hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    Nels Anderson: mannen i marginalen2011Inngår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 41, nr 2, 14-34 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att redogöra för hur Nels Andersons (1889–1986) kärva hobouppväxt hängde samman skapandet av hans klassiska studie Hobon: En sociologisk studie av den hemlöse mannen (2008 [1923]) och hans marginaliserade position inom den akademiska världen. Fokus ligger på Andersons uppväxt, studien Hobon och hans marginella position i samhället i relation till pionjärtiden i Chicagoskolan. Baserat på texter om och av Anderson och till viss del arkivdokument, binder artikeln samman olika delar från Andersons liv med Robert E. Parks och Everett V. Stonequists begrepp the marginal man. Andersons sociala arv som en kringresande arbetare gjorde å ena sidan att doktorandkollegor vid University of Chicago antog att han var lika opålitlig som de hemlösa männen han hade studerat, å andra sidan gjorde det honom särskilt lämpad att göra den studie som kanske mer än någon annan har blivit ansedd som en etnografisk klassiker i Chicagoskolans tradition.

  • 2.
    Borén, Sandra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Arbogamorden: en kritisk diskursanalys av fyra dagstidningars rapportering om Christine Schürrer2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kvinnor som mördare är underrepresenterade i Sverige, vilket gör att medias intresse blir stort när det faktiskt händer. Christine Schürrer, även kallad Arbogamörderskan, dödade två barn och försökte även mörda deras mamma. Detta är ett fall som fick extremt mycket publicitet i media. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur Christine Schürrer framställs i fyra svenska dagstidningar: Upsala Nya Tidning, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Totalt valdes 47 artiklar ut från dessa dagstidningar. För att göra en analys av dessa 47 olika tidningsartiklar används en kritisk diskursanalys, vilket innebär att det som studeras i artiklarna i första hand var vad de innehöll, samt genusteori och media, som syftar till att förklara eller jämföra hur kvinnor och män framställs i media. Resultatet av denna analys är att Christine Schürrer framställs av dessa fyra dagstidningar som en iskall, nonchalant och oberörd människa utifrån de handlingar hon sitter åtalad för. Slutsatsen som kan dras från analysen är att Christine Schürrer framställs av svenska dagstidningar som en brottsling och inte ett offer. Beskrivningarna av henne i dagstidningarna är starkt negativt laddade, vilket stämmer överens med genusteorier angående hur kvinnliga gärningsmän till allvarliga brott ofta beskrivs i massmedierna. 

  • 3.
    Braathen, Therese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Salomäki, Tea
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Oro för brott: en kvantitativ studie om skillnader i oro för brott mellan stad och landsbygd2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har med statistisk analys av datamaterial från Polisen i region Syds trygghetsundersökningar 2015 i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län undersökt hur oro för brott skiljer sig mellan landsbygd och stad och vilka sambandsvariabler som skulle kunna förklara skillnader.

    Det finns sammanfattningsvis tre viktiga resultat i vår studie: Allmän oro för inbrott är högre på landet än i städerna i region Syd. Detta resultat skiljer sig från tidigare forskning. Allmän oro för våldsbrott och stöld/skadegörelse på fordon samt konkret oro är högre i städerna än på landet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vi kan inte med våra sambandsvariabler förklara den högre oron för inbrott på landet. Däremot kan den högre oron för bl.a. våldsbrott och den högre konkreta oron i städerna förklaras av variabeln problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi ser också att variabeln utsatthet för mängdbrott inte kan förklara orosskillnaderna mellan landsbygden och städerna. Vi diskuterar resultaten utifrån teorierna om social desorganisation och risksamhället.

    Vi frågar oss beträffande resultatet med högre oro för inbrott på landet om det kan finnas outforskade fysiska och sociala problem som besvärar mer på landet än i staden. Våra slutsatser är att allmän oro för bl.a. våldsbrott och konkret oro kan minskas i region Syd genom att arbeta med de fysiska och sociala problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi diskuterar även behovet av ett bredare myndighetssamarbete för att kunna påverka oro för brott. Här påstår vi också att närpolisarbete kan minska oro för brott enligt tidigare forskning och broken windows- teorin trots att detta arbete inte nödvändigtvis sänker brottsligheten. Vi kan inte se att utsatthet för brott påverkar skillnaderna mellan stad och land. Skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och landsbygd i Sverige minskar också enligt tidigare forskning. Det kan vara så att utsattheten inte längre skiljer sig tillräckligt för att påverka orosskillnaderna i region Syd. Den mindre skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och land samt den högre oron för inbrott på landet talar sammantaget för negativa sociala förändringar på landsbygden i region Syd.

  • 4.
    Dimblad, Emma
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Brottslighet som riskfaktor för utsatthet för brott: en tvärsnittsstudie i rollblandning hos gymnasieungdomar i Västra Götaland2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning tar upp problemet att de som utsätts för brott ofta är kriminella och syftar till att ge en ökad förståelse för utsatthet för brott, oro för brott men främst rollblandning hos gymnasieungdomar i Västra Götaland. För detta syfte gjordes en kvantitativ surveyundersökning med tvärsnittsdesign: en enkätundersökning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Undersökningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar på orsaker till att man utsätts för brott snarare än orsaker till att man begår brott. Resultatet visar att det finns ett samband mellan kriminalitet och utsatthet för brott, vilket innebär att rollblandning som fenomen förekommer hos dessa ungdomar. Det visade sig också att det inte fanns någon skillnad mellan konforma och avvikande ungdomar när det gäller oro för att utsättas för brott. 

  • 5. Germov, John
    et al.
    Freij, Maria
    University of Newcastle.
    Teaching manual for Second opinion2009Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Hultman, Annie Ellen
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    ”Jag vill inte bli som dem”: en kvalitativ studie om unga vuxna skilsmässobarns syn på nära relationer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta unga personers erfarenheter kring sina föräldrars skilsmässa. Syftet med studien var att se vilken inställning unga vuxna skilsmässobarn har till att själva ingå i nära relationer och/eller bilda familj och skaffa barn. Samt, att försöka få fram hur unga vuxna skilsmässobarn tror att deras syn på nära relationer har påverkats av att som barn ha varit med om en skilsmässa. Dessa frågor besvaras utifrån åtta halvstrukturerade intervjuer, där åtta unga vuxna medverkat, sju kvinnor och en man. Personerna i studien kommer alla från en uppväxt som inneburit att föräldrarna skilt sig innan informanterna fyllt 18 år. Alla som medverkat är idag mellan 20 och 30 år. Resultatet visare att de allra flesta av de jag intervjuade stöttar sina föräldrars skilsmässa, samt är positiva till att själva ingå i en nära relation. Teorin i denna studie utgår från en rad olika teoretiker som behandlat ämnet tidigare. Giddens, som säger att det på förhand kan vara svårt att veta hur ett barn eller ett vuxet skilsmässobarn kommer påverkas eller har påverkats av att föräldrarna skiljer sig, då det finns fler saker och faktorer i en individs liv som kan påverka henne. Bäck-Wiklund som menar att ”stanna för barnens skull” kan skada barnen mer än att få leva i en ”dålig kärnfamilj”.  Dalid som betonar de vuxna skilsmässobarnets eget ansvar över sitt egna liv samt paret Öberg som likt mig intervjuat just vuxna skilsmässobarn. 

  • 7.
    Hägg, Alice
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Den svarta paraden: Emo-kulturens uttryck och intention,tolkat i termer av uppror2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Emotional hardcore är subkulturen som gick från undergroundrörelse med nära kopplingar till punken till att bli en extremt kommersialiserad subkultur. Emos efter millennieskiftet har beskrivits som deprimerade och destruktiva, och deras kultur som potentiellt farlig för unga människor. I den här uppsatsen kommer emo-kulturens uttryck och intention att undersökas, framförallt kommer fokus att ligga på hur samtalet om motstånd, psykisk ohälsa och känslor såg ut. Genom kvalitativa intervjuer med fem personer som rört sig i emo-kulturen, analyser av text från Bilddagboken och privata bloggar framträder en mer komplex bild av emos. Kulturen rymmer både normskritiska och livsbejakande inslag, även om scenen inte värjer sig för tunga ämnen som självdestruktivitet och depression. Emos synliggjorde sina känslor och personliga uttryck men krävde också respekt och acceptans från sin omgivning. Deras närvaro öppnar upp för en debatt om utseendenormer och psykisk ohälsa som fortfarande är aktuell.   

  • 8.
    Jönsson, Bodil
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tiggaren, givaren och affekterna.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om känslor som väcktes hos potentiella givare i mötet med tiggare predicerade hur de förstnämnda bedömde sannolikheten för att ge eller inte ge ett bidrag. Dessutom undersöktes även om personlighet och ålder korrelerade med givmildhet, samt om könsskillnader förelåg med avseende på givmildhet. Metoden var kvantitativ och undersökningen genomfördes via onlineenkät. Undersökningsgruppen utgjordes av 51 st kvinnor och 36 st män. Åldersspannet var från 18-75 år. Resultatet visade att grundaffekterna intresse och ledsnad korrelerade signifikant positivt med givmildhet, medan avsky, avsmak och vrede korrelerade negativt med givmildhet. Inga andra signifikanta korrelationer förelåg. Dock går inte att dra några slutsatser kring varför korrelation fanns mellan affekterna och givmildhet. Studien visar inte vad som väckte affekterna, det kan vara mötet med tiggare men även bero på andra faktorer.

  • 9.
    Liljegren, Gabriella
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stressade gymnasietjejer: en kvantitativ jämförelsestudie med utgångspunkt från statens offentliga utredning SOU 2006:77 om ”Ungdomars syn på en stress, orsaker och åtgärder”.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykiska problem har blivit betydligt vanligare bland ungdomar de senaste två decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning gymnasietjejer på tre studieförberedande- och tre yrkesförberedande program upplever stress och vilka psykosomatiska uttryck denna stress medför. Ytterligare syfte är att undersöka vad som upplevs stressande för eleverna och om det skiljer sig mellan högskole- och yrkesförberedande program. Till sist vill jag även se om resultaten i min egen studie korrelerar med en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77. Jag har valt att begränsa mig till att undersöka gymnasietjejer i årskurs två och jag har även valt att begränsa mig till att jämföra en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77 med min egen studie. Utifrån denna undersökning kan man se att stress gällande skolarbete är ett stort problem för dagens unga tjejer då nästan 8 av 10 elever upplever stress dagligen eller flera gånger i veckan och detta tar sig främst i uttryck genom trötthet, svårt att koppla av, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Det som upplevs stressande är bland annat att studera saker man inte förstår, att hinna med skolarbetet, att inte veta vad lärarna kräver för ett visst betyg och att lärare tolkar betygskriterierna utifrån sitt eget tyckande, att inte ha tillräckligt med tid för fritid och oro inför framtiden. Jag har inte kunnat se någon skillnad mellan studie- och yrkesförberedande program. 

  • 10.
    Naranjo, Eduardo
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Chile - Sverige: en jämförelse baserad på jordbruket, mellan ca 1500-18002011Inngår i: Ett sociologiskt kalejdoskop: aktuell forskning om ett mångskiftande samhälle / [ed] Eduardo Naranjo, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2011, 131-161 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Pekkola, Sari
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Crossroads: Los Kjarkas and diaspora culture on the Internet2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the relationship between representations of a Bolivian urban folk music group, Los Kjarkas, and Andean diaspora groups. Los Kjarkas is seen as part of an Andean urban folk music culture, which contributes to the construction of a relationship between folk, popular, rural and urban music and a relationship between a local and a global scene.

     

    I attempt to understand processes of cultural production as ways of creating new meanings, spaces and a sense of belongingness in activities related to a European tour by Los Kjarkas in 2012. I study virtual rooms as leisure spaces where old and new meanings of identity and relationships based on a sense of community can be pursued. Processes of staging social and cultural identities in cyberspace will be described and analysed. Aspects about relationships between Andean popular music, Latin American music and Bolivian music, the stardom and their audiences are addressed. Issues such as how relationships between the local and global music culture and new as well as old identities, articulated on the Internet, are examined.

     

    What transnational experiences may signify for this music culture, which travels between places and spaces, are discussed. Questions about ‘fixing authenticity’ and ‘mixing influences’ are considered. I also try to show how contemporary social issues and changing identities are juxtaposed in complex collages in the virtual rooms, by a musical community, through affective links in processes of social production of music.

  • 12.
    Perjos, Solveig
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Samtal i en byråkratisk kontext2011Inngår i: Ett sociologiskt kalejdoskop: aktuell forskning om ett mångskiftande samhälle / [ed] Eduardo Naranjo, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2011, 165-181 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Thelander, Joakim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Spiritismen och jakten på den vita kråkan2011Inngår i: Ett sociologiskt kalejdoskop: aktuell forskning om ett mångskiftande samhälle / [ed] Eduardo Naranjo, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2011, 117-128 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Trkulja, Simo
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bidragsfusk i det senmoderna samhället: en analys av diskussioner på Flashback Forum2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Våra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fältets utseende och för de civil och straffrättsliga institutionernas funktion i vår samtid. Forumanvändarnas språkbruk är i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rådande världsbilden. En världsbild som legitimerar etablerade maktförhållanden. Av denna anledning är medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inläggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av människors inställning till bidragsfusk.

    Syftet med uppsatsen är att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvändarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegångar. Detta innebär att texten analyseras i förhållande till det bredare sociala sammanhanget.

    Analysen visar att forumanvändarnas krav på mer förebyggande säkerhetsarbete i form av nya lagar och en förändrad tillämpning av existerande civil- och förvaltningsrättsliga lagar uttrycks i förhoppning om att på ett effektivare sätt hantera inbillade källor till skada - en nyliberal föreställning besatt av osäkerhet. Samtidigt resulterar denna process i en kriminalisering av alla människor i behov av stöd från det offentliga välfärdssystemet.

  • 15.
    Winberg, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Om risk, mål och makt: en kritisk diskursanalys2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Världen har upplevt många misslyckade projekt med katastrofal utgång, trots att risker varit kända och att visselblåsare slagit larm, men man har valt att inte lyssna. Varför? Jag bestämde för att titta på tre fall och se om det fanns något samband dem mellan, trots deras olikheter vad gäller tid, geografi och syfte samt jämföra det mot faktorerna risk, mål och makt. Min studie har visat att i organisationer eller grupper där demokrati och öppenhet råder är det lättare att föra dialog om risker, än det motsatta. Diskurser med starkt barriärbrytande målfokus är maktkoncentrat, och ofta ovilliga att lämna ifrån sig makt frivilligt. Dessutom är måluppfyllelse ibland viktigare än resultaten. När projekten gått för långt, när ära och berömmelse smakar för bra, när prestigeförlust och skam väntar ifall man backar, då är det som att rida på en tiger i full galopp. Det är nästintill omöjligt att kliva av.

1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf