hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lacoursière, Jean O.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Working together making Hoi An a green city - The CITYBLUES++ research platform...: turning climate adapted EcoCity development into action and business opportunities2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Lacoursière, Jean O.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vought, Lena B. M.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Creating citywide water-energy-food nexus opportunities: FSM as driving force2014Inngår i: From faecal sludge to fuel: safe sanitation with business opportunities (workshop), 2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Lacoursière, Jean O.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vought, Lena B. M.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Measuring residence time distribution in a vegetated pond2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Lacoursière, Jean O.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vought, Lena B. M.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    The challenges of keeping floodplains and wetlands in rapidly growing cities: lessons learnt from 24 years of observing Vientiane, Lao PDR2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Lacoursière, Jean O.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vought, Lena B. M.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Toilets need allies - breaking down silo thinking for decentralized sanitation2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Minh Tran, Thao
    et al.
    Vietnam.
    Lacoursière, Jean O.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vought, Lena B. M.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Thanh Doan, Phuong
    Vietnam.
    Van Tran, Man
    Vietnam.
    Capacity of Vitiver grass in treatment of a mixture of labaratory and domestic wastewaters2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     In this study, laboratory wastewater containing organic matters, heavy metals and aromatic compounds, was treated by vetiver grass (Vetiveria zizanioides) as a phytoremediation method to remove the above three groups of pollutants. Sewage effluent, as a source of nutrient supply for plant growth, was firstly fed to two wetland systems: mini horizontal subsurface flow (HSSF) and floating raft (FR) wetlands. Next, laboratory wastewater was added gradually to mix with sewage. Nominal hydraulic retention time in both wetlands are 12 hours. Pollutants removal efficiencies were monitored. Microbial community change corresponding with each stages of sewage only and mixture with laboratory wastewater was also examined. The examined microbial community includes Nitrogen-fixing (N-fixing) bacteria, Phosphate-solubilizing (P-solubilizing) microorganism, Pseudomonas sp., and Zoogloea sp. 

    In HSSF wetland, base materials (gravel and sand), algae, and vetiver root were in turn investigated for pollutant removal efficiencies. The results reveal that even with the presences of heavy metals and aromatic compounds, vetiver presented reasonable removal efficiencies of about 62%, 68.6%, and 58.3% for BOD, TN, and TP removal, respectively. Base materials showed almost no effect on pollutant removal. Algae was slightly responsible for approximate 6.3%, 16.6%, and 19.7% of BOD, TN, and TP removals, respectively. On the other hand vetiver roots, in term of heavy metals, had an impressive removal efficiencies of 99.2, 95.8, 96.2, and 96.7% of Cr+6 (in K2Cr2O7), Mn (MnSO4), Fe (FeSO4), and Cu (CuSO4), respectively. For aromatic compounds, the wetland is responsible for 96.8 and almost 100% of correspondingly phenol and benzene removal efficiencies. For microbial aspect, N-fixing microorganisms (e.g. Azospirillum sp., Azotobacter sp.) and Phosphate-solubilizing bacteria (Bacillus sp.) increased gradually in population during domestic wastewater feeding stage. When laboratory wastewater was added, N-fixing and P-solubilizing bacteria were quantitatively decreased slightly while population of Pseudomonas sp. increased. Besides, Zoogloea sp. was also found increasing through out the experiment and keeping a stable growth even during laboratory wastewater adding. 

    In FR wetland, both algae and vetiver root were also investigated for BOD and aromatic compounds and heavy metals. The outcomes show similar tendencies in treatment and microbial behaviours as in HSSF wetland. Vetiver grass, mainly responsible for organic matters and nutrients removal, presented slightly lower removal efficiencies than those in HSSF wetland. The average values of removal efficiencies are 59%, 63.5%, and 53.0% for BOD, TN, and TP removal, respectively. Algae, also, took minor responsibility for approximate 3.3%, 9.1%, and 8.9% of BOD, TN, and TP removals, respectively. Heavy metals of Cr+6 (in K2Cr2O7), Mn (MnSO4), Fe (FeSO4), and Cu (CuSO4) were found removing less than in HSSF wetland with average removal efficiencies values of 92.4, 85.1, 91.8, and 91.5%, respectively, by 

    vetiver root. Algae show almost no effect on heavy metals and aromatic removals. The vetiver root likewise plays important role in phenol and benzene removals with values of 91.5 and 96% in efficiency, respectively. N-fixing and P-solubilizing microorganisms, Pseudomonas sp., and Zoogloea sp. presented similar responses tendencies to different living condition when domestic and laboratory wastewaters, in turn, were fed.

  • 7.
    Sahlin, Anneli
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Långsamfilter - faktorer som inverkar/påverkar drifttiden2010Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstånd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, färgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/påverka driftiden för långsamfilter.

    Ringsjöverkets dokumentation och statistik för år 1999-2009 analyseras och utvärderas för att fastställa eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.

    Resultatet av examensarbetet tenderar att påvisa viss inverkan/påverkan av de hydrauliska faktorerna på rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer är resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets långsamfilter varken bekräftar, dementerar eller fastställer något samband, utan snarare indikerar att en mängd faktorer av varierande art är involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier beträffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras.

  • 8.
    Viberg, Linus
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Fordonsgas eller el-produktion vid Centrala Reningsverket Kristianstad?: skall producerad biogas vid centrala reningsverket nyttjas som fordonsgas eller användas till el-produktion?2010Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje månad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas används primärt som uppvärmning till lokaler på området genom tre gaspannor lokaliserade i källaren under huvudbyggnaden. På gasnätet finns även en uppgraderingsanläggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som går till uppgraderingsanläggningen generar en årlig intäkt på cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och när denna är full facklas överskottet av gas upp. Diskussioner har under en längre tid förts gällande ett annat sätt att tillvarata gasen, nämligen genom att installera kraftvärmeverk som förutom värme även producerar el. Kristianstads kommun har tidigare erhållit KLIMP bidrag för detta ändamål men av diverse anledning installerades aldrig kraftvärmeverket och pengarna nyttjades ej utan återfördes till staten. Med skenande el-priser under vintern 2009-2010 har diskussionen om kraftvärmeverk återigen blivit aktuell. Jag har med hjälp av litteraturstudier via Internet sammanställt en rapport som på ett tydligt och lättöverskådligt sätt beskriver hur biogas bildas och vilka processer som ligger bakom när uppgradering till fordonsgas sker. Rapporten utreder även frågan om det är ekonomin eller miljön som tjänar mest på att kraftvärmeverk installeras.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf