks i högre utsträckning ta fasta på att bedöma förmågor som visar hur utförligt och noga eleverna dokumenterar än vad de med hjälp av framför allt bild och färg utvecklat kunskap om. Detta pekar på svårigheterna med att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande arbete med bedömning.

Forskningsintresset rör multimodalitetens betydelse för yngre elevers textproduktion och vad som händer när de i övergången mellan skolår 3 och 4 förväntas klara av att vidareutveckla sina läs- och skrivförmågor på egen hand. Den digitala utvecklingen har medfört att elever idag har helt andra erfarenheter av möten med texter i såväl skol – som fritidsmiljö.

Utgångspunkten för den här presentationen är en delstudie som genomfördes våren 2013 på en mångkulturell 0-9-skola i en medelstor kommun i södra Sverige. Elever i skolår 3 fick i uppgift att producera en text som avslutning på ett längre tematiskt arbete om stenåldern och 15 textproduktioner samlades in. Studiens syfte var att undersöka vilka olika sätt elever valde att uttrycka sig på i samband med textproduktionen. Vilka semiotiska resurser använde elever sig av och på vilka sätt kunde resurserna sägas vara meningsskapande? Vilka skillnader fanns i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever?

Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociosemiotisk teoribildning (Jewitt, 2009; Kress, 2003; Kress, 2010). Textproduktionerna har analyserats utifrån Social Semiotic Multimodal Analysis, SSMA, och här presenteras de semiotiska resurser eleverna väljer att använda, samspelet dem emellan och deras betydelse utifrån de valda kategorierna komposition, rytm, kohesion och meningsskapande (Jewitt, 2009; Kress & van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). Elevers val av olika semiotiska resurser utgör textproduktionernas komposition och tillsammans bidrar de till att skapa rytm i det innehåll som förhandlas i den här uppgiften. De semiotiska resurser som väljs får funktionell specialisering och när någon eller några blir särskilt framträdande får de funktionell tyngd. Det sammanhang som uppstår i samspelet mellan de semiotiska resurserna kan sägas utgöra textproduktionens multimodala kohesion och på så vis framträder elevers meningsskapande i den här uppgiften.

The aim of this interview study is to analyze what modalities the nine-year old students in public school prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. 

Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural, sociosemiotic and second language research.

The included interviews with nine-year old students (n=15) focus on what sociosemiotic resources the students’ have used in their multimodal texts each about the theme Stone Age.

The analyses show that most of the students - regardless of linguistic background - express that they prefer using images instead of written text for text production. If they are able to choose, one third prefers to use the computer and one third prefers to express them by making a drama or a movie. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts on assessment and do not understand how or in what way the teacher will evaluate their text productions, even if the teacher has formulated what is being asked for from the students.

Research focusing multimodal aspects of children's literacy development exists, but there are few studies investigating students' own perspectives on their choice of semiotic resources and conceptions of assessment, when creating multimodal texts at school. The study presented therefore aims at analyzing what modalities the students prefer to use in their meaning making when producing multimodal texts that will be evaluated by their teacher.

Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), sociosemiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins, 2001; Damber, 2010).

The aim of this interview study is to analyze what modalities the students prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. The material discussed includes texts and interviews produced by nine-year old students attending mainstream classrooms during the school year 2012/2013, while they were producing one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014), the study presented here includes interviews with the individual students (n=15) and a discussion related to the earlier analysis on the sociosemiotic resources in the students' text productions.

The interviews show that most of the students - regardless of linguistic background - express that they prefer using images instead of written text for text production. If they are able to choose, one third prefers to use the computer and one third prefers to express themselves by making a drama or a movie. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts on assessment and do not understand how or in what way the teacher will evaluate their text production, even if the teacher has formulated what is being asked for from the students. Thus, there seems to be a risk for discrepancy between the students' preferences and ideas of qualities in their multimodal meaning making, and the teacher's evaluation of their works. To decrease this risk the students need to understand more of what is being asked for, and why, when creating multimodal texts for their text productions.

Research focusing multimodal aspects of children's literacy development exists, but there are few studies investigating students' own perspectives on their choice of semiotic resources and conceptions of assessment, when creating multimodal texts.

Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), sociosemiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins, 2001; Damber, 2010).

The aim of this interview study is to analyze what modalities the students prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. The material discussed includes texts and interviews produced by nine-year old students attending public schools during the school year 2012/2013, while they were producing one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014), this study includes interviews with the individual students (n=15) and focuses on the sociosemiotic resources that the students have used and which they prefer to use.

The research illustrates that most of the students – regardless of linguistic background – prefer to express themselves through images instead of written text in their text productions. If the students can choose, one third prefers to do the assignment using a computer, another third by playing it out as a play, and the rest like to complete the assignment either by making a movie or by drawing and writing with paper and pencil. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts about how they will be evaluated. Even when the teacher has formulated what is being asked for from the assignment, the students do not understand how, or in what way, the teacher will evaluate their text productions. Thus, there is risk for discrepancy between the students' preferences and ideas of qualities in their multimodal meaning making, and the teacher's evaluation of their works. To decrease this risk, the students need more thorough instructions in order to understand better of what is being asked for and how the assignment will be assessed.

Det övergripande syftet med mitt arbete är att belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna med utgångspunkt i följande frågor: Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? Studien har en sociokulturell ansats och materialet analyseras och tolkas med begrepp hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteracies-forskningen.Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textframställningarna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren, å sin sida, säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem. Samtidigt pekar hennes uttalanden på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till. Även om eleverna uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman elevernas svar till en helhet vid bedömningen.

Syftet med denna studie är att analysera vad en lärare väljer att ta fasta på vid bedömning av en specifik textuppgift som inbegriper multimodal redovisning efter ett ämnesintegrerat arbete om stenåldern. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser står i fokus i elevernas textproduktioner? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller läraren som betydelsefulla vid bedömning av textproduktionerna? Varför menar läraren att det är viktigt att eleverna får uttrycka sig multimodalt? Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014; Vygotskij, 2001) och den teoretiska ansatsen är hämtad dels ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen (Jewitt, 2014; Kress & van Leeuwen, 2006; Løvland, 2011), och dels i multiliteracies-forskningen (Cope & Kalantzis, 2010; Unsworth, 2001).

Empirin är producerad i en mångkulturell skolkontext och utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en lågstadielärare när hon bedömer sina 9-10-åriga elevers multimodala textproduktioner (n=15). Intervjusvaren analyseras med utgångspunkt i sociosemiotisk multimodal analys och utvecklas och fördjupas med stöd av begrepp som agency och conceptualization (Cope & Kalantzis, 2010) och tekstskaping och svarjakt (Løvland, 2011).

Inledningsvis framhåller läraren betydelsen av att rita framför att skriva och hon tar främst fasta på de semiotiska resurserna bild och färg samt i viss mån skrift, rutor, symboler och pratbubblor, detta oavsett vilken språklig bakgrund eleverna har. Men i samband med bedömningen åskådliggörs den komplexitet som lärarens uppgiftsformulering ger upphov till då hon fäster uppmärksamhet vid hur eleverna självständigt redovisar svar på frågans uppgift (agency), på samma gång som hon är upptagen av detaljer i elevernas formspråk när hon bedömer deras texter (conceptualization). Sammanfattningsvis ger läraren uttryck för en bedömningspraktik där hon motiverar sitt eget behov av dokumentation men samtidigt upplever ett behov av att bedöma elevarbeten som självständiga helheter. En konflikt mellan svarjakt och tekstskaping är återkommande i de intervjuer som gjorts med läraren om bedömningen av elevtexterna.

How do young, multilingual students develop their text production and to what extent do they express themselves using multimodality? Is there a difference between multilingual students’ use of semiotic resources and other students? If that is the case, what kind of semiotic resources do the multilingual pupils prefer, and in what ways can the resources be said to create meaning? And if the multilingual students prefer these semiotic resources, how are their texts being valued within the school culture, and used for developing literacy? The study presented includes texts produced by third-year multilingual students attending ‘mainstream’ classrooms during the school year 2012/2013. It consists of qualitatively oriented  sociosemiotic, multimodal text analyses and teacher interviews. Theoretically, the study is based on linguistic and sociosemiotic research (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; GR Kress, 2010; GR Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins 2001; Otterup, 2005). Fundamental is the fact that homogenisation characterizes the perception of multilingual students (Feinberg, 2000). Also, the idea that multilingual students literacy development benefits from meaningful negotiation, focusing on a variety of semiotic resources, is a basic argument in the study.

Why is it important to discuss multimodality in school? In what ways do teachers focus on how various multimodal aspects work together and strengthen each other? Why is it important that students receive instruction in the use of different multimodal semiotic resources? This qualitative semi-structured interview study examined how and in what ways a primary school teacher focuses on multimodal aspects when evaluating and assessing her 9-10-year-old students’ text productions.Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), socio semiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins,2001; Damber, 2010). The aim of this interviewstudy is to analyze what modalities the teacher stresses when evaluating her students’ meaningmaking in their multimodal text productions. The material discussed includes texts and interviews produced by 9-10-year old students (n=15)attending a mainstream classroom in a multicultural area during the school year 2012/2013, while they produced one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions and the interviews with the students already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014, 2015), this study presents interviews with the teacher and a discussion related to the earlier analysis on the socio semiotic resources in the students' textproductions. The interviews show that the teacher begins by reading their images. Then she realizes how the students combine their images with written text and other semiotic resources when creating meaning in their multimodal texts. She is surprised that all students will choose the image whether they are native or second language speakers. Based on the criteria for the specific task, the teacher focuses on the semiotic resources, image and color, when evaluating the text productions. Her assessment then extends further to account for that the students are graded based on; "accuracy", "detail", "colormeaning" and "the overall quality of the text". In the interviews, the teacher describes in a positive way how the literacy development is progressing among most of the students both in and outside the classroom. It is important that the students –regardless of linguistic backgrounds – have the ability to utilize multiple semiotic resources when expressing themselves in multimodal texts. The teacher claims that there is not enough time to discuss the test productions with each student separately. This suggests there seems to be a problem between the formulation of the assignment and how to read and comment the text productions in a multimodal way.

Dagens elever konsumerar och producerar texter av olika slag som aldrig förr. Att vidareutveckla förmågor som att läsa, skriva och tolka multimodala framställningar både i och utanför skolan måste ses som nödvändiga kompetenser för morgondagens elever och deras tidigare multiliteracies-erfarenheter bör ses som tillgångar och också användas.

Den här kvalitativa intervjustudien belyser textmöten i relation till bedömning och flerspråkighet då en lärare i en mångkulturell skolkontext utvärderar och bedömer sina 9-10-åriga elevers multimodala textproduktioner (n=15). Syftet är att undersöka vad läraren uppfattar som centralt i elevernas multimodala textproduktioner genom att ställa frågor som: Vad är det läraren uppmärksammar? Hur kommer läraren underfund med vad eleverna har lärt sig och vilka semiotiska resurser är betydelsefulla vid bedömning? och Varför anser läraren det är viktigt att eleverna får uttrycka sig multimodalt?

Studien har ett grundläggande sociokulturellt perspektiv och de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna är hämtade dels i den sociosemiotiska multimodala teoribildningen, dels i multiliteracies-forskningen. Då studien även har ett flerspråkighetsperspektiv finns en ansats inom andraspråksforskningen.

Resultaten visar att läraren framhåller bilden och färgens betydelse framför skriften som utgör ett komplement tillsammans med övriga resurser men åskådliggör samtidigt dilemman när kriterier i den multimodala uppgiftsformuleringen avseende elevernas lärande av ett innehåll kombineras med kriterier som fokuserar ”noggrannhet”, ”detaljrikedom” samt ”hur välgjord texten är”.

Studien visar att läraren tillmäter multimodaliteten betydelse då hon uppmärksammar bild och färg tillsammans med övriga resurser men pekar samtidigt på den brist på stöd läroplanen ger avseende att också bedöma uppgiften multimodalt. 

Paperpresentationen är en studie av hur språkligt innehåll uttrycks i Skolverkets förslag till revideringar av kursplanerna i Lgr 11. Studien utgår från en jämförelse mellan hur den språkliga dimensionen i grundskolans olika kursplaner formuleras i gällande Lgr 11 (Skolverket, 2019a) och i det revideringsförslag som Skolverket överlämnat till regeringen (Skolverket, 2019b). Vårt syfte är att mot bakgrund av resultatet diskutera förutsättningar för språkinnehållets realisering i undervisningen. Materialet utgörs av kursplanerna i de båda versionerna av Lgr 11 och vi har gjort förteckningar av uttryck av språkligt innehåll i ämnenas syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för låg-, mellan- och högstadiet i respektive version för att svara på frågeställningarna: Hur uttrycks det språkliga innehållet i kursplanerna? Hur har det revideringssyfte som uttryckts som ”underlätta för fler elever att nå målen” (Skolverket, 2019c) inverkat på formuleringarna avseende det språkliga innehållet? Hur kan de förändringar som visas förmodas påverka realiseringen av den språkliga dimensionen i undervisningen i de olika ämnena? I presentationen fokuseras särskilt ämnena fysik, historia, svenska och svenska som andraspråk. Ett viktigt resultat av jämförelsen mellan skrivningarna i de olika läroplansversionerna är att båda versionerna visar på komplexiteten i de språkliga förmågor som eleverna ska utveckla under grundskoletiden. Dock framträder en skillnad i när under grundskoletiden dessa språkliga förmågor aktualiseras. Medan den gällande versionen av läroplanen bygger på ett antagande om att även komplexa språkliga förmågor ska användas och utvecklas från skolstart förefaller revideringsförslaget istället bygga på ett antagande om att börja med enklare förmågor och introducera mer komplex språkanvändning i senare årskurser. Resultatet diskuteras mot teoretisk bakgrund hos Luke och Freebody (1999), Cummins (2017) och Gibbons (2018) i syfte att problematisera revideringsförslaget i relation till språkutvecklingsmöjligheter för alla elever.