hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Oscar
    Lunds universitet.
    Chicagoskolan: institutionaliseringen, idétraditionen och vetenskapen2003Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskarna inom Chicagoskolan var de första i ett akademiskt ramverk som systematiskt och etnografiskt satte gruppen och människan i centrum i en modern urban kontext. Det hade förekommit andra som skrivit om industrialism, modernism, urbanitet och de fattiga i slummen, men inte på ett lika systematiskt och genomträngande sätt som Chicagoskolan. Skolans strävan att förankra sina antaganden om det industriella, moderna och urbana i empiriska studier var banbrytande och hade antropologin, journalistiken och reformismens surveyundersökningar som etnografiska förebilder. William I. Thomas, Robert E. Park, Ernest W. Burgess och deras studenter gjorde empiriska studier om olika sociala situationer där konkreta människor interagerade, vilket fortfarande är något förhållandevis ovanligt inom urbana studier. I denna empiriska/historiska studie påvisar Oscar Andersson hur Chicagoskolan växte fram mellan 1915 och 1935, genom att i detalj kartlägga olika aktörers bidrag till framväxten av skolan samt hur institutionen gick ifrån att vara en förhållandevis löst sammanhållen organisation med spretande idéer och intresseinriktningar till att bli en fullfjädrad vetenskaplig institution med relativt homogent ämnesinnehåll och forskningsfokus. I merparten av samtida studier av Chicagoskolan tas det många gånger för givet att skolan företräddes av vissa personer och hade ett visst ämnesinnehåll, i denna studie kartlägger författaren genom en noggrann empirisk/historisk undersökning vilka personer som verkligen ingick i Chicagoskolan och vilket vetenskapligt förhållningssätt och vilka empiriska metoder de praktiserade i fältet. Genom att studien påvisar hur den sociologiska och antropologiska institutionen i Chicago utvecklade en empiriskt grundad vetenskap, framgår det också vilka förutsättningar som fordras för kunskapsproduktion i en akademisk miljö. I studier av kunskapsprocesser framhålls vanligtvis den idéhistoriska bakgrunden, i detta arbete visar författaren att det också krävs en administrativ och finansiell grund för att kunskap ska kunna ackumuleras, utvecklas, reproduceras och föras vidare till nya forskargenerationer vid ett universitet. Författarens främsta bidrag till studier av Chicagoskolan, är att på ett analytiskt och empiriskt plan visa på likheter respektive skillnader mellan antropologi och sociologi i Förenta staterna på 1920-talet. Skolan använde sig framför allt av filosofiska och sociologiska förebilder, men arbetade, enligt författaren, i en antropologisk anda. De förde samman antropologins etnografiska forskningsfokus, genom att i fältet studera verkliga människor, med sociologins komparativa och universella syn på samhället och människan. Dessutom var antropologi en del av den sociologiska institutionen mellan 1892 och 1929, vilket gjorde att det fanns unika kopplingar mellan ämnena redan från början. Detta faktum skulle sedermera sätta sin prägel på både antropologin och sociologin i Chicago. Trots att den urbana antropologin har hämtat inspiration och legitimitet från Chicagoskolan på 1920-talet har ingen tidigare i detalj undersökt vad som var ”antropologiskt” med skolan. Det tas ofta för givet inom antropologisk litteratur att Chicagoskolan hade en antropologisk prägling, denna studie går ut på att undersöka om så verkligen var fallet. Omvänt är det mycket ovanligt att någon mer i detalj har påvisat hur Chicagoskolan påverkade antropologin, annat än att skolans forskning utgör den historiska källan till urbanantropologi.

  • 2.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    William Foote Whyte, Street Corner Society and social organization2014Inngår i: Journal of the History of the Behavioral Sciences, ISSN 0022-5061, E-ISSN 1520-6696, Vol. 50, nr 1, 79-103 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social scientists have mostly taken it for granted that William Foote Whyte’s sociological classic Street Corner Society (SCS, 1943) belongs to the Chicago school of sociology’s research tradition or that it is a relatively independent study which cannot be placed inany specific research tradition. Social science research has usually overlooked the fact that William Foote Whyte was educated in social anthropology at Harvard University, and was mainly influenced by Conrad M. Arensberg and W. Lloyd Warner. What I want to show, based on archival research, is that SCS cannot easily be said either to belong to the Chicago school’s urban sociology or to be an independent study in departmental and idea-historical terms. Instead, the work should be seen as part of A. R. Radcliffe-Brown’s and W. LloydWarner’s comparative research projects in social anthropology.

1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf