hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Informationskompetens i högskolan: en metod för att analysera kursplaner2016Inngår i: Lärarlärdom 2016: Högskolan Kristianstad / [ed] Claes Dahlqvist & Stefan Larsson, Högskolan Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Introduktion

    I rollen som undervisande bibliotekarier har jag och mina kollegor uppmärksammat att lärandemål rörande informationskompetens ofta saknas eller uttrycks otydligt i högskolans kursplaner, vilket har en negativ påverkan på studenternas möjligheter att aktivt utvecklas mot att bli informationskompetenta. Mot denna bakgrund har en studie av informationskompetens i kursplaner utförts.

    Metod

    Det empiriska materialet består av kursplaner från tre olika program vid Högskolan Kristianstad. Dessa analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ innehållsanalys. Genom att skapa och applicera ett textnära kodningsschema med olika kategorier, möjliggör metoden att systematiskt kunna definiera med vilken tydlighetsnivå som informationskompetens är uttryckt i texterna.

    Resultat

    Studiens resultat visar att informationskompetens sällan är tydligt formulerat i kursplanerna. Oftast är informationskompetens något som bara antyds eller som anas genom en potentiell koppling. Denna osynlighet kan få som konsekvens att studenterna inte inser vikten av informationskompetens. Analysen visar också att det i kursplanerna finns kopplingar till informationskompetens inom områden som värderas högt av både lärarkår och bibliotekarier. Dessa inkluderar kreativt tänkande, den vetenskapliga arbetsprocessen och användandet IKT.

    Slutsatser

    Ur ett sociokulturellt perspektiv rekommenderas att undervisning för informationskompetens bäddas in i ämnesstudierna. I detta avseende kan studien användas som en utgångspunkt för samarbetet mellan lärare och bibliotekarier i syfte att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar. Metoden att utvärdera kursplaner kan också vara av intresse för det generella arbetet med kvalitetsutvärdering och utveckling inom högre utbildning.

  • 2.
    Andersson, Helena
    Högskolan i Borås.
    Informationskompetens i högskolans kursplaner: en kvalitativ textanalys2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this Master thesis is to deepen understanding of how the concept of information literacy is used within Swedish higher education. The empirical material consists of course syllabi from three different programmes offered at Kristianstad University, Sweden. These are analysed from a sociocultural perspective through qualitative content analysis. Using a data-driven coding frame with different categories, the method helps to define the level of clarity with which information literacy is expressed in the texts. The results of the study reveal that information literacy is seldom explicitly expressed in course syllabi. Information literacy is usually only implied or a potential connection can be discerned. It is concluded that the invisibility of information literacy as such may render it unimportant to students. It is suggested that in a sociocultural perspective, the teaching of information literacy ought to be embedded in the curricula. This requires cooperation between teachers and librarians, something which historically has been difficult to achieve. The analysis also shows that there are connections to information literacy in the syllabi in areas that are highly valued by both professions. These include creative thinking, scientific working processes and the use of information- and communication technology. By shedding light on these similarities, this thesis suggests ways of bringing the two professions closer together.

  • 3.
    Lundén, Tomas
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Sundén, Karin
    Göteborgs universitet.
    Using the institutional repository as a platform for quality assessment of and open access to artistic works: A Project at the Faculty of Fine, Applied and Performing Arts, University of Gothenburg, Sweden2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the university world, the financial allocations for research are increasingly dependent on bibliometric indicators of faculty publications registered in databases and repositories. Following a decision by the Vice-Chancellor of the University of Gothenburg, the allocation of faculty research resources, should from the budget year 2012 partly be based on bibliometric indicators and partly on external funds. Each faculty has had to develop and formulate their bibliometric indicators in a way that best reflects their specific subject field and their publishing culture. The Faculty of Fine, Applied and Performing Arts has, beside traditional publications, also decided to focus on the unique excellence that characterizes its field, i.e. artistic works. We will show how it was made possible to use a bibliometric indicator also in assessing art works and how a workflow using the institutional repository as a platform was tried out in practice.

  • 4.
    Sundén, Karin
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Who owns the student/library user? - one university library and seven public libraries together creating a seamless library: a library co-operation in the South of Sweden2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Sundén, Karin
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lundén, Tomas
    SLU.
    Art as academic output: quality assessment and open access publishing of artistic works at the University of Gothenburg2015Inngår i: Art Libraries Journal, ISSN 0307-4722, Vol. 40, nr 4, 26-32 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    How is artistic research and practice output within academia to be quality assessed and made available open access on the internet? Is it possible to integrate artistic research within a framework of bibliometrics, to allocate research funding at an institution? At the University of Gothenburg, a model for addressing these questions has been implemented at the Faculty of Fine, Applied and Performing Arts, through close collaboration between faculty representatives and the University library. The institutional repository of the university now holds a growing collection of openly available output from artistic research and practice.

1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf