hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Carlsson, Georg
    et al.
    Svensson, Sven-Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.

  • 2.
    Hjerdin, A
    et al.
    Hilleshög AB.
    Säll, T
    Lunds universitet.
    Nilsson, N.O.
    Lunds universitet.
    Bornman, C.H.
    Hilleshög AB.
    Halldén, Christer
    Hilleshög AB.
    Genetic Variation Among Wild and Cultivated Beets of the Section Beta as Revealed by RFLP Analysis1994Inngår i: Journal of sugarbeet research, ISSN 0899-1502, Vol. 31, nr 1&2, 59-67 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The level of genetic variation detected among 7 sugar beet and 4 fodder beet breeding lines was compared to the variation found among 21 accessions of wild beets of the section Beta. RFLP analysis used a set of 32 sugar beet DNA sequences as probes to score a total of 351 bands over all accessions. The band data was used to calculate genetic distances between all pairs of accessions. The distance estimates were subsequently used in a cluster analysis to produce a dendrogram of genetic distances. The analysis unambiguously defined all accessions and clearly defined a fodder beet cluster within the sugar beet cluster. The cultivated beets were all separated from the wild beets. The sugar beet breeding lines showed a considerable amount of genetic variation, comparable with the level of variation detected among the wild beet accessions.

  • 3.
    Lundberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Skånska trähägnader: en studie i konstruktion och historisk utbredning2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The Scanian woodfences has been determined by two mainly elements: Scania's composition of tree species, with a large element of deciduous forest, and the local building tradition which has more in common with the European continent than the Swedish tradition. By examining responses from ethnological question lists deriving from the first half of the 1900s, combined with literature studies, I have been able to deepen and broaden the knowledge behind the various fencing design. In addition I ́ve constructed maps which could illustrate their historical geographic distribution.

    I have come to the conclusion that there was three main types of woodfences that was most common until the barbed wire was introduced in the early 1900s and later on replaced the elderly woodfences. Common for the three main types is that the base material was made out of Juniperus communis, this largely because of its durability against rot. The most timber demanding type are mostly made out of hardwood, sometimes in combination with spruce, which only existed in the northern provinces of Scania. The two other types made solely from Juniperus communis has been the ones more widely dispersed in Scania, except from the area of the open farmland in the south and west regions.

  • 4.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Bördighet i bymarker: en analys i GIS av natur och kultur i lantmäterihandlingarna2008Inngår i: Ale, ISSN 0345-0708, nr 3, 36-49 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Enskiftena före enskiftet: pionjärerna i praktiken2008Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 55, 39-56 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skiftena: vad var de egentligen?2008Inngår i: Fulltofta naturcentrum: vägen ut, Helsingborg: Stiftelsen för fritidsområden i Skåne , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Svensson, Henrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Statarnas geografi i Skåne vid sekelskiftet 19002008Inngår i: Statarliv: i myt och verklighet / [ed] Lundh, C.; Olsson, M., Hedemora: Gidlund , 2008, 87-111 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf