hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Robert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Fenologisk studie av björk (Betula alba) och ek (Quercus robur): En regional jämförelse av historiska och nutida fenologi- och temperaturdata2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med ett allt varmare klimat har observationer av främst växter visat sig vara värdefulla för vilka effekter en klimatförändring kan få på ekosystemen. Observationer av tidpunkten för dessa företeelser är det som benämns fenologi och utgör enligt flera studier indikationer på att jordens klimat förändras. Målet med min undersökning är att se om klimatförändringar har påverkat lövsprickningen i södra Sverige. För att mer specifikt undersöka tidpunkten för lövsprickning har jag avgränsat mig till björk (Betula alba) och ek (Quercus robur) i fyra län i södra Sverige. För att undersöka eventuella fenologiska förändringar har jag använt/jämfört historiska data från 1873–1923 med nutida 2008–2016 och beräknat hur lövsprickningsdatumen och temperatur har förändrats. För att kunna undersöka sambandet mellan lövsprickning och temperatur har månadsmedeltemperaturen använts för jämförelse tre månader bakåt räknat från lövsprickningsdatum. Resultatet visade att både temperaturen och lövsprickningen har förändrats. I undersökningsområdet har medeltemperaturen i genomsnitt ökat med 2°C, medan lövsprickningen har tidigarelagts för björk och ek med 16,5 respektive 11,5 dagar i genomsnitt. Resultatet visar också att de fenologiska förändringarna är statistiskt signifikanta. Däremot är det mer osäkert att förändringarna beror på temperaturen, trots starka kopplingar mellan temperaturförändringarna och fenologiska förändringar. Det skulle kunna vara variationen i temperaturen, snarare än medeltemperaturen som är viktigast för lövsprickningen.

  • 2.
    Biederstädt, Jana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Landskapsförändringar och deras påverkan på dagens biodiversitetsmönster hos kärlväxter i ett skånskt jordbrukslandskap2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal. Väg- och dikesren uppvisade störst andel arter som var gemensamma med naturbetesmarkernas; minst var andelen i kultiverad gräsmark. Artrikedomen var minst lika hög i vägren, dikesren och skogsbryn som i naturbetesmarken medan den var lägre i kuliverad gräsmark. Artrikedomen var högst på vägrenen.

  • 3.
    Enquist, Kristoffer
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Bernstorps mosse - historisk markanvändning och nutida skötsel2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet. För att svara på frågorna har historiskt kartmaterial och kommunala plandokument granskats, samt en inventering av kärlväxter gjorts. Inga rödlistade arter påträffades vid inventeringen, men resultatet visar att en betesgynnad flora håller på att etablera sig i de delar som hävdas med bete. Skötseln av kärret kan utvecklas på flera sätt, framförallt genom att utöka slåtterytorna. Det går i linje med den historiska markanvändningen, skulle gynna flera konkurrenssvaga arter och även vara ett sätt att minska igenväxningen med bladvass.

  • 4.
    Hjerdin, A
    et al.
    Hilleshög AB.
    Säll, T
    Lunds universitet.
    Nilsson, N.O.
    Lunds universitet.
    Bornman, C.H.
    Hilleshög AB.
    Halldén, Christer
    Hilleshög AB.
    Genetic Variation Among Wild and Cultivated Beets of the Section Beta as Revealed by RFLP Analysis1994Inngår i: Journal of sugarbeet research, ISSN 0899-1502, Vol. 31, nr 1&2, 59-67 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The level of genetic variation detected among 7 sugar beet and 4 fodder beet breeding lines was compared to the variation found among 21 accessions of wild beets of the section Beta. RFLP analysis used a set of 32 sugar beet DNA sequences as probes to score a total of 351 bands over all accessions. The band data was used to calculate genetic distances between all pairs of accessions. The distance estimates were subsequently used in a cluster analysis to produce a dendrogram of genetic distances. The analysis unambiguously defined all accessions and clearly defined a fodder beet cluster within the sugar beet cluster. The cultivated beets were all separated from the wild beets. The sugar beet breeding lines showed a considerable amount of genetic variation, comparable with the level of variation detected among the wild beet accessions.

  • 5.
    Hägertorp, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    De sista ängarna: En studie över den historiska bördigheten i dagens skyddade ängar i Kronobergs län2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker.

    Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by.

    Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

  • 6.
    Magntorn, Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Magntorn, Karin
    Artkunskap - en väg till djupare ekologisk förståelse2004Inngår i: Utomhusdidaktik / [ed] I Lundegård, P-O Wickman, A Wohlin, Lund: Studentlitteratur, 2004, 97-117 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Marktorp, Jakob
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Biologisk mångfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvändningen: Växtinventeringar, kart- och arkivstudier2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar. Fältarbetet bestod av tre växtinventeringstillfällen: 23 maj, 23 juni och 14 juli 2013. Fyra storytor (á 100 m2) placerades ut i Tjörnedalas strandbetesmark som år 1841 var strandäng. Kartanalysen visar att åkerns utbredning har tagit strandängsmark i anspråk under 1900-talet. Växtinventeringarna tillsammans med arkivstudierna visar att områden med högst biologisk mångfald är de som hävdats traditionsenligt och med beteskontinuitet. Den här studien visar likaså att kvävegynnade arter dominerar i områden som tidigare varit åker. Både arkivstudier och växtinventeringar behövs för att få en rättvis beskrivning av hur ett område har brukats. Den biologiska mångfalden är därmed ett arv av den historiska markanvändningen.

  • 8. Olsson, Kristofer
    Walakäringa: Tjärtallar och tjärframställning i landskap och samhälle2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract saknas

  • 9.
    Persson, Katharina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ströbeck, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Humleodling i Skånska socknar mellan 1658 och 1758: En studie av geometriska avmätningar2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Norden har humle använts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer än bara en dryck, det innehöll så mycket kalorier och näringsämnen att det kunde ersättaen hel måltid (Karlsson Strese 2008).

    Skåne har under historiens gång tillhört både Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Skåne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började Skåne försvenskas och de svenska lantmätarna började framställa kartor över det skånska landskapet. Humle är den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, även i Danmark har det funnits lagar om humleodling.

    Detta examensarbete är en studie av lantmäteriakter som bygger på geometriska kartor, där humleodlingar i Skåne mellan åren 1658 och 1758 studerats. Syftet med studien var dels att försöka ta reda på hur humleodlingarna var fördelade i Skåne under de 100 åren, dels att se om det fanns någon koppling mellan humleförekomst och bygdetillhörighet för att kunna identifiera en eventuell regional specialisering i humleodling.

    Tidigare forskning kring humleodling i Skåne är mycket begränsad. Den forskning vi valt att utgå ifrån är en studie över humleodling i Västergötland, Östergötland och Uppland, utförd av Pia Nilsson, 2010. Avsaknaden av studier av humle i Skåne tillsammans med Nilssons avhandling gjorde att vi valde att skriva vårt examensarbete om humleodling i Skåne under åren 1658 – 1758. Vårt resultat har jämförts med Nilssons resultat samt med Åke Campbells bygdeindelning över Skåne för att se om det fanns något samband mellan bygdeindelningen och humleodling.

    Resultatet styrker Nilssons och Campbells tidigare forskning om att det finns en koppling mellan humleodling, bygdetillhörighet och regional specialisering i humleodling i Skåne under 1600-1700-talen. Specialisterna på humleodling kunde kopplas till skogsbygden, i studien återfanns inga humleodlingar i rena slättbygder.

  • 10.
    Rydén Mogvall, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Sandberg, Anton
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skoug, Therese
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Eld som naturvårdare: Kärlväxtflora och vegetationsutveckling efter naturvårdsbränning i två småländska naturreservat2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study has taken place in two nature reserves in the municipality of Uppvidinge in the Kronoberg region in southern Sweden. These have been chosen by the County Administrative Board to be part of a bigger landscape of fire affected nature, and prescribed fire has been implemented in these. The areas are called Ösjöbol and Berga fly and have been burned 2012 and 2013 respectively. Non-burned areas have been inventoried as well. Vascular plants and mineral soil have been inventoried with the Hult-Sernander-Du Rietz scale of five levels.

     

    Issues emanate from the County Administrative Board’s goals for prescribed fire: how sticks and herbs were affected, how much soil was uncovered, how the structure and fire favoured species were affected, and how deciduous trees and spruces (Picea abies) were affected.

     

    The study shows that the soil increased, as well as the fire favoured species. The structure of species was changed to being more dominated by herbs than sticks. New spruces were not found, and no aspens (Populus tremula) grew on the fire site. Generally, the forest is more open and richer in number of species, but to maintain a continuously dynamic forest, more fires are needed.

  • 11.
    Servin, Janni
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vegetation i förändring: – Hur har den återupptagna ängshävden påverkat kärlväxterna på Föllingsös slåtteräng?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

  • 12.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene: S03-032014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    S03-03 Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene

    Nils-Olof Svensson1

    1 Department of Science and Mathematics, Kristianstad University, 291 88 Kristianstad, Sweden

    Email: nils-olof.svensson@hkr.se

     

    Former Lake Vesan is situated in the province of Blekinge in South Sweden. Before drainage and cultivation in 1927 forming a shallow lake surrounded by Phragmites reeds and connected to the Baltic Sea through a c. 3 km long outlet river.

    This region has a well studied sea-level history showing that here global sea-level change since the last glacial is surprisingly well balanced by the glacioisostatic uplift. The result is that the studied basin for the last 10 000 years repeatedly shifted between being a lake or a bay of the Baltic. For most of this time it´s shores were important for fishing and hunting as well as for dwelling places. Later also activities like farming and burials left their traces.

    In this archeologically unusually rich environment it was decided to build a highway initiating extensive archaeological and paleoecological studies of which this study is a part.

    In the project my role is to study a more than 5 m long sediment core for microfossils and physical parameters to reveal the environmental history of the basin and its surroundings. Pollen and algae are the primary subjects here and analysis is still ongoing. Diatoms give information both on nutrient levels and salinity in the water, important both for revealing local sea-level history and productivity. This information may allow discussing changes in abundance and species composition of the limnic and marine fauna foraged by man. The sediments from early Holocene are unfortunately missing due to a hiatus. This is related to the wave action during the early part of the transgressive Ancylus stage. The younger sediments shows initially rather low but gradually increasing organic content, interpreted as low organic production during later part of the Ancylus Lake stage, and then increasing productivity as salinity in the Baltic increased due to the sea level rise in the areas of the Baltic Sea inlets.

    Further up in the sediments a color change and increase in organic content coincides with major changes in the algae flora, the green algae Pediastrum decreases at the same time as dinoflagellate resting spores becomes frequent. The diatom flora also changes distinctly, indicating higher salinity. The horizon is radiocarbon dated to 5900 BC (7900 BP) and coincides in time rather well with the shift to the fully marine part of the Littorina Sea stage.

  • 13.
    Thuresson, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Dennis
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kulturreliktväxternas livskraft: en jämförelse mellan växtinventeringar av ödeträdgårdar i Skåne och Blekinge2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Växter som kan nyttjas till vår fördel har utvecklats under en lång tid. Från bondestenåldern när kontrollen över skörden växer fram till att mer avancerade trädgårdar med kulturreliktväxter blomstrar upp i 1800-talets bondesamhälle. Syftet med arbetet är att jämföra kulturreliktväxter på torp och gårdslämningar i Hässleholms kommun. Även data från tidigare studier användes för att undersöka skillnaden mellan gårdar och torp samt undersöka om övergivnadsåret påverkar antalet kulturväxter som finns kvar. Övergivna gårdar hyste fler kulturväxter än övergivna torp och gårdarna hade fler träd och buskar än torpen. Torparen ville troligtvis ha växter med snabb avkastning och hade varken råd eller tid med prydnadsbuskar eller att plantera fruktträd som behöver flera år på sig att ge frukt. Övergivnadsåret påverkar inte artantalet och kanske att markanvändningen av platsen spelar en större roll än övergivnadsåret. Vi tycker att det gröna kulturarvet behövs lyftas fram tydligare då bevarandet av kulturväxter och deras historia är viktig. 

  • 14.
    Thyr, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Helgeå Model Forest.
    Kartläggning av ädellövskog i Helgeåns avrinningsområde: skyddsvärda områden idag och i framtiden2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf