hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aase, Laila
    Universitetet i Bergen.
    Fagdidaktikk og skoleutvikling i Norge2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, 9-17 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Ahlner Malmström, Elisabet
    Lunds universitet.
    Är barns bilder språk?1991Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Är barns bilder språk?" Det traditionella språkbegreppet har ändrat karaktär. Begrepp tenderar att bli utslitna - så även begreppet "språk". Bildspråk är en av byggstenarna i vår kommunikation.

    I denna bok presenteras en bildpedagogisk metod för barn i åldrarna 2-7 år. Författaren delar med sig av sina egna bildpedagogiska erfarenheter. Med många exempel i ord och bild visar hon hur en bildspråklig medvetenhet kan utvecklas hos barn. Inte minst framgår hur roligt barnen ofta tycker det är att prata om sina bilder, i synnerhet när de vuxna själva har utvecklat sitt bildkunnande. Här behandlas sådant som färgblandning, modellteckning och diktillustrering. Bildanalys pekar på vad som kan upptäckas i barnens bilder. Här finns dessutom en översikt över bildpedagogikens historia och dess olika teorier.

    Den välillustrerade boken ger en utmärkt grund för pedagoger - och föräldrar - som vill stimulera barnen att uttrycka sig i bild.

  • 3.
    Ahlquist, Sharon
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Storyline: the importance of "fun" in the young language learner classroom2015Inngår i: UZRT 2014: Empirical studies in applied linguistics / [ed] Stela Letica Krevelj & Jelena Mihaljevic Djigunovic, Zagreb: FF press , 2015, 81-90 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A semiotic analysis of the disciplinary affordances of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One of the central characteristics of disciplines is that they create their own particular ways of knowing the world. This process is facilitated by the specialization and refinement of disciplinary-specific semiotic resources over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some traces of their historical roots.

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. We audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline.

    We suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to alternative conceptions and therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 5.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    What do you see here?: using an analysis of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy to create a survey of disciplinary discernment2014Inngår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, 52-53 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Becoming part of a discipline involves learning to interpret and use a range of disciplinary-specific semiotic resources (Airey, 2009). These resources have been developed and assigned particular specialist meanings over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors in order to reconcile them with subsequent empirical and theoretical advances. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some (potentially confusing) traces of their historical roots. However, it has been repeatedly shown that university lecturers underestimate the challenges such disciplinary specific semiotic resources may present to undergraduates (Northedge, 2002; Tobias, 1986).

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. First, we audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline. Using the results of our analysis we then created an online questionnaire to probe what is discerned (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, in press) with respect to each of these aspects by astronomers and physicists ranging from first year undergraduates to university professors.

    Our findings suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to the alternative conceptions of undergraduate students and we therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 6.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    On the disciplinary affordances of semiotic resources2014Inngår i: Book of abstracts: The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics(IACS-2014), September 25-27, 2014 Lund University, 2014, 54-55 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the late 70’s Gibson (1979) introduced the concept of affordance. Initially framed around the needs of an organism in its environment, over the years the term has been appropriated and debated at length by a number of researchers in various fields. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when they are perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al. (2001) have claimed that different modes have different specialized affordances. Then, building on this idea, Airey and Linder (2009) suggested that there is a critical constellation of modes that students need to achieve fluency in before they can experience a concept in an appropriate disciplinary manner. Later, Airey (2009) nuanced this claim, shifting the focus from the modes themselves to a critical constellation of semiotic resources, thus acknowledging that different semiotic resources within a mode often have different affordances (e.g. two or more diagrams may form the critical constellation).

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical tool for use in education. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the discernment of one individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by those functions that the resource is expected to fulfil by the disciplinary community. Disciplinary affordances have thus been negotiated and developed within the discipline over time. As such, the question of whether these affordances are inherent or discerned becomes moot. Rather, from an educational perspective the issue is whether the meaning that a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance assigned by the community. The power of the term for educational work is that learning can now be framed as coming to discern the disciplinary affordances of semiotic resources.

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

  • 7.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    The concept of disciplinary affordance2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

     

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is whether what a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

     

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings

  • 8.
    Alexandersson, Mikael
    Göteborg University.
    Professionsinriktad forskarutbildning som grund för utbildningsvetenskaplig forskning2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, 19-30 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Alvegård, Christer
    et al.
    Lunds universitet.
    Anderberg, Elsie
    Lunds universitet.
    Svensson, Lennart
    Lunds universitet.
    Johansson, Thorsten
    Uppsala universitet.
    Användning av uttryck och innebörd i relation till uppfattning av ett fysikaliskt fenomen och dess didaktiska implikationer2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, 77-87 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Andersson, Björn
    et al.
    Department of Education, Göteborg University.
    Harms, UteIPN, University of Kiel.Helldén, GustavHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).Sjöbeck, Maj-LisDepartment of Education, Göteborg University.
    Research in didaktik of biology: proceedings of the Second Conference of European Researchers in Didaktik of Biology, University of Göteborg, November 18-22, 19982000Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Andersson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Engelska på lågstadiet i ett flerspråkigt klassrum: Utveckling av flera språk samtidigt2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper focus on the question whether second language pupils in primary schools have an advantage or a disadvantage when being introduced to English as a school language, while their mother tongue and Swedish as a second language are still being developed. The aim is to find potential benefits or drawbacks that may be inherent in multilingual learning, and examine if various methods and approaches can be the basis for the actuation of pupils' performance in the subject. Research shows varying perspectives on what is considered best for the pupils. Therefore, a number of interviews have been conducted to find out what experienced teachers and students think about the topic. The study shows that it is advantageous to introduce English at primary school, but certain conditions need to be fulfilled. It also shows that a good introduction to the subject is dependent on a number of different methods and procedures. Among other things, the teaching language proved to be important for how the subject is perceived by the students, and how you choose to teach and what parts you want to accomplish.         

  • 12.
    Andersson, Paulina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Maria, Berggren
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Matematik i förskolan: en observationsstudie om förskolans lunchmåltid2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur matematiken synliggjordes och användes under förskolans lunchmåltid. Många förskolor arbetar idag aktivt med planerade matematikstunder. Från egna erfarenheter av förskolans verksamhet upplever vi att matematik kan vara svår att synliggöra på ett enkelt sätt i barnens vardag För att undersöka vilka matematiska begrepp som användes av förskollärarna samt hur de tog tillvara på barnens eventuella frågor kring matematiska begrepp valdes en kvalitativ studie för att kunna svara på dessa frågeställningar. Som metod användes observationer i form av filminspelning. Studien har analyserats utifrån Vygotskys perspektiv på barns lärande genom att lyfta fram hans tankar om den proximala utvecklingszonen.

     

    Resultatet från samtliga observationer visade att det fanns en hel del matematik runt lunchmåltiden, men att synliggöra den på ett medvetet sätt var inte en självklarhet. Däremot visade resultaten att förskollärarna använde många matematiska begrepp under lunchmåltiden och att barnens frågor oftast togs tillvara på ett betydelsefullt sätt.

  • 13.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    How scientists invite young people to the scientific community.2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Marketing the ’Broad Line’: invitations to STEM education in a Swedish recruitment campaign2013Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 35, nr 1, 147-166 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In many Western societies, there is a concern about the tendency of young people not choosing Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM) education and occupations. In response, different initiatives have been launched. If one believes that science should have a place in more young people's lives, an important question is to what extent recruitment campaigns communicate messages that open up for STEM education to become relevant in young people's identity formation. Here, we analyse a Swedish government-initiated, primarily Internet-based recruitment attempt (‘The Broad Line Campaign’) aimed at increasing the number of young people choosing the natural science programme in upper secondary school. The campaign is based on marketing principles and deliberately draws on identity issues. The data analysed consists of campaign films and written resources describing the campaign. Data are analysed by use of the constant comparative approach in order to produce categories describing different messages about why to engage in STEM education. These messages are then analysed from an identity perspective using the concept of subjective values. Our results show that the messages communicated in the Broad Line campaign emphasise utility value, attainment value and relative cost rather than interest-enjoyment. The campaign communicates that the natural science programme is to be associated with a high attainment value without establishing relations to the field of science. Finally, potential consequences of the communicated messages in the campaign are discussed in light of previous research.

  • 15.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Problematizing industrial engagement in STEM-initiatives2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Recruitment campaigns as a tool for social and cultural reproduction of scientific communities: a case study on how scientists invite young people to science2014Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, nr 12, 1985-2008 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Young people's interest in pursuing science and science-intense educations has been expressed as a concern in relation to societal, economic and democratic development by various stakeholders (governments, industry and university). From the perspective of the scientific communities, the issues at stake do not necessarily correspond to the overall societal aims. Rather, initiatives to recruit young people to science are also ways for the scientific community to engage in the social and cultural reproduction of itself. For a community to survive and produce a future, it needs to secure regeneration of itself in succeeding generations. The aim of this study is to, from a perspective of social and cultural production/reproduction, shed light on an initiative from the scientific community to recruit young people to science education. This is a case study of one recruitment campaign called the Chemistry Advent calendar. The calendar consists of 25 webcasted films, produced and published by the science/technology faculty at a university. The analysed data consist of the films and additional published material relating to the campaign such as working reports and articles published about the campaign. The analysis focussed on what messages are communicated to potential newcomers. The messages were categorised by means of a framework of subjective values. The results are discussed both from a perspective of how the messages mirror traditions and habits of the scientific community, and in relation to research on students' educational choices.

  • 17.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ideland, Malin
    Malmö University.
    Political rationalities in science teaching materials provided by external actors2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Attorps, Iiris
    University of Gävle.
    Concept definition and concept image: in the case of equations2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, 89-97 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Bach, Frank
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Wallin, Anita
    Göteborgs universitet.
    Ämnesdidaktiska teorier: är det undervisningsteorier?2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, 99-109 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Balan, Andreia
    et al.
    Helsingborgs kommun.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Belova, Nadja
    et al.
    Tyskland.
    Dittmar, Johanna
    Högskolan Kristianstad.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hofstein, Avi
    Israel.
    Nielsen, Jan Alexis
    Danmark.
    Sjöström, Jesper
    Malmö University.
    Eilks, Ingo
    Tyskland.
    Cross-Curricular Goals and Raising the Relevance of Science Education2017Inngår i: Cognitive and Affective Aspects in Science Education Research: selected Papers from the ESERA 2015 Conference / [ed] Kaisa Hahl et al., Springer, 2017, 297-305 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Relevance’ is one of the most commonly used terms when it comes to reforms in science education. The term is used in manifold ways. It can be understood – among other things – as meeting an interest, fulfilling needs or contributing to intellectual development. Many components of relevant science education go beyond single contents and concepts; many challenges are tied to cross-curricular goals. Specifically, when it comes to the societal and vocational relevance of science education, many demands can only be met when we develop corresponding skills across disciplines and grade levels. This chapter focuses on a set of such cross-curricular goals from a chemistry education perspective, namely, education for sustainability, critical media literacy, innovation competence, vocational orientation and employability. It relates them to the idea of relevant chemistry and science education. Directions for research and curriculum development will be suggested that emerge from taking into account

  • 22.
    Bergsten, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Larsson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Det är väl inget att dividera om: En kvalitativ studie av matematiklärares klassrumskommunikation2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad.

  • 23.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "En röst som manar eleverna att ta upp boken och fatta pennan": om modersmålsämnet och vägen ut i det offentliga samtalet1998Inngår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman: svenska med didaktisk inriktning / [ed] Adelman, Kent, Malmö: Lärarhögskolan , 1998, 35-65 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1979Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 24, nr 6, 20-23 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Bergöö, Kerstin
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Litteraturlista för svensklärare1980Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 25, nr 1, 23-29 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Bergöö, Kerstin
    Malmö högskola.
    Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv2005Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.

  • 27.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Gerhardsson, Örjan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Holmberg, Olle
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Anna Lena
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lindberg, Ulf
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Linnér, Bengt
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Lundberg, Frank
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Gun
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Malmgren, Lars-Göran
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Rösler-Rosenberg, Ingegärd
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Thavenius, Jan
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Wargelius, Cecilia
    Pedagogiska gruppen, Lund.
    Arbetsboken: för elever och lärare: texter och förslag till jobb kring temat arbete1981Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Jönsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Nilsson, Jan
    Lärarhögskolan i Malmö.
    Skrivutveckling och undervisning1997Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad utmärker en bra elevtext? Hur påverkas elevernas skrivutveckling av den undervisning de får, och vad menar vi egentligen när vi säger att barns skrivande "utvecklas"? Dessa och andra frågor diskuteras ingående i den här boken där läsaren får följa tre låg- och mellanstadieelevers skrivande över lång tid. Elevernas texter diskuteras och analyseras ur olika perspektiv samt med utgångspunkt i modern teoribildning. Särskild vikt har lagts vid att granska de olika texterna ur ett undervisningsperspektiv. Författarna försöker synliggöra den undervisningskontext i vilken texterna producerats, eftersom förklaringen till en texts kvalitéer och brister ofta står att finna i den undervisningssituation som texten tillkommit i. Syftet med boken är att underlätta för lärare och lärarstuderande i deras strävan att förstå och utveckla sina kunskaper om skrivande, skrivpedagogik och textanalys.

    Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av lärare.

  • 29.
    Björkhem, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Intensivundervisning i matematik: En uppföljningsstudie av intensivundervisning i matematik i åk 2 och 32016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en uppföljningsstudie av ett projekt där 30 elever i åk 2 och 3 fick intensivundervisning i matematik för ungefär två år sedan. I studien ingår 13 av de elever som fick intensivundervisning, samt deras lärare och vårdnadshavare. Resultatet har analyserats utifrån enkäter, intervjuer samt resultat från talförståelsetest.

    För analys av arbetet används Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen samt Kilpatrick m.fl:s modell för utveckling av matematiskt kompetens. Enligt Vygotskijs teori bör undervisning för att vara fruktbar utgå ifrån det eleven kan och fokusera på det eleven ännu inte kan, men klarar av med hjälp av någon annan. Kilpatrick m.fl:s modell innebär att matematikundervisning behöver beröra fem olika delar för att hjälpa eleven att uppnå matematisk kompetens nämligen logiska resonemang, problemlösning, begreppsförståelse, förtrogenhet och goda färdigheter.

    Resultatet på testerna visar att en del elever förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och fortfarande ligger bättre till i matematik jämfört innan intensivundervisningen. Många elever har dock fallit tillbaka till samma nivå som de hade före intensivundervisningen. Ett fåtal elever förbättrade aldrig sina resultat. Resultaten från utvärderingarna som elever och vårdnadshavare gjort visar däremot att nästan samtliga elever och vårdnadshavare upplever att eleverna förbättrade sina matematikkunskaper under intensivundervisningen och att de fortfarande tycker att matematik är lättare och roligare nu än de tyckte innan de fick intensivundervisning. Eleverna har fått bättre självförtroende och mer positiv inställning till matematik. En del elever har fått mer positiv inställning även till skolarbete som inte handlar om matematik.

  • 30.
    Borgfeldt, Eva
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lyngfelt, Anna
    Göteborgs universitet.
    Elevtexter som sociosemiotiska uttryck: en studie av elevrespons och sociosemiotisk positionering i årskurs 32014Inngår i: Mångfaldens möjligheter: Litteratur- och språkdidaktik i Norden / [ed] Peter Andersson, Per holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam & Olle Widhe, Göteborg: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2014, 131-153 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 31. Borghi, A.
    et al.
    De Ambrosis, A.
    Mascheretti, P.
    Albe, V.
    Hemptinne, J.L.
    Magro, A.
    Simonneaux, L.
    Buck, P.
    Fishler, H.
    Méheut, M.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Eskilsson, Olle
    Högskolan Kristianstad.
    Collaborazione di ricercatori europei sulla preparazione degli insegnanti: un esempio2004Inngår i: La Fisica nella Scuola, ISSN 1120-6527, Vol. 37, nr 1, 1-20 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Brännborn, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Dahlgren, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En förändrad praktik?: om digitalaverktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens.

    Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt.

    Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

  • 33.
    Burreau, Sven
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Fotosyntesspel på ett science center: lärande eller bara roligt?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den föreliggande studien diskuteras och undersöks olika aspekter av lärandet som sker på ett science center. I arbetets empiriska del undersöks om elever från skolår 4 till gymnasiets år 3 lär sig något om hur fotosyntesen går till, genom att spela det dataspel som heter Fotosyntesen. Totalt ingick i studien 182 elever, uppdelade på tre åldersklasser. Alla deltagande elever fick svara på en enkät med frågor om fotosyntesen. Hälften av dem fick först spela Fotosyntesen. Resultaten visar att spelet har en signifikant positiv påverkan på elevernas svar på vad som behövs i fotosyntesen. Någon motsvarande effekt av spelet sågs dock inte när det gällde kunskap om fotosyntesens produkter. Dessa resultat gällde för alla åldersklasser. Resultaten förklaras i studien med att kontroll på fotosyntesprodukterna inte poängmässigt gynnar den som spelar spelet, till skillnad från kontroll på ljus och de ämnen som behövs i fotosyntesen. När det gäller djupare förståelse om fotosyntesen visade sig spelets effekt vara åldersberoende. De av de äldre elever som spelat spelet uppvisade bättre djupförståelse än de som inte spelat spelet. Följaktligen lär sig alla som spelar Fotosyntesen mer om processen, och för äldre elever gäller detta även den djupare förståelsen.

  • 34.
    Cederholm, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hellström, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Artkunskap: en studie om en grupp femåringars kunskap om och erfarenhet av olika djur och växter2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

  • 35.
    Dillon, Justin
    et al.
    King's College London.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Introduction of Strand 10: science curriculum and educational policy2014Inngår i: E-Book Proceedings of the ESERA 2013 Conference: Science Education Research For Evidence-based Teaching and Coherence in Learning. Part 10 / [ed] C. P. Constantinou, N. Papadouris, A. Hadjigeorgiou, Nicosia, Cyprus: European Science Education Research Association , 2014, 1-6 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ideland, Malin
    Malmö Högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Malmberg, Claes
    Malmö Högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå Universitet.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2012Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ska man vaccinera sig mot influensa, även om det finns risk för biverkningar? Är strålningen från mobiltelefoner farlig eller inte? Och vad stoppar vi i oss? Kan vi lita på att maten vi köper är bra?

    Även om de flesta grundskoleelever inte kommer att välja en naturvetenskaplig yrkesbana kommer de att möta den här typen av frågor, som kallas för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan jobba med SNI i skolan.

    Elever tycker ofta att frågorna är intressanta, men de fastnar lätt i att diskutera personliga värderingar och det finns en risk att det naturvetenskapliga innehållet och samhällskontexten går förlorad. Läraren behöver därför stödja eleverna i arbetet med att formulera frågor, arbeta källkritiskt, argumentera, planera undersökningar samt värdera resultat och information. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av dessa kunskaper i vardagslivet

    Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken.

  • 37.
    Ekström, Peter
    et al.
    Lunds universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Questions from teachers and students: 13 years of "Ask-a-physicist" on the Web2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Emanuelsson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Nyström, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi: en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger2010Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.

  • 39.
    Englund, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Englesson, Lina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Det är luft i möget: Om elevers förståelse för några vardagliga fysikaliska fenomen.2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.

    En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.

    Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.

  • 40.
    Ericsson, Hans-Olof
    et al.
    Högskolan i Jönköping.
    Johansson, Per GöranHögskolan i Jönköping.Larsson, Hans AlbinHögskolan i Jönköping.
    Historiedidaktiska perspektiv: bidrag från lärare och studenter vid lärarutbildningen i Jönköping2005Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Eriksson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Wemmert, Elizabeth
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ingen lektion utan lek: leken samt pedagogernas roll för den matematiska förståelsen under grundskolans tidigare år2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik.

     Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet.

     Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail.

     Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik. Alla kunde se vilka fördelar leken kan bidra till matematikutvecklingen för den enskilda eleven och alla svarade att de använder sig av lek i sin matematikundervisning, emellertid olika mycket.

  • 42.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Från Stjärnfläckar till Stjärnobservationer: bland galaxer, stjärnor, planeter och tankar kring dessa2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig astronomi, eller naturvetenskap över lag, involverar så mycket och kan liknas vid att lära sig ett nytt språk. Eleven måste lära sig detta språk och det innefattar, förutom skrivet och talat fackspråk, en mängd mer eller mindre begripliga sk representationerna, aktiviteter och verktyg. Det är därför en grannlaga uppgift att lära sig naturvetenskap och eleverna behöver hjälp med att lära sig naturvetenskapens språk. Det sker i allmänhet samtidigt som de lär sig ämnet, men jag kommer att prata om att det krävs träning av vissa speciella färdigheter för att underlätta denna process. Detta involverar disciplinärt urskiljande samt multidimensionellt tänkande. Jag kommer att beskriva ett teoretiskt ramverk, med praktiska exempel från astronomins värld, på hur detta kan ske.

  • 43.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    “Reading” representations: what does this have to do with teaching and learning physics?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Learning physics can be compared to learning a new language in several respects. This includes learning to “read and write” the representations that carry the meaning of the language. In the case of physics these representations include text, gestures, mathematics, graphs, images, simulations and animations. For those who are fluent in the language, these representations are full of meaning but for the novice learning to discern the relevant disciplinary aspects of these representations (disciplinary discernment) can be a struggle. Research has shown that often teachers assume that students “see” the same things in a representation that they do. However, this is usually not true. Learning to discern disciplinary aspects of representations is something that students need help with (scaffolding). One important aspect of learning representational fluency in physics is that of spatial thinking, in particular learning to extrapolate three-dimensionality from one- and two-dimensional representations.

    In this talk I will present a theoretical framework describing the process of teaching and learning representational disciplinary fluency. I will also provide some examples to illustrate the framework, from the perspectives of the instructor and the student.

  • 44.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reading the Sky And The Spiral of Teaching and Learning in AstronomyManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This theoretical paper introduces a new way to view and characterize teaching and learning astronomy. It describes a framework, based on results from empirical data, analyzed through standard qualitative research methodology, in which a theoretical model for vital competencies of learning astronomy is proposed: Reading the Sky . This model takes into account not only disciplinary knowledge  but also disciplinary discernment  and extrapolating three-dimensionality . Together, these constitute the foundation for the competency referred to as Reading the Sky . In this paper, I describe these concepts and how I see them being connected and intertwined to form a new competency model for learning astronomy and how this can be used to inform astronomy education to better match the challenges students face when entering the discipline of astronomy: The Spiral of Teaching and Learning . Two examples are presented to highlight how this model can be used in teaching situations.

  • 45.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reading the Sky and The Spiral of Teaching and Learning in Astronomy2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also the ability to discern meaning from disciplinary specific representations (disciplinary discernment). This includes the ability to think spatially, in particular, extrapolating three-dimensionality from a one- or two-dimensional input i.e. to be able to visualize in one’s mind how a three-dimensional astronomical object may look from a one- or two-dimensional input such as from a visual image or a mathematical representation. In this talk I demonstrate that these abilities are deeply intertwined, and that to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three aspects (disciplinary knowledge, disciplinary discernment and spatial thinking). A framework is presented for how these competencies can be described, and combined, as a new and innovative way to frame teaching and learning in astronomy. It is argued that using this framework “Reading the Sky” optimizes the learning outcomes for students. The talk also suggests strategies for how to implement this approach for improving astronomy teaching and learning overall.

  • 46.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Reading the sky and the spiral of teaching and learning in astronomy2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also ability to discern affordances from disciplinary specific representations used within the discourse, which we call disciplinary discernment, and ability to think spatially, which we refer to as extrapolating three-dimensionality from a two dimensional input. Disciplinary knowledge involves all the knowledge that constitutes the discipline, disciplinary discernment involves discernment of the affordances of disciplinaryspecific representations, and extrapolating three-dimensionality involves the ability to visualize in ones mind how a three-dimensional astronomical object may look from a two-dimensional input (image or simulation). In this paper we argue that these abilities are intertwined and to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three. A framework is presented for how these abilities can be described and combined as a new and innovative way to frame teaching and learning in astronomy for optimizing the learning outcome of students - what we refer to as developing the ability to Read the Sky. We conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this to improve astronomy education.

  • 47.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Reading the sky: from starspots to spotting stars2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis encompasses two research fields in astronomy: astrometry and astronomy education and they are discussed in two parts. These parts represent two sides of a coin; astrometry, which is about constructing 3D representations of the Universe, and AER, where for this thesis, the goal is to investigate university students’ and lecturers’ disciplinary discernment vis-à-vis the structure of the Universe and extrapolating three-dimensionality.

    Part I presents an investigation of stellar surface structures influence on ultra-high-precision astrometry. The expected effects in different regions of the HR-diagram were quantified. I also investigated the astrometric effect of exoplanets, since astrometric detection will become possible with projects such as Gaia. Stellar surface structures produce small brightness variations, influencing integrated properties such as the total flux, radial velocity and photocenter position. These properties were modelled and statistical relations between the variations of the different properties were derived. From the models it is clear that for most stellar types the astrometric jitter due to stellar surface structures is expected to be of order 10 μAU or greater. This is more than the astrometric displacement typically caused by an Earth-sized exoplanet in the habitable zone, which is about 1–4 μAU, making astrometric detection difficult.

    Part II presents an investigation of disciplinary discernment at the university level. Astronomy education is a particularly challenging experience for students because discernment of the ‘real’ Universe is problematic, making interpretation of the many disciplinary-specific representations used an important educational issue. The ability to ‘fluently’ discern the disciplinary affordances of these representations becomes crucial for the effective learning of astronomy. To understand the Universe I conclude that specific experiences are called. Simulations could offer these experiences, where parallax motion is a crucial component. In a qualitative study, I have analysed students’ and lecturers’ discernment while watching a simulation video, and found hierarchies that characterize the discernment in terms of three-dimensionality extrapolation and an Anatomy of Disciplinary Discernment. I combined these to define a new construct: Reading the Sky. I conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this in astronomy education.

  • 48.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Teaching and learning in astronomy education – a spiral approach to reading the sky2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. However, learning astronomy at university level is a demanding task for many students. The learning pro-cess involves not only disciplinary knowledge, but also the ability to discern affordances from disciplinary specific representations used within the astronomy discourse, which we call discipli-nary discernment (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014a) and ability to think spatially, which we refer to as extrapolating three-dimensionality from a two dimensional input (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014b). Disciplinary knowledge involves all the knowledge that con-stitutes the discipline, disciplinary discernment involves discernment of the affordances of disci-plinary-specific representations, and extrapolating three-dimensionality involves the ability to visualize in ones mind how a three-dimensional astronomical object may look from a two-dimensional input (image or simulation). In this paper we argue that these abilities are inter-twined and to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three abilities. A framework is presented for how these abilities can be described and combined as a new and in-novative way to frame teaching and learning in astronomy at university level for optimizing the learning outcome of students - what we refer to as developing the ability of Reading the Sky (Eriksson, 2014). We conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this to improve astronomy education.

    References

    Eriksson, Urban. (2014). Reading the Sky - From Starspots to Spotting Stars. (Doctor of Philosophy), Uppsala University, Uppsala. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-234636  

    Eriksson, Urban, Linder, Cedric, Airey, John, & Redfors, Andreas. (2014a). Introducing the Anatomy of Disciplinary Discernment - An example for Astronomy. European Journal of Science and Mathematics Education, 2(3), 167-182. 

    Eriksson, Urban, Linder, Cedric, Airey, John, & Redfors, Andreas. (2014b). Who needs 3D when the Universe is flat? Science Education, 98(3), 31. 

  • 49.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    The outer universe and the inner: what is the connection?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This talk concerns astronomy eduction resercher and focus on what visualizations offer for learning astronomy at all levels. I will be presenting reserach results concerning disciplinary discernment and spatial thinking in relation to experiences offered by planetarium presentations.

  • 50.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    The spiral of teaching and learning in astronomy education2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also ability to discern affordances from disciplinary specific representations used within the discourse, which we call disciplinary dis- cernment (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014a) and ability to think spatially, which we refer to as extrapolating three-dimensionality from a two dimensional input (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014b). Disciplinary knowledge involves all the knowledge that constitutes the discipline, disciplinary discernment involves discernment of the affordances of disciplinary- specific representations, and extrapolating three-dimensionality involves the ability to visualize in ones mind how a three-dimensional astronomical object may look from a two-dimensional input (image or simulation). In this paper we argue that these abilities are intertwined and to learn as- tronomy at any level demands becoming fluent in all three abilities. A framework is presented for how these abilities can be described and combined as a new and innovative way to frame teach- ing and learning in astronomy at university level for optimizing the learning outcome of students - what we refer to as developing the ability of Reading the Sky (Eriksson, 2014). We conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this to improve astronomy education.

1234567 1 - 50 of 329
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf