hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlsson, Lars
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Henriksson, Pontus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En jämförande studie av in- och utpendling över komungränser: Pendlingsmönster i Kristianstad och Karlstad2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2.
    Eriksson, Max
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Garnegård, Sebastian
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vem bor på andra sidan vägen?: en fallstudie om hantering av segregation i Kristianstad2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien ämnade undersöka huruvida staden Kristianstad är segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef på Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare på Gamlegården och Bertil Svenson, områdeschef på ABK. ABK är ett kommunalt ägt bostadsbolag och har således ett ansvar inför kommunen och dess invånare på ett sätt som de privat ägda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom både boende och näringsliv.

    Tidigare forskning i ämnet segregation tyder på att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter på samhället i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan människor, där den ena gruppen har en minskad förmåga att delta i samhället jämfört med den andra. Denna uppdelning kan vara av social, ekonomisk eller etnisk karaktär.

    I fallet Kristianstad framkom det att segregation förekommer. Bostadsområdena Gamlegården, Österäng och Charlottenborg är mest vedertagna, vilka berördes av miljonprogrammet på 1960- och 1970-talet då bostadsbristen runt om i landet krävde en miljon nya bostäder. Segregationen bekräftas av Stadsbyggnadskontoret och ABK som försöker motverka utbredningen med olika metoder. Två återkommande metoder är integrationsarbete och blandat boende. Integrationsarbetet är ett sätt att få människor i de segregerade områdena att delta i samhället. Det blandade boendet är ett sätt att få in en ny grupp människor i de tidigare homogena och segregerade47områdena. ABK arbetar mycket med det förstnämnda medan Stadsbyggnadskontoret arbetar med det sistnämnda.

    Det framkom att ABK inte har möjlighet att motverka segregationen direkt utan snarare arbetar med att minska konsekvenserna. Detta genom bolagets integrationsarbete med en lång rad aktiviteter i de utsatta områdena. Stadsbyggnadskontoret försöker att motverka segregationen genom att bygga nya bostadstyper i anknytning till de segregerade stadsdelarna för att därigenom locka dit människor med blandade socioekonomiska bakgrunder.

  • 3.
    Färjh, Catarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Planering vid de kustnära områdena: En studie över Skånes kustkommuners planering2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.

    Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden. Samtliga kommuner är överrens om att exploateringar ska ske i anslutning till befintliga tätorter och oexploaterade områden ska låtas bli.

    När det gäller erosionsrisker och havsnivåhöjningar visade resultatet på att det finns tre grupper som kommunerna kunde delas in i: Kommuner med planering, kommuner som hänvisar till att planer är på väg och sedan kommuner som inte nämner något om riskerna i sin översiktsplan. Indelningen påvisade att det var få kommuner som hade klara planer på hur dessa risker skulle förebyggas. Dock var det många kommuner, ca 60 %, som hänvisade till att de ska planera för dessa risker i kommande översiktsplan.

    Slutligen förhöll sig kommunerna ganska väl till länsstyrelsens rekommendationer.  Det finns naturligtvis undantag, då kommunerna ansåg att området kan vara till något annat än vad länsstyrelsen rekommenderade. Men i huvuddrag var kommunernas översiktsplaner någorlunda sammanstämmig med länsstyrelsens råd.

  • 4.
    Head, Lesley
    et al.
    Australian Centre for Cultural Environmental Research (AUSCCER), University of Wollongong.
    Regnéll, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Nature, culture and time: contested landscapes among environmental managers in Skåne, southern Sweden2012Inngår i: Peopled landscapes: archaeological and biogeographic approaches to landscapes / [ed] Edited by Simon G. Haberle and Bruno David, Canberra: ANU E Press, 2012, 221-237 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Lozic, Vanja
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköping University.
    Problematizing prents, governing troubled youth2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The article focuses on current debate on troubled youth, living in socio-economically deprived suburbs in Sweden, and particularly discourses on problems of alienation, crime, arson and anti-social behaviour among youth. In the article, interviews with the representatives of different organisations involved in managing the youth problem are analysed. One recurring theme in the interviews is problem discourses representing the parent as a problem. Departing from Foucault´s understanding of governmentality and the formation of subjectivity, we analyse the construction of problems, problematization, and conceivable solutions, as depicted by the interviewees. The problematizations recurring in the interviews are the deficiency of urban space, dysfunctional family relations and parents as being passive and culturally different. On the basis of such problematizations the interviewees propose solutions in various ways fostering the parents to become responsible and active subjects, who have internalised current norms and values. Other central solutions emerging in the interviews are the development of various forms of communicative skills as well as a range of pre-emptive measures targeting the parents. An important conclusion in the article is that this way of developing possible solutions to the problems of suburban youth tends to focus on the transformation of individual parents, while structural dimensions get out of focus. What appears is a desire to foster parents and thus to produce a certain kind of subject, namely an active, responsible and cooperative individual, involved in the local community.

    Method

    The study’s problem complexes are investigated using the qualitative methodological approach. In a large city of Sweden, individual and focus group interviews with representatives for local institutions (schools, social service and police), those active in organizations and civic initiatives. In total 19 interviews have been conducted and over thirty hours of interviews have been analysed. The area where the fieldwork has been conducted demonstrates low school results, high mobility amongst the population and in school-classes, large number of recipients of social welfare and inhabitants with immigrant background, high unemployment rates (40-90%) as well as proportionally large percentage of population under the age of 25.

    Expected Outcomes

    On the basis of such problematizations the interviewees propose solutions in various ways fostering the parents to become responsible and active subjects, who have internalised current norms and values. Other central solutions emerging in the interviews are the development of various forms of communicative skills as well as a range of pre-emptive measures targeting the parents. An important conclusion in the article is that this way of developing possible solutions to the problems of suburban youth tends to focus on the transformation of individual parents, while structural dimensions get out of focus. What appears is a desire to foster parents and thus to produce a certain kind of subject, namely an active, responsible and cooperative individual, involved in the local community.

  • 6.
    Persson, Joakim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Ett kustnära boende i omvandling: En fallstudie vid Åhuskusten i Skåne2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts. I teoriavsnittet får vi ta del av forskning om vilka motiv som finns för fritidsboende. De tas också upp hur förhållandet med område där fritidshus och permanenthus finns i samma område kan se ut samt de planeringsfrågor man ställs inför vid kustnära lägen. Det senare visar sig i teorin vara något som ofta kan vara konfliktfyllt och inte helt enkelt. För att följa syftet och besvara de frågeställningar om hur synen på detaljplanerna var hos de boende och kommunen har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Bland de intervjuade finns åtta stycken ägare av fritidshus och en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad kommun.

    Resultaten visar att de boende i fritidshusområdet är nöjda med hur området ser ut idag och vill därför också bevara det. Man ser fördelen med det havsnära läget och naturen där man använder det till flera olika aktiviteter kopplade till rekreation, liksom det får stöd från i teorin. Det framkommer också liksom teorin föreslår att det saknas intresse hos ägarna till fritidshus att omvandla det till ett permanentboende. Teorin föreslår att konflikter kan skapas när permanent och fritidsbosättning blandas och det finns ett visst stöd för att det riskeras även i detta område. Det resultatet går dock inte ihop med hur de ser på detaljplanen där flera faktiskt är nöjda eller åtminstone accepterade ändringen.

    Kommunen har tagit ett aktivt ansvar för planeringsfrågor längs kusten och det har funnits en aktiv vilja att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen. Detta intresse har visat sig skilja sig från de boende i områdets intressen. Det finns tydliga tecken på att kommunen inte lyssnat på de boende eller allmänheten utan valt att prioritera den politiska viljan och de fördelar kommunen hoppas kunna dra av att ändra detaljplanen, som exempel kan vi nämna att de önskar locka till sig fler och särskilt penningstarka invånare till kommunen. Det verkar dock som att området inom de närmaste åren inte kommer att användas som permanentbosättning och därmed kommer kommunen inte att vinna de fördelar de hoppats på.

  • 7.
    Persson, Rickard
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Bevarande av nutida kulturarv: En fallstudie av Hasse & Tage-museet i Tomelilla2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Kultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnäring år 2006. Det

    tyder på en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorer

    inom turistnäringen. Samtidigt är denna siffra något missvisande vad gäller besökarantal då

    många kulturarv är gratis att besöka.

    Utefter detta har jag utgått efter en induktiv arbetsmetod där jag har valt att studera ett

    specifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att därefter komma fram till en slutsats

    som kanske även kan gälla i allmänhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till mina

    slutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkäter för att därefter bearbeta det insamlade

    materialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har använt mig av.

    Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kan

    betraktas som ett kulturarv och (i så fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och föra

    kulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar även till att något belysa

    museets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.

    Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt är ett kulturarv då deras verk har

    påverkat generationer av svenskar och är betydelsefullt för så många än idag. Museet måste

    arbeta aktivt för att få kulturarvet att leva vidare till nästa generation. Genom att endast vakta

    ett arkiv kommer arvet att dö ut förr eller senare vilket representanterna för museet inte är

    intresserade av. De arbetar mot att få en levande miljö kring museet, som ska vara själva

    hjärtat i verksamheten. Genom att anordna olika arrangemang hoppas de kunna nå ut till en

    bredare publik vilket hjälper till att utveckla verksamheten och föra Hasse och Tages verk

    vidare i framtiden.

  • 8.
    Wallin, Nils
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    "Vatten gifver gräs": Ängsvattning i Sverige och i synnerhet i Malmöhus län2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ängsvattning kan ha förekommit i Sverige under medeltiden men blev vanligare först efter 1800. Föreliggande arbete visar dock att omfattande kunskap om, och faktiska vattningsängar fanns redan på 1760-talet.

    Tidigare studier rörande den senare utbredningen har främst rört Skåne under perioden 1865-1911 och baserats på Hushållningssällskapens statistik. Denna statistik är problematisk och till stora delar felaktig på grund av återkommande felrapporteringar, varför ängsvattningens omfattning under perioden måste revideras.

    För Malmöhus län reduceras de tidigare uppgifterna med 75 % vilket får konsekvenser även för anläggningstrenden över tid. Efter reduceringen återfinns ingen dominerande topp i anläggningstakten och hela ängsvattningsperioden kan förlängas in i tidigt 1900-tal. Ängsvattningens roll i den agrara revolutionen var således troligen mindre än vad som tidigare antagits. Samtidigt måste uppfattningen om ängsvattningssystemens storlekar och geografiska spridning revideras: systemen var många, små – ofta endast ett par hektar – och spridda över hela Malmöhus län, mellan 1865 och 1911 hade 172 socknar av 253 ängsvattning.

  • 9. Widesjö, Sara
    Utmarkers förändring på Kristianstadslätten och Linderödsåsen: utifrån jordarter, storlek, markanvändning och djurhållning.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrån ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förståelse för utmarkernas placering och förändring under de senaste 200 åren. Detta görs genom att jämföra två områden med olika naturgeografiska förutsättningar, ett på Linderödsåsen och ett på Kristianstadslätten, utifrån faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvändning och djurhållning.

    Utmarkerna var de områden som byns bönder i huvudsak använde till bete. I denna studie kommer det som lantmätaren klassat som utmark, hagmark eller fäladsmark i kartornas protokoll att räknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inägor sammanställdes till två områden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta användes geografiska informationssystem. Studiens resultat diskuteras framförallt i samband med tre andra studier som tar upp frågor kring utmarker och bete.

    Studiens analyser visar att jordarterna har haft en viss inverkan på utmarkernas placering. Utmarkernas areal skiljer sig mellan områdena vilket kan bero på de förutsättningar som jordarterna skapat. Markanvändningen förändrades, efter den agrara revolutionen ökade åkermarken och trädvegetationen på betesmarkens bekostnad. Från 1900-talets mitt fram till idag har markanvändningen förändrats ytterligare men inte lika drastiskt. Djurhållningen skiljde sigmellan områdena. På Kristianstadsslätten hade de en högre djurtäthet än på Linderödsåsen.

1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf