Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur fysisk aktivitet kan användas i skolan för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevernas lärande i matematik. I studien har det undersökts om det finns en effekt av fysisk aktivitet på lång sikt på elevernas koncentration, arbetsminne och kunskaper i matematik av ett återkommande kort pass med fysisk aktivitet. Studien genomfördes med 175 elever i årskurs 7 på fyra olika skolor. Ett inledande pass på sju minuter med pulshöjande övningar introducerades i fem av tio grupper i början på matematiklektionen. Resultaten visar en förbättring av elevernas koncentration och arbetsminne i interventionsgruppen i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkas på samma sätt av den fysiska aktiviteten. Det finns inte heller någon skillnad i hur elever som kommer från olika skolkontext påverkas av den fysiska aktiviteten.

The aim of this study is to examine what students in grade 3, half of them multilingual,stress as important in multimodal text production while performing a task that isgoing to be assessed by their teacher. Sociosemiotic multimodal theories, and researchon multiliteracies, form the theoretical basis for the study. The empirical data consistsof fifteen individual interviews with the students. Through the interviews theirmultimodal text production appears to be complex. Also it becomes clear that images,rather than written text, play an important role for conveying messages in theirtexts. Furthermore, the interviews show that the students find it difficult to verbalizethoughts on qualities in their text productions. To sum up, the study stresses the riskfor discrepancy between what students achieve, by the use of several resources, andthe teachers’ notions of the students´ achievements. Additionally, the study highlightsthe role of task formulation and the need for competence when it comes to assessmentof multimodal texts.

I denna studie, som ingår i ett övergripande projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan, analyseras de frågor barn ställer under lek. Frågor förstås här som språkliga handlingar som gör något till förgrund och något annat till bakgrund. Frågor indikerar därför vad som är i fokus för barns uppmärksamhet och säger något om hur barn förstår vad de leker. Frågor ses som viktiga att respondera på utifrån en ambition att utforma undervisning responsiv på lek. Syftet med studien var därför att bidra med insikter om vad vi kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärares undervisning i lek. Analysen fokuserar barns frågor i 51 videoobserverade leksituationer där barn och förskollärare deltar. Resultatet visar att barnen i huvudsak ställer frågor i och om leken de är engagerade i (94 av 104 frågor; som om) medan övriga frågor (10) handlar om något som aktualiseras av leken men som handlar om förhållanden utanför denna (som är). Implikationerna av detta resultat för undervisning i förskolan diskuteras.

I denna studie analyseras hur förskolans personal resonerar om att undervisa de yngsta barnen i förskolan. Fokusgruppssamtal har använts för att samla data från personal som arbetar med de yngsta barnens verksamhet. Billigs diskursteoretiska termer används i analyser av personalens resonemang om undervisningsbegreppets innebörder. Resultaten pekar mot två diskurser där krav och rättigheter utgör spänningsfält och där ett argument för något kan utgöra motargument i samma diskussion. Undervisning med de yngsta barnen utgör en del av en förskola i förändring. Med det i åtanke förstår vi personalens argument som motsägelsefulla när begreppet undervisning i förskolan beskrivs, något som kan ses både inom en diskurs och mellan diskurser.

Sjutton lärarstudenter i idrott och hälsa deltog i ett utvecklingsprojekt på lärosätet med syftet att undersöka hur studenternas resonemang i hälsa och miljö utvecklades under de tre månaderna projektet varade. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer. Seminarier med föreläsningar och diskussioner samt ett studiebesök vid ett Science center utgjorde aktiviteter i projektet. Studenterna uttryckte sina kunskapsbrister och kritiserade undervisningen de genomgått i hållbar utveckling i ungdomsskolan och lärarutbildningen, och menade att den oftast handlat om sopsortering. De kopplade efterhand samman människors hårdutnyttjande av skog och mark med försämring av människans livsvillkor och hälsa. Merparten av studenterna vidgade perspektivet, från ett egocentriskt till ett biocentriskt synsätt. Studenterna sade sig under studien utveckla ett personligt engagemang för hälsa och miljö.