hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Albinsson, Berit
    et al.
    RISE.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Åström, Annika
    SP.
    Handbook on Sensory Analysis2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The original of this handbook is the Swedish Handbok i Sensorisk Analys, which was

    an updated edition of an older sensory analysis handbook written by Birgit Lundgren

    back in 1981. The handbook was revised in 2013 by Berit Albinsson, Karin Wendin

    and Annika Åström. Both these handbooks were written at SIK – The Swedish Institute

    of Food and Bioscience, which is now part of RISE – Research Institutes of Sweden.

    The revised edition of the handbook has proved popular in both industry and in the

    teaching world. At university level, it has been used by students as a complement to

    the academic literature in sensory science programmes. There has been a growing demand

    among international students at Swedish universities for the handbook to be

    translated. In 2016, Kristianstad University entered into an agreement with the research

    body RISE to translate the handbook into English. The translation was made

    by Patrick O’Malley.

    The handbook was translated and printed with permission from the co-authors.

  • 2.
    Almqvist, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    När mat blir sopor, och när den inte blir det: En studie om matsvinn ur ett miljö –och individperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.

  • 3.
    Andersson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den mobila arbetsplatsens måltid: lastbilschaufförers upplevelser av mat, måltider och stress under arbetstid2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka lastbilschaufförers syn på mat och måltider. Vad de värderar i val av mat och måltidssituation och vad som påverkar hur måltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och måltidsvanor påverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte är att belysa arbetsledningens och fackets syn på och arbete med mat- och måltidsfrågor.

    Studien är kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig på ett åkeri i nordöstra Skåne, samt ett fackligt skyddsombud.

    De nyanställda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmågan upp att hitta på sina körturer, och även strategier för att hantera och motverka stress på. Förarna i studien beskrev sig alla vara erfarna av yrket och tyckte inte att stress utgjorde ett problem för dem.

    I arbetets måltid värderade förarna tre faktorer; det sociala, den nyttiga maten och måltiden som tillfälle till återhämtning. Det sociala i måltiden - att umgås med kollegor och samtala under tiden man åt ansågs vara den viktigaste beståndsdelen i en trivsam måltid.

    I studien intervjuades även transportledare/personalansvarig från åkeriet och ett fackligt skyddsombud. Frågor gällande mat och måltid var vid tidpunkten knappt berörda. Dessa frågor bedömdes ändå vara viktiga. Vem som ansvarade för ett eventuellt upptagande av mat- och måltidsfrågorna i arbetet var inte klarlagt.

  • 4.
    Andersson, Max
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Öhman, Eric
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Konsumtionsval, uppfattningar och inställningar: vad utgör studenters attityder till fermenterade drycker?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fermentering av livsmedel är något som människan gjort sedan de första mänskliga civilisationerna. Dessa uråldriga metoder används än idag och fermenterade drycker har under senare årtionden fått en ökad acceptans världen över och anses idag vara en trend. Syftet är att studera studenters attityder till fermenterade drycker med låg eller ingen alkoholhalt, med fokus på kännedomen om denna typ av drycker, varför och när dessa konsumeras, samt vid vilka sammanhang/tillfällen. I studien har en kortare inledande enkät distribuerats till studenter vid Högskolan Kristianstad, vilken följts av individuella, semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på stora skillnader i huruvida studenterna kände till och hade provat fermenterade drycker. Studenternas attityder till fermenterade drycker präglades av flera olika faktorer, exempelvis hens egna värderingar, normer och målsättningar. I enkäten visade det sig att många konsumerade fermenterade drycker för dess hälsofrämjande effekter, som ersättning till alkohol och för att testa något nytt. Detta framkom även i intervjuerna där hälsa och miljömedvetenhet var viktiga anledningar till varför fermenterade drycker konsumerades, men också nyfikenhet inför det nya. Resultaten från både enkäten och intervjuerna visade att denna typ av drycker främst konsumerades vid måltider, fester eller vid andra sociala event. Samtliga informanter var ense om att fermenterade drycker erhåller komplexa egenskaper och kanske är det just dessa karaktärsdrag som gör dryckens stora platstagande möjligt. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att fermenterade drycker fyller flera roller inom kategorin låg eller icke alkoholhaltiga drycker.

  • 5.
    Andersson, Nadja
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Petersson Winroth, Markus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det nya måltidskonceptet, salladsbaren: risker vid livsmedelshantering i en offentlig miljö2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Salladsbarer är ett trendigt och lättillgängligt måltidsalternativ som finns i de flesta dagligvaruhandelsbutiker. Personal och konsumenter hanterar dagligen livsmedel och utrustning vid salladsbaren. Det saknas idag information och kunskap om hur personers beteende kring en salladsbar kan påverka livsmedelssäkerheten.

    Syfte: Undersöka risker med offentlig livsmedelshantering vid en salladsbar.

    Metod: Dolda observationer av personal och konsumenters riskbeteende. Hygienkontroll av portionsförpackningar. Bakterieprovtagningar av ytor i anknytning till salladsbaren följt av en artbestämning. Studiens intention är att ge en kvalitativ bild av de hygienutmaningar som livsmedelshantering i en offentlig miljö kan innebära.

    Resultat/Slutsats: Resultatet av observationerna visar att det sker ett flertal olika riskbeteende i anknytning till salladsbaren, framför allt bland konsumenter, vilket kan leda till korskontamination. Hygienkontrollen visade att medelvärdet av samtliga portionsförpackningar låg inom gränsvärdet för godkänd hygienstandard. Analysen av bakterieprover tagna från olika ytor kopplade till salladsbaren visade att det förekommer en hög variation av olika bakterier. Det finns en risk för bakteriespridning genom personers riskbeteende kopplade till salladsbaren. Risker kan förebyggas genom ökad kunskap och information om hygien och normer för beteende kring salladsbarer.

  • 6.
    Bengtsson, Mikael
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Märgelgravar i Åstorps kommun: Förändringar i förekomst över tid och lokalisering i landskapet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Märgelgravar är småbiotoper i odlingslandskapet som ofta hyser höga naturvärden och är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden i slättlandskapet. De utgör också synliga kulturlämningar från 1800 - talets jordbruk och den agrara utveckling som skedde då. Märgelgravarna är idag skyddade som generella biotopskyddsområden. Biotopskyddsområdena bidrar till att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen samt FN - konventionen om biologisk mångfald. Märglingen var som mest omfattande mellan cirka 1850 fram till 1890 i södra Sveriges slättbygd. Märgeln användes som jordförbättringsmedel och grävdes upp där det fanns kalkhaltig lera. Där den bröts bildades bestående gravar som ofta vattenfylldes. Syftet med studien är att kartlägga hur många märgelgravar som försvunnit i Åstorps kommun, var de ursprungligen placerades och vad som kännetecknar de som finns kvar idag. Undersökningen grundas på kartmateriel från ca. 1930, ca. 1970 och 2015 som bearbetats och analyserats i ett GIS - program. Resultaten visar att endast 23% av märgelgravarna finns kvar 2015 jämfört med 1930 och att de ursprungligen grävdes i lerjordar nära bebyggelse, men att de som finns kvar idag i högre utsträckning ligger längre ifrån bebyggelse och till större del i sluttningar. Borttagandet av märgelgravarna tros bero på de omfattande rationaliseringar som jordbruket genomgick speciellt efter andra världskriget, då de sågs som odlingshinder eller som lämpliga platser att dumpa sopor och rivningsmateriel i. 

  • 7.
    Berg, Johan
    et al.
    RISE.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Äta insekter: finns det några hälsorisker?2019Ingår i: Nutritionsfakta, Vol. decemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En tidigare publicerad artikel i Nutritionsfakta har visat på hälso- och hållbarhetsfördelar med att äta insekter. Finns det då några hälsorisker med att äta insekter? När det gäller kemiska risker är dessa små, förutsatt att producenten har kontroll på fodrets tungmetallinnehåll. Bakterier och andra mikroorganismer behöver kontrolleras noga, men inga tydliga risker finns här heller. Personer med skaldjursallergier bör dock vara försiktiga med insekter. Generellt motsvarar riskerna de som gäller för andra animaliska livsmedel, och samma typ av kontrollprogram bör finnas. Dock behövs mer forskning inom området. Kött från nöt, svin och fjäderfä har studerats under lång tid; det är dags att låta forskningen kring insekter som mat börja ta igen det försprånget.

  • 8.
    Berg, Johan
    et al.
    RISE.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Langton, Maud
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Josell, Åsa
    Atria Scandinavia AB.
    Davidsson, Fredrik
    Geoloc AB.
    State Of The Art report -: insects as food and feed2017Ingår i: Annals of Experimental Biology, ISSN 2348-1935, Vol. 5, nr 2, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    FAO has considered insects as food since 2003 [1] and is promoting consumption of insects (entomophagy) in the Western world because of the possibilities for sustainable production it offers. Insects as food are considered to leave smaller ecological footprints than conventional livestock (beef, pigs, and poultry) regarding feed, land and water needs, as well as greenhouse gas and ammonia emissions [2-7]. As an example regarding water, taken from a recent TV documentary, if a family of four people got their protein need from insects one day a week instead of from conventional livestock, over a year they would save the planet about a million Liters of water [8]. This is in agreement with figures above.

  • 9.
    Bergström, Susanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Håbring, Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hyllad, ratad eller anonym: en studie om svenska konsumenters attityder till opastöriserad mjölk2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är det lag på att pastörisera all konsumtionsmjölk i Sverige; Opastöriserad mjölk [OPM] får endast säljas i mindre skala direkt från gård till konsument. Pastöriseringskravet infördes 1939, för att förhindra spridningen av turberkulos, vilket inte anses utgöra något hot idag. Det finns även andra anledningar, som hållbarhet och sjukdomsrisk, till varför mjölk pastöriseras. Livsmedelsverkets gav hösten 2013 förslag om att införa en lag för förbud av all försäljning av OPM, detta förslag fick många reaktioner från förespråkare av OPM. Det finns begränsad forskning om svenska konsumenters attityder och värderingar kring OPM. Hyllad, ratad eller anonym: en studie om svenska konsumenters attityder på opastöriserad mjölk är ett examensarbete från Gastronomiprogrammet, Högskolan Kristianstad. Studien genomföres med ett frågeformulär med syfte att undersöka vilka attityder som finns till OPM hos svenska mjölkkonsumenter, samt vad dessa grundas på. I resultatet visade det sig att attityderna handlade om att OPM skapar ett mervärde. Bland kommentarerna fanns även attityder som var mer kritiska och OPM ansågs vara en riskfylld produkt. Dessa attityder grundar sig främst i uppväxt, minnen och social samhörighet. Trots att studien visar att konsumenter förknippar OPM med olika mervärden finns även en hög försiktighet hos konsumenter, vilket gör att OPM kanske inte är redo för det säkra och hälsofrämjande samhälle Sverige är idag.

  • 10.
    Björkman, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Jeppsson, Julia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Surdegsbröd och jästbröd: skillnad i smak och GI-värde2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Surdeg är idag en trend som fångats av många och de flesta bagerier ochdagligvarubutiker säljer bröd som kallas för surdegsbröd. Ett traditionellt surdegsbröd är ettbröd där surdegen används som enda hävningsmedel i brödet.

    Syfte: Syftet var att undersöka skillnader i sensoriska egenskaper, utifrån ettkonsumentperspektiv, samt GI-värde mellan surdegsbröd, jästbröd och bröd bakat på bådesurdeg och jäst.

    Material och metod: Metoderna som användes var två olika konsumenttester för att bestämmaskillnader mellan de tre bröden, och en in vitro-metod för att bestämma GI-värde.

    Resultat: Resultatet visade att konsumenter känner skillnad mellan surdegsbröd och jästbrödoch mellan surdegsbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst men däremot inte mellanjästbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst. Den syrliga smaken i surdegsbröd minskar ombrödet bakas på både surdeg och jäst. GI-mätningen genom in vitro-metoden visade att brödetbakat på både surdeg och jäst hade lägst GI medan surdegsbrödet hade högst.

    Slutsats: Ett bröd bakat på både surdeg och jäst är mer likt ett jästbröd än ett surdegsbröd. In vitro-metoden är inte den mest tillförlitliga för att undersöka skillnader i GI för justsurdegsbröd samtidigt som surdegsbrödets pH-värde kan ha varit för högt för att kunna sänkabrödets GI-värde. Inga slutsatser kunde därför dras från GI-mätningen.

  • 11.
    Bohman, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Magnusson, Per
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Smakprofil av Tilapia (Niltilapia): en jämförelse av vakuumförpackad Tilapia över tid.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fler svenskar vill konsumera mer inhemskt producerad fisk. Scandinavian Aquasystems odlar och försöker introducera fisken tilapia på svenska marknaden. Tilapia är en fisk som precis börjat göra intåg i Europa men är stor runtomkring resten av världen. En smakprofil som berättar hur länge produkten är sensoriskt tjänlig kan vara av hjälp. Denna undersökning syftade till att skapa en sensorisk smakprofil för fisken tilapia och till att se hur smakprofilen förändrades vid lagring i vakuumförpackning. För att skapa smakprofilen användes metoden QDA. Resultatet gav många egenskapsord var av vissa kunde klassificeras som färskhetsrelaterade och vissa som förskämningsrelaterade. Det kunde även konstateras att färsk, odlad tilapia har en antydan av saftigare och mer mjäll textur. Vid lagring finns en möjlighet att tilapia får en intensivare smak av dy och metall, samt en intensivare doft av dy.

  • 12.
    Bozorgi, Catherina
    et al.
    Danmark.
    Holleufer, Celina
    Danmark.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Saliva secretion and swallowing: impact of different types of food and drink on subsequent intake2020Ingår i: Nutrients, ISSN 2072-6643, E-ISSN 2072-6643, Vol. 12, s. 1-9, artikel-id 256Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The oral processing of food is important for eating and digestion in order to gain energy and nutrients. Due to disease, injury, or aging, individuals may experience difficulties in this process. These difficulties often lead to dysphagia, which is associated with malnutrition. Thus, it is of importance to find solutions and strategies to enable food intake. It is well known that sour and/or carbonated foods and drinks increase saliva secretion and trigger the swallowing reflex. However, knowledge regarding how subsequent food intake is impacted is lacking. The aim of this study was to clarify whether sour and/or carbonated foods and drinks had subsequent impacts on swallowing function. Twelve healthy participants evaluated eleven foods and drinks in terms of their ability to increase saliva production and ease the swallowing of subsequent food. Results showed that sourness and carbonation had positive impacts on saliva secretion and swallowing. No correlation was found between the pH/sourness of the foods and the ease of swallowing them. It was concluded that the ingestion of cherry tomatoes, natural yoghurt, and, in particular, citrus juice made swallowing of a neutral cracker easier. These results may be used to increase food intake among dysphagia patients.

  • 13.
    Brunosson, Albina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Kökets bråkstakar: elevers förståelse för bråktal i hem- och konsumentkunskap2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study has been to investigate students’ understanding of fractions when they occur in the practical subject home economics. In order to investigate this, the learning study method was used. Learning study can be understood as a method to gain deeper understanding of what is learnt by students during a lesson to increase learning outcome.

    The variation theory framework has been utilized to analyze the results of this study. The object of learning was chosen to be addition of fractions bigger than one half when they appear in home economics. The results indicate that in order for the learners to experience the object of learning it requires that they discern some critical aspects; to distinguish between quarters and four parts, the relationship between the part and the whole in fractions, varied presentations of the same fraction along with an understanding of the meaning of the concept to double.

     

    Moreover the students have carried out a math test which tested the students’ theoretical understanding of fractions to see whether they can transfer the knowledge from one learning context to another. The result evinces that most of the learners show a good understanding of fractions in a theoretical context as well as a practical. The learning study has increased the students learning according to the object of learning

  • 14.
    Brunosson, Albina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Måltiden i förskolan: en sammanställning2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.

  • 15. Brånhult, Anna
    et al.
    Nord, Jenny
    Persson, Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Kartanalys för Sydsveriges agrara landskap: metodstudie om den genetiska mångfalden och det genetiska kulturarvet i dagens landskap / rapport från projektet Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap (GRAAL)2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap” (GRAAL) är ett projekt som nyligen initierats och bedrivs i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) och Nordiskt Genresurscenter (NordGen). Projektets syfte är att studera den genetiska mångfalden och föreslå bevarandeåtgärder kring det genetiska kulturarvet i träd och buskar i dagens landskap. Projektet avser således att identifiera och åldersbestämma samt att bedöma den genetiska variationen hos stubbskottsträd i det skånska kulturlandskapet. Projektet avser också att som ett led i detta arbete ta fram ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt arbetssätt där moderna genetiska analyser samspelar med nya arkeologiska och historiska metoder och landskapsanalys. Denna rapport presenterar en historisk kartstudie som går ut på att identifiera områden där gamla flerstammiga träd med sockel kan påträffas.

  • 16. Carlsson, Georg
    et al.
    Svensson, Sven-Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.

  • 17.
    Chong, Irene
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Grönsaker som har beretts på olika sätt: en studie av grönsaksgillande hos barn2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Intaget av grönsaker är lågt hos barn i Sverige, vilket innebär att de inte når upp till rekommenderade intaget som är 500 gram per dag. Ur hållbarhets och hälsoperspektiv är det viktigt att ta reda på hur intaget av grönsaker skulle kunna ökas. Beredning och textur hos grönsaker är en viktig faktor som kan påverka intaget av grönsaker hos barn.

    Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om beredningssättet påverkar barns gillande av grönsaker. Med målsättningen hållbara matvanor, undersöks tre olika grönsaker som har beretts på fyra olika sätt.

    Material och metod: Grönsakerna som användes var gurka, kålrabbi och rättika. För att ta reda på barns gillande av grönsakerna som har beretts på fyra olika sätt har ett sensorisk gillandetest använts. Gillandetestet gjordes av 120 elever mellan 10 till 15 år.

    Resultat: Grönsaker som serverades råa var de grönsaker som respondenterna överlag tyckte mest om. Särskilt gillades de råa grönsakernas krispighet och många barn uttryckte en vilja äta dem igen. Barnen gillade rå gurka mest. Det fanns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande grönsaksprodukterna som betydde att flickor hade en högre grad av gillande gällande grönsakernas krispighet och vilja äta dem igen. Majoriteten av barnen hade aldrig hört talas om varken kålrabbi eller rättika.

    Slutsats: Denna studie visar att barn gillar grönsaker som är råa och krispiga. Icke-familjära grönsaker såsom kålrabbi och rättika gillas när de är råa, men inte om de bereddes med icke-familjära metoder. Att servera grönsakerna råa kan, i jämförelse med de andra beredningsmetoder som studerades öka gillandet, vilket kan leda till ett ökat intag av grönsaker och gynna hållbara matvanor.

  • 18.
    Dahl Petersson, Charlotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rojas Carvajal, Carlos
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Uhlmann, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Svenska baljväxter från förr: en sensorisk beskrivning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter.

    Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader.

    Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter.

    Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak. Munkänslan beskrivs med orden mjölig, krispig, fast och len. Intensitetsbedömningarna visade på små smakskillnader mellan baljväxterna men trots detta fanns särskiljande attribut för de sex olika baljväxtsorterna.

    Slutsats: De beskrivande sensoriska ord som detta examensarbete har utmynnat i kommer att hjälpa konsumenten att hitta rätt och öka mervärdet på produkterna. Samtidigt bevaras den svenska kulturskatten och konsumenten kan utveckla sin kulturella identitet tillsammans med alla de fördelaktiga egenskaper baljväxter besitter.

  • 19.
    Dererie, Debebe Yilma
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Trobro, Stefan
    Institutionen för Molekylärbiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Momeni, Majid Haddad
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Hansson, Henrik
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Blomqvist, Johanna
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Passoth, Volkmar
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Schnürer, Anna
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Sandgren, Mats
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Ståhlberg, Jerry
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Improved bio-energy yields via sequential ethanol fermentation and biogas digestion of steam exploded oat straw2011Ingår i: Bioresource Technology, ISSN 0960-8524, E-ISSN 1873-2976, Vol. 102, nr 6, s. 4449-4455Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using standard laboratory equipment, thermochemically pretreated oat straw was enzymatically saccharified and fermented to ethanol, and after removal of ethanol the remaining material was subjected to biogas digestion. A detailed mass balance calculation shows that, for steam explosion pretreatment, this combined ethanol fermentation and biogas digestion converts 85-87% of the higher heating value (HHV) of holocellulose (cellulose and hemicellulose) in the oat straw into biofuel energy. The energy (HHV) yield of the produced ethanol and methane was 9.5-9.8 MJ/(kg dry oat straw), which is 28-34% higher than direct biogas digestion that yielded 7.3-7.4 MJ/(kg dry oat straw). The rate of biogas formation from the fermentation residues was also higher than from the corresponding pretreated but unfermented oat straw, indicating that the biogas digestion could be terminated after only 24 days. This suggests that the ethanol process acts as an additional pretreatment for the biogas process.

  • 20.
    Dilek, Maya
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nordin, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skåne - en stark dryckesregion?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka konsumenters och producenters syn på dryckens roll för Skåne och hur man med hjälp av drycken kan skapa en stark kulinarisk region. Det blir allt vanligare att koppla samman mat och turism, där mat och dryck sätts i fokus för att locka besökare. Intresset för mat och dryck är hetare än någonsin och en tydlig trend i samhället. Studien genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder, datainsamlingen bestod av en enkät och semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var ej medvetna om de dryckessatsningar som sker i regionen men de flesta uttryckte att skånska produkter medförde ett mervärde, vilket informanterna förstärkte i de semi-strukturerade intervjuerna. Informanterna uttryckte även vikten av samarbete och gemenskap, problematiken med att nå ut och bli sedd på marknaden samt att se drycken som mer än bara en törstsläckare. Det finns många fördelar i att arbeta med att stärka banden mellan dryck och region, då både produkterna och regionen kan lyfta varandra.

  • 21.
    Eckardt, Johanna
    et al.
    SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology, Göteborg.
    Wendin, Karin
    SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology, Göteborg.
    Holmer, Anna
    SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology, Göteborg.
    Åström, Annika
    SIK – The Swedish Institute for Food and Biotechnology, Göteborg.
    Comparison of the consumers’ expected and actual perception of food investigated by Napping: a case study with Béarnaise sauce2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the present work we investigate the consumers’ expected perception of food, using packages of béarnaise sauce, with the preference of the actual product. Further we compare the results of the consumer panel with the outcome of an analytical sensory panel. The ambition was also to use innovative techniques to get additional insights of the consumers’ perception of food. Global Napping was performed with a consumer panel on the expected preference and partial Napping was conducted for evaluating the perception of the actual products. Results were complemented with preference tests and rankings, as well as the connection of the product to a package. An analytical sensory panel performed partial Napping of the products. In addition new and simple method of Napping data evaluation is presented. The results showed a mismatch between the perception of the package and the actual product. Different groups, here named as "emotional" and "rational", perceived products in diverse ways. The consumer panel was a highly inhomogeneous group of individuals, whereby the sensory analytical panel had high agreement. Consumers, who used to buy a certain product could not necessarily distinguish this product, neither did they rate this product as their first choice.

  • 22.
    Ellbäck, Carolin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Livsmedelsaktörernas syn på spårbarhet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.

    Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert. Men på grund av tidigare matskandaler i Europa där spårbarheten har varit knapp samt en ökad medvetenhet hos konsumenterna ifrågasätts även säkerheten. Det förutsätts att den mat som produceras är säker att förtära.

    Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur olika livsmedelsaktörer ser på intern- och extern spårbarhet. EG förordningen syftar till att livsmedelsföretagen måste använda sig av extern spårbarhet genom att alltid kontrollera ett steg framåt och ett steg bakåt i livsmedelskedjan. Förordningen kräver dock inte intern spårbarhet.

    Metod: Med en fenomenografisk ansats utfördes fyra stycken kvalitativa semistruktureradeintervjuer på plats och över telefon för att få fram djupgående information om livsmedelsaktörernas syn på spårbarhet.

    Resultat: Resultatet indikerade på att livsmedelsföretagens syn på spårbarhet och intern spårbarhet var lika men att tillvägagångssättet var olika beroende på vilken del i livsmedelskedjan man tillhörde och verksamhetens utformning. Förordningen var inget märkvärdigt för företagen utan det var en naturlig del i företaget för att producera säkra livsmedel. Däremot fanns det utomstående krav att hålla sig ständigt uppdaterad, kund- och konsumentkrav, media och andra klimatförhållanden som var mycket mer omfattande än förordningen som företagen arbetade efter för att inte förlora viktiga kunder och konsumenter.

    Diskussion: De utomstående kraven gentemot förordningen visade resultatet av att företagen gör mer än vad förordningen kräver. Vissa delar i livsmedelskedjan, i detta fall detaljhandeln/”retailers” ställde större krav på sina leverantörer som påverkade även andra företag som exempelvis levererar helhetslösningar och tjänster till dessa leverantörer till detaljhandeln.

    Slutsats: I ett ständigt förändringsbart fenomen som spårbarhet håller företagen sig uppdaterade och arbetar hela tiden för nöjda kunder och konsumenter, som gör att de agerar mer än vad förordningen förespråkar. Tillvägagångssättet vid reklamationer, returflöden och tillbakadraganden visade att aktörerna var högst angelägna om kund- och konsumentförtroenden.

  • 23.
    Filling, Julia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Human Urine: can it be applied as fertilizer in agricultural systems?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In cities today, vast amounts of nutrients are being wasted. Improvement in nutrient management within agriculture can contribute to a more sustainable society. Reusing nutrients in agriculture could aid in creating a more circular system, where organic fertilizers can be used instead of chemical fertilizers. Urine is a liquid which has a high nutrient content. According to the Swedish environmental protection agency, human urine can replace mineral fertilizers, by using methods such as source separation, where urine is divided from faeces. This is a cheap, effective and sustainable fertilizer management system that can be easily achieved. In this study, urine fertilizers were compared with ecological and conventional fertilizers (NPK and cow manure). The study examined the effect of different urine fertilizers compared with organic and inorganic ones on plant growth, nutrient content, pH value and microbial growth. The plant growth experiment was carried out in the greenhouse facilities in Alnarp, Sweden. The results from the experiment show that cow manure has a better outcome when it comes to plant growth, but Aurin, one of the urine fertilizers, had the highest uptake of nitrate. Non-diluted urine had a stable result in all analyses. According to this study human urine is a fertilizer which can be used in crop cultivation systems, and can deliver good agricultural results.

  • 24.
    Floengård, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur smakar vilt?: En studie om hur smaken vilt kan beskrivas2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ”hur smakar vilt?” blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött. Flera nya Svenska undersökningar har visat att smakbeskrivningar av produkter kan underlätta köpbeslutet för konsumenten. Det har också visats att våra sinnen påverkar våra köpbeslut och att ju mer vi fångar en konsuments sinnen ju mer kan köpbeslutet påverkas.Syfte: Syftet med den här undersökningen var att ta fram en sensorisk beskrivning av viltsmak. Studiens mål var också att få svar på vilka ord som kunde beskriva viltsmaken hos älg-, hjort- och vildsvinskött och hur tydlig viltsmaken var hos de tre viltarterna.Metod: Med kött från tre utvalda villebråd skapades en smakprofil för viltkött genom ett sensoriskt beskrivande test. En profilpanel fick provsmaka ytterfilén av hjort, älg och vildsvin. Undersökningen gjordes vid ett tillfälle och var uppdelat i tre moment. Först fick panelen göra en individuell bedömning av viltköttet genom att fylla i en enkät. Sedan diskuterades enkätens resultat i en gruppdiskussion och i sista momentet bestämdes viltsmakens intensitet hos de tre viltarterna i form av ett intensitetstest.Resultat: Resultatet visar att vilt har en syrlig smak, en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Även om studien främst var inriktad på smaken och inte doft, valdes svaveldoft att finnas med i beskrivningen för viltsmak eftersom den återkom hos samtliga viltarter. Viltsmaken var betydligt intensivare hos älgen och hjorten medan den hos vildsvinet visades vara mycket mild. Älgen hade den mest utpräglade viltsmaken.Slutsats: En slutsats kan dras med resultatet som stöd att viltsmak kan beskrivas vara syrligt, ha en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Slutsatsen kan också dras att älgen och hjorten har en mycket kraftig medan vildsvinet inte har samma tydligare viltsmak. Genom litteraturstudier drogs vidare slutsatsen att sensorisk beskrivning av viltkött kan förenkla konsumentens beslut, skapa en vassare marknadsföring samt öka upplevelsen för både den vanliga konsumenten och inom för konsumenter inom turisnäringen. Med hjälp av beskrivande smakord kan också samtal och uttryck för vad maten smakar öka gemenskapen under en måltid.

  • 25.
    Forsberg, Sarah
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Winsa, Mira
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vegetabiliska skolmåltider: hållbara alternativ till blandkost som inspiration till skolkök2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hållbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya måltiderna skulle vara välsmakande och näringsriktiga enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012). Med hjälp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och näringsberäknades med hjälp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. Erhållen feedback användes i förbättringsarbetet av måltiderna. Slutsatsen blev att genom att planera menyn efter måltider och med grönsaker som ungdomarna redan tycker om så skulle de lättare kunna vänja sig vid den vegetabiliska maten. Det fanns heller inga svårigheter att ta fram recepten, däremot vad det svårt att nå upp till önskad mängd av vitamin D, zink och järn i måltiderna, det fanns även svårigheter att hålla sig till de Nordiska näringsrekommendationerna (2012) för innehållet av salt i måltiderna. När det gällde de ekonomiska kraven fanns det heller inga direkta skillnader i kostnad vid jämförelse av de vegetabiliska menyerna med blandkostmenyerna, då vegetabiliska råvaror generellt sett är billigare än animaliska råvaror. Oatlys berikade havredrycken samt iMat var viktiga för att tillgodose måltiderna med tillräckliga mängder av B12 och vitamin D, de var dock även de mest kostsamma ingredienserna. Ekonomiskt kan det justeras enkelt beroende på vilka mål skolorna har med den vegetabiliska kosten. Genom att varva de vegetabiliska måltiderna med blandkostmåltider eller använda sig av mejeriprodukter i recepten istället går det att få ner priset på måltiderna.

  • 26.
    Galway, Lindsay P
    et al.
    Canada.
    Beery, Thomas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Jones-Casey, Kelsey
    USA.
    Tasala, Kirsti
    Canada.
    Mapping the solastalgia literature: a scoping review study2019Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Solastalgia is a relatively new concept for understanding the links between human and ecosystem health, specifically, the cumulative impacts of climatic and environmental change on mental, emotional, and spiritual health. Given the speed and scale of climate change alongside biodiversity loss, pollution, deforestation, unbridled resource extraction, and other environmental challenges, more and more people will experience solastalgia. This study reviewed 15 years of scholarly literature on solastalgia using a scoping review process. Our goal was to advance conceptual clarity, synthesize the literature, and identify priorities for future research. Four specific questions guided the review process: (1) How is solastalgia conceptualized and applied in the literature?; (2) How is solastalgia experienced and measured in the literature?; (3) How is 'place' understood in the solastalgia literature?; and (4) Does the current body of literature on solastalgia engage with Indigenous worldviews and experiences? Overall, we find there is a need for additional research employing diverse methodologies, across a greater diversity of people and places, and conducted in collaboration with affected populations and potential knowledge, alongside greater attention to the practical implications and applications of solastalgia research. We also call for continued efforts to advance conceptual clarity and theoretical foundations. Key outcomes of this study include our use of the landscape construct in relation to solastalgia and a call to better understand Indigenous peoples' lived experiences of landscape transformation and degradation in the context of historical traumas.

  • 27.
    Germov, John
    et al.
    University of Newcastle.
    Williams, Lauren
    University of Newcastle.
    Freij, Maria
    University of Newcastle.
    Slow food, slow progress: experiencing slow food in Australia2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Slow Food movement promotes ethical modes of food production and consumption. This paper reports on three related empirical studies that investigated: the representations of the movement in the Australian print media, participant experiences of a Slow Food festival, and the views of members of a Slow Food group. The first study used a content and discourse analysis of articles on Slow Food over a three-month in the Australian press. The second study reports on 33 semi-structured interviews with food producers and lay public attending a Slow Food event. The findings illuminate the changing nature of consumer culture, particularly the notion of ethical consumption and sketch out the different levels of commitment between participants and the varying perceptions of Slow Food. The third study involved a focus group with members of a Slow Food convivia (local group) to understand the reasons why people join the movement, their views on Slow Food, and their experiences of the movement. Together, the studies uncover a number of recurring themes: the central importance of ‘conviviality’ (the social pleasures of sharing ‘good food’), a focus on ‘localism’ (the alleged social, health, and environmental benefits of local produce), an underlying ideology of ‘romanticism’ (for idyllic rural lifestyles as an antidote to the time-poverty of urban life), and an ‘implementation gap’ between the philosophy and practice of Slow Food.

  • 28.
    Germundsson, Lisa
    et al.
    SLU Partnerskap Alnarp.
    Jönsson, Håkan
    Lund University .
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Davidsson, Paul
    Malmö Högskola.
    Moen, Ann
    Lund University .
    Johansson, Eva
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    FOCUS - Food Knowledge Community Skåne-Blekinge: förstudie 20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Focus förstudieprojekt syftar till att utreda förutsättningarna för att stärka och utveckla innovationsinfrastrukturen för livsmedelssystemet i Skåne och Blekinge, för att bidra till ökad tillväxt, sysselsättning, attraktionskraft och långsiktig hållbarhet.

    Utifrån syftet ovan och ambitionen att stärka samarbetet mellan lärosätena i Skåne och Blekinge inom livsmedelsområdet ska förstudien besvara följande frågeställningar:

    1. Hur ser förutsättningarna ut för forskning, utbildning och samverkan/innovation inom livsmedelsområdet i Skåne och Blekinge?

    2. Vilka är de mest angelägna behoven avseende forskning, utbildning och samverkan/innovation för livsmedelsnäringen och offentliga aktörer?

    3. Hur kan regionala framtidssatsningar och strategier inom forskning, utbildning och samverkan inom livsmedelsområdet utformas, för att bidra till ett samlat utbud av akademisk kompetens riktat till företag och andra aktörer i hela livsmedelssystemet?

  • 29.
    Giacalone, Davide
    et al.
    University of Copenhagen.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Bom Fröst, Michael
    University of Copenhagen.
    Bredie, Wender
    University of Copenhagen.
    Kremer, Stephanie
    WUR.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Otto, Marie
    University of Copenhagen.
    Skjoldborg, Signe
    University of Copenhagen.
    Lindberg, Ulla
    SP.
    Risvik, Einar
    Nofima.
    Health and quality of life in an aging population: food and beyond2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Europe, as in much of the Western world, the number of citizens aged 65 and over has grown at an unprecedented rate and is expected to account for over 30% of the total population by 2060. Coupled with a steady increase in life expectancy, this massive demographic change calls for a major effort to ensure quality of life in our older population. A thorough understanding of the elderly as food consumers, their nutritional needs, and their food perception and preferences is increasingly recognized as key areas for future research.

    Food perception change at a later age as a result of the psychophysiological changes that occur with aging, such as decreased appetite and chemosensory acuity. The latter generally decrease food intake and the pleasure that the elderly derive from their meals, making the identification of possible compensation strategies (e.g., flavor enhancement, textural changes, etc.) essential to food producers interested in developing products for this increasingly important segment. Promoting food satisfaction among the elderly is also paramount to ensuring adequate nutritional intake. This aspect has major public health implications, such as preventing malnutrition and sarcopenia, which are leading causes of decreased independence and lower quality of life. Additionally, the importance of social and psychological factors is increasingly recognized. Many conditions related to aging (e.g., tiredness, loneliness) may prevent elderly people from preparing and enjoying meals, calling for alternative vehicles – such as tailor-made distribution channels, social food preparation and eating situations – for promoting healthy eating.

    In this workshop, a range of international speakers with relevant professional experience will present their latest work. More generally, it is our intention with this workshop to raise awareness of how sensory and consumer research can contribute to promote well-being among the elderly, and ultimately to expand the number of healthy life years as we age.

     

  • 30.
    Göransson, David
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lundström, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bönor i skolmaten: en pilotstudie i att öka konsumtionen av baljväxter i grundskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras attityd till baljväxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad attityd till baljväxter hos eleverna. Att öka konsumtionen av baljväxter kräver nytänkande kring skapandet av attraktiva rätter eller måltidstillbehör, och arbetet ger flera exempel på hur man kan gå tillväga i framtida försök.

  • 31.
    Hagbard, Oscar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    ”Äghornas kringgiärde är af steen”: Hägnadernas utformning före skiftesreformerna i Äskhults by och norra Halland2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äskhults by är idag ett kulturreservat och sedan 1990-talet har omfattande restaureringar gjorts, både i markerna och med byggnaderna. Ett mål för arbete i Äskhult är att återskapa landskapet så som det såg ut före skiftesreformerna. Därför har man använt skifteskartan från 1825 som utgångspunkt i restaureringsarbetet. Syftet med denna uppsats är att dra slutsatser kring hur hägnaderna såg ut under 1700-talet i denna trakten och därmed även bidra till arbetet med kulturreservatet. För att svara på frågor om hur hägnaderna såg ut före skiftesreformerna i norra Halland och varför vissa hägnadstyper förekom har Hallands landsbeskrifning från 1729 och geometriska avmätningar av Johan Söderlingh studerats. Källmaterialet indikerar att den dominerande hägnadstypen är av sten oavsett tillgången till material. Det förekommer dock trähägnader i området och då är det främst i form av ris. Det går att dra paralleller mellan trähägnadernas utbredning och förekomsten av skog i området. Skogsområdena ligger mot gränsen till Västergötland. En annan aspekt som kan ha påverkat förekomst och utformning av hägnader och som troligen inte syns i källmaterialet är tillfälliga hägnader. Tillfälliga hägnader kunde användas bland annat vid ljungbränning, efterbete eller tillfälliga kålgårdar. Därför borde det även funnits tillfälliga hägnader omkring Äskhult. Slutsatsen är dock att stenhägnader troligen var dominerande i området kring Äskhult.

  • 32.
    Hillethan, Morgan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Smycket av ett biologiskt kulturarv eller en utdöende epok?: en återinventering av hamlade träd i nordöstra Skåne 20192019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.

  • 33.
    Hjerdin, A
    et al.
    Hilleshög AB.
    Säll, T
    Lunds universitet.
    Nilsson, N.O.
    Lunds universitet.
    Bornman, C.H.
    Hilleshög AB.
    Halldén, Christer
    Hilleshög AB.
    Genetic Variation Among Wild and Cultivated Beets of the Section Beta as Revealed by RFLP Analysis1994Ingår i: Journal of sugarbeet research, ISSN 0899-1502, Vol. 31, nr 1&2, s. 59-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The level of genetic variation detected among 7 sugar beet and 4 fodder beet breeding lines was compared to the variation found among 21 accessions of wild beets of the section Beta. RFLP analysis used a set of 32 sugar beet DNA sequences as probes to score a total of 351 bands over all accessions. The band data was used to calculate genetic distances between all pairs of accessions. The distance estimates were subsequently used in a cluster analysis to produce a dendrogram of genetic distances. The analysis unambiguously defined all accessions and clearly defined a fodder beet cluster within the sugar beet cluster. The cultivated beets were all separated from the wild beets. The sugar beet breeding lines showed a considerable amount of genetic variation, comparable with the level of variation detected among the wild beet accessions.

  • 34.
    Holmqvist, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Vårdträdens resa i tid och tanke: en komparativ studie över tid om bakomliggande orsaker till ett landskapselements uppkomst2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdträdet är ett landskapselement som har sitt kulturella ursprung i hedniska tider av träddyrkan. Dessa träd har förts från heliga lundar in till gårdsplanerna där de har planterats för att sedan tjäna som symbol för gårdens lycka eller olycka beroende på trädets hälsa och hur behandlingen av trädet utförts. I moderna tider tenderar vi att istället för en tro på ödet och sökandet efter omen för att sia om framtiden, resonera med hjälp av logik och rationalitet för att tolka vår omgivning. Hur dessa sätt att tänka står i kontrast till varandra har varit utgångspunkten för denna studien. Vårdträdet har tjänat som symbol för detta då landskapselementet fortfarande existerar på den skånska landsbygdens gårdstomter precis som det gjort i hundratals år. Hur kulturen, och resonerandet kring träden i fråga ser ut idag i jämförelse med då är dock den intressanta frågan och syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för detta. Genom detta kan ett bidrag ges till diskussionen kring varför platser ser ut som de gör. Frågeställningen för studien har därför blivit "Vilka faktorer i då- och nutid ligger bakom skapandet av landskapselementet vårdträd?" Undersökningsmetoden som valts för detta har till en början varit att studera frågelistor från Lunds universitets Folklivsarkiv. Vidare har djupintervjuer genomförts tillsammans med människor som har ett vårdträd växande i anslutning till gården de bor på. På detta sätt har en historisk inblick skapats om vårdträden som sedan kan ställas i kontrast emot dagens människors tänkande om samma sorts träd. Resultaten visar på att vissa kulturella fenomen lever kvar medan andra har förändrats. Vårdträden anses idag liksom då, som kulturarvsobjekt som "tillhör gården". Träden används också fortfarande som socialiseringsplats samt som solskydd och i viss mån som offerplats av gröt på julen samt att trädet får växa fritt. Hur kulturen dock skiljer sig visar sig i hur rädslan vid trädets behandling ej existerar i samma grad längre. Vårdträden respekteras då liksom nu, men tron om bestraffning och otur vid "illa" behandling av vårdträdet är ej lika starkt manifesterat i de intervjuades tankar som det tenderade att vara enligt frågelistorna. Då vårdträden i traditionell mening ej rördes över huvud taget, gallras träden idag utan större eftertanke. Vad likheterna gällande synen på träden som kulturarvssymbol beror på, kan vara att träden p.g.a. sina höga åldrar genom denna konstant tillskrivs ett historiskt värde genom berättelser som hela tiden tillskrivs trädet desto äldre det blir. Därför har vårdträdet då liksom nu många gånger tjänat som släktklenod för gårdens invånare där minnen från alla livets skeden är knutna. Skiljaktigheterna kan bero på hur dagens rationella och logiska tänkande skiljer sig från folktrons ej ifrågasättande och okritiska synsätt. På grund av detta tenderar personerna att vifta bort de historiska föreställningarna och behandla sina vårdträd som de vill. Dock lever möjligen vårdträdskulturen kvar även som ett "mekaniskt" handlande, dvs att planteringen i sig, att träden ej rörs och att "ta i trä" är handlingar som utförs av automatisk karaktär utan att reflektera över deras historiska innebörd. Oavsett vad, fortsätter i alla fall vårdträdet vara ett inslag på den skånska landsbygden.

  • 35.
    Håkansson, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    What makes local food attractive to consumers?2015Ingår i: Interdisciplinary perspectives on local and regional food in the South Baltic Region / [ed] Anton Petrenko and Bitte Müller-Hansen, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2015, s. 85-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In order to understand the potential of local and regional food, we must first understand what it is about these goods that attract consumers. This chapter summarizes the research on what drives local food consumption, starting from an overview of the motivations of the consumers themselves and different descriptions of what characterizes consumers of local food (“locavore“), and continuing with potential explanations for underlying motives.

  • 36.
    Höglund, Evelina
    et al.
    SP Technical Research Institute of Sweden.
    Albinsson, Berit
    SP Technical Research Institute of Sweden.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Appetizing muffins designed for nutritional needs of older adults2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Due to good living conditions, the population of older adults is growing. Increased age increases prevalence of diseases and thereby also the risk of disease related malnutrition (DRM) increases. Appetizing and nutritious food products are needed to counteract DRM. One possible way to enable increased nutritional intake for older people with poor appetite is to offer energy/protein rich snacks between meals. In Sweden, afternoon coffee is an appreciated part of the day. It has also been shown that different varieties of muffins are a popular choice to eat with the coffee among older adults. Developing muffins to suit older adults’ nutritional needs along with their sensory cravings may contribute to decreased DRM. The aim of this study was to investigate added nutritional content along with the sensorial effects of increased fat/protein content in muffins.

    Methods: Design of four different muffins were developed and produced according to a processing scheme where fat and proteins were added. Sensory evaluation and nutritional calculations were performed. Further moisture content, water activity, weight loss and size of the muffins were measured.

    Results: The fat and protein additions affected the sensory properties and nutritional value of the muffins:

    Muffin type

    Content (g/100g   muffin)

    Sensory properties

    fat

    protein

    Reference

    27

    4,9

    soft, smooth

    With added fat

    42

    3,8

    flat, moist, fatty mouth

    With added protein (whey)

    23

    12,4

    feel hard, compact, pointy, low

    flavors

    With added fat and protein

    37

    10,2

    a bit hard, compact, fatty mouth feel   effects of protein are dominant

    Discussion: It can be concluded that muffins with added nutrients and sensorialy designed for older adults’ is promising.  However, further recipe/process development in order to increase appetizing sensory properties may be achieved.

  • 37.
    Höijer, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Lindö, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Mustafa, Arwa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Nyberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet.
    Sepp, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Health and sustainability in public meals: an explorative review2020Ingår i: International Journal of Environmental Health Research and Public Health, ISSN 1687-9805, Vol. 17, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The world is facing a number of challenges related to food consumption. These are, on the one hand, health effects and, on the other hand, the environmental impact of food production. Radical changes are needed to achieve a sustainable and healthy food production and consumption. Public and institutional meals play a vital role in promoting health and sustainability, since they are responsible for a significant part of food consumption, as well as their “normative influence” on peoples’ food habits. The aim of this paper is to provide an explorative review of the scientific literature, focusing on European research including both concepts of health and sustainability in studies of public meals. Of >3000 papers, 20 were found to satisfy these criteria and were thus included in the review. The results showed that schools and hospitals are the most dominant arenas where both health and sustainability have been addressed. Three different approaches in combining health and sustainability have been found, these are: “Health as embracing sustainability”, “Sustainability as embracing health” and “Health and sustainability as separate concepts”. However, a clear motivation for addressing both health and sustainability is most often missing

  • 38.
    Jedhammar, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Karlkvist, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Flaskvatten: Anpassat för barn2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samtidigt som människor blir mer hälsomedvetna ökar konsumtionen av läsk, cider och sockerberikat flaskvatten. Sockerrika drycker är ett dåligt alternativ för barn, eftersom drycken endast består av tomma kalorier och ofta har ett lågt pH-värde, som kan påverka barns tandhälsa negativt.  Syftet med den här studien var att utveckla ett flaskvatten som barn tycker om och som inte påverkar barns hälsa negativt. Barnen påverkas av vad föräldrarna äter och dricker, därför undersöktes även hur föräldrarna ser på familjens val av måltidsdrycker. Studien inleddes med en mindre undersökning av den svenska och internationella marknaden för flaskvatten, avsett för barn. Baserat på dessa insikter och i samråd med uppdragsgivaren Malmberg Original Water AB utvecklades några olika varianter av flaskvatten riktade mot barn. pH-värdet i vattnet registrerades. Ett konsumenttest genomfördes för att få en uppfattning om vilken smaksammansättning, kolsyramängd och färg på flaskvattnet som föredras av skolbarn, från två skolor i Kristianstads kommun (n=54). Då föräldrarna har ett stort inflyttande på barns dryckeskonsumtion genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar (n=63). På den svenska marknaden fanns det inget barnanpassat flaskvatten och pH-testerna visade att produkten inte kan förväntas inverka negativt på barns tandhälsa. Barnen i konsumenttestet föredrog smaken Blåbär/Arcticbär och tyckte bäst om när det var mycket kolsyra i flaskvattnet. Det visuella testet visade att barnen föredrog färgat vatten före ingen färg alls. Enkätundersökningen pekar på en paradox i föräldrarnas syn på vilken måltidsdryck som erbjuds barnen. Samtidigt som svaren tyder på att föräldrarna fäster stor vikt vid att den dryck som serveras bara innehåller naturliga ämnen och som inte ger försämrad tandhälsa, så har barnens preferenser stor betydelse för vilken typ av måltidsdryck som faktiskt inhandlas till exempelvis ”fredagsmyset”. Man kan säga att föräldrarna vid vissa tillfällen handlar mot bättre vetande. Föräldrarna fick i enkäten även ange hur mycket av olika typer av drycker de själva och deras barn konsumerar till vardag och helg. Resultatet visade då på ett tydligt samband mellan föräldrars och barns dryckeskonsumtion.

  • 39.
    Jismark, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Ragnarsson, Sofia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Mat och dryck i kombination: Betydelsen av gemensamma grundsmaker och aromatisk likhet för balans och harmoni2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att kombinera mat och dryck handlar i hög grad om att uppnå balans och harmoni. För att välsmakande kombinationer ska uppnå balans och harmoni måste hänsyn tas till grundsmaker, textur och liknande aromer samt kontraster och likheter i kombinationen.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka om gemensamma grundsmaker och aromatisk likhet i mat- och dryckeskombinationer har betydelse för balans och harmoni.

    Metod: Utifrån subjektiva bedömningar av grundsmaker och hetta av Calientes drycker Blåbär/Citrongräs och Lime/Ingefära samt med hjälp av konceptet aromatisk likhet receptutvecklades fyra maträtter. Rätterna i kombination med drycken testades i ett konsumenttest där 38 respondenter fick svara på frågor om gillande och upplevd harmoni.

    Resultat: Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplevde balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationerna och indikerar att inte bara en aspekt utan flera måste tas i beaktande vid kombination av mat och dryck.

    Slutsats: Gemensamma grundsmaker, aromatisk likhet samt individens subjektiva smakupplevelse har betydelse för upplevd balans och harmoni i mat- och dryckeskombinationer.

  • 40.
    Jonsson, Julia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Olsson, Tora
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vegetariska skolluncher: En undersökning av energi- och näringsinnehåll samt attityder2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning – Enligt skollagen ska skollunch som serveras vara näringsriktig. En undersökning som gjorts visade att 60 % av skolluncherna inte lever upp till denna lag. Hur den vegetariska skollunchen förhåller sig till denna lag och NNR 2012 har därför undersökts, samt hur elever och köksansvariges attityd till den vegetariska skollunchen ser ut.

    Syfte – Syftet är att undersöka om vegetariska skollunchers energi- och näringsinnehåll lever upp till NNR 2012 i en kommun i södra Sverige. Ett andra syfte är att undersöka hur attityderna till den vegetariska skollunchen är bland elever och hos en köksansvarig på en skola i södra Sverige.

    Material och metod – För att besvara syftet har en kvantitativ- och en kvalitativ metod använts. Vegetariska skolluncher (N=20) har energi- och näringsvärdesberäknats med hjälp av Dietist Net, därefter har ett medelvärde av energi- och näringsvärdena från samtliga luncher jämförts med NNR 2012. En standardavvikelse har också beräknats. Skolelever från årskurs 9 samt skolans köksansvarige har intervjuats. Intervjuerna har följt en semi-strukturerad karaktär där ljudet från intervjuerna spelats in, därefter har materialet transkriberats ordagrant och analyserats.

    Resultat – De vegetariska skolluncherna har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer NNR 2012, däremot finns brister av enskilda vitaminer och mineraler samt brister avseende energiintaget. De vitaminer och mineraler som undersökts är protein, vitamin B12, vitamin D, järn, kalcium och selen. Utifrån de intervjuer som gjorts kan ett negativt attitydmönster kring den vegetariska skollunchen urskiljas bland pojkar och köksansvarige. Flickornas attityd upplevdes som mer positiv.

    Slutsats – Den berörda kommunens vegetariska skollunchers fördelning av energigivande näringsämnen i (E%) följer NNR 2012. Däremot finns brister avseende vitamin- och mineralintaget, samt brister avseende energiintaget. Utifrån den kvalitativa undersökningen kan ingen slutsats dras då undersökningen begränsats. Dock tyder vårt material på att eleverna från den undersökta skolan har en attityd till de vegetariska skolluncherna som skiljer sig åt mellan flickor och pojkar; pojkar är mer negativa. Skolans köksansvarige uppfattades också ha en negativ attityd till den vegetariska skollunchen. Då undersökningen begränsats till ett litet material är resultatet inte generaliserbart men väl hypotesgenererande för fortsatt forskning.

  • 41.
    Jägerstad, Margaretha
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Andrén, Anders
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Dimberg, Lena
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Det finns inga färdiga svar2010Ingår i: Jordbruk som håller i längden / [ed] Johansson, Birgitta, Stockholm: Formas , 2010, s. 345-349Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Jönsson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Analys av rågdeg och rågbröd med olika tillsatser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att analysera hur två surdegar, ett surdegspulver, citronsyra, mjölksyra, ättiksyra, amylas, xylanas, kornmaltmjöl, vetemaltmjöl respektive kalciumkarbonat påverkade deg och bröd gjorda på Nord Mills finmalda rågmjöl. Arbetet belyser följaktligen hur rågdegens egenskaper påverkas av de olika tillsatserna och vilken mängd av tillsatserna som ger eftersträvansvärt brödinkråm. Den analyserade mängden av de olika tillsatserna bestämdes utifrån ett rådande uttalande att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten ska bli optimal. Tillvägagångssättet innefattade degberedning, viskositetsmätningar, falltalsmätning, bestämning av pH-värde och syratalsmätning, avbakning samt visuell bedömning. Resultatet av undersökningen visade att bröden med surdegspulver, citronsyra respektive mjölksyra i mängder som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl och ett pH-värde under 5 gav de visuellt bästa brödinkråmen. Den lägre mängden tillsats av amylas och xylanas gav också bröd av god kvalitet med hänsyn till brödinkråmet. pH-värdet på syran som tillsattes i rågdeg var betydelsefull för hur brödets inkråm blev vid avbakning. Slutsatsen kunde dras efter att kalciumkarbonat tillsammans med citronsyra analyserats i rågdeg. Vägledningen att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten hos ett rågbröd ska bli optimal (Dal Thomsen 1988) kvarstår efter denna undersökning. Det framkom att bröden med surdegspulver, citronsyra och mjölksyra som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl gav eftersträvansvärda brödinkråm jämfört med mängden som motsvarades av 700 syraenheter per kilo rågmjöl av samma tillsats. Övriga syratillsatser som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl gav dock inte önskvärt brödinkråm. Eventuellt kan detta vara en indikator på att syrans kemiska sammansättning har betydelse för brödinkråmet, och man kan därför inte helt förlita sig på vare sig syrans syratal eller pH-värde.

  • 43.
    Jönsson, Gustav
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lindhé, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Egenkontroll i livsmedelsbranschen utifrån verksamheternas perspektiv: en kvalitativ studie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll. Denna studie bygger på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex stycken verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen och en livsmedelsinspektör. Urvalet av respondenter till studien begränsades till en kommun i södra Sverige. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades sedan ordagrant för analysering. Respondenterna i studien såg positivt på förändringen i dagens lagstiftning, men många hade ändå valt att ha kvar sina gamla egenkontrollprogram. De såg det som en säkerhet och trygghet i att kunna gå tillbaka till den och luta sig mot de rutiner som fanns nedskrivna.

  • 44.
    Karlsson, Anna-Märta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Färskhetens dilemma: En deskriptiv studie om hållbarhet i korv- och hamburgerbröd2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen grundar sig i det dilemma brödtillverkarna ställs inför med krav på minskade tillsatser, samtidigt som konsumenten skall erbjudas säkra produkter av god kvalitet, och hållbarhet. Korv- och hamburgerbröd bakat med vete är produkter vilka i normala fall, förlorar sin färskhet snabbt. Två marknadsledande producenter (A & B) har i denna studie jämförts i avseende kring hur de angripit problematiken färskhet. Resultatet i jämförelsestudien visade att bröd gjort av surdeg till skillnad från bröd som fryses direkt efter bakning, höll längre och bibehöll sin saftighet bättre. I den kvalitetssäkring som gjordes för samma producents (A) räkning framkom att bröd innehållandes surdeg var kemiskt och mikrobiolgiskt säkert fyra dagar efter utsatt bäst-före-datum, d.v.s. dag tolv. Konsumenternas kunskap och tankar kring korv- och hamburgerbröd studerades i en enkätundersökning. Denna visade att konsumenterna känner en tveksamhet kring vad bröd faktiskt innehåller, vilket yttrar sig i rädsla och misstänksamhet för att brödet är fullproppat med konserveringsmedel, om det inte möglar på ett naturligt sätt. Detta tyder på brist på förtroende från konsument till producent, där konsumenternas känner att de inte kan kontrollera vad som tillsätts brödet och drar slutsatser därefter. De flesta respondenter känner inte heller till att bröd, med lång hållbarhet som inte möglar, nödvändigtvis inte behöver innehålla konserveringsmedel. Detta bör belysas och lyftas fram.

  • 45.
    Kämstad, Carl-Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Askåterföring i Blekinge: är hundra stora skogsägare informerade gällande askåterföring, en enkät2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

  • 46.
    Lindberg, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Andersson, Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur påverkar energi- och proteinrik kost intaget av energi och makronutrienter?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är cirka 70 procent av de som är bosatta på särskilda boende konstaterat undernärda eller i riskzonen för undernäring. En metod för att undvika att en individ drabbas av undernäring är att måltiderna anpassas efter särskilda behov med avseende på bland annat energi och protein. Kostregistrering är en metod som kan användas för att undersöka och värdera om en individ får i sig tillräckligt med makronutrienter och energi för att täcka dagsbehovet. För de som lider av undernäring kan en energi- och proteinrik kost (EPR-kost) rekommenderas.

    Syfte

    Syftet är att jämföra intag av energi och makronutrienter bland äldre på ett särskilt boende i södra Sverige före och efter införande av EPR-kost baserad på nyutvecklade recept.

    Material och metod

    Kostregistrering innebär att allt som konsumeras av en individ noteras med exakthet. Kostregistreringarna genomfördes under fyra dygn och näringsvärdesberäknades i DietistNet. I analysen användes ett parat t-test och en felrisk på 5 procent användes vid alla hypotestest.

    Resultat

    Intaget av energi, fett och protein ökade signifikant då EPR-kost infördes. Antalet uppätna portioner som storleksmässigt motsvarade en referensportion ökade från 22 till 75 procent.

    Slutsatser

    Då EPR-kost infördes ökade intaget av energi, protein och fett signifikant och medelvärdet bland deltagarna uppnådde näringsrekommendationerna enligt NNR.

  • 47.
    Lindberg, Siv
    et al.
    RISE.
    Edström, Karin
    RISE.
    Tholander, Hanna
    NINE.
    Grari, irjam
    RISE.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    THEME ELDERLY- Attractive food for elderly: the role of inspiring and informative packaging2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Malnutrition is common among elderly due to low appetite. Appetite is highly connected to age, health and social activities. For home-living elderly, readymade meals are often served for both lunch and dinner. When appetite is reduced, apart from the food itself, the packaging should stimulate appetite by enhancing the attractiveness of the packaged food. The food itself has to fulfil the sensory expectations.

    Aim: To identify important packaging attributes that will increase attractiveness of readymade meals for elderly.

    Method: Iterative design in which consumer tests, focus group discussions and deep interviews for evaluation of prototypes were held with elderly (65-88 years) focussing on food and food packaging. Sensory factors were of specific interest.

    Results: The packaging and the meal inside must attract all senses in order to stimulate appetite, mainly visual and tactile senses were of importance. Although many claim they would like to be able to see the food, photographs of the packed meal are preferred over transparency. The photographs have to be truthful. Easy to read is the most important factor, information should be clearly visible (contrast and size) and not be too verbose. Furthermore, easy to open and handle and consequently, size and weight of the packaging, are also important factors.

    Discussion: The stepwise iterative design of the study included several user tests with different generations of developed prototypes as well as benchmarking against commercial products were useful in identifications of important packaging attributes. A high level of consumer interaction was reached and it became clear that the packaging had a profound impact on the appetite of readymade meals.

    Conclusion: Visual factors are of highest importance as well as tactile properties. Pictures clearly showing the meal in a true and attractive way as well as clearly visible and informative information, size and weight were deemed important.

  • 48.
    Lindgren, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lantz, Felicia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Stärkelsers funktion som konsistensgivare vid olika temperaturer i pulversoppa: en experimentell kvantitativ studie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fler och fler konsumenter efterfrågar Varma Koppen som kan tillagas med vatten vid lägre temperaturer än kokande vatten, vilket i nuläget inte är möjligt då pulversoppan blir för tunn vid tillsats av kallare vatten. I denna studie har olika sorters stärkelse arbetats med för att optimera det stärkelseinnehåll som finns i den befintliga produkten för att göra den viskös vid både höga och låga temperaturer. Resultatet blev att en av de två stärkelser som förekom i den befintliga produkten behölls men förändrades i mängd då den bidrog till viktiga smakparametrar. Den andra plockades bort och ersattes med en stärkelse som gjorde produkten mer viskös vid lägre temperaturer. För att ta reda på om den nya produkten skiljde sig ifrån den befintliga utfördes en viskositetsmätning och ett sensoriskt parvist preferenstest. Viskositetsmätningen bidrog med objektiv data som klargjorde ifall skillnader fanns eller inte. Det sensoriskt parvisa preferenstestet gav en inblick i vilken av de två produktvarianterna som konsumenterna föredrog. Den nya stärkelsen bidrar till högre viskositet vid temperaturer under 100oC och skiljer sig signifikant från den befintliga produkten och föredras av konsumenterna vid lägre temperaturer. Uteslutandet av en av de befintliga stärkelserna har dock bidragit till en försämrad munkänsla vid 100o C som konsumenterna ser som negativ. För att detta resultat ska kunna användas för att ge en optimerad pulversoppa krävs därför vidare produktutveckling på företaget.

  • 49.
    Lindh, Samuel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Polihronidis, Pavlos
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hur kan syra och sötma optimeras i en bärdryck avsedd som en hälsodryck?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsmedelsbranschen förändras i takt med den miljö- och hälsotrend som sprids över det svenska matlandet med alltfler närodlade produkter, rustika förpackningar och produkter tillverkade med minimala svinn. Som kontrast, kan samtidigt uppmärkasammas de ungas ökade preferenser för sockerrika och energitäta livsmedel, och studier visar att åkommor som t ex diabetesrelaterade sjukdomar ökar. Med detta som bakgrund, kan bär- och fruktdrycker utan tillsatt socker eller andra tillsatser - där vitaminerna i jämförelse med energitätheten är hög - och som är behaglig att dricka, ligga rätt i tiden.Syftet med detta arbete var att utveckla ett dryckeskoncept kring hälsobefrämjande bärdryck baserad på blåbär- och lingonjuice.För att balansera socker-/syranivån i drycken provades några utvalda frukter och grönsaker. Dessa tillsattes i mindre mängd för att de inte skulle ta över de ursprungliga bärsmakerna i drycken. Även tillsatsen E170 kalciumkarbonat (CaCO3) testades vid olika nivåer, för att reducera syrainnehållet och testa vilken effekt detta har på smaken. Vi visade att det är möjligt att utveckla olika dryckeskoncept med god konsistens och god smak enligt provsmakarna, enbart utgående från bär, frukter och grönsaker. I svarta vinbär kan syranivån reduceras upp till 25 % med kalcium-karbonat utan märkbar påverkan på smaken. Analyser av den framtagna drycken visade att innehållet av hälsobefrämjande fenoler och antocyaner var relativt högt som följd av den höga andelen fenolrika bär i drycken.

  • 50.
    Lindhe, Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Olofsson, Martina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Återvinning och hållbar utveckling i förskolan: en intervjustudie om förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är. Alla arbetar inte aktivt med återvinning utan det är något som bara finns och görs. Hållbar utveckling är däremot ett begrepp som inte alla förskollärare känner till. De som vet vad det är kopplar det till den ekologiska delen av hållbar utveckling och motiverar till exempel med att vi ska vara rädda om jordens resurser.

123 1 - 50 av 106
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf