hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bosakova, Zuzana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekonomisk jämförelse mellan trappstegsgaller och hålplåtsgaller: en fallstudie vid Kristianstads Centrala reningsverk2016Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kristianstads reningsverk är dimensionerat för 205 000 pe. En ny utbyggnad av verket är inplanerad för att förbereda för ökade krav på reningsgraden respektive större utveckling av staden. Verket ska i det närmaste öka sin kapacitet till 350 000 pe.Det första reningssteget är av avgörande betydelse då dess avskiljningsgrad kan påverka respektive medfölja hela den efterföljande processen, från dess början till dess slutgiltiga produkt: slammet. Utan den mekaniska förbehandlingen skulle föremål och partiklar följa med vattnet in i verket och förorsaka driftstörningar i form av igensättning i och slitage av maskiner och pumpar.Reningsverket i Kristianstad har otillräcklig separering av föroreningar i den första fasen av reningen, dvs. mekanisk rening i form av galler. Trappstegsgallret släpper igenom alldeles för stora mängder föremål, såsom bindor, tops, hår, fibermaterial och servetter av olika material.Syftet med studien är att undersöka ekonomiska konsekvenser av att byta filter. Otillräcklig eliminering av fasta föroreningar i det inkommande vattnet genom trappstegsgallret, förorsakar onödiga kostnader för verket. En likhetsgranskning mellan nuvarande utgifter och eventuellt investering i det nya hålplåtsgallret ligger centralt i projektet. Undersökning av annuitetsmetoden vid inköp av varor påvisar att investering i det nya gallret som skulle kosta ca 3 mkr (grundinvestering) och genom beräkningar med hjälp av annuitetsmetoden skulle kapitalsatsning vara vid konstant inbetalning av summan 513 tkr per år under ekonomiskt livslängd 15 år. Differensen mellan satsning i de nya gallerna samt underhållsutgifter (397 tkr) för de nuvarande Step-Screen gallret är 513 tkr minus 397 tkr pekar på resultat 116 tkr. Det tyder på att investering i det nya gallret EscaMax kommer att kosta varje år 116 tkr mer än det görs i dagsläget. Det måste nog poängteras att det togs ingen hänsyn till underhållskostnaderna för de nya hålplåtsgallerna i beräkningar.

  • 2.
    Hiltunen, Jonna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Mekanisk slamavvattning: vid Sibbhults avloppsreningsverk2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar slamhanteringen på Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).

    I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet går till i dagsläget och vilka förändringar som kan göras för att förbättra dessa processer.

    Här visas även vilka eventuella vinster som kan fås med förändringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med små medel kan förtjockningen av slammet förändras, även om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.

    För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats från flera företag som tillhandahåller applikationer för slamavvattnare. Information har även införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period på SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun.

  • 3.
    Karlsson, Jonny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Desinfektion av kommunalt dricksvatten vid långa distributionsvägar och råvatten från sjön Vättern2011Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rapporten är ett resultat av en undersökning som initierades av att man i Motala kommun ville sluta använda sig av kloramin för dricksvattendesinfektionen vid sitt ytvattenverk i Råssnäs. Man ville utesluta ammoniak vid dricksvattenframställningen och övergå till att enbart desinficera med hypoklorit. Råssnäs tar sitt råvatten från Vättern och det färdiga vattnet distribueras sedan upp till 30 km från verket. I samband med att man ville göra förändringen var man intresserad av att veta hur man utför desinfektion vid andra vattenverk med liknande förutsättningar d.v.s. råvatten från Vättern och långa distributionsvägar. Med utgångspunkt från dessa förutsättningar valdes kommunerna Askersund och Jönköping samt kommunalförbundet Skaraborgsvatten ut för att tillfrågas om hur man där arbetar med sin dricksvattendesinfektion. Undersökningen begränsas av att endast tre kommunala aktörer deltog men dessa bedömdes vara de som bäst uppfyllde de angivna förutsättningarna. Från de avgivna svaren kan man dra slutsatsen att båda metoderna, desinfektion med kloramin eller enbart hypoklorit, används och tycks fungera bra. Problem uppstår i första hand under den varma delen av året då vattnet i ledningarna värms upp vilket kan främja den mikrobiella tillväxten. Åtgärden blir i sådana fall i första hand att utföra stödklorering ute på nätet. Desinfektions metoderna mella kommunerna/kommunalförbundet varierar. I Askersund doseras endast hypoklorit och man har inga erfarenheter från andra metoder. I Jönköping har man i sitt största verk nyligen övergått från kloramin till enbart hypoklorit och fick i samband med detta under den första tiden många klagomål på dålig smak och lukt hos dricksvattnet. Problemen avtog efterhand och efter ett halvår hade klagomålen upphört. Man tror att störningarna uppstod då biofilmen i ledningsnätet regerade på den kraftigare kloreringen för att därefter gradvis anpassa sig till nya förhållanden. Skaraborgsvatten använder sig av både förklorering med hypoklorit samt efterklorering med klor och ammoniak. Halva klormängden bildar då kloramin med ammoniaken medan den andra halvan reagerar med en momentan desinficerande effekt. De erhållna svaren visar också att UV-ljus används, eller planeras att användas, och byggs ut inom verksamheten hos alla de tre tillfrågade dricksvattenproducenterna. Rådet till Motala blir att man provar att avsluta ammoniakdoseringen och övergår till enbart hypoklorit. Dock bör man under en tid efter förändringen, för att undvika att störningar uppstår, utöka kontrollen av vattnet genom extra provtagning på lämpliga platser ute i ledningsnätet och då framförallt efter sommaren då vattnet är som varmast. Det är även lämpligt att förbereda för att kunna stödklorera, förslagsvis ute vid tryckstegringsstaioner, samt att ytterligare bygga ut användningen av UV-ljus ute på nätet vid t.ex. tryckstegringar och reservoarer.

  • 4.
    Olsson, John
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Förbättrad vattenanvändning på Björnekulla Fruktindustrier AB: för ökad lönsamhet och bättre miljö2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det är endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet går åt för tvättning av råvaror och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna är höga är den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt två alternativ, ett eget reningsverk för återanvändning av vatten och en ny vattentäkt. För att undersöka möjligheten för ett reningsverk har jag analyserat det aktuella vattnet och sorterat ut de ämnen och parametrar som är utanför gränsvärden. Lämpliga reningssteg för att reducera och korrigera dessa parametrar har dimensionerats och sats ihop till ett komplett reningsverk. Att anlägga en ny vattentäkt och tillföra fabriken rent grundvatten är ett enkelt alternativ för att minska kostnaderna. Geologiskt ligger dock fabriken i ett svårt område och det kan vara svårt att hitta tillräcklig mängd vatten.

    Resultatet är ett förslag som kommer minska fabrikens kostnader avsevärt.

  • 5.
    Palsson, Henrik
    et al.
    Lund University.
    Johansson, Ola
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Reducing transportation emissions Company intentions, barriers and discriminating factors2016Inngår i: Benchmarking: An International Journal, ISSN 1463-5771, E-ISSN 1758-4094, Vol. 23, nr 3, 674-703 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to examine the intention of companies to reduce transportation emissions by 2020 and the barriers and the discriminating factors that affect the reduction. Design/methodology/approach - A literature review identified potential logistical and technical actions and their barriers, and discriminating factors for reducing transportation emissions. A survey of freight transport-intensive industries in Sweden examined the effects of, intention for implementation of and barriers to 12 actions to reduce CO2 emissions from freight transportation. In total, 172 logistics managers responded, representing a response rate of 40.3 per cent. Findings - Logistics service providers (LSPs) and freight owners are likely to reduce a considerable amount of CO2 emissions from freight transportation by 2020 using a combination of actions. The lowest level of confidence was for reducing CO2 emissions by changing logistics structures, while there was greater confidence by means of operational changes. The actions have few barriers, but there is often a combination of barriers to overcome. Three discriminating factors influence the intention of a firm to reduce transportation emissions: perceived potential, company size and LSP/freight owner. The industrial sector of a freight owner has minor influence. Companies that are particularly likely to reduce emissions are LSPs, large companies, and those that perceive a large reduction potential. Research limitations/implications - Logistical and technical barriers appear to hinder companies from implementing actions, while organisational barriers and external prerequisites do not. Barriers cannot be used to predict companies' intentions to reduce transportation emissions. The authors examined the impact of three discriminating factors on reduction of transportation emissions. The research is based on perceptions of well-informed managers and on companies in Sweden. Practical implications - The findings can be used by managers to identify firms for benchmarking initiatives and emissions-reducing strategies. Originality/value - The study provides insights into intended CO2 reductions in transportation by 2020. It presents new knowledge regarding barriers and discriminating factors for implementing actions to reduce transportation emissions.

  • 6.
    Rydberg, Hannes
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Tillskottsvatten i spillvattennätet i Hultafors och Olsfors: Åtgärdsplan för mätningar och kontroller2015Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hultafors och Olsfors är två mindre samhällen i utkanten av Bollebygds kommen. Samhällena har ett gemensamt spillvattennät med reningsverk i Olsfors. Spillvattnet som kommer till reningsverket är speciellt efter stora nederbördsmängder utspätt av en stor mängd tillskottsvatten. Det beror på att förutom det vatten som spolas ut i fastigheternas avlopp läcker en stor mängd ovidkommande vatten såsom dagvatten, grundvatten, sjövatten och markvatten in i ledningssystemet på olika sätt. Tillskottsvatten i stora mängder för med sig problem med bräddningar då reningsverket inte hinner ta emot de stora flöden som ibland uppstår. Att spillvattnet blir utspätt leder också till högre kostnader för pumpning och behandling av spillvattnet. I projektet som beskrivs i denna rapport studeras några rapporter om tillskottsvatten. Vanliga metoder för att lokalisera källorna till tillskottsvatten sammanställs och utgör grunden för ett förslag till åtgärdsplan. Syftet med åtgärdsplanen är att systematisera det pågående arbetet med att identifiera källor till tillskottsvatten i ledningsnätet i Hultafors och Olsfors. Även ett antal nyckeltal för spillvattennätet tas fram. Dessa nyckeltal visar på mängd och typ av tillskottsvatten som förekommer. Genomförande av åtgärdsplanen kommer att innebära ytterligare planering inför vilken bland annat krav och tillgång till resurser behöver specificeras.

  • 7.
    Stewart, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Återanvända avloppsvatten?: Vattenbesparande åtgärder på Västra Strandens reningsverk, Halmstad kommun2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I april 2017 infördes bevattningsförbud i Halmstads och Laholms kommuner inför en hotande vattenbrist sommaren 2017. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna att minska dricksvattenförbrukningen vid Västra Strandens reningsverk i Halmstad kommun genom att återanvända avloppsvatten i reningsverkets processer. Vattenförbrukningen i olika processer har undersökts samt möjligheterna att använda återvunnet avloppsvatten i dessa. Kvaliteten på utgående avloppsvatten vid verket har undersökts samt vilken kvalitet som kan vara nödvändig i olika processer. Vid vissa processer i verket används redan återvunnet avloppsvatten för spolning och spädning. Resultatet av undersökningen visar att polymerberedningen är en stor vattenförbrukare på reningsverket. Det kan dock vara problematiskt att frångå användningen av dricksvatten här då polymerberedningen är känslig för suspenderad substans och eventuella kloridrester i vattnet. Andra möjliga användningsområden för återvunnet avloppsvatten på reningsverket är som spolvatten, i föravvattnaren och för att späda slam.

1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf