hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Hans
    et al.
    Lunds universitet.
    Billberg, Ingmar
    stadsantikvarie, Malmö.
    Connelid, Pär
    Kula HB, Varberg.
    Regnéll, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Bebyggelse och odlingsmark i Skavarps äng2016Inngår i: Kan man leva på en ödegård: huvudgårdar, landbotorp och odlingssystem under medeltid i Lägerbobygden, Östergötland / [ed] Hans Andersson & Mats Widgren, Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien , 2016, 77-137 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Arnesten, Emilie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hydroarkeologi på Västgötaslätten: en kartstudie av sambandet mellan fornlämningar och förhistorisk hydrologi.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet behandlar hydroarkeologi genom flera kartstudier av fornlämningar och deras förhållande till det förhistoriska landskapets hydrologi i ett utvalt undersökningsområde där en förhistorisk hydrologisk situation har återskapats. Arbetet fokuserar på fornlämningar som idag ligger över en kilometer från en vattenförekomst, men som har vatten inom en kilometer på historiska kartor.

     

    Fornlämningar ligger i allmänhet relativt nära dagens vattenförekomster och bland de undersökta fornlämningarna dominerar typerna gravar och verktygslämningar. Majoriteten av fornlämningarna brukades under förhistorien och markanvändningen vid lämningarna har successivt övergått till en allt större andel öppen mark från 1700-talet till idag. Vattenförekomsterna har förändrats av såväl naturliga som antropogena orsaker och de mer omfattande antropogena förändringarna började omkring år 1800. Troligtvis har området ett helt annat hydrologiskt utseende idag jämfört med under förhistorien.

  • 3.
    Broström, Anna
    et al.
    Statens Historiska Museum.
    Persson, Carl
    Fornforskaren AB.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Rudebeck, Elisabeth
    Sydsvensk Arkeologi AB, Malmö.
    Landscape, climate, sea-level variations and human living conditions in a coastal area of western Blekinge on the Baltic sea between 11600 cal BP and AD 1000: E22- Sölvesborg-Stensnäs-project members 20142014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the project has been to reveal the living conditionsfor humans in a coastal area of the Baltic sea during thirteen thousand years and to study the implications of variations in climate, sea-level and landscape changes. The archaeological ex- cavations, well integrated with paleoecological studies, along a twenty kilometer new road-built between Sölvesborg and Stensnäs has resulted in unique findings which shed new light on to the human history in southern Scandinavia and adjust- ment of the sea-level curve in western Blekinge. Time periods from early mesolithic, neolithic, bronze age until late iron age are well represented at the sites along the former bay and lake Vesan. Macrofossil analysis of the plant material at the archae- ological sites has revealed the food resources, burial gifts and given a glimpse of the local environment. Sediment cores from the center and near shore of former lake Vesan has given the opportunity to reconstruct the aquatic conditions and vegeta- tion in the surrounding landscape based on analysis of diatoms, pollen, macrofossils and carbon content. The vast number of radiocarbon dates of the archaeological material from various altitudes at the sites has enabled adjustment of the sea-level curve especially during Ancylus-, Littorina transgressions and aregression around 8.2 ka.

  • 4.
    Dahlbom, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Eklund, Kristoffer
    Högskolan Kristianstad.
    ”...en myckenhet af stenrör” - Kartering och tolkning av fossil åkermark i Hjällens naturreservat, Södra Rörums socken, Skåne.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan Riksantikvarieämbetets rikstäckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapsläget för en rad fornlämningstyper förändrats, särskilt tydligt är detta för agrara lämningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjälp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare känt fornlämningsområde i Södra Rörums socken, Skåne. En för kulturmiljövården ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats på samma fornlämningsområde. Linjetaxering har inte använts i större utsträckning inom arkeologi och kulturgeografi men är vanligt förekommande inom t.ex. biologi. Vidare har fornlämningsområdet placerats i en landskapshistorisk kontext i samarbete med en pollenanalysstudie av en angränsande mosse. De fossila åkerformerna är tidigast upplagda under bronsålder. Resultatet visar att det troligtvis skett en ny- eller återuppodling under tidig medeltid som illustreras och diskuteras i ett senare avsnitt i arbetet. Huvudfrågeställningens resultat styrker att det finns en underskattning av antalet lämningar i FMIS. Dessa resultat stämmer väl överens med en liknande studie i Västra Götaland och t ex med inventeringarna i samband med vägbygget E4 vid Örkelljunga.

  • 5.
    Kristiansson, Tobias
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosell, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kulturlämningar i brukad skog: skador och hot2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns ett omfattande lagligt skydd för kulturminnen i skogsmiljöer. Ändå påträffas oftakulturminnen i skogsmiljöer som skadats av skogsbruket. Rapportens syfte är att ta reda påvilka hot skogsbruket utgör, vilka skador skogsbruket kan ge på kulturminnen, samtundersöka om det finns motsättningar mellan kulturminnesvård och naturvård.Gränsområdet mellan Skåne, Halland, Blekinge och Kronobergslän är ett bra område förstudien då de hyser brukad skog och en mängd kulturminnen. Inventeringar i fält med syfte attstudera dessa skador krävs och för att därefter skriva detta arbete har all lämpligreferenslitteratur, kartmaterial och skötselplaner gåtts igenom.Resultaten visar att våra skogar är fulla av skadade kulturminnen och mycket kan göra föratt förhindra framtida skador. Exv. kan kulturminnena synliggöras i omgivningen genomavvikande plantering/avverkning. På så vis undviks skador vilket är att föredra framförrestaureringar. Det finns även vissa motsättningar mellan kulturminnesvård och naturvård,vanligast är att träd växer på eller för nära lämningar. Mycket viktigt i detta sammanhang ärockså att fånga allmänhetens intresse, för att uppnå detta krävs synliga och lättillgängligalämningar.

  • 6.
    Lagerås, Per
    et al.
    Riksantikvarieämbetet.
    Yassin, Sofia
    Riksantikvarieämbetet.
    Svensson, Nils-Olof
    Riksantikvarieämbetet.
    Past vegetation, topography and shore displacement2006Inngår i: In the wake of a woman: stone age pioneering of north-eastern Scania, Sweden, 10.000-5000 BC. : the Årup settlements / [ed] Per Karsten & Björn Nilsson, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2006, 21-56 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Persson, Carl
    et al.
    Fornforskaren AB.
    Broström, Anna
    Statens historiska museum.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år2016Inngår i: Norje Nordansund. Meolitiska lägerplatser i ett skärgårdslandskap och boplatslämningar från yngre bronsålder-äldre järnålder: särskild arkeologisk undersökning 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Titti Fendin, Tyra Ericson & Carl Persson, Karlskrona: Blekinge museum , 2016, 27-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Persson, Carl
    et al.
    Fornforskaren AB.
    Broström, Anna
    Statens historiska museum.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år2016Inngår i: Damm 6 och Bro 597-Boplatslämningar och en hydda från tidigmesolitikum: särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2012, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Tony Björk, Bo Knarrström och Carl Persson, Karlskrona: Blekinge museum , 2016, 29-60 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Persson, Carl
    et al.
    Fornforskaren AB.
    Broström, Anna
    Statens historiska museum.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år.2016Inngår i: Norje Sunnansund- boplatslämningar från tidigmesolitikum och järnålder: särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2011 och 2012, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Mathilda Kjällquist, Andreas Emilsson & Adam Boethius, Karlskrona: Blekinge museum , 2016, 29-62 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Persson, Carl
    et al.
    Fornforskaren AB.
    Broström, Anna
    Statens historiska museum.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år2016Inngår i: Lussabacken norr-boplatslämningar från mesolitikum, neolitikum, bronsålder och järnålder: särskild arkeologisk undersökning 2011- Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Tony Björk, Mikael Henriksson, Fredrik Larsson, Carl Persson, Elisabeth Rudebeck och Johan Åstrand, Karlskrona: Blekinge museum , 2016, 29-60 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Persson, Carl
    et al.
    Fornforskaren AB.
    Broström, Anna
    Statens historiska museum.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Paleoekologi och klimatets, strandlinjens och landskapets föränderlighet2015Inngår i: Gustavstorpsvägen: mellanneolitiska hyddor vid en kustnära våtmark. Särskild arkeologisk undersökning och arkeologisk förundersökning 2011. Mörrum socken, Karlshamns kommun i Blekinge län / [ed] Tyra Ericson och Mikael Henriksson, Karlskrona: Blekinge museum , 2015, 27-34 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria - Damm 6.: Bilaga 14 i "Damm 6 och Bro 597. Boplatslämningar och en hydda från tidigmesolitikum. Särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2012. Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län".2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den arkeologiska undersökningen vid Damm 6 omfattade 1500 m2 och maximalt 1,4m gyttja bortschaktades vid undersökningen. Paleoekologiska analyser i form av pollenanalysoch makrofossilanalys har genomförts, främst på prover från lagerföljdensdjupare delar.Utifrån förundersökningen bedömdes området vid den blivande Damm 6 somgynnsamt för paleoekologiska undersökningar. Detta framförallt för att de arkeologisktintressanta lagren var överlagrade av ett skyddande lager gyttja. Utgrävningsarbetet inleddesmed bortschaktning av gyttjan, ned till artefaktförande lager. En anledning tillatt området vid Damm 6 bedömdes vara intressant att undersöka paleoekologiskt var enintilliggande, 70 m norr där om belägen, boplatsyta. Förhoppningen var att organisktmaterial från boplatsen var bevarat i lagren vid Damm 6. Den arkeologiska undersökningenav denna boplatsyta gick utgick dock och därför begränsades analysen av pollenoch alger från Damm 6 till ganska få prover.Som framgår av den arkeologiska delen av rapporten härrör den slagna flintan frånDamm 6, enligt teknologiska och typologiska bedömningar, från preboreal tid – tidenföre Ancylustransgressionen. Resultaten av pollen- och makrofossilanalyserna hardärmed ingen relevans for tolkningen av denna tidiga boplats. Däremot bidrar de tillförståelsen av strandlinjeförskjutningen och landskapsutvecklingen i Vesanområdet.SummeringDet äldsta undersökta lagret (109) visar i de två analyserade proven (PM1649 & PM1650)en skogsmiljö med tall, björk, al och hassel, där lind och ask, som är viktiga i den atlantiskaädellövskogen, ännu inte är vanliga. Lagret i sig är ganska unikt i området och representerarde enda funna och undersökt torv/gyttjelager från tiden före Littorinatransgressionen,då bortsett från lagerföljden i den centrala borrpunkten på Vesan (Svensson 2015).De två dateringarna från prov PM1649 (rapportens bilaga 13 & 16) har ganska storspridning, vilket dock kan vara helt korrekt då prov PM1649 troligen omfattar storadelar av det endast 10 cm tjocka lagret. Lagret består av limnisk gyttja som kan ha sedimentationshastigheterlångt under en mm/år. Att lager 109 ackumulerats under en tidsperiodpå drygt 500 år (ca 6600–ca 7100 alt 7300 f Kr), som dateringarna visar, ärdärför fullt rimligt.Bildningsmiljön för lager 109 är klart limnisk och den frekventa förekomsten avsporer och pollen från grundvattenväxter indikerar strandnära miljö. Detta i kombinationmed gyttjeavsättning visar mycket skyddade sedimentationsförhållanden somnormalt bara uppstår i en liten vattensamling, alternativt en väl skyddad vik/lagun aven större sjö. Eftersom avsättning av gyttja måste ske med visst vattendjup för att gede gyttjebildande organismerna livsmiljö och lagret i de två proven är beläget på -0,64resp -0,85 m nivå så lär lägsta tänkbara vattennivå ha varit runt 0 m, alltså vid dagenshavsnivå. Om gyttjeavsättningenskett i en vik av den tidiga insjö som funnits i Vesanbassängenmellan Ancylus- och Littorinatransgressionerna ger detta lager en viktigledtråd till detta insjöstadiums vattennivå.Intressant är den stora mängden mikroskopiska träkolspartiklar i de båda pollenprovenfrån lagret. Då lagret utgörs av gyttja, och därför representerar avsättning underen längre tidsrymd, är kolet troligen dittransporterat av vind och nederbörd frånen intilliggande boplatsyta. Det sandiga lager som återfinnes ovan gyttjan i lager 109, liksom utanför utbredningenav lager 109, direkt ovanpå leran (lager 106), är med stor sannolikhet knutet till elleråtminstone påverkat under den begynnande Littorinatransgressionens inträngande iVesanbassängen.Den höjda vattennivån och succesiva vidgningen av förbindelsen mellanÖstersjön och Vesanbassängen resulterade i erosion och redeponering i strandnäraområden, resultatet blev inledningsvis de sandiga lagren som representeras bland annatav lager 101 (samt lager 107, 108 & 110), som daterats till ca 6500 f Kr. Som påvisats i rapportenär dock flintorna som påträffades i detta lager från preboreal tid, före Ancylustransgressionen.Detta kan tyckas svårförklarligt, men det finns en datering av träkolav alm från sandlagret L110/L108 (Ua-31357), som tidsmässigt stämmer med tiden förtransgressionen. Det är därmed sannolikt att en del av sanden i lager 101 och de andrasandlagren (107, 108 & 110) stammar från Ancylustransgressionen. Det kan också varaså att sandlagren, lager 101 m fl, har olika ålder på olika ställen inom undersökningsområdet.Merparten av dateringarna tyder dock på att huvuddelen av sanden i dessa lagerpålagrats under Littorinatransgressionen.Vid den fortsatta Littorinatransgressionen blev vattendjupet vid Damm 6 snart såpass högt att finare sediment, gyttja, började avsättas. Mikrofossilinnehållet i den förstavsatta delen av denna gyttja, gröngrå gyttja (lager 102), visar först inga tecken på saltinnehålli vattnet, sedan i den grå gyttjan (lager 103), indikeras brackvatten. Den överlagrandebruna gyttjan, lager 104, är däremot mycket rik på vilosporer av marina dinoflagellatalgeroch representerar avsättning i det salta Littorinahavet.

  • 13.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Havsmiljö och pollenbaserad vegetationshistoria vid Norje Sunnansund.: Bilaga 7 i "Norje Sunnansund. Boplatslämningar from tidigmesolitikum och järnålder".2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som en del i E22-projektet, sträckan Sölve – Stensnäs, Sölvesborgsoch Karlshamns kommuner, Blekinge län.De paleoekologiska undersökningarna vid Norje Sunnansund föranleddes av att inledandearkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av E22 bl a visat omfattandespår från en mesolitisk boplats, RAÄ Ysane 44 (Aspeborg & Persson 1999; Aspeborg2009; Aspeborg & Lagerås 2009 och Rudebeck m fl 2010). Parallellt med den särskildaarkeologiska undersökningen utfördes de paleoekologiska undersökningarna och analysarbetetinitierades.Undersökningsområdet, tidigare benämnt lokal 12, låg cirka en kilometer sydvästom samhället Norje vid den tidigare sjön/våtmarken Vesans östra rand.Utöver paleoekologiska undersökningar relaterade till den mesolitiska boplatsen(B–F och H i figur 1) genomfördes pollenanalyser av prover från fossil åkermark på tvåimpediment (RAÄ Ysane 79 och 80) (A och G i figur 1).Den paleoekologiska arbetsinsatsen har varit flerdelad, dels deltagande i planering av projektet, dels i fält under utgrävningsfasen med aktivt stöd åt arkeologer tillsammans med inmätningar och provinsamling, ofta kombinerat med snabbare analyser. Både under fältfasen och därefter har jag arbetat med LIDAR-data för att ta fram kartor ochhöjdmodeller. Efter fältskedet genomfördes huvudparten av analysarbetet kombineratmed en succesiv avrapportering.

    De undersökta lagerföljderna i Vesan har varit förvånansvärt likartade, i botten moränmed överlagrande varvig lera, avsatt vid och strax efter isavsmältningen, (ca 12 490 f Kr).Därovan ibland en icke varvig lera, mäktigast centralt i Vesan, annars väldigt tunn. I lagerföljdernasyns alltid en påtaglig lagerlucka – upp till 6000 år. Spåren av detta skedeär lite erosionsrester, sand, grus och ibland sten. Mycket har eroderats under denna period(se bland annat figur 23), dels när området varit torrlagt från Baltiska Issjöns tappningfram till Ancylustransgressionen som ju i sig sedan kraftigt spolade området upptill kanske 3–5 m nivån. I samband med Littorinatransgressionen eroderades Listerlandetytterligare och Vesan spolades troligen ur en sista gång. Under de torrlagda skedena har Vesan varit en insjö, troligen med en vattennivå runt  m ö h och med ett smalt, slingrandeutlopp förbi lokal Norje Sunnansund.På några platser, främst Lussabacken och Norje Nordansund finns lite rester kvarav lager bildade före Littorinatransgressionen, mest sand med kolhaltiga mörkare lagermed visst organogent inslag. Därovan finns normalt en lergyttja som avlagrats underLittorinaskedet. Ovan littorinagyttjan finns mer strandnära oftast sand, ibland flygsand,annars en grundvattenavlagring. Centralt i Vesan återfinns istället en gyttja, troligenavsatt under Vesans senaste insjöfas.

  • 14.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    OSL analys: Stratigrafi och OSL-datering på lokal Norje Nordansund2016Inngår i: Norje Nordansund. Meolitiska lägerplatser i ett skärgårdslandskap och boplatslämningar från yngre bronsålder-äldre järnålder.: särskild arkeologisk undersökning 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län. / [ed] Titti Fendin, Tyra Ericson och Carl Persson, Karlskrona: Blekinge Museum , 2016, , 12 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som en del i projektet Särskildundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckanSölve–Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner,Blekinge län (Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr 431-2502-10). Undersökningen genomfördes som en särskild utredning,steg 2, under 2011, inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10,9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1, Ysanesocken, Sölvesborgs kommun.Den särskilda utredning, steg 2, av Yta 7 omfattade enca 40–50 m bred och ca 1 580 m lång del av vägområdet förnya E22 och passerade ett flertal fastigheter i anslutning tillNorje by i Ysane socken. Undersökningsområdet gränsade isöder mot undersökningslokalen Norje Sunnansund, YsaneRAÄ 80, 44 m fl) och i norr mot lokalen Norje Nordansund(Ysane RAÄ 47) (figur 3 i rapporten).

    Sett till polleninnehåll i relation till den regionala vegetationsutvecklingenär de två undersökta pollenprofilerna någotolika till sin ålder. Profilen åt norr i schakt 1 saknar helt pollenav lind (Tilia) vilket ju är en karaktärsart i den atlantiskaskogen i regionen. Det undre provet i sektionen har så passlåga frekvenser av al att provet troligen representerar en tidigfas i alens etablering i landskapet. Pollenanalytiskt kandet undre provet därför knytas till övergången mellan tidigborealoch senboreal pollenzon, och det övre provet faller isenboreal pollenzon.Sektionen åt syd har däremot i båda sina prov lindpolleni frekvens på runt 1,5 %. Alens frekvens är hög nog attindikera att den är väl etablerad i området. Pollenanalytisktfaller proverna därför troligast i slutet av senboreal pollenzon.Av detta kan dras den slutsatsen att nedre delen av sedimenteni sektionen åt norr avlagrats före det att sedimentationeni sektionen åt syd påbörjats. Dateringarna från respektivesektion stödjer även detta och även om de är mycketlikartade är åldern för PM229 provet uppemot 100–200 åryngre än dateringen från PM230. Ur sedimentstratigrafisksynvinkel är dateringarna något anmärkningsvärda, den absolutanivån är likartad, -1,03 respektive -1,13 m, och manskulle kunna förvänta sig att sandlagret skulle ha en enhetligålder på de båda närliggande platserna. Så är tydligen intefallet, vilket rimligen bör knytas till olika exponeringsgradför strandprocesser för de båda sektionerna.Bottensekvensen av de båda lagerföljderna med ett sandigtgruslager som erosivt vilar på en glacial lera och därovangyttja tolkas troligen som en transgressionssekvens, alltså stigandevattennivå. Möjligen kan denna bero på hydrologiskaförändringar i den forna Vesaninsjön men troligast är vattenståndshöjningenknuten till en transgression i Östersjönsom nått in i Vesanbassängen.De höga tallpollenfrekvenser som förekom i proven,framförallt i de från sektionen mot norr, innebär vid dennatid en klar indikation på en strandnära miljö i ett större vattenområde,här antingen den forna Vesaninsjön, eller kansketroligare just i inledningsfasen av Östersjöns transgression ini Vesan. Höga tallpollenfrekvenser i en sådan miljö är typ och sedan drivit in i strandzonen där så småningompollenkornen brutits ner så pass att de sjunkit och inlagratsi strandnära sediment.Mikroskopiska kolpartiklar förekom i anmärkningsvärthöga frekvenserna (18–80 %) för att vara prover som inteär knutna till boplatsytor. Förklaringen kan vara att kolpartiklarvattentransporterats till platsen med processer istrandzonen. Källan kan vara en boplatsyta som eroderatsav vågorna i närområdet, men naturligt ursprung från koläldre skogsbränder eller kanske en drivvedsansamling somfattat eld är ju tänkbar.Vattenmiljön har ändrats något, vilket visar sig i lägrefrekvenser av den sötvattenlevande Pediastrum-algen i detyngsta provet PM231, än i proven från sandlagen i botten.Vad som ändrat sig i vattenmiljön är svårt att visa utan diatoméanalysmen det kan tänkas bero på ökad salthalt.Strandförskjutning och dateringarDe fyra dateringar på träkol funna i makrofossilproventagna på olika ställen i den stora Yta 7 (bilaga 9) visar enanmärkningsvärd samstämmighet, ganska tätt samladerunt 7000 f Kr. Anledningen till detta är tänkbart att söka ihavsnivåförändringar, en transgression, som höjt vattenytaninne i den forna Vesaninsjön. Strandförskjutningskurvan förBlekinge (Berglund & Sandgren 2010) visar dels att Yta 7,med nivåer runt 0 m ö. h. varit utsatt för Östersjöns vågori flera omgångar. Senast före tidpunkten för dateringarnarunt 7000 f Kr svallades området i samband med Ancylustransgressionensregression, ca 8000 f Kr. Det innebär attmarkytan i landskapet här formats under Ancylusregressionenoch sedan legat mer eller mindre orörd under drygttusen år, dock under ansamling med organiskt material i fuktigalägen, och anrikning av kol från skogsbränder och mänskligaktivitet. Vid inledningen av Littorinatransgressionenpå platsen påbörjas strandprocessernas bearbetning av denforna markytan, först säkert försiktigt på mer utsatta ställenoch med deposition av material på mer skyddade miljöer. Itakt med att transgressionen fortskrider och passagen motÖstersjön öppnas upp blir vågpåverkan alltmer intensiv. Attavsättning av det nedersta lagret med sand i schakt 1, liksomi den nedersta mer eller mindre organiska lagret i deandra schakten som daterats på Yta 7, kan knytas till envattennivåhöjning är mycket troligt. Det sandiga bottenlagretpåminner mycket om förhållandena på lokalen NorjeSunnansund, där det sandiga materialet, ofta direkt ovanen yta nederoderad i glaciala avlagringar, tolkats som detförsta spåret av Littorinatransgressionen. En observation somgjorts i alla pollenanalytiskt undersökta sekvenser i Vesanfrån detta skede är den stora förekomsten av sötvattensalgenPediastrum. Tydligen har den inledande transgressionen avde tidigare landområdena frisatt näringsämnen i mängd aven typ som gynnar åtminstone denna algs förekomst. Pediastrum-förekomsten i transgressionens inledningindikerarockså att vattnet från Östersjön som trängde in i Vesan intehaft någon större salthalt. Huruvida andra typer av grönalgeroch blågrönalger även de gynnats är inte påvisat då de intebevaras vid prepareringen av proverna inför pollenanalys.Det daterade materialet för de fyra 14C-dateringarna kantolkas som naturliga kolbitar, ansamlade under en längre tidi jordmånen. I samband med transgressionen svallades sedankolen fram och inlagrades i sedimenten. Om detta förloppvarit fallet så skulle dateringarna uppvisa en spridningför hela perioden tillbaka till Ancylustransgressionen. Så ärinte fallet, utan dateringarna är ju väl samlade i ålder, vilketgör denna tolkning mindre trolig. En möjlighet är att alltdet daterade kolet är utsvallat från en och samma boplatsytai närområdet.Alternativt kan en förklaring vara att kolet härrör från merlokala buskar och träd som dött då de dränkts av transgressionenoch sedan av någon orsak brunnit. Vid grävningenav ett djupschakt på lokalen Norjeskogen/Norjegravfälten(Lokal 14) dokumenterade jag ett lager av nedbruten torv somöverlagrades av sand från Littorinatransgressionen. I torvlagretfanns rikligt med kol, bitvis som längre bitar av tunnakvistar. Dessa kan inte ha hållit samman om de svallats framvid en strand, utan jag tolkade dem där som bildade mycketlokalt vid bränder i död torr växtlighet som sedan mer ellermindre bara fallit rakt ner i ett strandkärr.Det är noterbart att de fyra dateringarnas ålder inteöverensstämmermed förväntad tidpunkt för en transgressioni området (Berglund & Sandgren 2010), de är några hundraår äldre än förväntad transgressionsålder på denna nivå.Deras anknytning till transgressionen är knappast stark nogför att omdatera strandförskjutningskurvan, varför förklaringenatt de härrör från en uteroderad boplatsyta som varnågot hundratal år gammal då de omlagrades är den troligasteförklaringen till deras något för höga ålder.

  • 15.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Rapport rörande havsmiljö och pollenanalytisk vegetationshistoria: undersökningsresultat från yta 7 Ysane socken, Sölvesborgs kommun, Blekinge län2014Inngår i: Yta 7: inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10, 9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1 Arkeologisk utredning, steg 2, 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län / [ed] Mikael Henriksson & Tony Björk, Karlskrona: Blekinge Museum , 2014, , 9 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som en del i projektet Särskildundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckanSölve–Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner,Blekinge län (Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr 431-2502-10). Undersökningen genomfördes som en särskild utredning,steg 2, under 2011, inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10,9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1, Ysanesocken, Sölvesborgs kommun.Den särskilda utredning, steg 2, av Yta 7 omfattade enca 40–50 m bred och ca 1 580 m lång del av vägområdet förnya E22 och passerade ett flertal fastigheter i anslutning tillNorje by i Ysane socken. Undersökningsområdet gränsade isöder mot undersökningslokalen Norje Sunnansund, YsaneRAÄ 80, 44 m fl) och i norr mot lokalen Norje Nordansund(Ysane RAÄ 47) (figur 3 i rapporten).

    Sett till polleninnehåll i relation till den regionala vegetationsutvecklingen är de två undersökta pollenprofilerna något olika till sin ålder. Profilen åt norr i schakt 1 saknar helt pol len av lind (Tilia) vilket ju är en karaktärsart i den atlantiska skogen i regionen. Det undre provet i sektionen har så pass låga frekvenser av al att provet troligen representerar en ti- dig fas i alens etablering i landskapet. Pollenanalytiskt kan det undre provet därför knytas till övergången mellan tidig- boreal och senboreal pollenzon, och det övre provet faller i senboreal pollenzon. Sektionen åt syd har däremot i båda sina prov lindpol- len i frekvens på runt 1,5. Alens frekvens är hög nog att indikera att den är väl etablerad i området. Pollenanalytiskt faller proverna därför troligast i slutet av senboreal pollenzon. Av detta kan dras den slutsatsen att nedre delen av sedi- menten i sektionen åt norr avlagrats före det att sedimentationen i sektionen åt syd påbörjats. Dateringarna från respektive sektion stödjer även detta och även om de är mycket likartade är åldern för PM229 provet uppemot 100–200 år yngre än dateringen från PM230. Ur sedimentstratigrafisk synvinkel är dateringarna något anmärkningsvärda, den absoluta nivån är likartad, -1,03 respektive -1,13 m, och man skulle kunna förvänta sig att sandlagret skulle ha en enhetlig ålder på de båda närliggande platserna. Så är tydligen inte fallet, vilket rimligen bör knytas till olika exponeringsgradför strandprocesser för de båda sektionerna. Bottensekvensen av de båda lagerföljderna med ett sand- igt gruslager som erosivt vilar på en glacial lera och därovan gyttja tolkas troligen som en transgressionssekvens, alltså stigande vattennivå. Möjligen kan denna bero på hydrologiska förändringar i den forna Vesaninsjön men troligast är vattenståndshöjningen knuten till en transgression i Östersjön som nått in i Vesanbassängen. De höga tallpollenfrekvenser som förekom i proven, framförallt i de från sektionen mot norr, innebär vid denna tid en klar indikation på en strandnära miljö i ett större vat- tenområde, här antingen den forna Vesaninsjön, eller kanske troligare just i inledningsfasen av Östersjöns transgression in i Vesan. Höga tallpollenfrekvenser i en sådan miljö är typ-n och sedan drivit in i strandzonen där så småningom pollenkornen brutits ner så pass att de sjunkit och inlagrats i strandnära sediment. Mikroskopiska kolpartiklar förekom i anmärkningsvärt höga frekvenserna (18–80 ) för att vara prover som inte är knutna till boplatsytor. Förklaringen kan vara att kolpartiklar vattentransporterats till platsen med processer i strandzonen. Källan kan vara en boplatsyta som eroderats av vågorna i närområdet, men naturligt ursprung från kol äldre skogsbränder eller kanske en drivvedsansamling som fattat eld är ju tänkbar. Vattenmiljön har ändrats något, vilket visar sig i lägre frekvenser av den sötvattenlevande Pediastrum-algen i det yngsta provet PM231, än i proven från sandlagen i botten. Vad som ändrat sig i vattenmiljön är svårt att visa utan dia-toméanalys men det kan tänkas bero på ökad salthalt.

  • 16.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene: S03-032014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    S03-03 Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene

    Nils-Olof Svensson1

    1 Department of Science and Mathematics, Kristianstad University, 291 88 Kristianstad, Sweden

    Email: nils-olof.svensson@hkr.se

     

    Former Lake Vesan is situated in the province of Blekinge in South Sweden. Before drainage and cultivation in 1927 forming a shallow lake surrounded by Phragmites reeds and connected to the Baltic Sea through a c. 3 km long outlet river.

    This region has a well studied sea-level history showing that here global sea-level change since the last glacial is surprisingly well balanced by the glacioisostatic uplift. The result is that the studied basin for the last 10 000 years repeatedly shifted between being a lake or a bay of the Baltic. For most of this time it´s shores were important for fishing and hunting as well as for dwelling places. Later also activities like farming and burials left their traces.

    In this archeologically unusually rich environment it was decided to build a highway initiating extensive archaeological and paleoecological studies of which this study is a part.

    In the project my role is to study a more than 5 m long sediment core for microfossils and physical parameters to reveal the environmental history of the basin and its surroundings. Pollen and algae are the primary subjects here and analysis is still ongoing. Diatoms give information both on nutrient levels and salinity in the water, important both for revealing local sea-level history and productivity. This information may allow discussing changes in abundance and species composition of the limnic and marine fauna foraged by man. The sediments from early Holocene are unfortunately missing due to a hiatus. This is related to the wave action during the early part of the transgressive Ancylus stage. The younger sediments shows initially rather low but gradually increasing organic content, interpreted as low organic production during later part of the Ancylus Lake stage, and then increasing productivity as salinity in the Baltic increased due to the sea level rise in the areas of the Baltic Sea inlets.

    Further up in the sediments a color change and increase in organic content coincides with major changes in the algae flora, the green algae Pediastrum decreases at the same time as dinoflagellate resting spores becomes frequent. The diatom flora also changes distinctly, indicating higher salinity. The horizon is radiocarbon dated to 5900 BC (7900 BP) and coincides in time rather well with the shift to the fully marine part of the Littorina Sea stage.

  • 17.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vesan genom tiderna - från renjägare vid Yoldiahavet till vägbyggare vid Ysane2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf