hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 149
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap.

    Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande förskollärare och ämnesfördjupning för verksamma lärare i förskolan. Innehållet diskuteras i förhållande till förskolans läroplan.

  • 2. Areskoug, Mats
    et al.
    Ekborg, Margareta
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare2020 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).

  • 3.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att skapa texter på egen hand: multimodalitetens betydelse för elever i årskurs 32014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många elever knäcker sin läs- och skrivkod under sina första skolår och för flertalet är lusten och glädjen stor över att kunna läsa och skriva på egen hand. Undersökningar visar att det är i övergången mellan årskurs 3 och 4 som en förändring ofta inträffar. För många av eleverna innebär det att det stöd som visar sig vara en förutsättning för att vidareutveckla sina nyvunna läs- och skrivförmågor, inte ges i tillräcklig utsträckning. En anledning till detta är att ämnenas antal ökar och att stoffet växer i omfattning; läromedelstexterna blir längre, bildspråket mer avancerat och diagram mer komplicerade. En annan är att eleverna nu i större utsträckning förväntas klara sin läsning och textproduktion på egen hand (Liberg, 2007, 2010).Forskningsintresset rör således yngre elevers textproduktion och i vilken mån de uttrycker sig multimodalt. Texter producerade av elever i årskurs 3 har samlats in i två klasser på två olika skolor i södra Sverige under läsåret 2012/2013. Den ena skolan är belägen i ett mångkulturellt bostadsområde där elever har svenska som andraspråk medan den andra skolan ligger i ett traditionellt villaområde där elever har svenska som förstaspråk. Det huvudsakliga syftet är att undersöka vilka olika sätt eleverna uttrycker sig på i samband med textproduktion. Vilka semiotiska resurser använder de sig av och på vilka sätt kan resurserna sägas vara meningsskapande? Finns skillnader i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever och vilka är i så fall dessa skillnader ur ett multimodalt perspektiv? Det teoretiska ramverket tar sin utgångspunkt i det lingvistiska och sociosemiotiska forskningsfältet och en kvalitativ sociosemiotisk multimodal analys av de insamlade texterna presenteras (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; G. R. Kress, 2010; G. R. Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). I forskningspresentationen redogörs för de första resultaten som en del i ett pågående avhandlingsarbete.

  • 4.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ”Det kan vara svårt att förklara på rader”: perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 32017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet i mitt avhandlingsarbete är att belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext. Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? I den här presentationen sammanfattar jag de viktigaste resultaten.

    Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna. Den teoretiska ramen innebär att jag utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserar och tolkar materialet med analysverktyg hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteraciesforskningen.

    Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textproduktionerna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför hellre väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor i elevernas textproduktioner. Hennes uttalanden pekar samtidigt på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till.

    Slutsatsen blir att även om eleverna i den här uppgiften uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman de olika delsvaren till en helhet vid bedömningen. Läraren tycks i högre utsträckning ta fasta på att bedöma förmågor som visar hur utförligt och noga eleverna dokumenterar än vad de med hjälp av framför allt bild och färg utvecklat kunskap om. Detta pekar på svårigheterna med att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande arbete med bedömning.

  • 5.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    En kvalitativ sociosemiotisk multimodal analys av elevtexter producerade i skolår 32014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Forskningsintresset rör multimodalitetens betydelse för yngre elevers textproduktion och vad som händer när de i övergången mellan skolår 3 och 4 förväntas klara av att vidareutveckla sina läs- och skrivförmågor på egen hand. Den digitala utvecklingen har medfört att elever idag har helt andra erfarenheter av möten med texter i såväl skol – som fritidsmiljö.

    Utgångspunkten för den här presentationen är en delstudie som genomfördes våren 2013 på en mångkulturell 0-9-skola i en medelstor kommun i södra Sverige. Elever i skolår 3 fick i uppgift att producera en text som avslutning på ett längre tematiskt arbete om stenåldern och 15 textproduktioner samlades in. Studiens syfte var att undersöka vilka olika sätt elever valde att uttrycka sig på i samband med textproduktionen. Vilka semiotiska resurser använde elever sig av och på vilka sätt kunde resurserna sägas vara meningsskapande? Vilka skillnader fanns i sätt att uttrycka sig på mellan elever med svenska som förstaspråk och flerspråkiga elever?

    Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociosemiotisk teoribildning (Jewitt, 2009; Kress, 2003; Kress, 2010). Textproduktionerna har analyserats utifrån Social Semiotic Multimodal Analysis, SSMA, och här presenteras de semiotiska resurser eleverna väljer att använda, samspelet dem emellan och deras betydelse utifrån de valda kategorierna komposition, rytm, kohesion och meningsskapande (Jewitt, 2009; Kress & van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010). Elevers val av olika semiotiska resurser utgör textproduktionernas komposition och tillsammans bidrar de till att skapa rytm i det innehåll som förhandlas i den här uppgiften. De semiotiska resurser som väljs får funktionell specialisering och när någon eller några blir särskilt framträdande får de funktionell tyngd. Det sammanhang som uppstår i samspelet mellan de semiotiska resurserna kan sägas utgöra textproduktionens multimodala kohesion och på så vis framträder elevers meningsskapande i den här uppgiften.

  • 6.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    "I drew first then I wrote": nine-year old students' apprehensions of sociosemiotic resources and conceptions of assessment when creating multimodal texts2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this interview study is to analyze what modalities the nine-year old students in public school prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. 

     

    Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural, sociosemiotic and second language research.

     

    The included interviews with nine-year old students (n=15) focus on what sociosemiotic resources the students’ have used in their multimodal texts each about the theme Stone Age.

     

    The analyses show that most of the students - regardless of linguistic background - express that they prefer using images instead of written text for text production. If they are able to choose, one third prefers to use the computer and one third prefers to express them by making a drama or a movie. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts on assessment and do not understand how or in what way the teacher will evaluate their text productions, even if the teacher has formulated what is being asked for from the students.

  • 7.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    "I drew first then I wrote": nine-year old students' ideas on their choice of sociosemiotic resources and conceptions of assessment when creating multimodal texts2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research focusing multimodal aspects of children's literacy development exists, but there are few studies investigating students' own perspectives on their choice of semiotic resources and conceptions of assessment, when creating multimodal texts at school. The study presented therefore aims at analyzing what modalities the students prefer to use in their meaning making when producing multimodal texts that will be evaluated by their teacher.

     

    Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), sociosemiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins, 2001; Damber, 2010).

     

    The aim of this interview study is to analyze what modalities the students prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. The material discussed includes texts and interviews produced by nine-year old students attending mainstream classrooms during the school year 2012/2013, while they were producing one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014), the study presented here includes interviews with the individual students (n=15) and a discussion related to the earlier analysis on the sociosemiotic resources in the students' text productions.

     

    The interviews show that most of the students - regardless of linguistic background - express that they prefer using images instead of written text for text production. If they are able to choose, one third prefers to use the computer and one third prefers to express themselves by making a drama or a movie. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts on assessment and do not understand how or in what way the teacher will evaluate their text production, even if the teacher has formulated what is being asked for from the students. Thus, there seems to be a risk for discrepancy between the students' preferences and ideas of qualities in their multimodal meaning making, and the teacher's evaluation of their works. To decrease this risk the students need to understand more of what is being asked for, and why, when creating multimodal texts for their text productions.

  • 8.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    "I drew first then I wrote" : Nine-year old students' ideas on their choice of sociosemiotic resources and conceptions of assessment when creating multimodal texts2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     

    Research focusing multimodal aspects of children's literacy development exists, but there are few studies investigating students' own perspectives on their choice of semiotic resources and conceptions of assessment, when creating multimodal texts.

     

    Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), sociosemiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins, 2001; Damber, 2010).

     

    The aim of this interview study is to analyze what modalities the students prefer to use in their meaning making in multimodal text productions which will be evaluated by their teacher. The material discussed includes texts and interviews produced by nine-year old students attending public schools during the school year 2012/2013, while they were producing one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014), this study includes interviews with the individual students (n=15) and focuses on the sociosemiotic resources that the students have used and which they prefer to use.

     

    The research illustrates that most of the students – regardless of linguistic background – prefer to express themselves through images instead of written text in their text productions. If the students can choose, one third prefers to do the assignment using a computer, another third by playing it out as a play, and the rest like to complete the assignment either by making a movie or by drawing and writing with paper and pencil. Most of the students have difficulties in verbalizing their thoughts about how they will be evaluated. Even when the teacher has formulated what is being asked for from the assignment, the students do not understand how, or in what way, the teacher will evaluate their text productions. Thus, there is risk for discrepancy between the students' preferences and ideas of qualities in their multimodal meaning making, and the teacher's evaluation of their works. To decrease this risk, the students need more thorough instructions in order to understand better of what is being asked for and how the assignment will be assessed.

  • 9.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ”Jag ritade först, sen skrev jag”: analys och bedömning av multimodala elevframställningar i årskurs 32018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med mitt arbete är att belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna med utgångspunkt i följande frågor: Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? Studien har en sociokulturell ansats och materialet analyseras och tolkas med begrepp hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteracies-forskningen.Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textframställningarna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren, å sin sida, säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem. Samtidigt pekar hennes uttalanden på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till. Även om eleverna uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman elevernas svar till en helhet vid bedömningen.

  • 10.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärarperspektiv på multimodalitet vid bedömning av textproduktion i årskurs 32016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att analysera vad en lärare väljer att ta fasta på vid bedömning av en specifik textuppgift som inbegriper multimodal redovisning efter ett ämnesintegrerat arbete om stenåldern. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser står i fokus i elevernas textproduktioner? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller läraren som betydelsefulla vid bedömning av textproduktionerna? Varför menar läraren att det är viktigt att eleverna får uttrycka sig multimodalt? Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014; Vygotskij, 2001) och den teoretiska ansatsen är hämtad dels ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen (Jewitt, 2014; Kress & van Leeuwen, 2006; Løvland, 2011), och dels i multiliteracies-forskningen (Cope & Kalantzis, 2010; Unsworth, 2001).

    Empirin är producerad i en mångkulturell skolkontext och utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en lågstadielärare när hon bedömer sina 9-10-åriga elevers multimodala textproduktioner (n=15). Intervjusvaren analyseras med utgångspunkt i sociosemiotisk multimodal analys och utvecklas och fördjupas med stöd av begrepp som agency och conceptualization (Cope & Kalantzis, 2010) och tekstskaping och svarjakt (Løvland, 2011).

    Inledningsvis framhåller läraren betydelsen av att rita framför att skriva och hon tar främst fasta på de semiotiska resurserna bild och färg samt i viss mån skrift, rutor, symboler och pratbubblor, detta oavsett vilken språklig bakgrund eleverna har. Men i samband med bedömningen åskådliggörs den komplexitet som lärarens uppgiftsformulering ger upphov till då hon fäster uppmärksamhet vid hur eleverna självständigt redovisar svar på frågans uppgift (agency), på samma gång som hon är upptagen av detaljer i elevernas formspråk när hon bedömer deras texter (conceptualization). Sammanfattningsvis ger läraren uttryck för en bedömningspraktik där hon motiverar sitt eget behov av dokumentation men samtidigt upplever ett behov av att bedöma elevarbeten som självständiga helheter. En konflikt mellan svarjakt och tekstskaping är återkommande i de intervjuer som gjorts med läraren om bedömningen av elevtexterna.

  • 11.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Multilingual third-year students' text production and the role of multimodality when developing literacy2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How do young, multilingual students develop their text production and to what extent do they express themselves using multimodality? Is there a difference between multilingual students’ use of semiotic resources and other students? If that is the case, what kind of semiotic resources do the multilingual pupils prefer, and in what ways can the resources be said to create meaning? And if the multilingual students prefer these semiotic resources, how are their texts being valued within the school culture, and used for developing literacy? The study presented includes texts produced by third-year multilingual students attending ‘mainstream’ classrooms during the school year 2012/2013. It consists of qualitatively oriented  sociosemiotic, multimodal text analyses and teacher interviews. Theoretically, the study is based on linguistic and sociosemiotic research (Jewitt, 2009; G. Kress, 2003; GR Kress, 2010; GR Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006; Tønnessen, 2010) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins 2001; Otterup, 2005). Fundamental is the fact that homogenisation characterizes the perception of multilingual students (Feinberg, 2000). Also, the idea that multilingual students literacy development benefits from meaningful negotiation, focusing on a variety of semiotic resources, is a basic argument in the study.

  • 12.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Multimodal text production, multilingualism and assessment: teachers' perspectives on multimodality when evaluating textproductions in third grade2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Why is it important to discuss multimodality in school? In what ways do teachers focus on how various multimodal aspects work together and strengthen each other? Why is it important that students receive instruction in the use of different multimodal semiotic resources? This qualitative semi-structured interview study examined how and in what ways a primary school teacher focuses on multimodal aspects when evaluating and assessing her 9-10-year-old students’ text productions.Theoretically, the study is based on linguistic sociocultural (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014), socio semiotic research (Kress 2003; Kress & Van Leeuwen, 2006; Løvland, 2006) and second language research (Axelsson, 1998; Cummins,2001; Damber, 2010). The aim of this interviewstudy is to analyze what modalities the teacher stresses when evaluating her students’ meaningmaking in their multimodal text productions. The material discussed includes texts and interviews produced by 9-10-year old students (n=15)attending a mainstream classroom in a multicultural area during the school year 2012/2013, while they produced one multimodal text each about the Stone Age. Since the text productions and the interviews with the students already have been analyzed and reported (Borgfeldt and Lyngfelt 2014, 2015), this study presents interviews with the teacher and a discussion related to the earlier analysis on the socio semiotic resources in the students' textproductions. The interviews show that the teacher begins by reading their images. Then she realizes how the students combine their images with written text and other semiotic resources when creating meaning in their multimodal texts. She is surprised that all students will choose the image whether they are native or second language speakers. Based on the criteria for the specific task, the teacher focuses on the semiotic resources, image and color, when evaluating the text productions. Her assessment then extends further to account for that the students are graded based on; "accuracy", "detail", "colormeaning" and "the overall quality of the text". In the interviews, the teacher describes in a positive way how the literacy development is progressing among most of the students both in and outside the classroom. It is important that the students –regardless of linguistic backgrounds – have the ability to utilize multiple semiotic resources when expressing themselves in multimodal texts. The teacher claims that there is not enough time to discuss the test productions with each student separately. This suggests there seems to be a problem between the formulation of the assignment and how to read and comment the text productions in a multimodal way.

  • 13.
    Borgfeldt, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Textmöten, flerspråkighet och bedömning: lärarperspektiv på multimodalitetens betydelse vid utvärdering av textproduktion i årskurs 32016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Dagens elever konsumerar och producerar texter av olika slag som aldrig förr. Att vidareutveckla förmågor som att läsa, skriva och tolka multimodala framställningar både i och utanför skolan måste ses som nödvändiga kompetenser för morgondagens elever och deras tidigare multiliteracies-erfarenheter bör ses som tillgångar och också användas.

    Den här kvalitativa intervjustudien belyser textmöten i relation till bedömning och flerspråkighet då en lärare i en mångkulturell skolkontext utvärderar och bedömer sina 9-10-åriga elevers multimodala textproduktioner (n=15). Syftet är att undersöka vad läraren uppfattar som centralt i elevernas multimodala textproduktioner genom att ställa frågor som: Vad är det läraren uppmärksammar? Hur kommer läraren underfund med vad eleverna har lärt sig och vilka semiotiska resurser är betydelsefulla vid bedömning? och Varför anser läraren det är viktigt att eleverna får uttrycka sig multimodalt?

    Studien har ett grundläggande sociokulturellt perspektiv och de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna är hämtade dels i den sociosemiotiska multimodala teoribildningen, dels i multiliteracies-forskningen. Då studien även har ett flerspråkighetsperspektiv finns en ansats inom andraspråksforskningen.

    Resultaten visar att läraren framhåller bilden och färgens betydelse framför skriften som utgör ett komplement tillsammans med övriga resurser men åskådliggör samtidigt dilemman när kriterier i den multimodala uppgiftsformuleringen avseende elevernas lärande av ett innehåll kombineras med kriterier som fokuserar ”noggrannhet”, ”detaljrikedom” samt ”hur välgjord texten är”.

    Studien visar att läraren tillmäter multimodaliteten betydelse då hon uppmärksammar bild och färg tillsammans med övriga resurser men pekar samtidigt på den brist på stöd läroplanen ger avseende att också bedöma uppgiften multimodalt. 

  • 14.
    Cronquist, Björn
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Robotics and early-years stem education – the botSTEM project2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    botSTEM is an ERASMUS+ project aiming to raise the utilisation of inquiry-based collaborative learning and robot-enhanced education. The project outputs are specifically aimed to provide in- and pre-service teachers in Childhood and Primary Education, and children aged between 4 and 8, with research-based materials and practices that use integrated Science Technology Engineering Mathematics (STEM) and robot-based approaches, including code-learning, for enhancing scientific literacy in young children. This presentation presents initial results in terms of a collection of tested educational practices summarized in a freely downloadable Toolkit, and results from a qualitative analysis of implemented activities in Swedish preschools. The preliminary analysis of the implementations indicates that robots function as motivation factors in young children’s inquiry of science and engineering design technology, in both teacher and children initiated learning situations.. Also, when compared, digital programming with a use of robots promotes discussions among teachers and children that involve more versatile robotic words then un-plugged programming does. 

  • 15.
    Dessborn, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Att upptäcka naturvetenskap i förskolan2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Dessborn, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att upptäcka naturvetenskap: i förskolan2021 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här boken täcker tio övergripande naturvetenskapliga teman inom ämnena kemi, fysik, ekologi, mikrobiologi, geovetenskap och teknik. Innehållet har oftast sin utgångspunkt i vardagsfenomen som barnen själva uppmärksammar. I varje kapitel får man följa barns upplevelser av, frågor om och förståelser för olika naturvetenskapliga fenomen. Genom undersökningar och aktiviteter som är beskrivna i boken utvecklar barnen sina resonemang och får ökade insikter och ett vidgat perspektiv. Boken innehåller inte bara barnens kommentarer utan en dialog mellan barn och pedagog. Genom produktiva frågor och resonemang kopplade till aktiviteter hjälper pedagogen barnen att utveckla en ökad förståelse för naturvetenskap. Dialogen innehåller också lärarens barnanpassade förklaringar för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan göra avancerade naturvetenskapliga fenomen begripliga för barn. 

  • 17.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Early education research: a question of the relationship to the school according to educational journals in Sweden. Paper presented at NERA's 35th Congress, Turkku2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nadarevic, Sanela
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet, Växjö.
    International research articles as used and misused quality indicators in higher education2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Cronquist, Björn
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Teachers’ and children’s communication of STEM and robotics in early childhood education2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching chemistry and physics in preschool: a matter of establishing intersubjectivity2019Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 41, nr 17, s. 2542-2556Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes analysis of teaching instances that are part of an in-service preschool teachers programme about chemistry and physics in preschool. The aim is to develop knowledge about the communication established between teacher and children in relation to an object of learning, specifically the role of intersubjective communication in relation to an object of learning. A set of science activities with a specified object of learning was developed in groups of teachers and researchers. A qualitative analysis of the communication in relation to the chosen object of learning was performed. The focus of the analysis was excerpts representing differences in intersubjectivity related to the object of learning and what can be said to characterise the communication between teachers and children in these situations. The results show that intersubjectivity can occur in different ways with different consequences for children’s opportunities to experience the intended object of learning. In connection to this, the importance of teachers having a mutual simultaneity in the communication with children about a specific content is highlighted. The teachers have to create links between the child’s perspective and the object of learning. Intermediary objects of learning are discussed as supporting elements in the conquest of new knowledge.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    The role of intermediary objects of learning in early years chemistry and physics2020Inngår i: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 48, nr 5, s. 585-595Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The overall aim of the present study is to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, with a specific focus on the verbal communication established between teachers and children (4-5 years old). According to variation theory, learning is always directed at a specific content, called the object of learning. This study aims at highlighting what ‘threatens’ the teacher’s and preschool children’s intersubjectivity during the teaching of chemistry and physics content, and at discussing possible ways to continue the teaching of an object of learning, once sufficient intersubjectivity in a teaching/learning situation has been lost. The result shows the need for the teacher to divide and split a larger object of learning, such as e.g. water purification, into smaller learning steps ‘on the way’ in order to hinder breaks in intersubjectivity that otherwise may arise. We introduce the notion of ‘overarching object of learning’ and ‘intermediary object of learning’, and the intermediary objects of learning identified in this study are categorized as belonging to three different themes: the role of words, the role of theoretical models and science concepts and the role of analogies and abstractions. The teacher’s awareness of intermediary objects of learning as critical aspects for children’s individual learning is crucial for the teaching of everyday science in a preschool setting.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Undervisning om kemi- och fysik relaterade vardagsfenomen i förskolan: Samverkan med ett skolområde kring kompetensutveckling och forskning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna rapport är att presentera ett treårigt samverkansprojekt mellan forskare vid Högskolan Kristianstad och ledning med personal på samtliga förskolor i ett skolområde. Projektet rör undervisning av naturvetenskap med särskilt fokus på kemi och fysik i förskolan.

    Ett skolområde i en medelstor skånsk kommun initierade ett samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad kring undervisning om naturvetenskap i förskolan, speciellt kopplat till det läroplanen benämner som enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor och barns vardagsliv. Traditionellt har arbete med naturvetenskap i förskolan handlat om naturen, om växter och djur och om miljörelaterade frågor. I samband med att den reviderade läroplanen trädde i kraft 2011 vidgades emellertid kunskapsområdet till att också omfatta kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010). Att undervisa om kemi och fysik i ett förskoleperspektiv kan av många förskollärare upplevas som svårt och behovet av kompetensutvecklingsinsatser har visat sig vara stort (Skolinspektionen, 2018). Utvärderingar visade att så var också fallet i det aktuella skolområdet.

    1 juli 2019 trädde ännu en reviderad läroplan i kraft i vilken användning av digital teknik lyfts fram som ett nytt målområde att sträva mot (Skolverket, 2018). Mot den bakgrunden och i takt med projektets genomförande har kunskap som rör såväl innehåll som lärandeprocesser och undervisningsstrategier implementerats med och utan stöd av modern informationsteknik.

    Projektet kan delas upp i två delar. Del I är den kompetensutvecklingssatsning som ovan kort beskrivits och del II är ett forskningsprojekt med fokus på fysik- och kemiundervisningens genomförande i barngrupp samt på projektets övergripande genomförande.

    Det övergripande syftet med projektet är att, tillsammans med arbetslag och rektorer i förskolan utveckla kunskap om FyKe-undervisning i förskolan, med respektive utan stöd av digitala verktyg, samt att 8longitudinellt följa utvecklingen hos deltagande arbetslag och rektorer under ett flerårigt kompetensutvecklingsprojekt.

    Flera delstudier har genomförts i projektet. Tre artiklar har hittills publicerats i vetenskapliga tidskrifter, ytterligare studier har genomförts med fokus på rektorers och arbetslags upplevelser relaterat till projektets innehåll och genomförande och delvis relaterat till digital teknik. Rapporten avslutas med några sammanfattande punkter med relation till projektets utfall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Genom ett flerårigt projekt studeras modellbaserad undervisning och lärande i förskolor av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Forskare arbetar tillsammans med ledning och personal vid förskolor i ett skolområde. Undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av modern informationsteknik implementeras och analyseras. Projektet syftar till att utveckla en teoretisk ram för analys av olika erfarenheter under kemi- och fysikunder­visning i förskolan med fokus på lärarens förhållningssätt och barns agerande. I samverkan utvecklas nuvarande kunskap om hur ny digital teknik kan användas för att stödja samarbete och lärande om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterade till barns vardag och dagens samhälle. 

  • 24.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Digitalization in early years chemistry and physics2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper describes an analysis of teaching instances that were part of an in-service preschool teachers programme. The overall aim of the project was – together with teachers – to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, in relation to an object of learning. Central was the teaching of science in preschool, with particular focus on use of digital tools and the verbal communication as well as obstacles ‘threatening’ the intersubjectivity between teachers and children during learning situations in preschool. Our results show the need for the teacher to address what we call ‘intermediary objects of learning’ and the role of chosen wording andabstract models are emphasised. In addition, the paper highlights different communication categories used by teachers and children during science activities. How the communication varies with e.g. children’s age during teaching will be discussed at the conference.

  • 25.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Teachers’ and children’s use of words during early childhood STEM teaching supported by robotics2021Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With science and digitalisation emphasised further in the new Swedish preschool curriculum, there is a need to clarify teachers’ role in educating children in and about these areas. With research pointing out the importance of a conscious language use in STEM teaching, we here focus on words used by teachers and children during inquiry-based STEM activities in five different preschools. Bers’ powerful ideas about early childhood computational thinking (Bers 2018. Coding as a Playground. New York: Routledge.) were used for analysis and results highlight how digital programming and use of robots can promote a more versatile use of robotic words, compared to analogue, ‘unplugged’, programming without robots. Furthermore, it is also found that use of precise decontextualised language by the teacher seems to stimulate children’s use of words related to STEM and the object of learning. The findings add to the discussion about how teachers can scaffold children’s learning by inquiry teaching of STEM supported by robotics.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Undervisning om robotik och STEM i förskolan – erfarenheter från botSTEM-projektet2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Greca Dufranc, Ileana M.
    University of Burgos, Spain.
    García Terceño, Eva
    University of Burgos, Spain.
    Spanish and Swedish teachers’ perspective of teaching STEM scaffolded by robotics in preschool: results from the botSTEM project2021Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article describes outcomes from the Erasmus+ project botSTEM, involving a theoretical framework for Science, Technology, Engineering & Technology (STEM) and robotics and teaching activities for preschool teachers and teachers educating children four-eight years old. Spanish and Swedish preschool teachers’ self-efficacy and views of teaching STEM and robotics are presented, using a mixed methodology based on a questionnaire and focus group interviews. The three-year long project has improved the preschool teachers’ self-efficacy in STEM and robotics teaching, as described in a questionnaire answered by the preschool teachers after the project. Possibilities in STEM and robotics teaching experienced by them include an increase in children’s agency, knowledge and interest, and the obstacles are mainly structural or technical. Robotics teaching also supports children with special needs when interacting with peers. The results from the botSTEM project point to the benefit of supported long-term professional development for STEM and robotics teaching in preschools.

  • 28.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Sjöberg Larsson, Carita
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Örberg, Bodil
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Tema omställning: pandemi, problem och potential. Erfarenheter från omställning till hybridundervisning på förskollärarprogrammet2021Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN ISSN: 2000-9216, nr 1, s. 5-25Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children's collaborative science learning scaffolded by tablets2017Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 48, nr 5, s. 1007-1026Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. tablets, can be used in preschools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The potential of tablets to support collaborative inquiry-based science learning and reflective thinking in preschool is investigated through the analysis of teacher-led activities on science, including children making timelapse photography and Slowmation movies. A qualitative analysis of verbal communication during different learning contexts gives rise to a number of categories that distinguish and identify different themes of the discussion. In this study, groups of children work with phase changes of water. We report enhanced and focused reasoning about this science phenomenon in situations where timelapse movies are used to stimulate recall. Furthermore, we show that children communicate in a more advanced manner about the phenomenon, and they focus more readily on problem solving when active in experimentation or Slowmation producing contexts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Chemistry and physics in preschool: teaching and learning through socio-scientific issues2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Garkusha, Natalya S.
    et al.
    Belgorod Institute of Education Development, Belgorod, Russia.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ПРИРОДА КАК РЕСУРС ОБРАЗОВАНИЯ СОВРЕМЕННЫХ ШКОЛЬНИКОВ: ШВЕДСКИЙ ОПЫТ2013Inngår i: Fundamental Research, ISSN 1812-7339, nr 10, s. 2954-2958Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present article gives an analysis of researches of scientists from different countries over schoolchildrens education arrangement in nature environment. Outdoor education is considered as an educational process and technique that includes ecological education, carrying out open air events, personal and social development, human’s health care, developing sustainable environment. It was revealed that outdoor education promotes good progress in studies; social, emotional and personal development; young generation’s health preservation and improvement. The outdoor education is of particular interest from the viewpoint of possibility of its organisation in Russian schools with the purpose of activation of learning and cognitive activity, developing self-sufficiency in studies, promoting successful socialization and schoolchildren’s value attitude education to the health and environment.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Different ways of handling learning objects in science when pre-school children and their teachers are visiting nature2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about pre-school teachers´ qualitative different ways of handling a learning object in science when children 4-5 years old are visiting nature. Learning is here seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way and it takes place everywhere. It can be both planned and unplanned.The framework used, variation theory, states for learning to occur, critical aspects of the learning object have to be simultaneously discerned and focused on. The learning object is seen as a capability and it can be defined by its critical features. When playing and interacting with others, a space of variation is constituted that decides what is possible to learn concerning a delimited learning object. When teachers make differences in the children’s´ earlier experiences visible it may contribute to, critical aspects that the learner has not been previously able to discern becomes visible. The data is collected by video observations (20 hours). A group of children and their teachers were videotaped during their stay in nature (a total of 9 days). The research builds on ordinary preschool activities and is not an experiment designed by the researcher. A qualitative analysis seeks to discern how teachers can maintain children’s interest of the phenomena and contribute to develop the children´s knowledge. All parents were informed and had to give their written permission for the children to take part in the research. Every time when starting the video recording the children were asked if it was OK to observe them and they were informed it was freely for them to stop the recording whenever they wanted. The teachers were informed they also had permission to stop the observation whenever they wanted. All participants were guaranteed preservation of anonymity. Three qualitatively different ways of dealing with a learning object is found. In the presentation possible reasons for the teachers´ different ways of handling the learning object will be discussed. Implication for practice is to show the teacher´s role in children’s learning of science. The curriculum points out science learning as an important question for pre-school teacher to handle, but teachers often lack a strategy for this mission.

     

  • 34.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Dilemman i praxisnära forskning2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Learning in pre-school – building on variation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe qualitatively different ways in which teachers offer children (aged 4-5) to learn about phenomena in nature when visiting nature. The empirical data consist of video observations of children and teachers communicating with one another. 

    Variation theory is presented as a framework for analysing the data. The theory assumes that variation is needed to support learning. However, the variation is not in methods but in variation of critical aspects needed to understand the object of learning. This means that how the specific content of learning is dealt with has effect on student learning. The object of learning can be differentiated in three types, the intended object of learning, the enacted object of learning and the lived object of learning. In this study the interest is about the enacted object of learning, i.e. what it was possible for the students to learn.

    The study identifies two qualitatively different ways to present the object of learning to the students. One way is based on the principle of opening up dimensions of variation and the second way is built on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation.

    The implication of the different approaches for children´s learning is discussed.

                                                                                                                                   

  • 36.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The important differences between what and how-aspects in a learning situation2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Vad hände?: Yngre barns försök att förstå sin omvärld utifrån ett naturvetenskapligt innehåll2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 83-91Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory - Possibilities in early childhood education2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    What is the difference between a lesson study and a learning study?: empirical findings from an intended learning study that turned into a lesson study2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2016Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 38, nr 11, s. 1867-1881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds). The intention to create a playful and educational environment based on children’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers’ approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach. The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 42.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Department of Education, Communication and Learning , University of Gothenburg .
    The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena2014Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 22, nr 1, s. 59-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This empirical study analyses the qualitatively different ways in which teachers approach children’s learning in and about nature. The empirical data consists of video observations of children and teachers communicating with one another around natural phenomena found during excursions into a forest. Variation theory is presented as a framework for analysing the opportunities teachers provide for children’s learning. The study identifies three qualitatively different ways in which teachers communicate with children: one based on the principle of opening up dimensions of variation, the second building on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation and the third involving children through using a make-believe playful approach. The implications of these three different approaches for children’s learning are discussed.

  • 43.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Education for sustainability in Early Childhood Teacher Education (ECTE)2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Early Childhood teacher education (ECTE) in Sweden is a 3½ year long education on an academic level. In Sweden the Parliament and government have overall responsibility for higher education. They decide on which rules are to apply to higher education and they also set out goals and guidelines. However universities have a great freedom of movement within the regulatory framework set out. They are e.g. free to decide how to organise their studies. The aim of the study presented here is to discuss how students answer on a survey concerning education for sustainability. In the first and fourth semester the ECTE students at Kristianstad University are particularly directed to learning about sustainability and education for sustainability. Critical aspects of sustainability and education for sustainability are pointed out by the teachers and by the textbooks. The survey will give answer to questions about what aspects of sustainability the students had discerned in the fifth semester. The first results of the survey indicates that the students’ experience is that the ECTE had developed their knowledge about sustainability although we can see there still are aspects that are not yet discerned. This indicates the importance of problematizing sustainability from a didactic perspective in relation to ECTE.

  • 44.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, s. 81-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 125-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 46.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Book talks as an approach to nature of science teaching in early childhood education2020Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 42, nr 12, s. 2095-2111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the need for increased attention to content issues and working methods for science teaching in Early Childhood Education (ECE). Science education research emphasises the importance of not only focusing on specific phenomena, but also on the Nature of Science (NOS). NOS teaching deals with questions about what science is, how scientific knowledge is developed and in what ways humans are involved in these processes. An inclusion of such issues is important if common stereotypical images of science and scientists are to be challenged. Previous research has suggested that NOS can be taught through book talks connected to trade books. However, there is a lack of empirical studies at the ECE level supporting this suggestion. Thus, this article reports from the first part of a project in which researchers and teachers explored book talks as a possibility to introduce NOS in early years science (children between 1 and 5 years old). Data consists of book talks (N=48) around two picture trade books led by five preschool teachers preceded by a teacher-researcher workshop on NOS and NOS teaching. The results show that discussions on a variety of NOS issues is possible in an ECE context. These results are discussed in relation to previous literature on both NOS teaching and science in the early years.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll?: bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Introducing nature of science in early childhood education: results from a project in collaboration with teachers2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    We report from a project performed in collaboration between researchers and early childhood education (ECE) teachers. The idea of the project was to introduce ‘nature of science’ (NOS) in the ECE setting through using book-talks connected to trade books (narratives as well as expository books). Much research on NOS teaching has been done, but very scarcely targeting the youngest children. The empirical data in this project consists of audio recordings of book-talks (N=152) with children aged 2-6 led by five teachers, audio recordings of focus groups and workshops (N=9) with the teachers, documentation of children’s drawings as well as of artefacts used by the preschool teachers. The results show that discussions about a variety of NOS issues are possible in an ECE context. It also shows that attention can be directed towards NOS during book talks regardless of genre or if the books contain explicit NOS references or not. However, book-talks connected to books without explicit NOS references require that the teacher finds other ways to direct attention towards NOS.  The teachers involved in this project managed to do this with only a short introduction to NOS. This shows that book-talks has great potential as an approach to introducing NOS to the youngest children. The results further showed that the teachers experienced that the NOS book-talks had spin off-effects such as increased curiosity, new questions, and engagement in investigations among the children. These results point to the potential for NOS teaching to contribute to empowerment and agency for the children, and positions NOS as an important part of science in ECE that values democracy and social justice as central. Building on the results, we present a didactical model that can support teachers when introducing NOS to young children. 

  • 50.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Nature of science in early years science teaching2021Inngår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, s. 1-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The research field of science education has gathered questions about what science is, how scientific knowledge is developed and in what ways humans are involved in these processes under the umbrella concept ‘nature of science’ (NOS). Previous research has suggested that teaching ought to focus much more on these issues, but so far the focus has been on older children and students, while there is a lack of research on NOS teaching for the youngest children (up to six years). In this conceptual article,we suggest that NOS should be taught from the outset, and thus be part of science teaching in the early years. We put forward arguments as to why this early introduction coupled to the overall values and aims of democracy and social justice is important, and elaborate on the kind of NOS issues that could be included in science teaching aimed at the youngest children.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 of 149
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf